SE518067C2 - Absorberande alster med veck för förbättrad absorptionskapacitet och passform - Google Patents

Description

25 30 sis 067 I 2 område av alstret som först väts, övermättas av vätska och inte förmår absorbera ytterligare avgiven vätska trots att absorberande material vid alstrets ändpartier fortfarande är outnyttjat. Detta innebär att risken för läckage är stor redan då alstret absorberat relativt små mängder vätska. För att förhindra vätskeläckage förbi sidokanterna på ett absorberande alster av detta slag är det därför vanligt att förse alstret med någon typ av kantbarriärer. Sådana kantbarriärer är oftast elastiska och bildar uppresta fysiska hinder för vätskeflödet. På blöjor och inkontinensskydd av det slag som bärs som ett par absorberande underbyxor, är det vanligt att anordna elastiska organ vilka spänns åt kring användarens ben och därigenom håller alstrets kanter i tätande anliggning mot benen.

Elastiska benlinningar och uppresta barriärer brukar, på alster såsom blöjor och inkontinensskydd för tungt inkontinenta personer, kombineras med att alstret utformas med ett relativt brett grenparti för att åstadkomma tillräcklig absorptionskapacitet inom alstrets vätomràde. Under användning kommer ett sådant grenparti att veckas samman mellan användarens ben, eller hänga ner som en vätskeuppsamlande påse mellan benen. En sådan utformning är visserligen godtagbar ur läckagesynpunkt, men är inte särskilt bekväm eller diskret. För dambindor och' andra absorberande alster där kravet på diskretion vid användningen är särskilt högt, är det överhuvudtaget inte acceptabelt med en så klumpig och osmidig konstruktion. Alster såsom dambindor och inkontinensskydd för lätt inkontinenta personer är dessutom tämligen små och är inte självbärande, utan fästs inuti ett par vanliga underbyxor vilka under användning håller alstret i anliggning mot användarens kropp. En konstruktion med ett nedhängande, eller hopveckat grenparti är således inte användbar för denna kategori av alster.

Det finns, såsom framgår av det föregående, ett behov av ett absorberande alster god absorptionskapacitet vid det först vätta området, samt vilket är diskret och vilket har passform, hög läckagesäkerhet, hög bekvämt att bära. 10 15 20 25 30 n u: on o: a n no v on nu anno 0 0 non: bo o nu n 518' 067 REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN: Med föreliggande uppfinning har àstadkommits ett alster av det i inledningen omtalade slaget, vilket alster har god passform, hög läckagesäkerhet, hög absorptionskapacitet, hög diskretion och bekvämlighet.

Ett enligt uppfinningen utfört alster utmärks främst av att åtminstone ett veck är anordnat i materialskiktet, vilket veck har en baslinje i materialskiktets plan och en fri vikkant pà ett avstånd från baslinjen, två ändpunkter, en längd mellan ändpunkterna och en bredd vinkelrätt mot längden varvid bredden utgörs av avståndet mellan baslinjen och veckets vikkant, samt att vecket har en största bredd mellan ändpunkterna vilken största bredd överstiger bredden vid ändpunkterna, samt att åtminstone en i breddriktningen sig sträckande brytbar materialförsvagning är anordnad genom vecket fràn vikkanten i riktning in mot baslinjen.

Baslinjen är företrädesvis en kontinuerligt krökt, bàgformig linje, vilket innebär att vecket smalnar av kontinuerligt från sin största bredd i riktning mot sina ändpunkter. Baslinjen behöver emellertid inte vara kontinuerligt krökt utan kan vara sammansatt av två eller flera raka partier eller en kombination av raka partier och krökta partier. Genom förekomsten av vecket i materialskiktet och att det finns åtminstone en materialförsvagning anordnad i vecket, bibringas det absorberande materialskiktet en krökt, tredimensionell form. Eftersom absorptionsmaterialet i vecket är tillgängligt för absorption av kroppsvätska, ger det ett bidrag till absorptionskapaciteten inom området för vecket utan att det bildas en nedhängande ”pàse", eller att materialskiktet veckas samman på ett okontrollerat sätt. Vecket tjänar dessutom till att minska bredden på det absorberande materialskiktet inom området för vecket, vilket kan utnyttjas vid utformningen av ett anatomiskt anpassat smalare grenområde på det absorberande alstret. 10 15 20 25 30 518 067 En i vecket anordnad materialförsvagning kan vara i form av en slits. Därmed avses enkla genomgående klipp eller skär, eller urtagningar som är kilformade, eller spaltformiga redan från början och vidgas ytterligare då veckets vikkant expanderas. Med begreppet slits avses således i det här sammanhanget alla typer av hack, jack, klipp eller skär som underlättar expansion av det fixerade veckets vikkant. Andra typer av användbara materialförsvagningar är klipp eller hack som går delvis genom materialets tjocklek, perforeringar och kemisk eller som gör att det brister längs fysisk modifiering av materialet materialförsvagningen då veckets fria vikkant sträcks ut.

