SE518907C2 - Förfarande för utredning av väntetiden i en talavkodare i diskontinuerlig sändning och en talavkodare samt en sändare- mottagare - Google Patents

Description

518 907 2 Sändningssekvensens första fas är digitalisering 1 och kodning 2 av det analoga talet. Sampling med en A/D-omvandlare 1 sker vid 8 kHz frekvens och talkodningsalgoritmen antar att ingångssignalen är 13 bits linjär PCM. Samplen från A/D-omvandlaren segmenteras i talramar om 160 sampel, varvid varje talrams längd är 20 ms. Talkodaren 2 hanterar 20 ms talramar, d.v.s. innan kodningen börjar tas 20 ms tal in i bufferten. Kodningsoperationerna görs skilt för varje ram eller för deras underramar (i block på 40 sampel). Som resultat av talkodarens 2 kodning erhålls 260 bitar ur en ram.

Efter talkodning 2 utförs kanalkodning 3 i två steg, varvid först (260 bitar) en del av bitarna (de 50 viktigaste) skyddas med blockkod 3a (=CRC, 3 bitar), varefter dessa samt de näst viktigaste bitarna (132) ytterligare skyddas med konvolutionskod 3b (kodningsförhållande 1/2) ((50+3+132+4)*2=378), och en del av bitarna tas oskyddade (78). Såsom framställts i bild 1, kommer signalerings- och de logiska meddelandena direkt från styrenheten 19, som styr telefonens block, till blockkodningsblock 3 a, varvid dessa datameddelanden sålunda inte talkodas. På motsvarande sätt förs de vid mottagningen mottagna signalerings- och logiska meddelandena från kanalavkodningsblocket 15 till styrenheten. Vid blockkodningen 3a fogas till talramens slut en bitkö, med vars hjälp man vid mottagningen kan detektera överföringsfel. Vid konvolutionskodningen 3b ökas talramens redundans. Sammanlagt överförs alltså 456 bitar per varje ram på 20 m8.

Dessa 456 bitar interfolieras 4 (interleaving), och även interfolieringen 4 sker i två steg. Först 4a blandas bitarnas och indelas i åtta lika stora block. Dessa block indelas 4b vidare i åtta efter varandra följande TDMA-ramar, varvid de interfolierade 456 bitarna sänds i åtta tidsluckor (57 bitar i varje) i radiovägen.

Genom interfolieringen strävar man till en jämn fördelning av överföringsfelen, som vanligtvis uppträder i felkluster, över hela datasändningen, varvid kanalavkodningen fungerar effektivare. När interfolieringen upplöses omvandlas felklustret till enstaka felbitarj som kan korrigeras i kanalavkodningen. Följande l I fi: 30 51% 907 steg i sändningssekvensen är datakryptering 5. Krypteringen 5 görs med en algoritm, som är en av GSM:s bäst bevakade hemligheter. Genom krypteringen förhindras olovlig avlyssning av samtalet, vilken avlyssning är möjlig i analoga nät.

Av den krypterade datan formas 6 en överföringsskur genom ett tillägg av en läroperiod, svansbitar och en skyddsperiod. Den skur som skall sändas förs till en GMSK-modulator 7, som modulerar skuren för överföring. GMSK- moduleringsförfarandet (Gaussian Minimum Shift Keying) är ett digitalt moduleringsförfarande med konstant amplitud, där informationen innefattas i fasförändringar. Sändaren 8 blandar via en eller flera mellanfrekvenser den modulerade skuren till 900 megahertz och sänder den via antennen till radiovägen. Sändaren 8 är ett av tre radiofrekvensblock RF. Mottagaren 9 är mottagarsidans första block och utför omvända funktioner jämfört med sändaren 8. Det tredje RF-blocket är syntetisatorn 10, som genererar frekvenser. GSM- systemet utnyttjar frekvenshoppning, varvid sändnings- och mottagningsfrekvenserna växlar i varje TDMA-ram. Frekvenshoppningen förbättrar förbindelsens kvalitet, men ställer stora krav på syntetisatorn 10. Syntetisatorn 10 måste kunna växla från en frekvens till en annan mycket snabbt, på mindre tid än en millisekund.

Vid mottagningen hanteras sändningen genom omvända operationer. Efter RF- mottagaren 9 och demodulatorn 11 detekteras bitarna 12 till exempel med en ekvalisator, ivilken de mottagna samplens bitar detekteras 12, det vill säga man försöker bestämma den sända bitsekvensen. Efter detektionen sker dekryptering 13 och upplösning av interfolieringen (deinterleaving) 14 samt kanalavkodning 15 av de detekterade bitarna samt kontroll av felsumman genom cyklisk redundanskontroll (CRC, cyclic redundancy check). Vid kanalavkodningen 15 strävar man till att korrigera bitfel som uppstått vid överföringen av skuren. Den 260 bitars talram som följer kanalavkodningen 15 innehåller parametrar som beskriver talet och med vilkas hjälp talavkodaren 16 bildar talsignalens digitala sampel. Samplen D/A-omvandlas 17 till högtalaren 18 för återgivning. f*w 518 907 l sändare-mottagaren är en styrenhet 19 den centrala enheten för styrning av mobilteleapparaten. Styrenheten styr i väsentlig utsträckning samtliga block 1-18 och koordinerar deras funktioner och styr tidsprogrammeringen. Styrenheten 19 omfattar vanligtvis t.ex. en mikroprocessor.

GSM-systemet baserar sig på tidsuppdelad multipelåtkomst (TDMA, Time-Division Multiple Access) och för dess radiotrafik har två 25 Mhz:s frekvensband reserverats: 890 - 915 Mhz för sändning från mobilteleapparaten och 935 - 960 Mhz för mottagning. Dessa frekvensområden är indelade i 124 frekvenskanaler, vilkas mellanrum är 200 kHz. Enligt TDMA-principen är varje frekvenskanal indelad i 8 tidsluckor. Varje mobiltelefon ges en tidslucka för sändning och mottagning, varför en kanalfrekvens kan omfatta åtta samtal samtidigt.

Kommunikationen i radiovägen sker i skurari nämnda tidsluckor, varvid varje skur sänds i dess egen tidslucka. Med GSM-systemets transmissionshastighet 271 kbit/s erhålls en skur av längden 156,25 bitar på tiden 577 ps, varvid tidslängden för en TDMA-ram som omfattar åtta tidsluckor är 4,615 ms. Bild 2 beskriver sändning och mottagning sett från en mobiltelefons sida, som i varje TDMA-ram på åtta tidsluckor har en tidslucka RX för mottagning och en tidslucka TX för sändning. Mobiltelefonen har sålunda sändning under en tid av 0,577 ms för varje TDMA-ram av längden 4,615 ms. l ett digitalt och cellulärt radiotelefonsystem såsom GSM-systemet (Groupe Speciale Mobile) används i allmänhet ett s.k. diskontinuerligt sändningssätt (eng.

Discontinuous Transmission, DTX) för bortkoppling av radiotelefonens sändare under större delen av den tid då användaren inte talar, d.v.s. då telefonen inte har något att sända. Härigenom försöker man minska radiotelefonens genomsnittliga effektförbrukning och utnyttja radiofrekvenserna bättre, eftersom sändning av en signal som endast förmedlar tystnad förorsakar onödiga störningar i andra samtidiga radioförbindelser. För utredning av uppfinningens bakgrund relateras i det följande relativt detaljerat förfarandet enligt teknikens ståndpunkt vid . . . . . .. 51? 907 användning av diskontinuerlig sändning i talkodning och -avkodning. GSM- systemet och därtill hörande beteckningar, förkortningar och standarder har använts i exempelsyfte för att beskriva uppfinningens bakgrund och tillämplighet, men uppfinningen är på inget sätt begränsad till GSM-systemet.

