SE515632C2 - Förfarande och anordning vid superstruktur till implantat - Google Patents

Description

25 30 .. u,- 515 632 ett mycket stor antal komponenter och varje lyckat resultat med att förverkliga beprövade och nya metoder för effektiva behandlingar med reducerat antal komponenter ses som framgång inte bara från rent teknisk synpunkt, utan även från organisatoriska och eko- nomiska synpunkter. Vid tandprotesappliceringen är det väsentligt att ha tillgång till komponenter som är lätta att anpassa till olika individer och det är därvid väsentligt att kunna ha tillgång till komponenter och delar som inte är kritiska från t.ex, uppbyggnads- synpunkt i höjdled. Det är även viktigt att kunna föreslå förändringar i implan- tatsmetoden som sådan utan att slutresultatet försämras. Det är angeläget att behand- lingstiden kan förkortas för patienten och att man därvid kan eliminera vissa mellanled utan nämnda påverkan av slutresultatet. Det är även väsentligt att kunna förbättra den rent estetiska utformningen på implanterad tandprotes. Föreliggande uppfinning har som huvudändamål att lösa hela eller delar av detta problemkomplex.

Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för ett förfarande enligt uppfin- ningen är att anliggningsdelen och den tandkroneuppbärande delen integreras över åtmin- stone sina väsentliga horisontalsträckningar vid eller i anslutning till tillverkningen av delarna genom att delarna framställes ur ett gemensamt ämne eller en materialsamman- sättning med behandling eller metod som ger användarvänliga ytterformer eller avfas- ningar på delarna.

I vidareutvecklingar av uppfinningstanken föreslås att den tandprotesuppbärande delen vid tillverkningen förses med en utformning som i superstrukturens horisontalsnitt är smalare än anliggningsdelen, och att delarna därvid utformas med en utsidesövergång som bildar en svängd eller bågformad övergång mellan delarna. Vidare kan anliggnings- delen vid sina med fixturerna eller fixturorganen samverkbara ändytor tilldelas försänk- ningar med plana bottenytor som är motställda fixturernas eller fixturorganens övre änd- ytor. Försänkningarnas plana bottenytor tilldelas därvid areor som överstiger fixturernas eller fixturorganens areor vid flxturernas eller fixturorganens samverkningsdelar med anliggningsdelen. Den tandkroneuppbärande delen kan vidare vid sin tillverkning förses med ett antal i tvärsriktningen sig sträckande hål. Nämnda delar kan utföras i titan eller annat vävnadsvänligt material eller vävnadsvänlig legering. I en föredragen utföringsform 10 15 20 25 u - - . o 1 | 3 i 515 632 utföres delarna med en förhållandevis låg höjdsträckning, t.ex. en höjdsträckning mellan . . . X u 0,5 och 1,0 mm, företrädesvis mellan 0,7 och 0,8 mm. Den av nämnda delar framställda enheten framställes i ett utföringsexempel medelst maskinbearbetning av ett ämne med efterföljande slipning och/eller borttrumling av skarpa kanter och framtagning av yttre avfasningar som ger nämnda användarvåndlighet. I en ytterligare utföringsform kan den delarna bildande enheten framställas med formgjutning i sintringsbart eller stelningsbart material och underkastas sintringsförfarande och efterbearbetning av den yttre formen för ernående av nämnda användarvänlighet. Vidare kan den superstrukturen bildande enheten vid sina främre delar förses med eller täckas av tandprotesen bildande material, som kan utgöras av akrylat eller annat i tandprotesen normalt använt plastmaterial. Urtagningarna för fästorganen kan därvid uppvisa diametrar som endast något understiger den tandpro- tesuppbårande delens bredd. Vid tillverkningen kan den superstrukturen bildande enheten vid sin tillverkning tilldelas bågform och vid bågformens ändar utföres delarna med en på anliggningsdelen anordnad första avfasning som via en svängd del övergår till den tandprotesuppbärande delens underyta, vilken i sin tur uppsvänges mot den tandprotes- uppbärande delens ytterkant via en andra avfasning.

Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för en anordning enligt uppfin- ningen framgår av den kännetecknande delen i det efterföljande självständiga anord- ningskravet. Utföringsformer av anordningen framgår därvid av till det självständiga kravet knutna underkrav.

