SE518823C2 - Olja-i-vatten-emulsioner - Google Patents

Description

n. n. 1 . f. f." n an g. ' ' 0 c n 518 823 -~-m::m 11 w-- n ; ø z: "z :° : e - - - - s fl ~ . ». n. I. 1:. ', ' 2 ler industriell säkerhet och hanteringsaspekter.

Känd teknik EP-A2-0 402 090 beskriver en ätbar olja-i-vatten-emulsion som lämpar sig för krämer och dressing som omfattar 10-99% av hela olje- och fettinnehållet av en diglyceridblandning. För att för- bättra stabiliteten kan emulsionen också innehålla 0,1-10%, ba- serat på oljefasen, fosfolipider.

EP-A2-0 391 369 beskriver en stabil farmaceutisk komposition av en emulsion av typen olja-i-vatten, som omfattar en effektiv mängd av ett lipofilt läkemedel. Emulsionen är sammansatt av 3-50% av en oljig bärare, huvudsakligen MCT-olja, 0,05-20% av en fosfolipid, 0,03-10% av en nonjonisk ytaktiv substans, och 0,05- -50% av en jonisk ytaktiv substans. Den förbättrade stabiliteten sägs orsakas av en synergism mellan de angivna beståndsdelarna.

Glykosylglycerider är en typ av glykolipider som är väl kända beståndsdelar av cellmembraner i växter. Två typer baserade på galaktos är mycket vanliga, monogalaktosyldiacylglycerol (MGDG) och digalaktosyldiacylglycerol (DGDG) som utgör upp till 40% av torrvikten av tylakoidmembranen. Monoacylföreningarna kan också finnas närvarande i viss utsträckning, dvs. monogalaktosylmono- acylglycerol (MGMG) och digalaktosylmonoacylglycerol (DGMG). I viss utsträckning kan också en sulfolipid, bestående av MGDG som innehåller -S03H och som är känd som sulfokinovosyldiacylglyce- rol, finnas närvarande.

SE 9400368-8 beskriver ett industriellt användbart förfarande för framställning av glykosylglycerider från växter, lämpligen cerealier, med hjälp av extraktion och kromatografiska separa- tioner.

Det finns inom tekniken ingen kännedom om eller beskrivning av några preparat eller formuleringar av den typ som beskrivs nedan baserade på glykosylglycerider.

Beskrivning av uppfinningen Föreliggande uppfinning avser en olja-i-vatten-emulsion som omfattar 0,01-50 vikt-% av hela preparatet, lämpligen 0,1-10%, av en emulgator och 0,1-70 vikt-% av hela preparatet av ett ol- jigt material emulgerat i en vattenlösníng, som kännetecknas av att emulgatorn är en glykosylglycerid med den allmänna formeln 518 823 ;::=¿::_; fiffig. .

Rl-o-cnz Rz -o-cH Hzc-o I (monosackarid cnzo) n-Ra vari R1 och R2 oberoende av varandra är mättade eller omättade, linjära eller grenade fettsyrarester med 0-24 kolatomer och 0-6 dubbelbindningar; monosackarid oberoende av varandra betecknar en pentos eller en hexos; n är 1-5; och R3 är väte eller -SOZH; eller en blandning därav, eventuellt med fosfolipider eller andra emulgermedel.

Det oljiga materialet är varje lipofilt material som har en flytande eller halvfast konsistens vid rumstemperatur. Det finns inga speciella begränsningar av det oljiga materialet. Vegetabi- liska oljor, animaliska oljor, syntetiska oljor, fettsyror, na- turliga syntetiska glycerider och lipofila läkemedel etc. kan nämnas som exempel.

Förhållandet mellan emulgator och oljigt material ligger i området 1:40-1:10 med avseende på vikten, lämpligen 1:25-1:15 med avseende på vikten.

Glykosylglyceridemulgatorn är lämpligen en blandning av glykosylglycerider med den allmänna formeln Rl-o-cflz Rz-o-cn Hzc-o II galaktos CH20-R3 vari Rl och R2 oberoende av varandra är mättade eller omättade fettsyrarester med 10-22 kolatomer, lämpligen 16-18, och 0-3 dubbelbindningar, och R3 är väte eller en galaktosgrupp.