Bild 3 förevisar ett blockschema av ett radiosystems sändaranordning, till vilken hör en talkodningsanordning, d.v.s. talkodaren 102. Den till dess inport 100 kommande digitaliserade talsignalen 101 hanteras i talkodaren 102 i perioder, som kallas talramar. En talram har vanligtvis längden 10 - 30 ms (i GSM 20 ms) och talsignalens 101 samplingsfrekvens, med vilken den omvandlats från analog till digital form,ärvanligtviscirka 8 kHz. De ramar som genereras av talkodaren 102 omfattar en grupp parametrar 103, vilka via motsvarande port 111 överförs till terminalapparatens radiodel i det ifrågavarande digitala cellulärnätet för vidare överföring till mottagaren. I denna text anses sändarens radiodel börja ifrån kanalkodarens ingång, dvs. talkodarens port 111 anslutes direkt till sändarens radiodel.

En talkodare enligt bild 3 omfattar ett taIaktivitetsdetektionsblock 104 (eng. Voice Activity Detection, VAD), som indirekt styr den diskontinuerliga sändningens funktion. Det detekterar information, såsom tal, som skall överföras, d.v.s. det detekterar när såväl tal som brus skall hanteras och när endast brus skall hanteras. Det är ständigt i funktion och undersöker alltså om användaren talar i telefonen eller inte. Taldetektionsblockets 104 funktion baserar sig på talkodarens interna variabler 105 och utsignalen 106 som den avger är företrädesvis en bit, som betecknas VAD-flagga (eng. VAD flag). VAD-flaggans värde 1 motsvarar härvid en situation, där tal hanteras, och värdet 0 en situation, där användaren är tyst. Ett visst värde för VAD-flaggan hänför sig alltid till en viss, i talkodardelen 102 genererad, ram. Funktionen för ett typiskt taldetektionsblock 104 beskrivs utförligt i GSM-standarden GSM 06.32 och GSM 06.42 och i patentskriften WO 89/08910. « t >“^~re:¿;»§~;-=::f.~v¿~:. f faf-åfßzátzføï-.ïeïrssgív--sa -----~ ~ -_'*_--« V ¿- _ "z _, -h-fl ,,- -. .ge 76-11.

Wso 5186907 Talkodaren 102 sänder enligt en känd funktionsprincip ständigt ramar till sändaranordningens radiodel via port 111. Var och en av ramarna innehåller en bestämd bit, en s.k. SP-flagga 107, som meddelar om den ifrågavarande ramen innehåller tal (SP-flaggans värde 1) eller om den ifrågavarande ramen är en s.k. tystnadsdetektor eller SID-ram (eng. Silence Descriptor, SlD) (SP-flaggans värde 0). lnom SlD~ramen, d.v.s. så länge SID-ramen varar (20 ms) kan bestämda parametrar, som behandlas nedan, sändas eller alternativt sänds ingenting i denna ram (varvid den diskontinuerliga sändningen har ingått i en tystnadsperiod, då ingen egentlig sändning sker). l radiodelen bestäms hanteringen och sändningen av ramarna över radiogränssnittet till mottagaren av SP-flaggans värde samt av tidsprogrammeringenåav SID-ramarnas sändning enligt TDMA- multiramstrukturen. För utförande av diskontinuerlig sändning finns det i talkodaren 102 en styrenhet 112 för diskontinuerligt sändningssätt, vilken styrenhet kontrollerar talkodarens 102 funktion (bl.a. genom att ställa in värdet på nämnda SP-flagga 107) samt ett SID-minne 110, som beskrivs nedan.

Styrenheten eller -blocket 112 utförs företrädesvis med programvara och är känt från GSM-standarderna. Typiska utföranden av den diskontinuerliga sändningens styrenhet 112 och SID-minne 110 finns för GSM-systemets del beskrivna i GSM- standarderna GSM 06.31 och GSM 06.41.

Den diskontinuerliga sändningen är förknippad med ett grundproblem, som beror på sändningens bakgrundsbuller. Diskontinuitet innebär enligt den tidigare framställda definitionen, att då det nämnda VAD-blocket 104 upptäcker att användaren inte talar och meddelar styrblocket 112 härom, avbryts styrningen av talramar till sändarens radiodelar och vidare via radiogränssnittet till mottagaren.

När sändningen avbryts, avbryts också bakgrundsbullret i bakgrunden av talet.

Härvid märker mottagaren avbrottet i sändningen genom att bruset i luren försvinner. Vid diskontinuerlig sändning kan avbrotten i sändningen ske snabbt och med oregelbundna mellanrum, varvid mottagaren uppfattar den snabbt växlande ljudnivån som störande. Speciellt om avsändaren befinner sig i en bullrig miljö såsom i en bil, kan mottagaren ha problem med att uppfatta avsändarens tal.

Vfæ 518 907 7 En allmänt använd lösning på det beskrivna problemet är att man under sändningsavbrotten producerar syntetiskt brus, som påminner om sändarens bakgrundsbuller och som kallas komfortbrus (eng. comfort noise). l beräkningsblocket 108 för komfortbrus i sändargrenens talkodare beräknas de för generering av komfortbrus nödvändiga parametrarna, vilka sänds till mottagaren i den direkt på talperioden följande tystnadsdetektor- eller SID-ramen innan sändningen avbryts och med långa intervaller men regelbundet efter avbrottet (beroende av tidsprogrammeringen av SID-ramarnas sändning enligt TDMA- multiramstrukturen). Genom att sändningen av SID-ramar fortsätts med långa intervaller också under sändningsavbrottet finns beredskap för förändringar i sändarsidans bakgrundsbuller och ges mottagarens brusgenerator möjlighet att anpassa sig till dem.

Man har upptäckt att man i mottagaren kan generera ett ur mottagarens synpunkt högvärdigt komfortbrus, om de parametrar den mottar av sändaren tillräckligt noggrant beskriver nivån på sändarsidans bakgrundsbuller och enveloppen för dess akustiska spektrum. Dessa egenskaper hos bakgrundsbullret förändras i regel något med tiden, varför man, för erhållande av ett representativt sampel, i processen måste beräkna medelvärdena för bakgrundsbullrets nivå och enveloppens form under några talramars tid. GSM-standarderna GSM 06.31 och GSM 06.41 har definierat funktionen för talkodare av såväl full hastighet som av halv hastighet i diskontinuerlig sändning. l den förra beräknas medelvärdet av 4 talramar och i den senare medelvärdet av 8 talramar, där längden på en talram är ms.

För att sändaren efter det att talperioden 200 avslutats och innan sändningen avbryts skall få tid att bestämma den första SID-ramen, som innehåller de parametrar som krävs för generering av komfortbrus, har man definierat ett begrepp som kallas väntetid (eng. hangover period). Med det avses den tid, då VAD-blocket 104 detekterat att talet upphört (VAD-flaggans 106 värde är O), men Éifl ø U o v oo o _10 .zzs . ..