Genom det i ovan föreslagna som går emot de inom tekniken redan inslagna vägarna och på så vis banar nya vägar inom tekniken kan man eliminera ett mellansteg i behandlingen genom att man utesluter en relationsställning och inpassning av två inbördes samverkbara delar. Materialbearbetningstiden kan vid maskinbearbetning, '”fräsning”, av ett ämne väsentligt reduceras och förbilligas. Stor valfrihet i komponenterna uppbyggnad kan medges och användningsvänliga och estetiskt tilltalande tandproteser kan erhållas. 10 15 20 25 30 -- n. . Q .f t. u =- H 1' . i. .. . . .v . . .- - . -. - . , .. - . . . .. - . - - ~ ~ i.. t.. . t. |.. . . -- I ~ . . . ~ .i . I . . - - - . . .i 1- ~ - - ~ H 515 632 En för närvarande föreslagen utföringsform av ett förfarande och en anordning enligt uppfinningen skall beskrivas i nedanstående under samtidig hänvisning till bifogade rit- ningar där figur 1 figur 2 figur 3 figur 4 figur 5 figur 6 figur 7 figur 8 figur 9 figur 10 bakifrån och delvis i genomskärning visar en superstruktur och tre till denna relationsställda implantat eller fixturer med distansorgan, fastsatt- ningsskruvar för superstrukturens förankring i implantaten, och delar av ett tandben, t.ex. ett undertandben i en människokäke, i perspektiv snett ovanifrån höger/bakifrån visar superstrukturen med implantaten/fixturerna och fästskruvarna enligt figuren l, i horisontalvy ovanifrån visar superstrukturen i ett konstruktivt utförings- exempel, inifrån och i sidovy visar superstrukturen enligt figuren 3, underifrån visar superstrukturen enligt figurerna 3 och 4, från sidan visar superstrukturen enligt figuren 4, i tvärsnitt genom A-A i figuren 6 nämnda superstruktur, från sidan och något vridet i förhållande till figur 6 visar superstrukturen, i perspektiv snett ovanifrån vänster visar superstrukturen, i tvärsnitt utefter B-B i figuren 5 visar utformningen på den av anligg- ningsdelen och den tandkroneuppbärande delen vid en av urtagningarna för fästorganen, och lO 15 20 25 30 -. -u v ' ,",_', ,, , - .i v ~ . ' _ . . .. . . . - ~ g i.. i.. .~. v v» n.. . . -- . , , , _. f .i . . , i - - I . U H . . - v t- H H 515 632 figur ll i tvärsnitt utefter C-C i figuren 5 visar enhetens tvärsnitt.

I figuren 1 är en superstruktur visad med 1. Superstrukturen innefattar en tandprotesupp- bärande del la och en med fixturer 2, 3 och 4 samverkbar anliggningsdel lb. Delarna la och lb ingår i en gemensam enhet som är integrerad utefter den större delen av deras mot varandra vettande tänkta ytor, jämför ytorna för de separata delarna enligt teknikens tidigare ståndpunkt. Respektive fixtur är uppbyggd på i och för sig känt sätt och kan innefatta en implantatdel som är försedd med en gänga 2a, medelst vilket implantatet eller fixturen är nedskruvbart i ett hål i ett delvis angivet tandben (käkben) 5 som företrädesvis utgöres av tandbenet i en patients underkäke. Hålet i käkbenet är i figuren 1 indikerat med Sa. Den i själva tand- eller käkbenet nedskruvade fixturen eller implantatet uppbär vid sin övre ände ett distansorgan som i implantatets inläkta tillstånd är avsett att sträcka sig upp över en käkbensyta 5b. Implantatet kan vara av självgängande typ och som exempel på implantat kan hänvisas till den svenska patentansökan 9900822-9 med inlämningsdag 1999-03-09. Övre änden på implantatet eller distansorganet 2b uppbär en plan åndyta 2c. Anliggningsdelen lb är försedd med nedsänkningar lc med plana bottenytor mot vilka överytorna 2c på implantaten är avsedda att anligga. Enheten 1 är förankringsbar i implantaten medelst förankringsskruvar 7, 8 respektive 9.

