SE516677C2 - Förfarande för framställning av ätligt kolesterolsänkande medel av sitosteroler eller sitostanoler, samt livsmedels eller farmakologiska produkter innehållande det kolesterolsänkande medlet - Google Patents

Description

25 30 " ë1fñä2oo1 516 677 E & D Patentbyrå, Ref: 23577 2 Det har länge varit känt att växtsteroler och -stanoler har egenskapen att minska upptaget av kolesterol i tarmen. De viktigaste växtsterolerna är sitosteroler samt dessas hydrerade former sitostanol och campesterol. Dessa föreningar ingår normalt i kusten. T ex ceralier är en rik källa för såväl växtsteroler som växtstanoler. Man räknar med att intaget av växtsteroler och växtstanoler i den normala kosten är cirka O,3-O,5 gram per dag. Sitostanoler är funktionsmässigt mycket lika sitosteroler. Andelen stanoler är dock liten i förhållande till steroler.

Kemiskt är kolesterol, sitosterol och campesterol närbesläktade. Det enda som skiljer är substitueringen vid den 24:e kolatomen i molekylskelettet. I kolesterol saknas substituent medan campesterol har en metylgrupp bunden och sitosterol en etylgrupp.

De fysikaliskt-kemiska egenskaper är nästan identiska utom vad gäller möjligheten till transport genom tarmväggen. Upptaget av kolesterol från tarmen är i genomsnitt cirka 50 %, med stor individuell variation, campesterol cirka 10 % och sitosterol cirka 5 %. En mindre del av växtsterolerna är i naturen hydrerade.

De hydrerade varianterna tas i mycket liten utsträckning upp i tarmens slemhinna och därifrån i blodomloppet.

Det är känt att närvaro av växtsteroler och väststanoler i aktiv form kan minska upptaget av kolesterol till blodet med mellan 50 och 70 %, dvs att det normala upptaget av kolesterol minskar från 50 % ner till 15-25 %. Detta minskade upptag ger i sin tur en sänkning av LDL-halten i blodet med cirka 8-12 %.

Mekanismen tros vara att växtsterolerna eller växtstanolerna ersätter kolesterol i micellerna, som är en nödvändig fysikalisk form för att kolesterolet skall kunna tas upp i tarmen. Exakt hur dessa micellstrukturer ser ut är inte riktigt klarlagt än, men i dessa partiklar finns mono/diglycerider, gallsalter, triglycerider och vatten, kanske i en Iiposomliknande struktur. Det är också känt att förestrade växtsteroler och växtstanoler, liksom kolesterol, som intages via födan deestrifieras i tarmen genom tarmens lipoenzym. Den aktiva formen är således den fria sterolen eller stanolen i en micellär struktur.

Det är uppenbart intressant att berika livsmedel med växtsteroler och/eller 10 15 20 25 30 ovana» a o a a av 51 6 6 7 I. 1": . ä: ä: ' 2001 E & D Patentbyrå, Ref: 23577 3 växtstanoler. Problemet är tillgängligheten och lösligheten i tarmvätskan. De naturliga sterolerna och stanolerna är nämligen svårlösliga i både olja (cirka 1 %) och i vatten (< 1 %).

I ett känt fall har man löst detta problem genom esterfiering av växt- sterolerna. Genom detta förfarande blir sterolerna fettlösliga till cirka 20% och kan tillsättas till en fettblandning, t ex margarin. Kliniska undersökningar har visat att, för en 8-12 % sänkning av kolesterolhalten, krävs ett dagligt intag av cirka 2 gram räknat som växtsterol eller växtstanol.

Nyligen presenterades i en forskningsrapport att motsvarande växt- sterolestrar, men utan mellanliggande hydrering, har samma kolesterolsänkande effekt som den ovan nämnda hydrerade varianten. Detta förfarande har också praktiserats för berikning av salladsolja.