I I I!! ' ' 30 . 518 907 8 sändningen av talramar fortsätter (SP-flaggans 106 värde är 1). Denna situation har åskådliggjorts i bild 4, där VAD-flaggans 106 värde återgår till noll genast när talet upphör, men SP-flaggan först efter väntetiden T. Under den tid väntetiden pågår, kan man vara säker på att den samplade signalen endast omfattar brus, eftersom VAD-blocket har detekterat att användaren inte talar. Sålunda kan man under väntetiden T använda informationen i de hanterade talramarna 201 - 207 för bestämning av de parametrar som krävs vid genereringen av komfortbrus.

Väntetiden T:s längd bestäms av tiden för medelvärdesberäkning av bruset. Den måste vara så lång att_ hela medelvärdesberäkningen hinner slutföras, så att man till mottagaren kan sända de rätta parametrarna för generering av komfortbrus. Då GSM-talkodning vid full hastighet används är väntetidens längd lika med tiden för medelvärdesberäkning eller 4 ramar (talramar), och komfortbrusparametrarna genereras uttryckligen på basis av dessa ramar. I en GSM-talkodare av halv hastighet är väntetidens längd 7 ramar (talramar), eftersom den åttonde, till medelvärdesberäkningsperioden hörande ramen (talram) erhålls från talkodaren under den tid den första SID-ramen (208 i bild 4) hanteras. Bild 4 avser uttryckligen det senare fallet, d.v.s. bilden förevisar förhållandet mellan väntetiden T och tiden för medelvärdesberäkning vid användning av GSM-talkodning vid halv hastighet. Den till den första SID-ramen hörande medelvärdesberäkningsperioden har utmärkts med sträckan 211 och den till den andra SID-ramen hörande medelvärdesberäkningsperioden med sträckan 212.

När väntetiden är slut och SID-ramarna hanteras i sändaren, fortsätter en i komfortbrusparametrarnas genereringsblock 108 verkande algoritm bedömningen av bakgrundsbullrets egenskaper. Såsom i det föregående konstaterats, kan inte varje SID-ram sändas till mottagaren, om det överhuvudtaget skall vara någon nytta med diskontinuerlig sändning genom att stänga av sändaren när inga ramar skall sändas. Radiodelen bestämmer den första SID-ramen som skall sändas efter talperioden och före sändningen fortsätter, och därefter sändes SID-ramar med långa intervall men regelbundet enligt TDMA-multiramstrukturen. Talkodaren lf» 518 907 “I överför till sändarens radiodel 111 en SID-ram under varaktigheten för varje sådan ram, vars SP-flagga får värdet noll. Styrblocket 112 meddelar block 108 att en medelvärdesberäkningsperiod avslutats genom att ge flaggan 109 värdet 1. I normala fall är denna flaggas värde 0, men den ges värdet 1, då en uppdaterad SID-ram överförs till sändarens radiodel 111. Närflaggans 109 värde ändras till 1, d.v.s. när medelvärdesberäkningsperioden avslutats, utför komfortbrusparametrarnas genereringsalgoritm medelvärdesberäkningen och ställer in den uppdaterade SlD-ramen i radiodelen för sändning, d.v.s. längre fram i sändargrenen (till kanalkodare 3 i bild 1). Om en ny medelvärdesberäkningsperiod avslutats inom en viss ram, beräknar talkodaren en ny SID-ram och sänder den till radiodelen 111, och skriver in de härigenom erhållna nya SID-parametrarna i SID-minnesblocket 110. Om medelvärdesberäkningsperioden inte avslutats (såsom efter en kort talperiod) avläses de i SlD-minnesblocket lagrade och senast kalkylerade SID- parametrarna, som sänds till radiodelen 111. Om talperioden varit mycket kort, d.v.s. om det vid dess avslutande förflutit en tid motsvarande mindre än 24 ramar från det att den senaste SID-ramen genererades och sändes till radiodelen, hämtas från SID-minnet 110 den senaste SID-ramen repetitivt under de följande ramarna och sänds till radiodelen, tills en ny, uppdaterad SID-ram finns tillgänglig, d.v.s. tills en medelvärdesberäkningsperiod förflutit. Avsikten med denna funktion är att minska onödigt sändande i fall, där en kort bakgrundsbulleitopp i misstag tolkas som tal, eftersom man härvid inte använder väntetiden efter den ifrågavarande korta talperioden för generering av en ny SID-ram.

Sändarens radiodel 111 får av talkodaren sålunda en SID-ram varje gång SP- flaggan 107 får värdet noll. Radiodelen sänder alltid den första på talperioden följande SID-ramen till mottagaren. Därefter bryts sändningen och radiodelen sänder en uppdaterad SID-ram till mottagaren med långa, jämna mellanrum (med 24 ramars mellanrum vid full kodningshastighet i GSM-systemet) och medan SP- flaggan kontinuerligt har värdet noll. De exakta uppdateringstiderna synkroniseras nu so; 'on I n > n 41: » o n n | n 518 907 med mobiltelefonsystemets TDMA-multiplexering. Talkodaren känner inte till vilka av de till dess radiodel 111 ställda SID-ramar, som sänds till mottagaren. l bild 5 beskrivs den längsta möjliga period som inte har väntetid. Perioden består såsom bilden förevisar av två skilda talperioder 301 och 302. Under mellantiden 303 mellan de två perioderna används en gammal SID-ram SID k. Periodernas 301, 302 och 303 sammanlagda längd äri bilden 22 perioder (ramar) och på dessa följer ytterligare en period 304 av längden 7 ramar, under vilken tid en gammal SID-ram SID k används. En bestämd bit, d.v.s. flagga (113 i bild 3) används för att informera SID-minnet 110 att det skall lagra en ny, uppdaterad SID-ram eller att den i minnet senast lagrade och uppdaterade SID-ramen skall avläsas och sändas till radiodelen. SID-minnet gör ett av värdet för flagga 113 beroende beslut om lagring eller avläsning varje gång SP-flaggans 107 värde är 0.

Vid användning av GSM-talkodare av halv hastighet behövs även flagga 114, som för komfortbrusparametrarnas genereringsalgoritms del indikerar den första SID- ramen. Flaggans värde är normalt 0, men den ges värdet 1 under en tidslängd av en ram, när den första på en talperiod följande SID-ramen sänds, oberoende av om väntetid använts eller inte efter denna talperiod.

I bild 6 förevisas i form av ett blockschema en talidentifierare eller talavkodare (block 16 i bild 1), som finns i mottagaren i ett system som använder diskontinuerlig sändning. Den erhåller från mottagarens radiodel (d.v.s. från blocken belägna före talavkodaren 16 i mottagargrenen, i bild 1 från kanalavkodaren 15) via inporten 400 en ram parametrar 401 åt gången, vilka i talavkodaren 402 hanteras för syntetisering av talsignalen 403 och via port 404 sänds till D/A-omvandlaren för befordran till användarens öra.

Den del av mottagaren som hanterar diskontinuerlig sändning får från radiodelen i anslutning till varje ram bl.a. en SP-flaggbit 405, som funktionsmässigt motsvarar sändarsidans SP-flagga. Dess värde är 1, när den mottagna ramen är en talram, u nu an. o ø a « 4: u 518 907 11 d.v.s. när den innehåller talinformation, och 0, när den mottagna ramen är en SID- ram eller när sändningen avbrutits. Flaggbitens 406 värde, som den del av mottagaren som hanterar diskontinuerlig sändning även får från radiodelen 400, meddelar talavkodarens brusgenererlngsblock 407, att en ny SID-ram (som sänds sällan, såsom utreddes i samband med talkodaren) har anlänt till mottagaren från sändarens radiodel 111. På basis av denna information börjar brusgenereringsblocket 407 ram för ram genom interpolation övergå från de tidigare mottagna, hittills använda komfortbrusparametrarna till de nya, nyss mottagna parametrarna. Flaggbitens 406 värde är normalt 0, men den ges värdet 1 när SP-flaggans värde är 0 och radiodelen har mottagit en ny SID-ram.