Det absorberande alstret uppvisar lämpligen två ändpartier, samt ett mellan ändpartierna beläget grenparti, vilket har mindre utsträckning i tvärriktningen än ändpartiema. Vecket är därvid anordnat åtminstone huvudsakligen i grenpartiet och sträcker sig i alstrets längdriktning. Pâ detta vis är det möjligt att utgående från ett väsentligen rektangulärt materialskikt, åstadkomma en absorptionskropp med ett smalare grenparti och bredare ändpartier, och med hög absorptionskapacitet i grenpartiet. Genom att åtminstone en materialförsvagning är anordnat genom vecket i det absorberande materialskiktet, kan veckets fria kant expandera så att vecksegmenten på ömse sidor om materialförsvagningarna förs isär och materialskiktet kröks utmed veckets baslinje. Härigenom är det möjligt att erhålla ett absorberande alster med en form som ytterligt väl ansluter till krökningen i en användares grenomràde. Samtidigt ger absorptionsmaterialet i vecket ett formmässigt förutsägbart tillskott till Krökningen av materialskiktet medför även att det slitsade materialvecket kommer att vika sig mot materialskiktet och därigenom på ett smidigt och kontrollerat sätt följa materialskiktets kurvatur i alstrets grenparti. Genom nedvikningen av vecket utmed baslinjen är vecket således anordnat med absorptionskapaciteten i alstrets grenparti. breddriktningen parallell med materialskiktets plan.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är vecket fixerat i det nedvikta läget, exempelvis genom Iimning eller svetsning. 10 15 20 25 30 518 067 5 Det är även möjligt att använda ett stabiliseringsskikt, vilket är fast förbundet med det absorberande materialskiktet och tjänar till att hålla materialskiktet i utvikt, krökt läge och att hålla vecket nedvikt mot materialskiktets plan. Ett sådant stabiliseringsskikt kan vara anordnat över ena eller båda ytorna på materialskiktet och är därvid fäst på ömse sidor om veckets baslinje. Ett sådant ytterligare stabiliseringsskikt kan exempelvis vara ett vätskegenomsläppligt höljesskikt eller ett vätsketätt höljesskikt, eller ett skikt som i ett färdigt absorberande alster fungerar som ett förstärkningsskikt, som ett vätskemottagningsskikt, ett vätskespridningsskikt, eller ett ytterligare absorptionsskikt. Det stabiliserande skiktet kan fästas antingen över vecket i absorptionsskiktet, på samma sida som vecket, eller pà den motstàende sidan.

Enligt en föredragen utföringsform utgör stabiliseringsskiktet ett distansskikt mellan och höljets vätskegenomsläppliga yta.

Distansskiktet kan därvid vara ett poröst vätskemottagningsskikt, ett vätskeöverföringsskikt, eller utgöra en kombination av dessa funktioner. absorptionskroppen Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar vecket en del av alstrets hölje. Det kan exempelvis vara fördelaktigt om det vätsketäta höljesskiktet omsluter materialvecket. I en sådan utföringsform mäste emellertid det vätsketäta höljesskiktet vara tillräckligt elastiskt för att medge expansion vid materialförsvagningarna i vecket, så att det absorberande materialskiktet kan kröka sig efter användarens kropp. Av läckagesäkerhetsskäl är det i allmänhet inte lämpligt att anordna slitsar så att de penetrerar det vätsketäta höljesskiktet. kan det höljesskiktet vara invikt i vecket. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet kan emellertid även vara försett med slitsar, utan att detta påverkar funktionen hos skiktet.

På motsvarande sätt vätskegenomsläppliga Ett lämpligt material för användning i det absorberande materialskiktet är torrformad cellulosafluffmassa, exempelvis av det slag som beskrivs i WO o v v . n - o | o o ø . nu 10 15 20 25 30 .mo . n 518 067 6 94110956 och med en densitet av 0,2-1,0 g/cma. Andra lämpliga material är högkomprimerad cellulosafluffmassa, företrädesvis med densitet i samma storleksordning som angivits ovan, tissueskikt, nonwovenskikt och absorberande skummaterial. Absorptionsskiktet kan innefatta ett eller flera lager av samma eller olika material och innefattar med fördel även superabsorberande material, dvs. polymera material i form av fibrer, partiklar, eller liknande med förmåga att absorbera kroppsvätska motsvarande flera gånger sin egen vikt, under bildande av en vätskehaltig gel. Materiallagren i absorptionsskiktet kan vara sammanbundna exempelvis genom limning eller svetsning, eller mekaniskt, exempelvis genom prägling, nålning eller komprimering.

För att ett absorptionsmaterial skall vara lämpligt för bildande av ett forrnande veck i med uppfinningen måste materialet ha tillräcklig sammanhållningsförmäga för att kunna hanteras som ett sammanhängande skikt. Detta kan åstadkommas exempelvis genom att i en absorberande fiberstruktur såsom ett skikt huvudsakligen bestående av cellulosafluffmassa, blanda in en viss mängd bindemedel som aktiveras för sammanhållning av enlighet absorptionsskiktet. Exempel på bindemedel är termoplastiska fibrer.

Tillräcklig sammanhållning av en absorberande fiberstruktur kan även åstadkommas genom inblandning av längre fibrer och/eller komprimering av fiberstrukturen. Ytterligare ett sätt att åstadkomma sammanhållningsförmäga är genom att använda armeringsskikt, exempelvis nät, nonwovenskikt (fiberduk), tissue-skikt, eller liknande. Absorberande skummaterial har i allmänhet tillräcklig egen sammanhållningsförmäga för att kunna vara direkt användbara i ett absorptionsskikt i enlighet med uppfinningen.