Förankringsskruvarna sträcker sig i urtagningar ld genom enheten 1 och respektive implantat eller distansorgan är försedd med en gänga 2d, i vilken respektive skruv eller i vilket respektive förankringsorgan 7, 8 respektive 9 är förankringsbart. Denna förankring utföres således på i och för sig känt sätt. Överdelen la är försedd med ett antal i överdelens tvärsriktning sig sträckande genomgående urtagningar lf som utnyttjas i anslutning till uppbärning av delen la uppbårande tandprotes som är symboliskt visas med 10. På sin ovansida är respektive implantat eller respektive distansorgan försett med en hexagon Ze som är anordnat att skjuta in i en urtagning le med motsvarande utformning som hexagonen eller med en hexagonen låsande utformning. Hexagonen 2e kan i och för sig uppvisa en annan utformning. Tandprotesmaterialet 10 kan utformas med en del 10a som sträcker sig väl över och täcker såväl delen la som delen lb, vilket ger fördelar ur estetisk synpunkt. 10 15 20 25 30 s .- ~ s i v 515 632 Figuren 2 avser att visa superstrukturens utformning eller svängning i sitt horisontalplan, vilken utformning eller svängning är bågformad och uppvisar en bågform eller svängning som följer svängningen på det symboliskt angivna tandbenet 5. Figuren visar applice- ringen av implantaten 2, 3 och 4 samt fästskruvarna 7, 8 och 9 i nämnda bågform.

I figuren 3 visas superstrukturen med sina delar la och lb, varvid framgår att delen la uppvisar en smalare utformning än delen lb. Bågformen är i det visade exemplet väsent- ligen cirkulär och centrum är angivet med ll. En radie r till delens lb ytterkant är av storleksordningen 23 mm. En radie r” till delarnas la och lb cirkulära centrumlinje är av storleksordningen 20 mm. En radie r” till underdelens bågformade innerkant är vald till ca 17 mm. Radierna r'” respektive r”” till delens la bågformade ytter- respektive innersidor är valda till ca 21 respektive 18 mm. Avstånd L, L' mellan fástorgansurtag- ningarna ld är i det visade horisontalplanet valda till ca 14, 75 mm. Ett avstånd d i radi- ell led mellan urtagningarna är valt till ca 6,5 mm. I figuren 3 har en första vinkel or angetts för radien R från delens lb avsmalning bakåt/inåt. Nämnda avsmalning påbörjas vid ett värde av ca l40° på nämnda vinkel ot Nämnda avsmalningsstart vid radiema R är relaterad till delens lb inneryta. En avsmalning föreligger även för delens lb ytteryta och sistnämnda avsmalning påbörjas vid en större vinkel or (ej visad i figuren för tydlighetens skull).

I figuren 4 är höjden på superstrukturen angiven med H. Denna höjd kan vara mellan 5-8 mm, t.ex. ca 6,5 mm. Figuren 4 visar även storleken på nedsänkningen lc, eller hellre en höjd h mellan en undersida lg på superstrukturen och en bottenyta på respektive ned- sänkning. h är ca 0,5 mm mindre än höjden H. Bottenytan på nedsänkningen lc uppvisar en area l som överstiger motsvarande area på ytan 2c på berört implantat (jfr figuren 1).

I figuren 5 är nedsänkningarnas lc på delen lb visad underifrån. Likaså visas areaut- sträckningarna l. Såsom framgår av figuren är nedsänkningarnas areor smalare vid delens lb inneryta än vid samma dels ytteryta. Figuren 5 visar även att vid nämnda radie R delen lb vid sina ändar övergår i en i horisontalsnittet enligt figuren 5 avsmalnad form 10 15 20 25 30 . - t « t » u c l 515 652 mot superstrukturens spetsar lb' respektive lb”. Det totala djupet på superstrukturen är angivet med D och valt till ca 25,7 mm.

I figuren 6 visas hålens lf lägen på delen la, varvid ett avstånd d” mellan underytan lg och hålens ifrågavarande centrumlinje lk valts till ca 1,5 mm.