Som föredragna exempel på fettsyrarester R1 och R2 kan näm- nas naturligt förekommande fettacylgrupper, såsom från de mättade syrorna palmitinsyra (C15H31CO; 16:0) och stearinsyra (C17H35CO; 18:0) från den monoomättade syran oljesyra (C17H33CO; 18:1) och från de fleromättade syrorna linolsyra (C17H31CO; 18:2) och . | a . .. 518 823 H nu .n J» J. Ü.. linolensyra (C17H29C0; 18:3).

Som föredragna exempel på monosackarider kan nämnas pento- serna ribos, arabinos, xylos och ribulos; hexoserna glukos, mannos, galaktos, fruktos och sorbos.

En fördelaktig inneboende egenskap hos glykosylglyceriderna är kolhydratenheterna som omfattar den polära huvudgruppen i varje lípidmolekyl, som steriskt kan stabilisera emulsionsdrop- parna och därigenom ge en förlängd livslängd efter injektion i blodet.

De specifika mängderna av komponenterna i glykosylglycerid- materialet som används som emulgator är ej avgörande för före- liggande uppfinning. Maximala fördelar uppnås emellertid genom en hög halt av digalaktosyldiacylglyceroler (DGDG), den vikti- gaste biskiktsbildande komponenten, i varje tänkbar tillämpning.

Ett föredraget glykosylglyceridmaterial består därför av huvudsakligen DGDG men också av monogalaktosyldiacylglyceroler (MGDG). Syntetiska glykosylglycerider baserade på galaktos eller någon annan kolhydratenhet, såsom glukos, och naturliga glyko- sylglycerider, som isolerats från vilken källa som helst, base- rade på andra kolhydratenheter än galaktos, såsom glukos, kan användas enligt uppfinningen.

Glykosylglyceridmaterialet kan extraheras från nästan varje typ av glykolipidhaltigt växtmaterial. Föredragna växtmaterial är frön och korn från spannmål och cerealier, t.ex. vete, råg, havre, majs, ris, hirs och sesam. Havregryn liksom vetegluten har en hög lipidkoncentration och är därför lämpliga att an- vända vid framställningsförfarandet.

Olja-i-vatten-emulsionerna enligt uppfinningen framställs genom användning av glykosylglycerider som emulgator men kan innehålla andra lågmolekylära föreningar i en effektiv isoto- nisk mängd. Olja-i-vatten-emulsionen kan eventuellt också om- fatta andra tillsatser som inom tekniken är kända för att för- bättra olika aspekter av kompositionen, såsom smakämnen, färg- medel, konserveringsmedel, antioxidanter etc.

Emulsionerna framställs genom konventionella metoder. Exem- pelvis framställs en 30% (vikt/vikt) emulsion av triacylglyce- rololja med medellånga kedjor (MCT-olja) i vatten genom disper- gering av emulgatorn, dvs. glykosylglyceridmaterialet, i oljan.

Glycerol och vatten blandas. Oljefasen liksom vattenfasen för- 518 szs :Ißgiig 555; _ .a- « u ø a | | . . . ,, 5 värms och därefter tillsätts oljefasen till vattenfasen under blandning under kraftig skjuvning. Föremulsionen ställs på pH 7-8,5 under denna blandning under kraftig skjuvning. Den utsätts därefter för homogenisering under högt tryck.

Uppfinningen avser även en farmaceutisk komposition som om- fattar ett bioaktivt material i kombination med olja-i-vatten- emulsionen.

Den bioaktiva substansen kan vara ett lipofilt läkemedel så- som anticancermedel, antimikrobiella och speciellt antifungala medel, immunosuppressiva läkemedel, såsom cyklosporin, dermato- logiska läkemedel, psykotropa läkemedel, anestetiska läkemedel och andra läkemedel som är lipofila och som uppvisar formule- ringsproblem som kan lösas genom användning av glykosylglyceri- der. Ett föredraget oljigt material för emulsionen är en MCT- olja. Det finns också många lipider såsom fettsyror, mono-, di- och triacylglyceroler, fosfolipider, kolesterolestrar och lipi- der av många andra typer som har en terapeutisk effekt i sig och som med fördel kan formuleras som en emulsion, baserad på glyko- sylglyceriderna. I detta fall är det bioaktiva materialet det oljiga materialet. Den farmaceutiska kompositionen kan formule- ras för oral, enteral, parenteral, rektal, vaginal, topisk, okulär, nasal eller aural administration till djur, speciellt däggdjur, inklusive människa.