När mottagarens SP-flagga 405 har värdet 0, d.v.s. när den detekterat att den inte tar emot talramar, genererar talavkodarens komfortbrusgenereringsblock 407 komfortbrus, som baserar sig på de på sändarsidan uppmätta och via SID- ramarna erhållna mätuppgifterna.

Mottagarens styrenhet 408 för diskontinuerlig sändning får som indata SP-flagga 405 och ger som utdata flaggbit 409, vars värde vanligtvis är 0, men som ges värdet 1 under en ram, då talavkodaren mottar den första SID-ram som följer på en talperiod. Flaggbiten 409 behövs i GSM-systemet i samband med talavkodare av halv hastighet för att meddela komfortbrusgenereringsalgoritmen när medelvärdet av de s.k. GS-parametrarna måste beräknas. Vi återkommer till betydelsen av dessa parametrar nedan. l diskontinuerlig sändning och i samband med talavkodare av full hastighet i GSM- systemet innebär alltid beräkning och överföring av en ny, uppdaterad SID-ram till sändaranordningens radiodel, att medelvärdet av de parametrar som beskriver bakgrundsbullret (nivå och envelopp) beräknas under en medelvärdes- beräkningsperiod och samplas med samma skalärmetod, som används i samplingsfasen för vanlig talkodning. Om mottagaren har en talavkodare av full hastighet tolkas på motsvarande sätt de i SID-ramen ingående parametrarna med 518 907 12 samma metod som används i tolkningsfasen för vanlig talavkodning. Dessa förfaranden beskrivs närmare i GSM-standarderna GSM 06.12 och GSM 06.10. l diskontinuerlig sändning och i samband med talavkodare med halv hastighet i GSM-systemet beräknas medelvärdet för de parametrar som beskriver bakgrundsbullrets envelopp under en medelvärdesberäkningsperiod alltid, då en ny, uppdaterad SID-ram måste beräknas. De samplas med samma vektormetod som används för sampling av motsvarande parametrar i samplingsskedet för vanlig talkodning. l mottagaren tolkas de parametrar SID-ramarna ingående bakgrundsbullret med en metod som motsvarar den som används i tolkningsfasen vid vanlig talavkodning. Dessa förfaranden beskrivs närmare i GSM-standarderna GSM 06.22 och GSM 06.20. l samband med GSM-systemets talkodare med halv hastighet hanteras den parameter som beskriver bakgrundsbullrets nivå annorlunda. Det samplingsförfarande, med vilket bullernivån hanteras i samband med vanlig talkodning, baserar sig på en kombination av parametrar som samplas och överförs separat. En SID-ram som hanteras i talavkodaren kan överföra endast en parameter som beskriver bullernivån; denna parameter är energivärdet RO. Detta beror främst på att vissa bitar i SID-ramen måste reserveras för SID-kodordet.

Dessa förfaranden beskrivs närmare i GSM-standarderna GSM 06.22 och GSM 06.20.

Medelvärdet för varje rams energivärde RO beräknas under en medelvärdesberäkningsperiod och samplas med samma metod som används vid hantering av en icke medelvärdesberäknad RO-parameter i samband med vanlig talkodning.

De s.k. GS-parametrarna som beskriver energivariationerna och som, utöver RO- parametern, behövs för beskrivning av sändningssidans bakgrundsbullernivå, kan alltså inte sändas i SID-ramar. De kan dock beräknas på samma sätt lokalt både i n n v u nu a: n; 518 907 13 . ... sändaren och i mottagaren. Detta grundar sig på att de sju senaste talramarnas samplade GS-parametrar lagras både i sändarens och i mottagarens minne. I samband med överföringen av den första SID-ramen beräknar båda anordningarna medelvärdet av de lagrade CBS-parametrarna, varvid medelvärdet av bådas GS-parametrar blir lika, eftersom de samplade GS-parametrarna överförts i talramar under talperioden. Förbindelsefel kan naturligtvis förändra värdena. Beräkning av GS-parametrar är en teknik som är känd av fackmannen, och ett typiskt förfarande för beräkning av dem beskrivs i GSM-specifikation 06.20: “European digital cellular telecommunications system; Half rate speech Part 2: Half rate transcoding".

De erhållna medelvärdena för GS-parametrarna används under hela komfortbrusperioden ända tills mottagaren mottar nästa SID-ram som följer efter en talperiod. De används för beräkning av bullernivån i såväl kodnings- som avkodningsfasen i stället för de verkliga GS-parametrarna, som dock överförs i den följande talperiodens talramar för en ny beräkning av medelvärdena.

Det ovan beskrivna förfarandet enligt teknikens ståndpunkt har vissa nackdelar.

Styrenheten 408 i mottagarens talavkodare vet inte om en talperiod följs av en väntetid eller inte. Vid användning av en talavkodare av halv hastighet i GSM- systemet, lagras GS-parametrarna även under de talperioder som är så korta att de inte följs av en väntetid. Det är möjligt att dessa perioder endast innehåller korta, kraftiga bakgrundsbullertoppar, varvid de lagrade medelvärdena för GS- parametrarna i sändaren och mottagaren i själva verket beskriver en mycket högre bullernivå än den som i medeltal råder i sändardelen.

Nedan behandlas i korthet sampling baserad på s.k. predikterande metoder, vilken sampling är en av fackmannen väl känd signalbehandlingsteknik och vilken utreds detaljerat till exempel i publikationen [1]: Allen Gersho och Robert M. Gray, “Vector Quantisation and Signal Compression”. I många moderna talkodningsförfaranden samplas de parametrar som hänför sig till talkodning "': 25 518 907 14 genom predikterande metoder. Detta innebär, att samplingsblocket på förhand så exakt som möjligt försöker uppskatta värdet på det objekt som skall samplas. l samband med dylika förfarande sänds till mottagaren vanligtvis endast skillnaden mellan eller kvoten av det predikterade och det uppmätta värdet. I mottagaren finns en prediktor som fungerar enligt samma princip, varvid det faktiska värdet erhålls genom addering eller multiplicering av det predikterade värdet och den överförda differenssignalen.

Vid predikterande sampling är prediktionsförfarandet vanligtvis adaptivt, d.v.s. resultatet av samplingen används för uppdatering av prediktionsförfarandet.

Prediktionsfö-rfarandet, som används av såväl kodaren som avkodaren, uppdateras på basis. av samma, från samplingen erhållna, parametervärde, för att de alltid skall fungera på samma sätt.

De adaptiva dragen hos de predikterande samplingsförfarandena förorsakar att de är svåra att tillämpa på sampling av parametrar som hänför sig till komfortbrusgenerering och som överförs i SID-ramar. Eftersom överföringen är avbruten mellan talperioderna, är det omöjligt att upprätthålla synkroniseringen av prediktionsförfarandet i sändaren och mottagaren, och därigenom att hålla talkodaren och -avkodaren synkroniserade.

Uppfinningens syfte är att framföra ett förfarande, genom vilket mottagaranordningen detekterar när en talperiod följs av en väntetid.

Uppfinningens syfte är också att framföra ett förfarande genom vilket sändarens talkodare och mottagarens talavkodare kan upprätthålla synkroniseringen under väntetiden i ett telekommunikationssystem som använder diskontinuerlig sändning.