I figuren 7 visas hålens inbördes relationsställningar och relationsställning i förhållande till den mittre urtagningen ld. Vinkeln mellan urtagningen ld och respektive genom- gående hål är angiven medelst vinklarna oc” som kan väljas ca 35°. Avståndet mellan de inre tvärsgående hålen och urtagningen ld är indikerat med vinklama oc” och har i förelig- gande fall valts till ca l5°. Även delarna la och lb är angivna i detta fall.

I figuren 8 visas avslutningsövergången mellan delama la och lb vid ändama lb” respektive lb”. Nämnda övergångar karakteriseras av en första fas ll, ll” som övergår i en svängd övergångsdel eller l2, 12” och därefter avslutas med en ytterligare uppsvängningsfas l3, 13”. l figuren 9 visas nämna faser (vilka dock ej är markerade i figuren) vid nämnda ändar lb' respektive lb”.

Figurerna 10 och ll visar i detalj delarna la och lb sträckningar i aktuella tvärsnitt.

Delen la uppvisar en bredd av ca 2,8 mm i djuprikningen som är indikerad med A.

Bredden eller djupet på delen lb är angivet med A' och är valt ca 5,5 mm. Delen lb vid fastorganets hål eller urtagning ld är angivet med lh” och antar ett värde av ca 3 mm.

Motsvarande höjd h” vid läget vid sidan om hålet ld, dvs. läget enligt figuren ll, antar värden om ca 3,2 mm. I figuren ll är även utsidesövergångar ll, ll' visade. Nämnda övergångar är bågformade eller svängda. Även figuren 8 visar övergången ll.

Superstrukturen kan användas i samband med positioneringsorgan, borrstyrningssats och fixturstyrningssats av det slag som visas i den inledningsvis Omnämnda svenska 10 15 20 25 . .i t» . «. U v i v - . ß f f . | 1: \ I ll I 9 I I ß 5 . 1. s f. f 1 I - 1- I 8 _ i . , l i. . . . . - , , , .. t» _. -.»« - patentskriften 9602554-9 (506850). Dessa organ beskrivs därför inte närmare här i detalj utan det hänvisas till utföringsformerna enligt nämnda patent.

Framställningen av superstrukturen kan ske med maskinell tillverkningsutrustning i form av fräsorgan. Efter framfräsningen ytbehandlas den sålunda framfrästa superstrukturen t.ex. medelst sliputrustning. Dylika utrustningar är väl förut kända.

Alternativt kan en materialsammansättning eller ett materialpulver införas i en form för formframställning av superstrukturen. Den i formen sålunda framställda superstrukturen sintras i en ugn eller kan utgöras av stelningsbart material. Tillverkningsutrustningarna kan även i detta fall utgöras av i och för sig känt slag och skall därför inte beskrivas närmare här.

Genom den i ovan angivna utformningen på superstrukturen behöver denna på så vis inte ingå i täckningsfunktionen för de i tandbenet eller käken implanterade implantaten, utan dessa eller dessas ändar kan vara friliggande eller otäckta under tandprotesappliceringen på den superstrukturen bildande enheten. Genom denna funktion vinnes den stora förde- len att inpassning mellan två olika delar inte behöver ske och att täckningsfunktionen av implantatsändarna i sig inte är nödvändig i enlighet med uppfinningens förslag.

I enlighet med figuren l uppvisar enligt ovan respektive implantat främre delar skäreggar 2f som ger riktningssäkrande funktion vid iskruvning i tandbenet oavsett eventuella inhomogeniteter i detta. Skäreggens utformning och funktion beskrives i nämnda ovan angivna patentansökan.

Uppfinningen är inte begränsad till den i ovan såsom exempel visade utföringsformen utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfin- ningstanken. -....~

Claims (22)