En farmaceutisk komposition kan vara enligt följande: En aktiv substans i en terapeutiskt effektiv mängd; en glykosyl- glyceridemulgator, 0,1-5,0 vikt-% av det totala preparatet; ett oljigt material, 5-50 vikt-% av det totala preparatet. Det iso- toniska medlet är t.ex. glycerol, men kan också vara varje annat isotoniskt medel i en isotoniskt effektiv mängd.

Emulsionerna som är baserade på glykosylglycerider är över- raskande stabila preparat jämfört med fosfolipidemulsioner till- verkade av ägglecitin eller sojalecitin. Skaktester, som för- stör fosfolipidemulsioner, har ingen effekt på glykosylglyceri- demulsioner.

Glykosylglyceridemulsionerna uppvisar också en snäv och jämn partikelstorleksfördelning, vilket normalt utgör ett problem med fosfolipidemulsioner. Kommersiellt tillgängliga fettemulsioner baserade på ägglecitin har ofta problemet att innehålla alltför stora partiklar, vilket kan medföra problem såsom fenomenet 518 825 =::.f:1:. . 6 gräddsättning eller uppträdande av oljedroppar på ytan.

Glykosylglyceridemulsionerna är också överraskande stabila gentemot sterilisering genom autoklavering i en standardauto- klav. Kommersiellt tillgängliga fettemulsioner behöver ofta autoklaveras i speciella roterande autoklaver, vilket utgör ett tekniskt problem. Användning av standardförfaranden för autokla- vering utgör en uttalad industriell förbättring som uppnås genom uppfinningen.

Exempel För följande exempel har glykosylglycerider framställts såsom beskrives nedan. Glykosylglyceridmaterialet består av huvudsak- ligen digalaktosyldiacylglyceroler (DGDG) men också av monoga- laktosyldiacylglyceroler (MGDG).

Sojabönolja och triacylglycerololja med medellånga kedjor (MCT-olja) används som modelloljor. Typen av oljigt material är dock inte avgörande för att de specifika fördelarna med före- liggande uppfinning skall uppnås.

De oljor som används i Exemplen 1-7 var tillverkade av Karls- hamns AB och kromatografiskt renade av Karlshamns LipidTeknik AB.

Kommersiellt tillgängliga kemikalier användes utan ytter- ligare rening om ej annat anges. Avjoniserat, membranfiltrerat vatten används i samtliga preparat.

Emulsionerna framställdes genom högtryckshomogenisering (Mini-Lab 8.30 H homogenisator, Rannie, Danmark). Partikelstor- leksfördelningen i de erhållna emulsionerna bestämdes genom dynamisk ljusspridning (Zetasizer 4, Malvern Instruments, Eng- land) vid rumstemperatur. Mätningarna utfördes vid en vinkel av 90° under användning av en ZET5110 storleksmätcell och multi- modal analys. Data rapporteras som Z-medelvärden.

Förfarande för framställning av glykosylglycerider som används som emulgator 200 kg havrekärnor (Kungsörnen, Sverige) maldes och extrahe- rades med 1000 l 95%-ig etanol vid 70°C i 3h i en extraktion- stank under omröring. Uppslamningen centrifugerades medan den fortfarande var varm och separerades från fasta partiklar. Väts- kefraktionen indunstades vid maximalt 60°C och gav ca 10 kg 518 825 21:; = u. .av 7 extrakt i form av en ljusbrun olja.

Kolhydraterna avlägsnades på följande sätt: 10 kg av extrak- tet blandades noggrant med 10 l hexan (hexan av polymerisations- kvalitet, destillationsområde 65-70°C, Shell) och 50 1 70%-ig vattenhaltig etanol. Blandningen separerade i två faser över natten. Den undre, mer polära fasen, som innehöll kolhydraterna slängdes. Lipiderna fanns i den övre fasen.

Den övre fasen, som uppgick till ca 20 1, påfördes en kolonn av rostfritt stål av 30 cm x 20 cm (ID x h) med en volym av ca 14 l och innehållande 6,25 kg silikagel (Matrex Siloca Si, par- tikelstorlek 20-45 mm, pordiameter 60 Å, från Amicon Corp., Dan- vers). Kolonnen upphettades till 50°C och tvättades därefter med 30 1 av en blandning av hexan:isopropanol, 90:10, för att av- lägsna alla triglycerider.