Uppfinningens syften nås genom detektion i mottagaren, närmare bestämt i talavkodaren, huruvida det mellan nämnda datasändningsperioden och den därpå följande perioden utan sändning finns en väntetid av nämnt slag. Resultatet av n. c.- :_;:: 25 325 30 51815907 detektionen meddelas företrädesvis genom att på ett nytt sätt bestämma användningen av de flaggbitar som beskriver egenskaperna hos vissa ramar som skall sändas. Härvid behövs inga nya signalledningar eller -vägar, utan man använder redan befintliga signalledningar och -vägar för detektion av närvaro eller frånvaro av en väntetid.

Ett förfarande enligt uppfinningen kännetecknas av att antalet ramperioder räknas i mottagaren intill en given tidpunkt, begynnelsetidpunkten för nämnda tystnadsperiod detekteras, och att på basis av nämnda beräknade antal ramperioder och tystnadsperiodens begynnelsetidpunkt beslutas huruvida det finns en väntetid av nämntslag mellan nämnda datasändningsperiod och den därpå följande tystnadsperioden eller inte.

En talavkodare och sändare-mottagare enligt uppfinningen kännetecknasav att den omfattar medel för beräkning av antalet ramperioder intill en på förhand bestämd tidpunkt, medel, som detekterar nämnda tystnadsperiods begynnelsetidpunkt, och medel, som på basis av nämnda beräknade antal ramperioder och tystnadsperiodens begynnelsetidpunkt beslutar huruvida det finns en väntetid av nämnt slag mellan nämnda datasändningsperiod och den därpå följande tystnadsperioden eller inte.

För att meddela komfortbrusgenereringsalgoritmen i tatavkodaren om närvaron av en väntetid, har i ett uppfinningsenligt förfarande styrenheten för mottagarens diskontinuerliga mottagning och definitionerna av flaggorna i anslutning till upphörandet av väntetid förbättrats från vad som är känt som teknikens ståndpunkt, sådan den beskrevs ovan. Uppfinningen utreds i det följande med hänvisningar till bifogade ritningar, i vilka bild 1 framställer ett blockschema över en sändare-mottagare i GSM-systemet, bild 2 framställer principen för tidsuppdelad multipelåtkomst, ": 25 ' so 51816907 bild 3 framställer ett blockschema över en talkodare, bild 4 framställer ett känt förfarande för användning av flaggbitar för bestämning av väntetiden och medelvärdesberäkningsperioden, bild 5 framställer ett känt förfarande i samband med användning av väntetid, bild 6 framställer ett blockschema över en talavkodare, bild 7 framställer ett flödesschema över ett uppfinningsenligt förfarande, och bild 8 framställer ett blockschema över en talavkodares styrenhet enligt uppfinningen. l det följande utreds en fördelaktig utföringsform av uppfinningen med hänvisning främst till bilderna 3 - 7. En uppfinningsenlig talavkodare kan till övriga delar utföras som en avkodare känd enligt teknikens ståndpunkt, såsom förevisas i bild 6, men dess styrenhet 408 arrangeras så att den kan utföra de uppfinningsenliga funktionerna. Styrenheten 408 kan vara så som beskrivs i bild 8. I mottagarens talavkodare får styrenheten 408 (bild 6) i ett uppfinningsenligt förfarande fortfarande SP-flaggan 405 som indata, »men när flaggan 409 ges värdet 1 innebär det enligt den uppfinningsenliga definitionen att väntetiden är slut, d.v.s. den ges värdet 1 för en tidsperiod av längden en ram (uttryckligen under den ram som omedelbart följer efter väntetiden), då väntetiden är slut. l mottagarens styrenhet för diskontinuerlig sändning indikerar flagga 114 i ett uppfinningsenligt förfarande på motsvarande sätt att väntetiden är slut (och inte den första SID-ramen såsom i teknikens ståndpunkt), d.v.s. att också den ges värdet 1 för en tid av en ram (uttryckligen den SID-ram som omedelbart följer efter väntetiden). 'g 25 2:11* 30 518 907 17' Bild 7 förevisar i form av ett blockschema funktionen för mottagarens styrenhet 408 i diskontinuerlig sändning i ett uppfinningsenligt förfarande, som i det följande utreds med hänvisning även till bild 8. Referens 500 beskriver tillståndet (eng. Wait For SP flag), där varje mottagen rams SP-flagga (405 i bild 4) granskas som indata. Algoritmen återgår alltid till tillstånd 500 för inväntan av följande rams SP-flagga. Flödesschemats rombiska block beskriver beslutsfaser och de alternativa vägarna från dem har markerats med bokstäverna Y (ja, eng Yes) och N (nej, eng. No).

Räknaren 411 räknar ramperiodernas antal från det, att sändarens talkodare senast sände en uppdaterad SID-ram och ända till nästa uppdaterad SID-ram, d.v.s. intill medelvärdesberäkningsperiodens sista ramperiod. Antalet uppräknas enligt utgångsvärdet alltid med ett i block 501, då mottagarens styrenhet för diskontinuerlig sändning får en ny rams SP-flagga 405 som indata. l block 502 utförs med beslutslogik 410 och på basis av SP-flaggan 405 i den ram som granskas ett beslut gällande väntetid (n hänvisar till den granskade ramens ordningsnummer). Om SP-flaggans värde är 1, är väntetiden ännu inte slut, varför HGOVR-flaggan 409 enligt beslutslogik 410 ges värdet noll i block 503 och räknaren 412, som indikerar kvarvarande antal ramar som ingår i medelvärdesberäkningsperioden, ges i block 504 värdet 7.

Om värdet för SP-flaggan iden ram som granskas är 0, kan väntetiden vara slut.

Följande beslut gällande detta grundar sig på SP-flaggan iden ram som omedelbart föregick den ram som granskas, vilken SP-flagga erhålls som utdata från ett fördröjningsblock med en rams fördröjning, och det fattas i block 505 med beslutslogik 410. Om den föregående SP-flaggans värde var 1, kan väntetiden vara slut. l nästa steg fattas ett beslut i block 506 på basis av värdet i räknaren 411. Om räknarens 411 värde är större än 30 är väntetiden slut, eftersom räknarens 411 värde under talperioden (se bild 3) ökat till mer än 23 n. nya f: 25 '*§w 518 907 ß (för att väntetiden överhuvudtaget skall användas) och därpå har följt en väntetid av längden 7 ramar, d.v.s. räknarens 411 värde är minst 31 (jfr bilderna 4 och 5). Enligt vad som beskrivits i det föregående ges HGOVR-flaggan 409 i block 507 värdet 1 för en tidslängd av en ram och räknarna 411 och 412 i block 508 och 509 värdet 0, eftersom en ny SID-ram nyligen beräknats och medelvärdesberäkningsperioden avslutats.

Om räknarens 411 värde är mindre eller lika med 30, då block 506 fattar sitt beslut, är väntetiden inte slut. Härvid ges HGOVR-flaggan 409 i block 510 värdet 0 och räknarens 412 värde minskas med ett i block 511, eftersom den ram som granskas hör till medelvärdesberäkningsperioden, som kontrolleras av mottagarens styrblock för diskontinuerlig sändning.

Beräkningen av medelvärdet kan avbrytas, om det återigen i någon följande ram finns en SP-flagga 405 med värdet 1 innan det antal ramar med SP-flaggans värde 0 som motsvarar medelvärdesberâkningsperioden har förmedlats.