För att erhålla god följsamhet och krökbarhet av vecket i det absorberande materialskiktet är det lämpligt att åtminstone tre jack är anordnade i vecket.

Längden på vecket är naturligtvis beroende på det absorberande alstrets storlek. För barnblöjor är det lämpligt att vecket har en längd av 15-40 10 15 20 25 30 sis 067 u 7 centimeter, företrädesvis kring 25 centimeter och en maximal bredd av 1-5 centimeter, företrädesvis kring 3 centimeter. För blöjor och andra typer av kroppsomslutande inkontinensskydd för vuxna är det lämpligt att vecket har en längd av 20-60 centimeter, företrädesvis kring 30 centimeter och en maximal bredd av 1-7 centimeter, företrädesvis kring 4 centimeter. Med veckets längd avses, såsom tidigare omtalats, avståndet mellan dess båda ändpunkter. Med bredden avses avståndet mellan baslinjen och veckets vikkant. För dambindor, eller inkontinensskydd för lätt inkontinenta personer har vecket lämpligen en längd mellan ändpunkterna av 10-40 centimeter, företrädesvis kring 15 centimeter och en bredd av 1-5 centimeter, företrädesvis 2,5 centimeter.

Ett absorberande alster enligt uppflnningen kan vara försett med flera veck anordnade i samma eller olika materialskikt. Exempelvis kan ett absorberande materialskikt uppvisa två veck vilka är anordnade symmetriskt på ömse sidor om en i alstrets längdriktning sig sträckande mittlinje. Det är vidare möjligt att tänka sig ett centralt i längdriktningen sig sträckande veck, samt två eller flera veck anordnade i alstrets ändpartier. Kurvaturen på vecken kan varieras så att den stämmer med kurvaturen på användarens kropp. Exempelvis kan det vara lämpligt att ett veck som är anordnat i alstrets grenparti har större krökning på baslinjen än veck som är anordnade i ändpartierna.

En fördel med uppflnningen är att det är möjligt att bilda en anatomiskt riktigt formad absorptionskropp utgående från ett absorptionsskikt som från början är plant och rektangulärt. Således kan en krökt, huvudsakligen timglasformad absorptionskropp bildas anordnandet av ett centralt i absorptionsskiktets längdriktning placerat veck med en krökt baslinje. Det är emellertid inte nödvändigt att absorptionsskiktet från början är rektangulärt.

Exempelvis kan ovala skikt användas, eller skikt som redan från början har en genom timglasform som förstärks genom bildandet av det krökta vecket i absorptionsskiktet. 10 15 20 25 30 518' 067 8 Det är ofta fördelaktigt om det absorberande vecket är något förskjutet i riktning mot ett ändparti pà alstret. Exempelvis kan det vara lämpligt att anordna vecket närmare det ändparti som vid användning är avsett att vändas framåt på användaren, eftersom vätområdet i ett absorberande alster i allmänhet är beläget något framför alstrets tvärgående mittlinje. Om emellertid extra absorptionskapacitet önskas vid alstrets bakparti, exempelvis om alstret är en dambinda avsedd för nattbruk, eller en blöja eller ett inkontinensskydd som skall absorbera lös avföring, kan vecket vara förskjutet något bakåt på alstret.

Självfallet är det möjligt att anordna två eller flera veck i ett och samma alster.

Ytterligare veck kan därvid vara anordnade i samma skikt som det första vecket, eller vara placerade i något annat, inte nödvändigtvis absorberande, materialskikt. Vecket i absorptionsskiktet kan även utnyttjas för att bilda en kroppsanslutande upphöjning. Det är exempelvis vanligt att dambindor förses med sådana upphöjningar vilka därvid bör vara placerade så att de kan fånga upp avgiven kroppsvâtska så snart den lämnar användarens kropp. En annan vanligt funktion för sådana upphöjningar, är att bilda en läckagetätning bakåt, mellan användarens skinkor. Wd en utföringsform där vecket utnyttjas för att skapa en upphöjning på alstrets vätskemottagande yta, kan det vara en fördel om vecket är anordnat vid denna yta. l annat fall är det vanligen lämpligast att vecket är anordnat närmast den yta av alstret som vid användning är avsedd att vara vänd bort från användaren.

Absorberande alster såsom dambindor är ofta försedda med fastsättningsflikar, vilka är anordnade vid alstrets sidokanter och vilka vid användning viks kring benkantema på användarens underbyxor och fästs på utsidan av underbyxoma. Sådana fastsättningsflikar bidrar till att hålla alstret utsträckt mellan underbyxomas benkanter och utgör ett extra skydd mot sidokantläckage. Absorberande alster såsom dambindor och inkontinensskydd enligt uppfinningen, kan med fördel förses med sådana fastsättningsflikar. 10 15 20 25 30 518 067 9 Enligt ytterligare en utföringsform av uppfinningen, kan de genom materialförsvagningama i vecket bildade åtskilda segmenten av vecken vara nedvikta åt olika håll. Det är således möjligt att vika exempelvis vartannat segment åt ett första håll i förhållande till veckets baslinje, medan resterande segment viks åt motsatt håll. Genom ett sådant arrangemang uppnås större symmetri än då hela vecket viks åt ett enda håll.

