SE520764C2 - Anordning och arrangemang vid implantat - Google Patents

Description

25 30 520764 uppträder vid implantatstället. Det kan även uppkomma problem vid cementets stelningsprocess. De flesta cement har ett mycket snabbt stelningsförlopp. Det är även svårt att erhålla exakta under stelningsförloppet icke rubbningsbara lägen för respektive bro.

Olika typer av cement (t.ex. akryl innefattande cement) betraktas som svårhanterliga ur nedsmutsningssynpunkt. Om man inte hinner applicera tandbryggan till implantaten innan cementet stelnat kan det vidare bli svårt att göra efterjusteringar av broläget, eftersom cementförbindelsen då måste brytas upp. Det kan även uppkomma kontaminering på käkben och gingiva (tandkött) i anslutning till arbetet med cementering.

Det föreligger således behov av nya fastsättningsprinciper för applicering av tandbroar till implantat. De nya fastsättningsprinciperna skall kunna fungera snabbt och säkert och justeringsarbeten skall vara lätta att kunna utföra. Föreliggande uppfinning har till ändamål att lösa hela eller delar av det i ovanstående angivna problemkomplexet. Det är även angeläget att kompatibla materialtyper kan utnyttjas så att säkra och långtidsvariga installationer kan uppnås. Uppfinningen löser även denna problematik.

Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för den inledningsvis omnämnda anordningen är att påbyggnadsdelen och dess urtagsvägg är anordnade med förskjutbarhet i implantatets väsentliga längdriktning relativt partiets ytteryta och att partiet är anordnat expanderbart för att i ett föreliggande längdförskjutningsläge uppnå samverkan mellan partiets ytteryta och urtagningsväggen och därrned förankring av påbyggnadsdelen till partiet, dvs. implantatet.

I en utföringsfonn är nämnda parti väsentligen cylinderforrnat och innefattar vid sin främre ände vid sidan av varandra sig sträckande delar som vid expanderingen är pressningsbara utåt i radiell riktning. De vid sidan av varandra sig sträckande delarna kan därvid vara anordnade med invändiga konade ytor som sammansätter sig i en invändig och såsom stympad don utformad inneryta. Ifrågavarande partidelar är anordnade expanderbara medelst en fastsättningsskruv som utnyttjas t.ex. för förankring av en distanshylsa eller motsvarande. Fastsättningsskruven kan därvid vara försedd med en såsom stympad kon utformad ytteryta som är samverkbar med nämnda inneryta, vilket medför att en av skru- 10 15 20 25 30 520764 3 - . - . r , vens idragningsläge i implantatet beroende radiell expandering föreligger för de vid sidan av varandra sträckande delarna. I en utföringsform är nämnda urtagsvägg anordnad i en brohylsa som är applicerad i en aktuell tandbro. Altemativt kan tandbron förses med en urtagning i sitt material, varvid urtagsväggen är anordnad i en dylik urtagning.

Distanshylsan kan vara utförd i hårt titan och brohylsan kan vara urförd i mjukt titan. De vid sidan om varandra sig sträckande delarna på distanshylsan skall vara anordnade i aktuell urtagning så att de sträcker sig in i densamma med åtminstone 2/3-delar av sina längder. Ytterligare kännetecken för nämnda vidareutvecklingar framgår av de efterföljande underkraven till den nya anordningen enligt kravet 1.

Ett arrangemang enligt uppfinningen kan anses vara kännetecknat av att respektive urtag- ning är anordnad förskjutbart i respektive implantats längdriktning relativt respektive parti och att vid påbyggnadsdelens förankring till partierna eller implantaten påbyggnadsdelens längdförskjutningsläge i förhållande till partiema/implantaten är anordnat bestämbart medelst det relativa längdförskjutningsläget, t.ex. ett ändlängdförskjutningsläge, mellan en av urtagningama och det därmed samverkande partiet/implantatet. Ytterligare kännetecken är att de mellan övriga urtagningar och partier därvid uppkommande lägena bildar förankringslägen utan längdförskjutningsbestämmande funktion för tandbron som sådan.