Om det i block 505 detekteras att också SP-flaggan i den omedelbart föregående ramen har värdet 0,_ kan den ram som granskas inte innebära att väntetiden är slut och HGOVR-flaggan 409 ges i block 512 värdet 0.

I nästa steg fattas i block 513 ett beslut på basis av värdet för räknaren 412. Om dess värde inte är 0, är medelvärdesberäkningsperioden inte slut, varvid räknarens 412 värde minskas med ett i block 514, eftersom den ram som granskas hör till medelvärdesberäkningsperioden, som kontrolleras av mottagarens styrblock för diskontinuerlig sändning. Beräkningen av medelvärdet kan även nu avbrytas, om det återigen i någon följande ram finns en SP-flagga 405 med värdet 1 innan det antal ramar med SP-flaggans värde 0 som motsvarar medelvärdesberäknings-perioden har förmedlats.

Om det i block 513 detekteras, att räknarens 412 värde är 0, är medelvärdesberäkningsperioden slut, varvid mottagarens radiodel 111 får en ny ø o n . nu n n o» ø-ø V: 25 518 907 I? SID-ram, varvid räknarens 411 värde i block 515 kan sättas till 0 på basis av räknarens definition.

Tack vare uppfinningen vet styrenheten 408 i mottagarens talavkodare, om det på talperioden följer en väntetid eller inte. Denna information kan användas i samband med vissa samplings- och tolkningsförfaranden och den gör det möjligt att synkronisera samplingen i anslutning till SID-ramarna mellan sändnings- och mottagarändarna. Tack vare en uppfinningsenlig synkronisering av väntetiden kan predikterande samplingsförfaranden användas i samplingen av de parametrar som behövs för genereringen av komfortbrus, eftersom de under väntetiden i talkodaren och -avkodaren lagrade samplade parametrarna innehåller värden, som väl beskriver sändningssidans bakgrundsbuller. De lagrade parametervärdena kan ges ett medelvärde efter det att väntetiden löpt ut, varvid erhålls prediktionsvärden för användning i såväl samplings- som tolkningsalgoritmen. Den med hjälp av uppfinningen erhållna synkroniseringen av talkodaren och -avkodaren kan även utnyttjas t.ex. för synkron inställning av komfortbrusgeneratorns begynnelsevärden italkodaren och -avkodaren.

Den uppflnningsenliga förbättringen av den diskontinuerliga sändningsfunktionen är inte begränsad till någon bestämd typ av talkodare. En uppfinningsenlig synkronisering av kodare och avkodare medför speciell nytta i en talkodare, i vilken sampling och kodning sker genom användning av prediktionsförfarande. I det följande granskas beräkning av parametrar i en uppfinningsenlig talkodare och -avkodare.

Som ett exempelfall behandlas en allmänt känd codecstruktur av CELP-typ (Code Excited Linear Prediction) som baserar sig på kodexciterad linjär prediktion.

Funktionen för en talkodare och -avkodare av CELP-typ baserar sig på impulsvektorer som lagras i en s.k. kodbok eller i kodböcker. Dessa impulsvektorer filtreras genom syntesfilter över långt och kort tidsintervall och den erhållna syntetiserade signalen jämförs med den ursprungliga talsignalen. Bland o o n a a: nu nqa 'i 25 518 907 kodbokens impulsvektorer utväljs den som minimerar feletjämfört med den ursprungliga talsignalen. Parametrar som sänds till avkodare av CELP-typ är typiskt: kodvektorns excitation (eller index till en viss excitationsvektor) och dess amplifikationsfaktor g, filtreringsparametrarna för korttidsprediktionen LPC samt filtreringsparametrarna för långtidsprediktionen LTP.

Vid komfortbruskodningen i ett uppfinningsenligt system sänds information om kodningsparametrarna, t.ex. LPC-parametrarna a0...aM (LPC, Linear Prediction Coding) samt om amplifikationsfaktorn g. Vid kodning av LPC-parametrarna kan bl.a. det i publikationen [2]: “F. ltakura: Line Spectral Representation of Linear Predictive Coefficients of Speech Signals, J. Acoust. Soc. Amer., Vol. 57, Suppl.

No. 1, S35, 1975" beskrivna förfarandet användas. Komfortbrusparametrar som meflfl och gc genereras av en uppfinningsenlig talkodare är till exempel f ma" Dessa parametrar kodas i en SID-ram för sändning till mottagarsidan, varvid på basis av dessa parametrarna ê (predikterat fel) och? (korrektionsfaktor för amplifikationen) genereras, vilka faktiskt överförs i en SID-ram till mottagaren, där talavkodaren genererar komfortbrusparametrar på basis av de mottagna parametrarna ê och? , varvid de tolkade komfortbrusparametrarna är till exempel f med" och gänga", för beskrivning av nivån på sändarsidans bakgrundsbuller och därigenom för generering av syntetiskt brus. För kodningen av mean fmean och gc komfortbrusparametrarna utnyttjas parametrarna fref och âref , vilka tack vare uppfinningen kan definieras i talavkodaren, d.v.s. när tidpunkten för väntetiden är känd.

Av parametrarna (LSP-parametrarna) genereras i talkodaren en T vektorrepresentation f =[f1 fz f M] , företrädesvis en s.k. LSF- vektorrepresentation (Line Spectral Frequency). För en bestämd talram kan även flera parametervektorer beräknas. För kodning av parametrarna kan u oc an: -10 518 907 2l predikterande kodning användas. I ett uppfinningsenligt system fungerar medelvärdesparametrarna fref som prediktionsvärde under väntetiden. Vid beräkning av prediktlonsfelet utnyttjas vektorn fref som är möjlig att beräkna när närvaron av väntetid är uppfinningsenligt känd. Tack vare uppfinningen kan parametervektorns, f r ef , värden beräknas på samma sätt i såväl kodaren som avkodaren, eftersom samma parametervektorer är tillgängliga i såväl kodaren som avkodaren under väntetiden. Observeras bör dock att vektorerna f r ef och Éref kan utnyttjas för beräkning av komfortbrusparametrarna även utanför väntetiden.

Prediktionsfelet ê, som genereras av talkodaren och överförs i telekommunikationssystemet, är den parameter som skall samplas, och den erhålls på följande sätt och överförs: di) = fmean _ í-ref (1) där fmea" är ramens i medelvärdesberäknade LSF-parameter, fref är den samplade LSF-referensparametervektorn, i är ramens index, e(l) är prediktionsresidualen för ramen i.

Beräkningen av referensparametervektorn f r ef sker på basis av samplade parametrar genom beräkning av parametrarnas medelvärde under väntetiden (d.v.s. över 7 ramar) enligt följande ekvation: f” =å-2G}:f“"'(i-n) (2) n ø n u oo u Ififš 25 518 907 22 där ^(m) f (i- n) är den mze samplade LSF-parametervektorn i en ram i under väntetiden (n=1-7), n är index för väntetidens ram (n=1-7) m är ett LSF-parameterindex inuti ramen (1 eller 2), i är ramens index.

Referensparametervektorn fref kan sålunda beräknas när tidpunkten för väntetiden är uppfinningsenligt känd. Den medelvärdesberäknade parametervektorn f mean , som är en komfortbrusparameter, beräknas under medelvärdesberäkningsperioden på basis av ekvationen (3): mean - 1 7 1 2 (m) - f (ipšzš f (i-n) (s) n=0 m=1 där f (i - n) är den mze samplade LSF-parametervektorn i en ram iunder medelvärdesberäkningsperioden (n=0-7), n är index för medeIvärdesberäkningsperiodens ram (n=0-7), m är ett LSF-parameterindex inuti ramen (1 eller 2), i är ramens index.