10 15 20 25 30 | | . | - I -..... . .i ... - .. ... . . . . .. i, 9 . .. . .- 515 632 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för att tillverka en superstruktur (1) som tillsammans med bl.a. positioneringsorgan (14), borrstyrningssats (15), fixturstyrningssats (16) och fixturer (2, 3, 4) eller fixturorgan, t.ex. fixturer tillsamman med distansorgan, samt fästorgan (7, 8, 9) för superstrukturens förankring i fixturerna eller fixturorganen ingår i ett tandprotes- system, medelst vilket t.ex. en tandprotes är anordnad att appliceras (på patient) under kort appliceringstid, Lex. under en eller ett fåtal dagar, varvid superstrukturen utföres med en med fixturerna eller fixturorganen samverkbar anliggningsdel (lb) och en tand- protesuppbärande del (la) och delarna utformas med urtagningar (ld), genom vilka fästorganen (7, 8, 9) sträcker sig vid nämnda förankring, k ä n n e t e c k n a d därav, att anliggningsdelen (lb) och den tandprotesuppbärande delen (la) integreras över åtmin- stone sina väsentliga horisontalsträckningar vid eller i anslutning till tillverkningen av delarna genom att delarna framställes ur ett gemensamt ämne eller en gemensam materi- alsammansättning med behandling eller metod som ger användarvändliga ytterformer eller avfasningar (lh, li) på delarna.

2. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att den tant- protesuppbärande delen (la) vid tillverkningen förses med en utformning som i super- strukturens (1) horisontalsnitt är smalare än anliggningsdelens (lb) utformning, och att delarna utformas med en eller flera utsidesövergångar (ll, ll°) som respektive bildar en svängd eller bägformad övergång mellan delarna (la, lb).

3. Förfarande enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att anliggningsdelen (lb) vid sin med fixturerna eller fixturorganen samverkbara yta är till- delad försänkningar (lc) med plana bottenytor som är motställda fixturernas eller fixtur- organens ändytor (2b), och att försänkningarnas plana bottenytor tilldelas areor som överstiger fixturerna eller fixturernas areor vid fixturernas eller fixturorganens samverk- ningsdelar med nämnda anliggningsdel. 10 15 20 25 30 . | - - s - ”HH H.H H.H .... U. m --- . H 515 632

4. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att den tandprotesuppbärande delen (la) vid sin tillverkning förses med ett antal i tvärsriktningen sig sträckande häl (lt)

5. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att delarna utföres i titan eller annat motsvarande vävnadsvånligt material eller vävnadsvänlig legering.

6. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att delarna (la, lb) utföres med en gemensam låg höjdsträckning (H), t.ex. med en höjdsträckning mellan 0,5-1,0 mm, företrädesvis mellan 0,7 och 0,8 mm.

7. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att den delarna bildande enheten eller superstrukturen framställs medelst maskin- bearbetning med efterföljande slipning och/eller borttrumling av skarpa kanter och framtagning av yttre avfasningar som ger användarvänlighet.

8. Förfarande enligt något av patentkraven 1-6, k ä n n e t e c k n a t därav, att den delarna bildande enheten eller superstrukturen framställs med formgjutning i sintringsbart material och underkastas sintringsförfarande eller stelningsförfarande och efterbearbetning av den yttre formen för ernäende av användarvänlighet.

9. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att den superstrukturen bildande enheten vid sina främre delar förses eller täckes med tandprotesen bildande material, t.ex. akrylat eller i tandproteser använt annat plast- material.

10. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att urtagningarna för fastorganen uppvisar diametrar som endast något understiger den protesuppbärande delens (la) bredd (A). 10 15 20 25 30 --~-| . = - . . ~ ' i v i. ., ~ . . » » 1- . . . .i . .. i.. . , . 11 I - n . v .s . . . , - . ._ u .. . . r . .- 515 652

11. ll. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att superstrukturen vid sin tillverkning tilldelas bågform och att vid bågformens ändar delarna (la, lb) utföres med en på anliggningsdelen anordnad första avfasning (ll, llb) som via en svängd del (12, l2') övergår till den tandprotesuppbärande delens underyta som i sin tur är uppsvängd mot den tandprotesuppbärande delens ytterkant via en andra avfasning (13, l3')

12. Anordning vid superstruktur som tillsammans med bl.a. positioneringsorgan (14), borrstyrningssats (15), fixturstyrningssats (16) och fixturer (2, 3, 4) eller fixtur- organ, t.ex. bestående av fixturer och distansorgan, samt fástorgan för superstrukturens infastning i fixturerna eller fastorganen är avsedd att ingå i ett tandprotessystem som med kort appliceringstid, t.ex. under en eller ett fåtal dagar, möjliggör applicering av kom- plett tandprotes på tandben, främst undertandben, varvid superstrukturen innefattar en med fixturernas eller fixturorganen samverkbar anliggningsdel (lb) och en tandprotes- uppbärande del (la) och delarna uppvisar genomgående urtagningar (ld) för nämnda fastorgan (7, 8, 9), , k ä n n e t e c k n a d därav, att anliggningsdelen och den tand- protesuppbärande delen bildar en gemensam enhet, och att superstrukturen arbetar utan att ingå i täckningsfunktion för implanterade fixturers eller fixturorgans frilagda ändytor är avtagningsbart anordnad från fixturerna eller fixturorganen under nämnda tandprotes- applicering på enheten.