Vid inblandning av växtsteroler i kristallin form är tillgängligheten dålig. Det krävs en överdosering med en faktor 5-10, eller 10-20 gram, för att uppnå samma effekt som för det ovan nämnda esterfieringsförfarandet. Nackdelarna med detta esterfieringsförfarande är bl a den kemiska modifikationen av växtsterol eller växtstanolmolekylen. Både hydrering och förestring är processer som är onaturliga i en Iivsmedelshantering. Det innebär både användning av metallkatalysatorer (Ni) och lösningsmedel. För att säkerställa att inga farliga substanser följer med in i livsmedlet krävs en omfattande rening. Utan hydrering blir förfarandet något förenklat, men likväl kvarstår faktum att molekylen modifieras kemiskt på ett onaturligt sätt. Processkostnaden blir också betydande. Gränsdragningen mot läkemedel är otydlig för de ovan nämnda varianterna att tillsätta aktiva former av växtsteroler eller växtstanoler. l publikationen Heinemann, T, G-A et al "Mechanisms of Action of Plant Sterols on lnhibation of Cholesterol Absorption, Comparison of Sitosterol and Sitostanol", Eur. Journal of Clin. Pharmacol. 40 (Supplement), s 59-63 [1991] beskrivs kliniska försök varvid sitosterol löstes i monoolein, men utan att upplösningen dispergeras i ett vatteninnehållande medium för att erhålla Iiposomer.

Enligt uppfinningen löses de nämnda nackdelarna och olägenheterna vid 10 15 20 25 30 n :nu 1 6 6 7 7 " . u: :här 2oo1 E & D Patentbyrå, Ref: 23577 4 tidigare kända metoder genom ett förfarande enligt vilket - steroler och/eller stanoler med kolesterolsänkande egenskaper löses eller blandas i en smälta av livsmedelsemulgator, - denna lösning eller blandning inblandas i en proteinhaltig produkt vid en temperatur av 40-100°C, - lösningen eller blandningen homogeniseras, varvid en emulsion av liposomer innehållande växtsteroler och/eller växtstanoler bildas i den proteinhaltiga produkten, - och den bildade sterolhaltiga emulsionen inblandas därefter i olika typer av livsmedel.

Genom detta förfarande sker en lösliggöring av växtsteroler och/eller växtstanoler genom inkapsling i liposomstruktur i analogi med vad som sker naturligt i tarmen. Förfarandet innebär att växtsterol- och/eller växtstanol- blandningen löses i en livsmedelsemulgator, t ex en monoglycerid.

Om betingelserna är de rätta bildas därvid en lamellär struktur eller ett biskikt av monoglyceriden innehållande växtsteroler och/eller -stanoler. Vid specifika betingelser kan dessa lamellära strukturer övergå i liposomer med ett eller flera biskikt. Att så verkligen sker har bekräftats genom transmissions- elektron-mikroskopi. Liposomernas storlek ligger i intervallet O,1-2 pm beroende på aggregeringsgrad. De sålunda lösliggjorda växtsterol- och/eller växtstanolmolekylerna kan tillsättas till allehanda olika ätbara produkter, såsom i mjölk, som tillsats i ystbara produkter såsom ost, i matfetter, i yoghurt, i syrade mjölkprodukter, i torrmjölk, i gräddpulver, i chokladdryckpulver, i vällingar, i hälsokostprodukter, i farmakologiska preparat, mm. Tillgängligheten av denna preparation är lika bra som en upplösning i fett av motsvarande förestrade växtsterol- eller växtstanolprodukter.

Förfarandet enligt uppfinningen medför den stora fördelen att applikationen av produkten inte blir begränsad till feta produkter utan att den kan användas även för vattenhaltiga produkter, och att därmed hela marknaden står öppen för berikning av livsmedelsprodukter av allehanda slag, hälskostprodukter, farmakologiska preparat mm blir tillgänglig. 10 15 20 25 30 " än". rilzajzom E & D Patentbyrå, Ref: 23577 Det förefaller som om mekanismen för kolesterolsänkningen är att produkten reducerar upptaget av kolesterol i tarmen; denna sänkning ökar kolesterolsyntesen i levern men inte tillräckligt för att kompensera för det minskade tillflödet från tarmen. Nettoeffekten blir således att kolesterolhalten i blodet sjunker.

Ytterligare fördelar och särdrag med uppfinningen framställs i underpatentkraven.

Uppfinningen skall nu förklaras mer i detalj med hänvisning till ett antal exempel på förfaranden för framställning av ätliga kolesterolsänkande produkter.