Enligt ännu en utföringsform kan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet vara invikt i vecket och bilda en vätskeledande kanal in i vecket, eventuellt tillsammans med ett mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet och absorptionskroppen anordnat vätskemottagningsskikt med hög porositet. Vid en sådan utföringsform kan vecket vara tillslutet utmed baslinjen eller i sin helhet medelst ett vätskelösligt lim. Under användning kan limmet lösa upp sig då alstret utsätts för vätning och därigenom medge att vecket vidgas något varigenom även den vätskeledande kanalen vidgas till en vätskemottagande och fördelande ränna i alstret. Ett sådant utförande är fördelaktigt då stora vätskemängder skall absorberas under kort tid_ FIGURBESKRIVNING: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de utföringsexempel som visas på de bifogade ritningarna. Dawid visar: Figur 1 en blöja enligt uppfinningen, Figur 2a ett snitt utefter linjen lla-lla genom blöjan i figur 1 enligt en första utföringsform av uppfinningen, Figur 2b ett snitt utefter linjen llb-Ilb genom blöjan i figur 1 enligt en andra utföringsform av uppfinningen, Figur 3 ett inkontinensskydd enligt uppfinningen, 10 15 20 25 30 518 067 10 Figur4 ett snitt utefter linjen IV-IV genom inkontinensskyddet i figur 3, Figur 5 ett absorptionsskikt för användning i en absorptionskropp enligt uppflnningen, Figur6 absorptionsskiktet i figur 5 såsom det ter sig efter hopvikning, Figur 7 absorptionsskiktet i figurerna 5 och 6 efter utvikning till en formad absorptionskropp.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL: Den i figurema 1, 2a och 2b visade blöjan 101, innefattar ett första, vätskegenomsläppligt höljesskikt 102, ett andra vätsketätt höljesskikt 103, samt en mellan höljesskikten 102,103 anordnad absorptionskropp 104. De båda höljesskikten 102,103 har större utsträckning i planet än absorptionskroppen 104 och skjuter ut förbi absorptionskroppen 104 kring hela dennas periferi.

Höljesskikten 102,103 är inbördes förbundna inom de utskjutande partiema 105, exempelvis medelst limning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 kan utgöras av vilket som helst för ändamålet känt material såsom skikt av nonwoven-material, perforerad plastfilm, nätmaterial, tow, eller liknande. Höljesskiktet 102 kan naturligtvis även bestå av ett laminat av två eller flera skikt av samma eller olika material. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 behöver emellertid inte vara en separat komponent, utan kan vara en integrerad del av absorptionskroppen 104. I en sådan utföringsform ingår inte det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 med nödvändighet i den utskjutande kanten 105 kring absorptionskroppen 104. 10 15 20 25 30 sis G67 I 11 Exempel på material som både kan vara höljesskikt 102 och ingå i absorptionskroppen 104 är skum, vadd, eller liknande.

Det vätsketäta höljesskiktet 103 kan bestå av en vätsketät plastfilm, ett nonwovenskikt som belagts med ett vätskespärrande material, eller något annat lättböjligt materialskikt som har förmåga att motstå vätskepenetration.

Det kan emellertid vara en fördel om det vätsketäta höljesskiktet 103 uppvisar viss andningsbarhet, dvs. tillåter passage av vattenånga genom skiktet 103.

Det vätsketäta höljesskiktet 103 kan, liksom det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102, vara en integrerad del av absorptionskroppen och kan exempelvis utgöras av en vätsketät skinnliknande yta på ett absorberande skummaterial.

Blöjan 101 har làngsträckt form, med bredare fram- och bakpartier 106,10? och ett smalare, mellanliggande grenparti 108. Frampartiet 106 är därvid den del av blöjan 101 som är avsedd att vara vänd framåt på användaren då blöjan används och bakpartiet 107 är den del av blöjan som vänds bakåt på användaren. Vidare har blöjan 101 två längsgående, inàtkrökta sidokanter 109,110, en framkant 111 och en bakkant 112.

Blöjan 101 är av det slag som vid användningen fästs samman, så att den på ett byxliknande vis omsluter den nedre delen av användarens bål. För detta ändamål är en tejpflik 117,118 anordnad utskjutande från vardera sidokanten 109,110, invid blöjans bakkant 112. Tejpflikama 117,118 är avsedda att samverka med ett mottagningsområde 119 anordnat på det vätsketäta höljesskiktet 103, på blöjans 101 framparti 106. Ett sådant mottagningsområde 119 innebär lämpligen någon form av förstärkning av det vätsketäta höljesskiktet 103, exempelvis i form av ett extra plastskikt, eller en beläggning anbragt på det vätsketäta höljesskiktet 103. Naturligtvis är det alternativt möjligt att tänka sig att använda andra typer av hopfästningsanordningar för blöjan 101, såsom knappar och knapphål, hyskor och hakar, tryckknappar, kardborreförslutningar eller liknande. Ytterligare ett altemativ är att blöjan är en 10 15 20 25 30 510067 12 så kallad byxblöja, vilket innebär att den levereras till användaren som en sammanhängande absorberande byxa. En annan vanligt förekommande blöjtyp fästs samman medelst ett bälte i vilket blöjan är fast eller löstagbart upphängd.