Slutligen kännetecknas uppfinningen av att nämnda partier är anordnade expanderbara för att i nämnda längdförskjutningslägen uppnå samverkningar mellan partiernas ytterytor och urtagningsväggama och därmed flerpunktsförankring av påbyggnadsdelen till tandbron I vidareutvecklingar av det nya arrangemanget utnyttjas ett fall där partierna är belägna på distanshylsor applicerade på implantaten. Omnämnda vid sidan av varandra anordnade delar på distanshylsan är därvid expanderbara i väsentligen de radiella riktningama.

Distanshylsomas inre urtagningar och/eller brohylsans innerutrymmen utgör därvid lag- ringsutrymmen för tixotropt och bakteriedödande medel, som kan utgöras av tex. Hyalu- fOnSyfa.

Genom det i ovanstående föreslagna erhålles en patientvänlig fastsättningsprincip för tand- broar i implantat som är snabb och effektiv och bl.a. möjliggör lätt efterjusterbarhet och utbytbarhet av respektive berörda påbyggnadsdel/tandbro. I sammanhanget väl beprövade 10 15 20 25 30 520764 4 materialtyper kan användas i bro- och distanshylsuppbyggnaderna och i fastdragnings- skruvarna. Appliceringsfunktion förenklas väsentligt och kan t.ex. styras av ändlägesindi- kering eller ändlägesstopp i en av brons urtagningar. När ändläget uppnåtts fastskruvas bron och erhåller samtidigt sitt ”horisontalläge” i patientens mun. Övriga längdförskjut- ningslägen mellan urtagningar och partier vid övriga implantat bestämmes av den inled- ningsvis uppkomna inställningen och förankring eller förankringar kan även utföras i dessa längdförskjutningslägen.

En för närvarande föreslagen anordning och föreslaget arrangemang skall beskrivas i ned- anstående under samtidig hänvisning till bifogade ritningar där figurl visar teknikens ståndpunkt genom att ange ett i längdsnitt visat implantat förankrat i ett käkben och försett med distanshylsa, till eller på vilken en påbyggnadsdel applicerats, figur 2 visar den nya anordningen i längdsnitt på ett på motsvarande sätt i käkben anordnat implantat med applicerad distanshylsa, till vilken en tandbro fast- skruvats med en fastsättningsskruv, figur 3 i längdsnitt visar tre i en tandbro ingående brohylsor som är applicerade på övre partier på distanshylsor enligt figuren 2, varvid de relativa förank- ringslägena mellan hylsorna och partiema är anordnade på olika nivåer i implantatens höj driktningar, och figur4 i två olika ändvyer visar utformningen på distanshylsans övre eller främre delar varvid den ena ändvyn visar delarna i oexpanderat läge och den andra ändvyn visar delarna i expanderat läge.