EXEMPEL 1 En kolesterolsänkande emulsion för användning i livsmedel framställdes genom att 10 gram av en emulgator i form av en konventionell monoglycerid (Dimodan RT® från Danisco) smältes vid en temperatur av cirka 90°C, och att 10 g av ett konventionellt sitosterolpreparat från soja (69 % deklarerat sitosterol) löstes i smältan. Smältan sattes till 1 liter skummjölk som höll en temperatur av 72°C under kraftig omröring och pumpades genom en mejerihomogenisator (Rannie laboratoriemodell) vid ett tryckfall i homogenisatorn på 250 bar, varvid en emulsion bildades. Den bildade emulsionen studerades sedan i mikroskop, och man kunde konstatera att emulsionen innehöll mängder av liposomliknande partiklar. Partikelstorleksfördelningen mättes med hjälp av en Malvern Mastersizer, och partiklarna befanns vara i genomsnitt 1,2 um stora. Smaken på mjölkemulsionen var neutral med hade en lätt eftersmak av talg.

EXEMPEL 2 Som jämförelse mellan effekten av sitostanol i förhållande till sitosterol framställdes en kolesterolsänkande emulsion för användning i livsmedel genom att 10 g av en emulgator i form av en konventionell monoglycerid (CITREMQ, en monoglycerid som förestrats med citronsyra) smältes vid en temperatur av cirka 90°C, och att 10 g av ett konventionellt sitostanolpreparat från tallolja (85% deklarerad sitostanol) löstes i smältan. Smältan sattes även här, under kraftig 10 15 20 25 30 o: 516» 677 E a D Patentbyrå, Ref; 23577 " " " 51 fFfÄj 2001 omröring, till 1 liter skummjölk som i detta fall höll en temperatur av 90°C, och blandningen pumpades genom en mejerihomogenisator (Rannie® laboratoriemodell) vid ett tryckfall i homogenisatorn på 200 bar, varvid en emulsion bildades. Den bildade emulsionen studerades sedan i mikroskop, och man kunde konstatera att emulsionen innehåll mängder av liposomliknande partiklar. Partikelstorleks- fördelningen mättes med hjälp av en Malvern Mastersizer®, och partiklarna befanns vara i genomsnitt 0,8 um stora.

Smaken på mjölkemulsionen var neutral och hade inte någon märkbar bismak.

Exemplet visar alltså att sitostanoler ger en minst lika bra produkt som en produkt framställd med sitosterol, och utan bismak eller eftersmak.

ExeMPEL 3 Samma förfarande upprepades som i exempel 1 med det undantaget att man som emulgator i föreliggande fall använde en blandning av mono- glyceriderna Dimodan RT och Dimodan PV, samt att homogeniseringen skedde vid en temperatur av 85°C med ett tryckfall på 150 bar. Den bildade mjölk- emulsionen skiljde sig från emulsionen enligt exempel 1 enbart genom att partikelstorleken var något litet mindre med en genomsnittlig diameter av cirka 1 um.

EXEMPEL 4 På samma sätt som i exempel 2 ovan gjordes en jämförelse mellan sitosterol och sitostanol genom att förfarandet upprepades med sitostanol av tallolja och med den skillnaden att man som emulgator använde en blandning av monoglyceriderna Dimodan RT® och Dimodan PVQ, samt att homogeniseringen skedde vid en temperatur av 85°C men med ett tryckfall på 100 bar.

Den bildade mjölkemulsionen skiljde sig från emulsionen enligt exempel 2 genom att partiklarna uppvisade två olika storleksgrupper, den ena med en genomsnittlig diameter av något mer än 3 um och den andra gruppen med en 10 15 20 25 30 516 677 flïlfífšizoo1 E & D Patentbyrå, Ref: 23577 genomsnittlig diameter av 8-10 pm. Även i detta fall visade mjölkemulsionen samma goda egenskaper som den emulsion som framställts av sitosterol, och den uppvisade den fördelen att den inte hade någon bismak eller eftersmak.

ExEMPEL 5 Samma förfarande som i exempel 3 upprepades men med den skillnaden att det sitosterolinnehållande preparatet var framställt från tallolja med en deklarerad sitosterolhalt av 90 %. Den färdiga produkten skiljde sig endast marginellt från produkten enligt exempel 3.

EXEMPEL 6 Emulsionerna enligt exemplen 1 och 2 syrades med en konventionell filmjölkskultur (Streptococcus Lactis) vid 18°C över natt. Den bildade filmjölken hade normalt utseende och konsistens. Smaken var något faddare än hos vanlig filmjölk. Blandad med jordgubbspuré kunde dock produkten inte skiljas från standard jordgubbsfil.