Blöjan 101 är vidare försedd med förspänt anbragta, längsgående elastiska organ 120,121, anbragta utmed blöjans sidokanter 109,110. De elastiska organen 120,121 bidrar till att under användning kröka blöjan 101 efter användarens kropp och utgör samtidigt blöjans benelastik. Härigenom tjänar de elastiska organen 120,121 till att hålla blöjans sidokanter 109,110 i anliggning mot användarens ben, för att motverka att det under användningen uppkommer glipor mellan blöjan och användarens kropp genom vilka kroppsvätska kan läcka ut ur blöjan. De elastiska organen är inte nödvändiga för uppfinningen, utan kan uteslutas, eftersom en absorptionskropp 104 enligt uppfinningen har mycket god passform och ansluter väl till användarens kropp, även utan elastiska organ 120,121.

Absorptionskroppen 104 kan vara uppbyggd av ett eller flera skikt av absorberande material, såsom cellulosafluffmassa, tissue, absorberande skum, etc. innehåller superabsorbenter, dvs. polymera material som kan absorbera kroppsvätska Det är även vanligt att absorptionskroppen motsvarande flera gånger sin egen vikt under bildande av en hydrogel.

Sådana superabsorbenter föreligger vanligen i form av partiklar, men även fibrer, flingor, granulat och film förekommer. Vidare kan absorptionskroppen 104 innefatta ickeabsorberande komponenter såsom förstyvningselement, formningselement, bindemedel, etc. Även olika typer av vätskemottagande porösa strukturer såsom fibervaddar eller liknande kan ingå i blöjan 101.

Absorptionskroppen 104 innefattar i enlighet med uppfinningen ett absorptionsskikt 124 vilket har huvudsakligen samma form i X-Y-planet som de båda höljesskikten 102,103. Absorptionsskiktet 124 är lämpligen utformat av ett skiktmaterial med god sammanhàllningsförmåga, exempelvis det 10 15 20 25 30 518 067 13 torrformade cellulosafluffmaterial som beskrivs i WO 94/10956. Andra lämpliga material är högkomprimerad cellulosafluffmassa, tissueskikt, nonwovenskikt och absorberande skummaterial. Absorberande fibermaterial bör därvid ha en densitet, med avseende på den fibrösa strukturen, av 0,2- 1,0 g/cm3. Absorptionsskiktet 124 kan innefatta laminat av två eller flera lager av samma eller olika sammansätting.

I absorptionsskiktet 124 är anordnat ett veck 125, med en längdriktning och en tvärriktning, varvid veckets 125 längdriktning är huvudsakligen parallell med blöjans längdriktning. Vecket har en baslinje 126, vilken är anordnad utmed en i blöjans längdriktning sig sträckande mittlinje 127, samt en fri vikkant 128 på ett avstånd från baslinjen 126 motsvarande veckets 125 bredd. Vecket har vidare två ändpunkter 134,135, en längd mellan ändpunkterna 134,135 och en bredd vinkelrätt mot längden varvid bredden utgörs av avståndet mellan baslinjen 126 och veckets 125 fria vikkant 128, samt att vecket 125 har en största bredd mellan ändpunkterna 134,135 vilken största bredd överstiger bredden vid ändpunkterna 134,135. Detta innebär att vecket 125 har krökt form med ett breddmaximum mellan ändpunkterna 134,135. Ett flertal slitsar 129 är anordnade genom vecket 125, i riktning från vikkanten 128 in mot baslinjen 126. Genom att vecket 125, såsom närmare skall beskrivas i det följande, är utformat med en krökt baslinje 126 och nedvikt mot absorptionsskiktet 124, har slitsarna 129 i figur 1 öppnats och framträder som kilformiga hack i vecket 125.

Det i absorptionsskiktet 124 anordnade vecket 125 tjänar dels till att ge blöjan 101 en krökt, kroppsanpassad form i grenpartiet 108, dels till att tillhandahålla ökad absorptionskapacitet i grenpartiet 108. Genom att vecket 125 är förformat i absorptionsskiktet 124, erhålls på ett kontrollerat sätt ett tjockare, mera absorberande parti vid det område av blöjan 101 som förväntas först vätas av kroppsvätska samtidigt som grenpartiet 108 kan göras betydligt smalare än vad som är möjligt vid konventionella blöjor. Den extra mängden absorptionsmaterial är lokaliserad till ett litet, förhållandevis 10 15 20 25 30 518 0-67 V 14 smalt område av grenpartiet 108, vilket gör blöjan bekväm att bära trots den ökade absorptionskapaciteten. Vecket 125 innebär även en Stabilisering och förstyvning av grenpartiet 108 och motverkar därigenom okontrollerad deformation och veckbildning, något som också bidrar till förhöjd bekvämlighet och att blöjan är diskret och Iäckagesäker.

Figurerna 2a och 2b visar olika utföringsformer av blöjan 101 i figur 1. l figur 2a sträcker sig det vätsketäta höljesskiktet 103 helt utanför vecket 125 i det formade absorptionsskiktet 124. l figur 2b är det vätsketäta höljesskiktet 103 vikt tillsammans med absorptionsmaterialet i vecket 125. Vid båda utföringsformerna är det fördelaktigt om det vätsketäta höljesskiktet 103 är töjbart, eftersom krökning av absorptionsskiktet 124 utmed veckets 125 krökta baslinje 126 annars inte kan ske. Detta är särskilt betydelsefullt vid den i figur 2b visade utföringsformen eftersom det vätsketäta höljesskiktet 103 där måste kunna töja sig tillräckligt mycket för att slitsarna 129 skall kunna öppnas vid den fria vikkanten 128.