Glykosylglyceridmaterialet eluerades därefter från kolonnen med 20 l av en blandning hexanzisopropanol, 60:40, vilket gav en glykosylglyceridfraktion. Indunstning av denna fraktion gav ca 700 g glykosylglycerider. Den viktigaste lipidklassen var DGDG, >70% (av ytan), enligt analys genom högupplösande vätskekroma- tografi. Glykosylglyceriderna frystorkades därefter, vilket gav ett fritt rinnande pulver.

Exempel 1. Framställning av en 10%-ig fettemulsion (MCT-olja) En olja-i-vatten (o/v)-emulsion framställdes som innehöll följande beståndsdelar: Beståndsdel % (vikt¿vikt) Emulgator 0,5 Triacylglycerol med medel- 10,0 långa kedjor Glycerol, 99% (vikt/vikt) 2,5 Vatten 87,0 Emulgatorn, dvs. glykosylglyceriderna, dispergerades i oljan.

Glycerol och vatten blandades. Oljefasen och vattenfasen förvär- mdes till 70°C respektive 85°C. Vattenfasen sattes till olje- fasen under blandning under kraftig skjuvning vid 18.000 varv/ min i 6 min. Föremulsionen ställdes på pH 8 med hjälp av en 2 M Na0H-lösning under denna blandning under kraftig skjuvning. Den 518 825 *šfšfffš-If ...... .- 8 homogeniserades sedan vid 80 MPA och 50°C under sex cykler.

Exempel 2. Framställning av en 203-ig fettemulsion (MCT-olja) En olja-i-vatten (o/v)-emulsion framställdes som innehöll följande beståndsdelar: Beståndsdel % (vikt¿vikt) Emulgator 1,0 Triacylglycerol med medel- 20,1 långa kedjor Glycerol, 99% (vikt/vikt) 2,5 Vatten 76,4 Emulgatorn, dvs. glykosylglyceriderna, dispergerades i oljan.

Glycerol och vatten blandades. Oljefasen förvärmdes till 90°C och vattenfasen till 50°C. Oljefasen sattes till vattenfasen under blandning under kraftig skjuvning vid 14.000 varv/min i 4 min. Föremulsionen ställdes på pH 7,5 genom tillsats av en 2 M Na0H-lösning under denna blandning under kraftig skjuvning. Den homogeniserades därefter vid 80 MPa och 45°C under fem cykler.

Den bildade emulsionen hade en genomsnittlig partikelstorlek av 213 nm. Denna genomsnittliga storlek ändrades inte signifi- kant efter autoklavering (121°C, 20 min) och skakning (120 h, 150 cykler/min).

Exempel 3. Framställning av en 30%-ig fettemulsion (MCT-olja) En olja-i-vatten (o/v)-emulsion framställdes med hjälp av följande beståndsdelar.

Beståndsdel % (vikt¿vikt) Emulgator 1,5 Triacylglycerol med medel- 30,1 långa kedjor Glycerol, 99% (vikt/vikt) 2,5 Vatten 65,9 Emulgatorn, dvs. glykosylglyceriderna, dispergerades i oljan.

Glycerol och vatten blandades. Oljefasen förvärmdes till 67°C och vattenfasen till 55°C. Oljefasen sattes till vattenfasen un- 518 823 9 der blandning under kraftig skjuvning vid 13.000 varv/min i 6 min. Föremulsionen ställdes på pH 8 med hjälp av en 2 M NaOH- lösning under denna blandning under kraftig skjuvning. Den homo- geniserades därefter vid 80 MPa och 40°C under sex cykler, vil- ket gav en genomsnittlig partikelstorlek av 200 nm.

En del av den erhållna emulsionen värmesteriliserades i en bänkautoklav av standardtyp vid 121°C i 20 min. Efter värmebe- handlingen kunde en partikelstorlek av 209 nm fastställas, vil- ket visar att emulsionsdropparna ej påverkats signifikant under förfarandet.

En annan del av emulsionen exponerades för ett skaktest vid 150 cykler/min under fem dagar. Ingen aggregation av emulsions- droppar och efterföljande gräddsättning kunde iakttas efter skaktestet. Den genomsnittliga partikelstorleken, 206 nm, visade att emulsionen var mycket stabil mot skakning vid hög frekvens under en lång tidsperiod. Även den värmesteriliserade emulsionen utsattes för samma skaktest utan någon märkbar ändring av upp- trädandet vid försöket.