EXEMPEL 7 Förfarandet enligt exempel 1 upprepades, men med den skillnaden att man som emulgator (monoglycerid) använde en mer monooleininnehållande glycerid (Dimodan MO90®), och att temperaturen på skummjölken var 45°C. Den bildade mjölkemulsionen hade en härsken bismak, troligen härrörande från den använda monoglyceriden. Produkten hade även en mer olämpligt stor partikelstorlek än produkten i exempel 1. Den genomsnittliga partikelstorleken var 25 pm.

EXEMPEL 8 Förfarandet enligt exempel 1 upprepades med den skillnaden att man som emulgator använde Lacotodan®, som är en monoglycerid som förestrats med mjölksyra. Resultatet blev en produkt med neutral-till-god smak och med en genomsnittlig partikelstorlek som var så låg som omkring 1,0 pm. 10 15 20 25 516 677 Eao Patentbyrå, Ref; 23577 " " å'1 niåí 2001 ExEMPEL 9 Samma förfarande upprepades som i exempel 1 med den skillnaden att den använda livsmedelsemulgatorn var baserad på sojalecitin (MC Thin AF från Lucas Meyer). Den bildade mjölkemulsionen hade en gulaktig färgton och en kraftig bismak av soja och fisk. Vid mikroskopering syntes färre liposomer än motsvarande värde i exempel 1. Den genomsnittliga partikelstorleken var 20 um. Parallellförsök visade att emulsionen kunde förbättras genom framsökning av optimala kombinationer av parametrar för tryck och temperatur. Produktens bismak upplevdes som störande, men det kunde fastställas att lecitin skulle kunna utgöra en utmärkt emulgator, förutsatt att smakproblemen kunde lösas.

ExEMPEL 10 Samma förfarande upprepades som i exempel 1 men med den skillnaden att tryck och temperatur varierades vid homogeniseringen. Tre olika homgeni- seringstemperaturer testades, nämligen 60, 80 och 90°C, och två olika homo- geniseringstryck testades, nämligen trycken 60 respektive 500 bar. Resultaten var generellt sämre än hos produkten enligt exempel 1. Bästa resultatet erhölls vid en homogeniseringstemperatur av 80°C och ett -tryck av 60 bar.

ExEMPEL 11 Samma förfarande upprepades som i exempel 1 men med den skillnaden att en s k "mikrofluidizer" användes vid homogeniseringen. Tryckfallet var i detta fall av storleksordningen 1.000 bar. Den genomsnittliga partikelstorleken i produkten uppmättes till 2 pm, men fördelningen i partikelstorlek var bred. Vid mikroskopisk undersökning kunde man se liposomliknande partiklar. 10 15 20 25 30 ..-.» '2.3..-- 6 '51 fšiåj 2001 E s. b Patentbyrå, Ref; 23577 EXEMPEL 12 Samma förfarande upprepades som i exempel 2 med den skillnaden att 30 gram monoglycerid och 25 gram sitosterolpreparat från soja sattes till mjölk med 1 % fetthalt. Den bildade emulsionen hade en bra storleksfördelning och en genomsnittlig partikelstorlek på 5 um. Denna mer koncentrerade emulsion är tänkt för beriknlng av livsmedel eller för användning som farmakologiska preparat.

Produkten frystorkades därför och skickades för tablettering och eventuella senare kliniska tester. Efter upplösning av pulvret i vatten kunde fortfarande liposom- liknande partiklar ses i mikroskop.

EXEMPEL 13 1 kg konventionell monoglycerid (30 % Dimodan MO90 och 70 % Dimodan RT®) smältes tillsammans med 1 kg sitosterolpreparat från tallolja (90 % deklarerad sitosterol). Smältan sattes till 100 liter lättmjölk (0,5 % fetthalt), och blandningen mixades kraftigt med hjälp av en Ultraturrax® mixer, varefter blandningen steriliserades i en Alfa Laval UHT sterilisator vid 144°C i 4 sekunder, kyldes genom vacuumkylning till 78°C samt homogeniserades sterilt vid ett tryckfall av 200 bar. Den bildade mjölkemulsionen slutkyldes därefter till 8°C.

Den bildade mjölkemulsionen hade en tydlig kokt smak och en svag bismak av talg.

Partikelstorleksfördelningen testades och befanns vara bättre än i exempel 1 med en genomsnittlig partikelstorlek på 1,3 um.