13. Anordning enligt patentkravet 12, k ä n n e t e c k n a d därav, att den gemensamma enhetens anliggningsdel (lb) samverkar med fixturer eller fixturdelar med skäreggar vid sina främre delar som ger riktningssäkrande funktion vid iskruvning i tandbenet (5) oavsett sin homogenitet i detta.

14. Anordning enligt patentkravet 12 eller 13, k ä n n e t e c k n a d därav, att enhetens anliggningsdel (lb) är försedd med nedsänkningsdelar (lc) med plana botten- ytor, via vilka anliggningsdelen anligger mot ovanytorna på fixturerna, fixturorganen eller dessas distanser. 10 15 20 25 30 » . - « 1 n . . . . i - 12 ¿ :gif 515 632

15. Anordning enligt patentkravet 12, 13 eller 14, k ä n n e t e c k n a d därav, att den tandprotesuppbärande delen är försedd med en utformning som i suprastrukturens horisontalsnitt är smalare än anliggningsdelens utformning, och att delarna är utformade med en eller flera utsidesövergångar (ll, ll°) som bildar en svängd eller bågformad övergång mellan delarna (la, lb).

16. Anordning enligt något av patentkraven 12-15, k ä n n e t e c k n a d därav, att anliggningsdelen vid sin mot fixturerna eller fixturorganen samverkande yta är tilldelade försänkningar (lc) med plana bottenytor som är motställda fixturernas eller fixturorganens fria ändytor (2c), och att försänkningarnas plana bottenytor uppvisar areor som överstiger fixturernas eller fixturorganens areor vid fixturernas eller fixturorganens samverkningsdelar med anliggningsdelen.

17. Anordning enligt något av patentkraven 12-16, k ä n n e t e c k n a d därav, att den tandprotesuppbärande delen (la) är försedd med ett antal i tvårsriktningen sig sträckande hål (lt)

18. Anordning enligt något av patentkraven 12-17, k ä n n e t e c k n a d därav, att delarna består av titan eller annat vävnadsvänligt material eller vävnadsvänlig legering.

19. Anordning enligt något av patentkraven 12-18, k ä n n e t e c k n a d därav, att superstrukturen är utförd med en gemensam låg höjd (H) mellan 0,5 och 1,0 mm, företrädesvis mellan 0,7 och 0,8 mm.

20. Anordning enligt något av patentkraven 12-19, k ä n n e t e c k n a d därav, att den superstrukturen bildande enheten vid sina främre delar är anordnad täck- ningsbart med tandprotesen bildande material i form av akryl eller i tandproteser använt annat plastmaterial. 10 | @ | - , . .- i.. . , H _ ~ -. .. . - . v. - f. . . .. . . . . - f . --- H- ~, , ~. .ri . . -. I . ~ ; . f. - ß. . - . . . . , . . ' . ., .. .. u" »- H- r 515 632

21. Anordning enligt något av patentkraven 12-20, k ä n n e t e c k n a d därav, att urtagningarna (Id) för fåstorganen (7, 8, 9) uppvisar diametrar som endast något understiger den tandprotesuppbårande delens (la) bredd (A).

22. Anordning enligt något av patentkraven 12-21, k ä n n e t e c k n a d därav, att superstrukturen (1) uppvisar bågform och att vid bågformens ändar (1a', 1a”) anliggningsdelen (lb) år anordnad med en första avfasning (11, 11') som via en svängd del (12, 12') övergår till den tandprotesuppbårande delens underyta som i sin tur år upp- svångd mot den tandprotesuppbärande delens ytterkant via en andra avfasning (13, 13”).