Pà motsvarande, men i figurema ej visat sätt, kan självfallet det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 vara invikt i absorptionsskiktets 124 veck 125.

Det i figur 3 och 4 visade inkontinensskyddet 301 har samma principiella uppbyggnad som blöjan i figur 1 och 2 a,b och innefattar således ett första, vätskegenomsläppligt höljesskikt 302, ett andra vätsketätt höljesskikt 303, samt en mellan höljesskikten 302,303 anordnad absorptionskropp 304. De båda höljesskikten 302,303 har större utsträckning i planet än absorptionskroppen 304 och skjuter ut förbi absorptionskroppen 304 kring hela dennas periferi.

Höljesskikten 302,303 är lämpligen inbördes förbundna inom de utskjutande partiema 305, exempelvis medelst Iimning eller svetsning med värme eller ultraljud. De material som används för de olika i inkontinensskyddet 301 ingående komponentema kan väljas på samma sätt som vid den i figurema 1 och 2 a,b visade blöjan. 10 15 20 25 30 518' 067 15 inkontinensskyddet 301 är huvudsakligen timglasformat, med bredare ändpartier 306,30? och ett smalare, mellanliggande grenparti 308. Vidare har inkontinensskyddet 301 två huvudsakligen längsgående, inåtkrökta sidokanter 309,310 och tvà huvudsakligen tvärgående ändkanter 311,312. inkontinensskyddet 301 är av det slag som är avsett att bäras inuti en användares underbyxor och är för detta ändamål försett med ett fastsättningsorgan 330 i form av ett rektangulärt, längsgående område av självhäftande lim. Den visade utformningen av fastsättningsorganet 330 är enbart avsedd som ett exempel. Således är det möjligt att använda andra former på ett adhesivt fastsättningsorgan, exempelvis andra mönster, eller placeringar för fastsättningsorganet. Aven andra typer av fastsättningsorgan, såsom friktionsbelägg, mekaniska fastsättningsorgan såsom kardborrebelägg, klämmor, tryckknappar, fastsättningsflikar, eller liknande kan användas ensamma eller i kombination med adhesiva fastsättningsorgan, eller med varandra. Adhesiva fastsättningsorgan 330 skyddas vanligen innan användning av någon typ av lösgörbart skyddsskikt, exempelvis ett silikonbehandlat pappersskikt, eller liknande.

För att ge inkontinensskyddet 301 en i längdriktningen krökt form och för att på ett kontrollerat sätt forma ett smalt grenparti 308 med krökta sidokanter 309310 och samtidigt tillhandahålla tillräcklig absorptionskapacitet vid grenpartiet 308, är ett veck 325 anordnat i ett absorptionsskikt 324, varvid vecket 325 har en krökt baslinje 326 utmed inkontinensskyddets 301 längsgående mittlinje 327 och en fri vikkant 328, samt två ändpunkter 334,335.

Liksom vid blöjan i figur 1 är vecket 325 försett med ett flertal slitsar 329 sträckande sig genom vikkanten 328, i riktning in mot baslinjen 326. För korta veck, exempelvis veck anordnade i små absorberande alster, såsom inkontinensskydd, eller dambindor, kan det vara tillräckligt med en enda slits 329, men företrädesvis uppvisar vecket 325 tvà eller flera slitsar 329. Ju fler 10 15 20 25 30 518 067 16 slitsar som är anordnade i vecket, desto lättare kan vecket krökas och desto större krökning av vecket är möjlig.

Ett inkontinensskydd 301 hålls under användning i nära anliggning mot användarens kropp genom trycket från användarens underbyxor. För att undvika att användaren därvid upplever att inkontinensskyddets 301 yta genom förekomsten av vecket 325 i absorptionskroppen 304 känns genom det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 302, kan det vara lämpligt att anordna ett distansskikt 323 mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 302 och absorptionskroppen 304. Ett sådant distansskikt 323 kan fylla flera funktioner.

Exempelvis är det vanligt att anordna porösa, gäma spänstiga materialskikt som vätskemottagande skikt med hög momentan vätskeupptagningsförmàga.

Vidare sådant skikt vätskespridnings- och vätskeöverföringsorgan mellan pà ett absorberande alster och alstrets absorptionskropp. Distansskiktet 323 kan bestå av ett enda skikt eller av flera skikt, exempelvis med inbördes olika sammansättning och/eller olika funktion. Lämpliga material för användning i kan ett tjäna som den vätskemottagande ytan distansskikt är polyestervaddar, bulkiga nonwovenmaterial, tvärbunden cellulosafluffmassa och olika typer av bulkiga laminat.