Den framtagna mjölken användes som utgångsmaterial för framställning av olika mjölkbaserade produkter, nämligen Chokladmjölk, Filmjölk, Yoghurt, Färskost samt Hårdost: al Chokladmjölken framställdes genom tillsats av 2 % kakaopulver och 8 % socker, varefter blandningen värmdes till 80°C och kyldes. Smaken var alldeles utmärkt. b) Filmjölken framställdes på samma sätt som i exempel 4. Den bildade filmjölken hade bra konsistens men var något aromfattig. Efter tillsats av jordgubbskoncentrat blev det en alldeles utmärkt jordgubbsfil. 10 15 20 25 30 516 677 E s. o Patentbyrå, Ref; 23577 å'1 ffiåi 2001 10 c) Yoghurt framställdes med hjälp av konventionell yoghurtkultur enligt samma princip som under punkt b) ovan, förutom att syrningen skedde vid en temperatur av 42°C under 7 timmar. En utmärkt produkt blev resultatet. d) Färskost framställdes genom att 2 liter av filmjölken hälldes på ett filter och vasslen fick avrinna över en natt i kylrum. l den bildade vasslen återfanns cirka 3 % av den teoretiska mängden sitosterol. Resterande 97 % sitosterol borde då finnas i färskosten. Smaken var fadd, men efter kryddning med örtkryddor och peppar erhölls en produkt med utmärkt smak. e) Hårdosten framställdes genom att 30 liter av mjölken ystades genom tillsats av löpe. Det därefter bildade, onormalt mjuka koaglet skars i bitar, saltades och pressades samman i en pressduk. Ostutbytet blev normalt, vilket visar att liposompartiklarna infångades i kaseinnätverket. De liposomliknande partiklarna kunde urskiljas i ostmassan vid mikroskopering.

EXEMPEL 14 Samma process upprepades som i exempel 13 men med den skillnaden att monoglyceriden (30% Dimodan MO90® och Lactem®) smältes tillsammans med 1 kg sitostanolpreparat från tallolja (85% deklarerad sitostanol). Smältan sattes till 100 liter lättmjölk (0,5% fetthalt), och blandningen mixades kraftigt med hjälp av en Ultraturrax® mixer, varefter blandningen steriliserades i en Alfa Laval UHT sterilisator vid 144°C i 4 sekunder, kyldes genom vakuumkylning till 78°C samt homogeniserades sterilt vid ett tryckfall av 150 bar. Den bildade mjölkemulsionen slutkyldes därefter till 8°C.

Den bildade mjölkemulsionen hade inte någon märkbar bismak.

EXEMPEL 15 En smälta av monoglycerid och sitosterol enligt exempel 1 1 trycktes via ett membranfilter med en porstorlek av 5-8 pm in i mjölk med 5 % fetthalt (s k membranemulgering). Temperaturen var 90°C. Den bildade emulsionen hade en mycket snäv storleksfördelning med en genomsnittlig partikelstorlek av 8 pm.

Efter homogenisering av denna emulsion blev storleksfördelningen ännu snävare 10 15 20 n. n. n 1 u s. n n n ~°"° "" 'nav-I ' 'àf fñåï 2oo1 Ia u 516 677: E & Patentbyrå, Ref: 23577 11 med en partikelstorlek av omkring 1 um. Detta är alltså ett bra sätt att i framtiden tillverka en emulsion med mycket snäv storleksfördelning.

Ytterligare ett antal försök gjordes för att utröna möjligheten: - att alternativt använda steroler från soja, raps, tall- och palmoja; - att alternativt använda stanoler från soja, raps, tall- och palmolja; - att använda blandningar sitosterolen och sitostanoler; - att alternativt använda olika typer av emulgatorer såsom monoglycerider och derivat av dessa med organiska syror såsom mjölksyra (LACTEM®) och citronsyra (ClTREM®, polyglycerider, lecitiner av ägg, soja, raps; - att alternativt använda olika typer av homogenisering (konventionell homogeniseringsmaskin, membranemulgeringsmaskin, kolloidkvarnl; - att framställa sterol- och stanolhaltiga produkter såsom torrmjölk, gräddpulver, vällingar, hälsokost, olika typer av ost; - att variera sterolhalten i den framställda produkten mellan 0,1 och 10 vikts%.

Det visade sig att alla testade alternativ var möjliga, men att smaken på den framställda produkten, eventuella bismaker och den genomsnittliga partikelstorleken kunde variera något, dock endast inom rimliga och godtagbara gränser.