En emulsion baserad på 1,2% (vikt/vikt) äggfosfolipider och 20% (vikt/vikt) sojabönolja klarade inte av skaktestet vid samma frekvens; redan efter 1-2 timmar kunde gräddsättning iakttas överst på äggfosfolipidemulsionen.

Exempel 4. Framställning av en 39%-ig fettemulsion (MCT-olja) En olja-i-vatten (o/v)-emulsion framställdes med hjälp av följande beståndsdelar.

Beståndsdel % (vikt¿vikt) Emulgator 2,0 Triacylglycerol med medel- 39,4 långa kedjor Vatten 58,6 Emulgatorn, dvs. glykosylglyceriderna, dispergerades i oljan.

Vatten och oljefasen förvärmdes till 70°C och oljan sattes till vattenfasen under blandning under kraftig skjuvning vid 16.000 varv/min i 7 min. Föremulsionen ställdes på pH 8 med hjälp av en 2 M NaOH-lösning under denna blandning under kraftig skjuvning.

Den homogeniserades därefter vid 82 MPa och 50°C under sex cyk- en me» 518 823 10 .nu u. ler.

Denna formulering gav en emulsion med en något krämig kon- sistens och en snäv storleksfördelning med en genomsnittlig par- tikelstorlek av 206 nm.

Exempel 5. Framställning av en 503-ig fettemulsion (MC2-olja) En olja-i-vatten (o/v)-emulsion framställdes som innehöll följande beståndsdelar: ßgstågdsdgl § (vikt¿vikt) Emulgator 2,5 Triacylglycerol med medel- 50,3 långa kedjor Glycerol, 99% (vikt/vikt) 2,5 Vatten 44,7 Emulgatorn, dvs. glykosylglyceriderna, dispergerades i oljan.

Glycerol och vatten blandades. Oljefasen förvärmdes till 60°C och vattenfasen till 75°C. Oljefasen sattes till vattenfasen un- der blandning under kraftig skjuvning vid 20.000 varv/min i 4,5 min. Föremulsionen ställdes på pH 7,0 under tillsats av en 2 M Na0H-lösning under denna blandning under kraftig skjuvning. Den homogeniserades sedan vid 80 MPa och 55°C i fem cykler.

Den bildade emulsionen hade ganska hög viskositet ("yoghurt- liknande") med en genomsnittlig partikelstorlek av 235 nm.

Exempel 6. Framställning av en 20%-ig fettemulsion (MCT¿sojabön- °_lje_)_ En olja-i-vatten (o/v)-emulsion framställdes som innehöll följande beståndsdelar: Beståndsdel % (vikt¿vikt) Glykosylglycerider 1,0 Fosfatidylkolin från soja- 1,0 bönor Sojabönolja 10,0 Triacylglycerol med medel- 10,0 långa kedjor Glycerol, 99% (vikt/vikt) 2,5 Vatten 75,5 11 Glykosylglyceriderna och sojabönfosfatidylkolin dispergerades i oljeblandningen. Glycerol och vatten blandades. Oljefasen för- värmdes till 65°C och vattenfasen till 55°C. Vattenfasen sattes till oljefasen under blandning under kraftig skjuvning vid 11.000 varv/min i 9 min. Föremulsionen ställdes på pH 8,1 genom tillsats av en 2 M Na0H-lösning under denna blandning under kraftig skjuvning. Den homogeniserades sedan vid 80 MPa och 46°C i fem cykler. Den bildade emulsionen hade en genomsnittlig par- tikelstorlek av 262 nm och ändrades inte signifikant efter auto- klavering.

Exempel 7. Framställning av en 20§-ig fettemulsion (sojabönolja) En olja-i-vatten (o/v)-emulsion framställdes med hjälp av följande beståndsdelar: Beståndsdel % (vikt¿vikt) Emulgator 1,5 Sojabönolja 20,0 Glycerol, 99% (vikt/vikt) 2,5 Vatten 76,0 Emulgatorn, dvs. glykosylglyceriderna, dispergerades och hydratiserades i en del av vattnet. Glycerol och återstoden av vattnet tillsattes därefter och blandades. Den vattenhaltiga dispersionen utsattes för homogenisering under högt tryck i två cykler vid 60 MPa och 40°C. Sojabönoljan, som förvärmts till 40°C, sattes till den vattenhaltiga dispersionen under blandning under kraftig skjuvning vid 13.000 varv/min i 10 min. Föremul- sionen homogeniserades därefter vid 80 MPa och 40°C i sex cyk- ler. Efter kylning till rumstemperatur ställdes emulsionen på pH 7,2 med hjälp av en 2 M Na0H-lösning.