Figurema 5-7 visar schematiskt hur ett veck 525 enligt uppfinningen kan bildas i ett absorptionsskikt 524 . l figur 5 visas ett rektangulärt absorptionsskikt 524 i vilket är anordnat ett flertal genomgående slitsar 529. Slitsama 529 är anordnade parallellt med varandra inom ett område 531 som har formen av en båt, eller ett blad, med två bágformiga kanter 532,533 vilka löper samman i tvá spetsiga ändar 534,535. Slitsama 529 är anordnade hela vägen mellan de bágformiga kanterna 532,533, vilket innebär att de närmast de spetsiga ändama 534,535 belägna slitsarna 529 är kortare än de centralt mellan ändama 534,535 belägna slitsarna 529. l figur 6 visas absorptionsskiktet 524 sammanvikt utmed en viklinje 527 som sträcker sig genom det bàtformade omrâdet 531, och löper genom dess 10 15 20 25 30 sis 067 D 17 spetsiga ändar 534,535. Viklinjen 527 är anordnad vinkelrätt mot slitsama 529 i absorptionsskiktet 524. Vidare är de bàgformiga kanterna 532,533 genom vikningen anordnade så att de sammanfaller med varandra och vikningen är fixerad genom sammanbindning av absorptionsskiktets 524 på ömse sidor om viklinjen 527 belägna delar utmed de bàgformiga kanterna 532533 av det bàtformade området 531. Den bàgformiga fogen bildar därvid en bàgformig baslinje 526 för ett fixerat och slitsat veck 525 med en fri vikkant 528. lfigur 7 visas hur det fixerade vecket 525 ter sig då absorptionsskiktet 524 vikts ut. Därvid kröks baslinjen 526 i motsatt riktning till den ursprungliga krökningen som visas i figur 6 och vikkanten 528 förlängs därvid och kröks så att slitsama öppnas till kilforrniga hack. Genom bildandet av det slitsade vecket 525 i absorptionsskiktet 524, àstadkommes således dels en formning i absorptionsskiktets 524 plan, så att absorptionsskiktet 524 får krökta kanter 509,510 parallellt med veckets 525 längdriktning, dels en forrnning i Z-led, dvs. ut ur absorptionsskiktets 524 plan, så att absorptionsskiktet 524 kröks utmed veckets 525 baslinje 526. Därvid viks vecket 525 in mot absorptionsskiktet 524 så att veckets 525 breddriktning, dvs. veckets utsträckning mellan baslinjen 526 och vikkanten 528 är huvudsakligen parallell med absorptionsskiktets 524 plan.

Om så befinnes vara lämpligt kan vecket 525 fixeras i detta nedvikta läge, exempelvis genom limning, eller svetsning. Alternativt kan vecket fixeras genom att ett ytterligare materialskikt fästs, exempelvis genom limning, eller svetsning mot det utvikta absorptionsskiktet 524. Ett sådant ytterligare materialskikt kan exempelvis vara ett vätskegenomsläppligt höljesskikt eller ett vätsketätt höljesskikt, eller ett skikt som i ett färdigt absorberande alster fungerar som ett förstärkningsskikt, som ett vätskemottagningsskikt, ett vätskespridningsskikt, eller ett ytterligare absorptionsskikt. Det stabiliserande skiktet kan fästas antingen över vecket i absorptionsskiktet, på samma sida som vecket, eller på den motstàende sidan. I det senare altemativet tjänar det stabiliserande skiktet till att hälla absorptionsskiktet 524 i utvikt, krökt läge och häller därmed även vecket 525 i utsträckt och nedvikt tillstånd. Självfallet kan, 10 15 20 25 30 518 067 18 om så önskas stabiliserande skikt vara fästa till båda ytorna på absorptionsskiktet 524.

Slitsama kan altemativt bildas efter vikningen av absorptionsskiktet 524. Därvid är det möjligt att anordna slitsar som inte är vinkelräta mot viklinjen 527. Vidare kan avståndet mellan slitsama variera över det båtformade området 531.

Absorptionsskiktet 524 kan ha annan ursprungsform än den visade rektangulära formen, ex, timglasform, eller oval form. Såsom tidigare omtalats kan flera veck anordnas i samma absorptionssklkt. Vecken kan altemativt vara anordnade i inbördes olika skikt och kan därvid vara placerade helt eller delvis överlappande varandra eller vara separerade i planet. Genom att anordna veck i alstrets ändpartier, kan även dessa formas på önskat sätt. Vecken har i de beskrivna utföringsformerna visats centralt anordnade, men kan om så befinnes vara lämpligt placeras något förskjutna mot ett ändparti, företrädesvis mot det ändparti som vid användning är avsett att vändas framåt på användaren, åtminstone om den extra absorptionskapaciteten är avsedd för urinabsorption.

Vecket 525 kan vara bildat tillsammans med ett eller båda höljesskikten på ett absorberande alster. Slitsama 529 i vecket kan vara anordnade på olika inbördes avstånd. Veckets 525 baslinje 526 behöver inte vara kontinuerligt krökt utan kan vara sammansatt av två eller flera raka partier eller en kombination av raka partier och krökta partier. Slitsarna 529 behöver inte sträcka sig ända in till baslinjen 526. Även om materialförsvagningama på ritningama visats som slitsar 529 i form av huvudsakligen raka klipp eller skär genom vecket, kan andra typer av materialförsvagningar användas. Således kan perforeringar, och brottanvisningar som bildats genom kemisk eller fysisk påverkan av materialet användas, under förutsättning att materialet kan brista vid materialförsvagningen då veckets 525 vikkant 528 sträcks ut. Då materialförsvagningama är slitsar, kan dessa vara kilformade, eller spaltformiga redan från början och vidgas ytterligare då veckets vikkant expanderas. Med 10 518 067 19 begreppet slits avses således i det här sammanhanget alla typer av hack, klipp eller skär som underlättar expansion av det fixerade veckets vikkant.