Claims (14)

10 15 20 25 30 ecco > 0 oøoaou o E afo Patentbyrå, Ref: 23577 - .i in* ' *så nia; 2oo1 516 677 12 PATENrKRAv

1. Förfarande för framställning av kolesterolsänkande ätbara produkter, såsom livsmedel och/eller hälsopreparat, kännetecknat av att - växtsteroler och/eller väktstanoler med kolesterolsänkande egenskaper löses eller blandas i en smälta av livsmedelsemulgator, - denna lösning eller blandning inblandas i en proteinhaltig produkt vid en temperatur av 45-100°C, - lösningen eller blandningen homogeniseras, varvid en emulsion av liposomliknande partiklar innehållande steroler och/eller stanoler bildas i den proteinhaltiga produkten, - och av att den bildade sterolhaltiga emulsionen inblandas som ett kolesterolsänkande medel i livsmedel och/eller används som hälsokostpreparat.

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknad av att växtsterolerna huvudsakligen utgörs av sitosterol och/eller campesterol.

3. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att växtstanolerna huvudsakligen utgörs av sitostanol.

4. Förfarande enligt krav 1, 2 eller 3, kännetecknat av att sterol- och/eller stanolprodukten företrädesvis blandas in i den proteinhaltiga produkten vid en temperatur av 60-85°C.

5. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat sterol- och/eller stanolkällorna utgörs av naturliga steroler och/eller stanoler, företrädesvis växtsteroler och/eller -stanoler från exempelvis soja, raps, tall- palmolja.

6. Förfarande enligt något av kraven 1-4, kännetecknat av att man som emulgator använder livsmedelsemulgatorer såsom monoglycerider och derivat av dessa med organiska syror såsom citronsyra eller mjölksyra, polyglycerolestrar, lecitin av ägg, soja, raps mm.

7. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, kännetecknat av att den proteinhaltiga produkten utgörs av baljväxtprotein, såsom sojaprotein, mjölkproteiner och andra kända proteinkällon 10 15 20 25 30 E 8113 Patentbyrå, Ref: 23577 516 677 13 nu ao-

8. Förfarande enligt något av kraven 1 - 7, kännetecknad av att den proteinhaltiga produkten utgörs avmjölk med en fetthalt av 0,5 - 5%.

9. Förfarande enligt något avjföregående patentkrav, kännetecknat av att homogeniseringen sker med hjälp av i och för sig känd utrustning såsom homogeniseringsmaskin, membranemulgeringsmaskin eller roterande homogeniseringshuvud av typen kolloidkvarn.

10. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, kännetecknat av att homogeniseringen sker vid ett tryckfall av 60-1000 bar, eller företrädesvis vid ett tryckfall av 100-250 bar.

11. 1 1. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, kännetecknat av att en sterolhaltig emulsion, i en halt av 0,1 - 10 viktsprocent, eller företrädesvis i en halt av 1 - 3 viktsprocent, inblandas i livsmedel.

12. Ätbar produkt framställd enligt något av föregående patentkrav och innehållande kolesterolsäknande medel, kännetecknad av att den ätbara produkten utgörs av ett livsmedel eller ett farmakologiskt preparat i vilket innehållet av det kolesterolsänkande medlet utgörs av en emulsion av en sterol och/eller en stanol i en emulgator och löst genom homogenisering i mjölk.

13. Ätbar produkt enligt krav 12, kännetecknad av att det kolesterolsänkande medlet utgörs av en emulsion bildad av en eller flera steroler och/eller stanoler, företrädesvis växtsteroler och/eller växtstanoler från soja, raps och/eller tall-palmolja som emulgerats med lívsmedelsemulgatorer såsom monoglycerider och derivat av dessa med organiska syror, polyglycerolestrar, lecitin av ägg, soja, raps mm. 4

14. Ätbar produkt enligt krav 12 eller 13, kännetecknad av produkten innehåller en kolesterolsänkande emulsion inblandad i form av en sterol- och/eller stanolhaltig emulsion som tillsats i mjölk, i mjölk avsedd för ystning av allehanda typer arv ost, i matfetter, i yoghurt, i syrade mjölkprodukter, i torrmjölk, i gräddpulver, i chokladdryckpulver, i vällingar, i hälsokostprodukter, i farmakologiska preparat, mm, i en halt av 0,1 - 10 viktsprocent, eller företrädesvis en halt av 1 - 3 viktsprocent av produkten.