Vid kodningen av amplifikationsvärdena utnyttjas på motsvarande sätt med" parametrarna gc and šref , av vilka den senare, d.v.s. den fasta kodbokens referensamplifikationsfaktor âref kan bestämmas på följande sätt när tidpunkten för väntetiden är känd: oo apa *A320 5225 518 907 23 1 7 1 4 ëëef 32 Z åcrf-nßrf) <4> n=1 j=1 där i är ramens index, j är underramens index, n är index för väntetidens ram (n=1-7), šcfi-nflj) är en samplad amplifikationsfaktor i den fasta kodboken, i ram i, underram j. 7712011 Den fasta kodbokens amplifikationsfaktorer gc (i), som är komfortbrusparametrar, ges ett medelvärde enligt följande ekvation: 7 4 giï-"w" fi: åïgfxi-nflj) <5) n=0 j=1 där i i är ramens index, j är underramens index, ge j) är den fasta kodbokens amplifikationsfaktori ram i(n=O), gc (i - n)(j) är den fasta kodbokens amplifikationsfaktor i underram j någon av medelvärdesberäkningsperiodens ramar (n=0-7), n är index för medelvärdesberäkningsperiodens ram (n=0-7).

Liksom vid kodning av filtreringsparametervektorerna utnyttjas även vid kodning av amplifikationsvärdena en uppfinningsenlig lösning, där beräkningen av de samma parametervärdena šgef är möjlig i såväl kodaren som avkodaren tack vare detektionen av väntetiden, d.v.s. när dess tidpunkt och varaktighet är kända. '10 518 907 21/ Den term som i vårt exempelfall skall samplas är en s.k. korrektionsfaktor för amplifikationen y, som faktiskt överförs i telekommunikationssystemet och på ^ meâïl basis av vilken ta|avkodaren kan generera komfortbrusparametern gc genom att först generera den fasta kodbokens referensamplifikationsfaktor šgef (som kan genereras i ta|avkodaren när tidpunkten för väntetiden är känd).

Amplifikationens korrektionsfaktor y kan genereras i talkodaren på följande sätt: mean - Y = (6) A gc där gênean (i) :ff är medelvärdet för den fasta kodbokens amplifikationsfaktor, är den fasta kodbokens referensamplifikationsfaktor, som beräknas på basis av den fasta kodbokens samplade amplifikationsfaktorer genom medelvärdesberäkning av parametrarna över en väntetid omfattande 7 ramar enligt ovan nämnda ekvation (4). 66171 fmean Beräkningen av parametrarna och sker omvänt i förhållande till ekvationerna (1) och (6) när parametrarna ê (prediktionsfel) och Y (korrektionsfaktor för amplifikationen) mottagits och parametrarna fref och êgef genererats på basis av väntetiden, vars tidpunkt talavkodaren uppfinningsenligt känner till.

Genom en uppfinningsenlig synkronisering av väntetiden undviks nackdelarna i anslutning till beräkning av GS-parametrarnas medelvärden enligt teknikens ståndpunkt, speciellt undviks att de medelvärdesberäknade parametrarna innehåller information som beskriver korta bullertoppar i stället för värden som beskriver typiskt bakgrundsbuller. Uppfinningen kräver av mottagaranordningen | o I I v: n -n-»u u.. ¶ 518 907 att innehållet i de sista talramarna (i GSM-systemet innehållet i de sju sista talramarna) lagras i dess minne, eftersom en uppfinningsenlig algoritm för detektion av väntetid detekterar närvaron av väntetid först när den är slut, varvid brusinformationen ide sista talramarna vid varje tidpunkt måste vara lagrade och kunna användas vid eventuellt behov av beräkning av medelvärdet.

När ett predikterande samplingsförfarande används i samband med uppfinningen används vid samplingen av parametrarna för komfortbrusgenerering företrädesvis samma samplingstabeller, som det predikterande samplingsförfarandet använder vid vanlig talkodning. Härvid bör prediktionen fungera icke-adaptivt då sändningen är avbruten. Prediktionsförfarandena bör använda värden som ligger så nära som möjligt de aktuella värden som beskriver medelvärdet för sändningssidans bakgrundsbuller. Samma prediktionsvärden måste naturligtvis finnas tillgängliga i både sändar- och mottagaranordningen för att prediktionsförfarandet skall fungera korrekt.

En lösning för erhållande av goda prediktionsvärden för sampling av de komfortbrusvärden som överförs i SID-ramarna är att lagra de samplade parametrarnas värden under väntetiden och beräkna medelvärdet för de lagrade och samplade värdena när väntetiden är slut. Dessa medelvärden för prediktionen fryses till dess nästa väntetid inställer sig. Detta förfarande fungerar väl i samband med ett uppflnningsenligt förfarande, d.v.s. då talavkodaren känner till när en talperiod följs av en väntetid och när så inte sker.

Uppfinningen kan tillämpas på alla radiokommunikationssystem som använder diskontinuerlig sändning med väntetider, speciellt DCS1900- och GSM- mobiltelefonsystemen. De ovan nämnda exakta sifferuppgifterna, såsom väntetidens och medelvärdesberäkningsperiodens längd i ramar, är inte väsentliga för uppfinningens vidkommande, utan har använts för att åskådliggöra uppfinningens tillämplighet. En uppfinningsenlig talavkodare kan användas i ett mobiltelefonsystems mobiltelefon och basstation, d.v.s. allmänt taget i en sändare-mottagare, oberoende av om det är en mobiltelefon eller en basstation. 518 907 26 Företrädesvis tillämpas uppflnningen på sändare-mottagarens mottagargren.

Claims (8)

10 15 20 =Ä=% n 1 a 1 1 nu I o H ' o m» 518 907 2? Patentkrav

1. Förfarande för utredning av väntetiden i en talavkodare (16) i ett telekommunikationssystem som använder diskontinuerlig sändning mellan en sändare och en mottagare, vilken diskontinuerlig sändning omfattar tidsmässigt efter varandra följande ramperioder, i vilka man i en del sänder en ram och i en del inte sänder någon ram, bildande - datasändningsperioder (200; 301 ;302) omfattande minst en ram, vilka perioder innehåller information som en användare avgett till nämnda sändare, samt - tystnadsperioder (208; 209; 303) som är minst en ramperiod långa och innehåller annat än information som avgetts av användaren, och omfattande - oregelbundet mellan en datasändningsperiod (200) och en därpå följande tystnadsperiod (208, 209) en period (T) med en längd av minst en ram, vilken period bildar en väntetid för bestämning av information i anslutning till tystnadsperioden, kännetecknat därav, att - i mottagaren räknas (411) ramperiodernas antal intill en på förhand bestämd tidpunkt, - detekteras nämnda tystnadsperiods (208; 209; 303) begynnelsetidpunkt, och - avgörs på basis av nämnda räknade ramperiodsantal och tystnadsperiodens (208; 209; 303) begynnelsetidpunkt huruvida det mellan nämnda datasändningsperiod (200; 301; 302) och den därpå följande tystnadsperioden (208; 209; 303) finns en väntetid (T) av nämnt slag eller inte.

2. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att nämnda diskontinuerliga sändning omfattar - en period för beräkning av medelvärde (211, 212), vilken period har en längd motsvarande ett på förhand bestämt antal ramperioder och av vilka åtminstone den sista ramperioden är en i tystnadsperioden (208; 209; 303) ingående ramperiod, varvid i nämnda sändning - talavkodaren för varje ramperiod erhåller en informationssignal (107; 405), vilken har ett första värde om ramperioden ingår i datasändningsperioden (200; 301; 10 15 20 25 30 518 907 28 302) eller väntetiden (T) och ett andra värde om ramperioden ingår i tystnadsperioden (208; 209; 303), och i vilket förfarande - i mottagaren räknas (411) ramperiodernas antal intill medelvärdesberäkningsperiodens (212) sista ramperiod (0), och - detekteras när nämnda informationssignals (405) värde förändras från nämnda första värde tiil nämnda andra värde, och - avgörs på basis av nämnda räknade ramperioder och nämnda detektion huruvida det mellan nämnda datasändningsperiod (200; 301; 302) och den därpå följande tystnadsperioden (208; 209; 303) finns en väntetid (T) av nämnt slag eller inte.

3. Talavkodare för avkodning av talramar som mottagits i diskontinuerlig sändning, omfattande - medel (407) för talavkodning med uppgift att avkoda den mottagna talramen för återgivning, - medel (407) för brusgenerering med uppgift att generera syntetiskt brus i nämnda återgivning, och - medel (408) för kontroll av talavkodningen med uppgift att kontrollera talavkodningen, och vilken diskontinuerlig sändning omfattar tidsmässigt efter varandra följande ramperioder, i vilka man i en del sänder en ram och i en del inte sänder någon ram, bildande - datasändningsperioder (200; 301 ;302) omfattande minst en ram, vilka perioder innehåller information som en användare avgett till nämnda sändare, samt - tystnadsperioder (208; 209; 303) som är minst en ramtid långa och innehåller annat än information som avgetts av användaren, - oregelbundet mellan en datasändningsperiod (200) och en därpå följande tystnadsperiod (208, 209) en period (T) med en längd av minst en ram, vilken period bildar en väntetid för bestämning av information i anslutning till tystnadsperioden, kännetecknad därav, att den omfattar - medel (411) för räkning av ramperiodernas antal intill en på förhand bestämd tidpunkt, 10 15 20 : :Iz 25 so 518 907 20! - medel (410) för detektion av nämnda tystnadsperiods (208; 209; 303) begynnelsetidpunkt, och - medel (410) som på basis av nämnda räknade ramperiodsantal och tystnadsperiodens (208; 209; 303) begynnelsetidpunkt beslutar huruvida det mellan nämnda datasändningsperiod (200; 301; 302) och den därpå följande tystnadsperioden (208; 209; 303) finns en väntetid (T) av nämnt slag eller inte.

4. Talavkodare enligt patentkravet 3, kännetecknad därav, att nämnda diskontinuerliga sändning omfattar - en period för beräkning av medelvärde (211, 212), vilken period har en längd motsvarande ett på förhand bestämt antal ramperioder och av vilka åtminstone den sista ramperioden är en i tystnadsperioden (208; 209; 303) ingående ramperiod, varvid i nämnda sändning - talavkodaren för varje ramperiod erhåller en informationssignal (107; 405), vilken har ett första värde om ramperioden ingår i datasändningsperioden (200; 301; 302) eller väntetiden (T) och ett andra värde om ramperioden ingår i tystnadsperioden (208; 209; 303), och - nämnda medel för räkning (411) omfattar medel för räkning av ramperiodernas antal i mottagaren intill medelvärdesberäkningsperiodens (212) sista ramperiod (0), och - nämnda detektionsmedel (410) omfattar medel som detekterar när nämnda informationssignals (405) värde förändras från nämnda första värde till nämnda andra värde, och - nämnda medel för beslut (410) omfattar medel, som på basis av ramperioder som räknats med nämnda medel för räkning (411) och på basis av detektion utförd med nämnda detektionsmedel (410) beslutar huruvida det mellan nämnda datasändningsperiod (200; 301; 302) och den därpå följande tystnadsperioden (208; 209; 303) finns en väntetid (T) av nämnt slag eller inte.

5. Sändare-mottagare för mobiltelefonsystem som använder diskontinuerlig sändning, vilken omfattar en sändargren för sändning av meddelande och en o I n o u» n u oo o.. 10 15 20 25 30 518 907 60 mottagargren för mottagning av meddelanden, och i vilken mottagargren finns en talavkodare, vilken omfattar - medel (402) för talavkodning med uppgift att avkoda den mottagna talramen för återgivning, - medel (407) för brusgenerering med uppgift att generera syntetiskt brus i nämnda återgivning, och - medel (408) för kontroll av talavkodningen med uppgift att kontrollera talavkodningen, och vilken diskontinuerlig sändning omfattar tidsmässigt på varandra följande ramperioder, i vilka man i en del sänder ramar och i en del inte sänder, bildande - datasändningsperioder (200; 301 ;302) omfattande minst en ram, vilka perioder innehåller information som en användare avgett till nämnda sändare, samt - tystnadsperioder (208; 209; 303) som är minst en ramtid långa och innehåller annat än information som avgetts av användaren, - oregelbundet mellan en datasändningsperiod (200) och en därpå följande tystnadsperiod (208, 209) en period (T) med en längd av minst en ram, vilken period bildar en väntetid för bestämning av information i anslutning till tystnadsperioden, kännetecknad därav, att den omfattar - medel (411) för räkning av ramperiodernas antal intill en på förhand bestämd tidpunkt, - medel (410) för detektion av nämnda tystnadsperiods (208; 209; 303) begynnelsetidpunkt, och - medel (410) som på basis av nämnda räknade ramperiodsantal och tystnadsperlodens (208; 209; 303) begynnelsetidpunkt avgör huruvida det mellan nämnda datasändningsperiod (200; 301; 302) och den därpå följande tystnadsperioden (208; 209; 303) finns en väntetid (T) av nämnt slag eller inte.

6. Sändare-mottagare enligt patentkravet 5 ,kännetecknad därav, att nämnda diskontinuerliga sändning omfattar - en period för beräkning av medelvärde (211, 212), vilken period har en längd motsvarande ett på förhand bestämt antal ramperioder och av vilka åtminstone 10 15 20 518 907 dl den sista ramperioden är en itystnadsperioden (208; 209; 303) ingående ramperiod, varvid i nämnda sändning - talavkodaren för varje ramperiod erhåller en informationssignal (107; 405), vilken har ett första värde om ramperioden ingår i datasändningsperioden (200; 301; 302) eller väntetiden (T) och ett andra värde om ramperioden ingår i tystnadsperioden (208; 209; 303), och - nämnda medel för räkning (411) omfattar medel för räkning av ramperiodernas antal i mottagaren intill medelvärdesberäkningsperiodens (212) sista ramperiod (O), och - nämnda detektionsmedel (410) omfattar medel som detekterar när nämnda informationssignals (405) värde förändras från nämnda första värde till nämnda andra värde, och - nämnda medel för beslut (410) omfattar medel, som på basis av ramperioder som räknats med nämnda medel för räkning (411) och på basis av detektion utförd med nämnda detektionsmedel (410) beslutar huruvida det mellan nämnda datasändningsperiod (200; 301; 302) och den därpå följande tystnadsperioden (208; 209; 303) finns en väntetid (T) av nämnt slag eller inte.

7. Sändare-mottagare enligt patentkravet 6, kännetecknad därav, att den är en mobiltelefon.

8. Sändare-mottagare enligt patentkravet 6, kännetecknad därav, att den är en basstation. n a o v nu n