Det i figurerna 3 och 4 visade inkontinensskyddet kan vara försett med elastiska organ. Sådana elastiska organ bidrar till att kröka och forma inkontinensskyddet och kan dessutom användas för att skapa uppresta barriärer utmed inkontinensskyddets sidokanter. Eftersom uppfinningen gör det möjligt att åstadkomma ett absorberande alster med en anatomiskt riktig form, är det emellertid i allmänhet inte nödvändigt med elastiska organ. Även om uppfinningen i det föregående beskrivits i samband med blöjor och inkontinensskydd, är det självfallet möjligt att tillämpa uppfinningen även på absorberande alster såsom dambindor och trosskydd.

Claims (16)

10 15 20 25 30 518 067' 20 PATENTKRAV

1. Ett absorberande alster med en längdriktning och en tvärriktning och innefattande en i ett hölje (102,103, 302,303) innesluten absorptionskropp (104;304) varvid höljet (102,103, 302,303) har en vätskegenomsläpplig yta (102; 302) och en vätsketät yta (103,303), samt att absorptionskroppen (104;304) innefattar en absorberande struktur vilken är bildad av åtminstone ett materialskikt (124;324), k ä n n e t e c k n at a v att åtminstone ett veck (125;325) är anordnat i materialskiktet (124;324), vilket veck (125;325) har en baslinje (126;326) i materialskiktets (124;324) plan och en fri vikkant (128;328) på ett avstånd från baslinjen (126;326), två ändpunkter (134,135; 334,335), en längd mellan ändpunkterna (134,135; 334.335) och en bredd vinkelrätt mot längden varvid bredden utgörs av avståndet mellan baslinjen (1-26; 326) och veckets (125; 325) vikkant (128, 328), samt att vecket (125, 325) har en största bredd mellan ändpunktema (134,135; 334,335) vilken största bredd överstiger bredden vid ändpunkterna (134,135; 334,335), samt att åtminstone en i breddriktningen sig sträckande materialförsvagning är anordnad i vecket (125; 325) från vikkanten (128; 328) i riktning in mot baslinjen (126; 326).

2. Ett absorberande alster enligt krav 1, varvid materialförsvagningen är en slits (129:329).

3. Ett absorberande alster enligt krav 1 eller 2, varvid alstret uppvisar två ändpartier (106,107; 306,307), samt ett mellan ändpartierna (106,107; 306,307) beläget grenparti (108; 308) vilket har mindre utsträckning i tvärriktningen än ändpartiema (106,107; 306,307), samt att vecket är anordnat åtminstone huvudsakligen i grenpartiet (108, 308) och sträcker sig i alstrets Iängdriktning. 10 15 20 25 30 518 067 21

4. Ett absorberande alster enligt krav 1, 2 eller 3, varvid vecket (125; 325) är nedvikt utmed baslinjen (126;326) och därigenom är anordnat med breddriktningen parallell med materialskiktets (124;324) plan.

5. Ett absorberande alster enligt krav 4, varvid vecket (125;325) är fixerat i det nedvikta läget.

6. Ett absorberande alster enligt krav 4 eller 5, varvid ett stabiliseringsskikt är fast förbundet med materialskiktet ( 124; 324) materialskiktet (325) i utvikt, krökt läge och att hålla vecket (125; 325) nedvikt mot materialskiktets (124; 324) plan. och tjänar till att hàlla

7. Ett absorberande alster enligt krav 6, varvid stabiliseringsskiktet utgör (323) (304) och höljets vätskegenomsläppliga yta (302). distansskikt mellan absorptionskroppen

8. Ett absorberande alster enligt krav 7, varvid distansskiktet (323) är ett poröst vätskemottagningsskikt.

9. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid vecket (125) innefattar en del av alstrets hölje (102,103).

10. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid materialskiktet (124;324;524) är ett skikt av torrformad cellulosafluffmassa med en densitet av 0,2-1,0 g/cma.

11. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid åtminstone tre slitsar (129; 329; 529) är anordnade i vecket (125; 325; 525).

12. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid baslinjen (126;326) är en kontinuerligt krökt linje. 10 15 20 518 067 22

13. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid alstret är en barnblöja (101) och att vecket (125) har en längd av 15-40 centimeter, företrädesvis kring 25 centimeter och en maximal bredd av 1-5 centimeter, företrädesvis kring 3 centimeter.

14. Ett absorberande alster enligt något av kraven 1-12, varvid alstret är en blöja, eller ett kroppsomslutande inkontinensskydd för vuxna och att vecket har en längd av 20-60 centimeter, företrädesvis kring 30 centimeter och en maximal bredd av 1-7 centimeter, företrädesvis kring 4 centimeter.

15. Ett absorberande alster enligt något av kraven 1-12, varvid alstret är en dambinda, eller ett inkontinensskydd för lätt inkontinenta personer och att vecket har en längd mellan ändpunktema av 10-40 centimeter, företrädesvis kring 15 centimeter och en bredd av 1-5 centimeter, företrädesvis 2,5 centimeter.

16. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid alstret uppvisar en i längdriktningen sig sträckande mittlinje (127;327), samt att materialskiktet (124;324) uppvisar två veck (125;325) vilka är anordnade symmetriskt på ömse sidor om mittlinjen (127;327),