Tabell 1 sammanfattar den genomsnittliga partikelstorleken i nm hos de emulsioner som beskrivits i Exemplen 1-7. 518 823 u; u | n » . ,, I n n U." ".¿. u nos nu 12 Tabell 1 Exempel Oljigt material Initial Efter auto- Efter skak- nr emulsion klavering test 1 10% MCT 243 2 20% MCT 213 226 222 3 30% MCT 200 209 206 4 39% MCT 206 216 5 50% MCT 235 6 10% MCT; 10% 262 266 sojabönolja 7 20% sojabönolja 400 Slutsatser Det har enligt uppfinningen visat sig att det är möjligt att framställa anmärkningsvärt stabila olja-i-vatten-emulsioner ba- serade på glykosylglyceriderna, som uppfyller de viktiga och nödvändiga kraven att kunna autoklaveras och att vara beständiga mot hård mekanisk behandling. Emulsionerna har partikelstorleks- fördelningar som lämpar sig för parenteral och intravenös an- vändning. Emulsionerna uppvisar ej någon obehaglig lukt eller smak och de är anmärkningsvärt stabila mot oxidation. Förelig- gande uppfinning tillhandahåller ett alternativ till fosfolipi- demulsioner som ger konkreta fördelar jämfört med sådana emul- sioner.

Claims (9)

1. 518 825 fr; -s 4 Q _. ._ ........... ,. PATENTKRÄV

1. En olja-i-vatten-emulsion omfattande 0,01-50 vikt-% av det totala preparatet, lämpligen 0,1-10%, av en emulgator och 0,1-70 vikt-% av det totala preparatet av ett oljigt material som är emulgerat i en vattenlösning, kännetecknad av att emul- gatorn är en galaktosylglycerid med den allmänna formeln Rl-o-'cnz Rz -o-on nzc-o II galaktos _ cH2o-R3 vari R1 och R2 oberoende av varandra är mättade eller omättade fettsyrarester med 10-22 kolatomer, lämpligen 16-18, och 0-3 dubbelbindningar, och R3 är väte eller en galaktosgrupp; eller en blandning därav, eventuellt med fosfolipider eller andra emulga- torer.

2. En stabil emulsion enligt krav 1, som har en genomsnitt- lig partikelstorlek av 200-400 nm.

3. Användning av en emulsion enligt något av kraven 1-2 som en bärare för en aktiv substans i en farmaceutisk produkt, nutritionsprodukt, kosmetisk produkt, livsmedel eller jordbruks- produkt.

4. Användning av en emulsion enligt något av kraven 1-2 som en bärare för en aktiv substans.

5. En farmaceutisk komposition omfattande en olja-i-vatten- emulsion enligt något av kraven 1-2 i kombination med en bio- aktiv substans.

6. En farmaceutisk komposition enligt krav 5, vari det ol- jiga materialet är en triacylglycerololja, lämpligen en trigly- ceridolja med medellånga kedjor (MCT-olja) eller en bioaktiv substans. f

7. ~ . | a n. ' 518 823 ' UA En farmaceutisk komposition enligt krav 5 eller 6, om- fattande en bioaktiv substans i en terapeutiskt effektiv mängd, en glykosylglyceridemulgator, 0,1-5,0 vikt-% av det totala preparatet, ett oljigt material, 5-50 vikt-% av det totala preparatet, ett isotoniskt medel i en isotoniskt effektiv mängd.

8. En farmaceutisk komposition enligt något av kraven 5-7, för oral, enteral, parenteral, rektal, vaginal, topikal, okulär, nasal eller aural administration.

9. Användning av en glykosylglycerid med den allmänna formeln RI-o-on, R2-o-en Hzc-o II galaktos cnzo-R3 vari R1 och R2 oberoende av varandra är mättade eller omättade fettsyrarester med 10-22 kolatomer, lämpligen 16-18, och 0-3 dubbelbindningar, och R3 är väte eller en galaktosgrupp; eller en blandning därav, som en emulgator i en olja-i-vatten-emulsion, eventuellt i kombination med fosfolipider eller andra emulga- torer.