I figuren 1 är ett implantat angivet med 1. implantatet är fastskmvat i ett käkben 2. Appli- ceringen av implantatet kan altemativt ske i en annan typ av ben i människokroppen. Käk- benets eller motsvarande tandköttsdelar (gingiva) 3 har frilagts eller öppnats vid implan- 10 15 20 25 30 520764 5 tatsstället och visats i uppvikt läge. Implantatet är vid sina övre delar la samverkbart eller försett med en distanshylsa 4 som är förankrad till implantatets övre delar vid en uppskju- tande fläns eller sexkant la' på implantatet. Distanshylsan uppvisar nertill en cirkulär del 4a som sluter om den uppskjutande delen la”. På i och för sig känt sätt är hylsan även för- sedd med en innerfläns 4b som utgör mothåll för en fastsättningsskruv, vars underyta 5a är samverkbar med den invändiga flänsen för att möjliggöra distanshylsans förankring i implantatet medelst fastsättningsskruven 5. Distanshylsan är därvid försedd med en övre invändig urtagning 4c för skruvens 5 skalle 5b. En påbyggnadsdel 6 är därvid applicerad på distanshylsan, vid dennas övre partier 4d. Appliceringen av påbyggnadsdelen sker via en brohylsa som angivits med 7. Påbyggnadsdelen är även försedd med en urtagning 6a, via vilken fastsättningsskruven är applicerbar till urtagningen 4c i distanshylsan för att möjlig- göra fastskruvning av denna i implantatet. Implantatet är på i och för sig känt sätt försedd med gängor lb, medelst vilka implantatet är fastskruvbart i en urtagning eller ett hål 2a i tandbenet. Brohylsan 7 stöder nertill mot en utvändig fläns 4e på distanshylsan så att ett ändläge föreligger för brohylsan i förhållande till distanshylsan. Brohylsan och distanshyl- san är förankrade till varandra via en spalt 8 som i enlighet med en kända tekniken fylles med cement för att möjliggöra påbyggnadsdelens fastsättning till implantatet. Det hänvisas därvid till ovanstående och den kända tekniken. implantatet enligt figuren 2 kan ha motsvarande uppbyggnad som det i figuren 1 visade implantatet och implantatets förankring till ett tandben kan utföras på motsvarande sätt som visats för implantatet enligt figuren 1. I figuren 2 är implantatet angivet med 9, distanshyl- san med 10, en tandbro med 11, en i tandbron anordnad brohylsa med 12 och en fastsätt- ningsskruv med 13. Tandbron kan utgöras av en tandbro i kolfibermaterial. Uppfinningen är emellertid användbar även för andra typer av bromaterial och i en utföringsfonn kan brohylsan 12 vara ersatt med en urtagning som är anordnad direkt i bromaterialet. Distans- hylsan 10 som är cylindrisk uppvisar i princip två delar, varvid den första delen angivits med l0a och den andra delen med l0b. Den första delen l0a utgöres av en väsentligen cylindrisk del med hel cylindervägg. Den andra delen l0b är utförd eller innefattar ett antal vid sidan av varandra sig sträckande delar (jämför även figur 4 i nedanstående). En urtags- vägg i brodelen 12 är visad med l2a. Upptill är brohylsan försedd med en inre fläns l2b 10 15 20 25 30 520764 6 och brohylsan är även anordnad med en urtagning 12c vid sin övre del. Fastsättnings- skruven är applicerbar till distanshylsan och implantatet via nämnda urtagning 12c. Även nertill är brohylsan försedd med en urtagning 12d så att brohylsan kan trädas över partiet 10b på distanshylsan och så att partiet 10b sträcker sig in i brohylsans utrymme 12e.

Distanshylsans totala längd är angiven med L och partiets eller partidelamas 10b längd är angiven med L”. Värdet eller storleken på L' är ungefär hälften eller något understigande halva värdet eller storleken på längden L. Brohylsans höjd är angiven med L” och ett sär- drag för ifrågavarande utföringsforrn är bl.a. att partiet 10b skall sträcka sig in i urtag- ningen l2e med åtminstone 2/3 av sin längd L”. Partiemas ytteryta 10b' är anordnade med ojämnheter eller taggar 10b”. Partiet 10b” eller dess delar är anordnade med såsom delar 7,7 av stympade koner utfonnade innerytor 10 , vilka innerytor sammansätter sig till en invändig såsom stympad kon utformad inneryta. Skmvens 13 skalle l3a är försedd med en utvändig såsom styrnpad don utformad ytteryta 13b som är motställbar nämnda invändiga innerytor 10b”. Halva konvinkeln för nämnda konade ytor är angiven med a och kan anta värden omkring 40°. Materialet i distanshylsan kan utför av hårt titan, t.ex. MGA 007, och materialet i brohylsan 12 kan vara utfört i mjukt titan, t.ex. MGA 002. Fastsättnings- skruven 13 är utförd i guld. I enlighet med uppfinningens idé är delarna i partiet 10b expanderbara med hjälp av fastsättningsskruven 13 då denna iskruvas i implantatet via sin gängförsedda ände 13c som samverkar med en invändig gänga 9a i implantatet. Expande- ringen sker via de såsom stympade koner utfonnade inner- och ytterytorna på partiet 10b respektive skniven 13/skruvens skalle l3a. I beroende av skruvens nedskruvningsgrad i implantatets innergänga 9a kan en storleksordning på expanderingen som medför samver- kan mellan ytterytan 10b' på partiets 10b delar och innerytan 12a uppnås. De olika materi- alslagen och vinkeln a väljes därvid så att en kvarstående expanderingsfunktion föreligger i skruvens 13 iskruvade läge. De konade ytorna medför att en kvarstående fastkilningsfunk- tion kan föreligga. I ett spaltformat utrymme 14 mellan distanshylsans inneryta 10c och skruvens ytteryta 13d införes i samband med eller före förankringen ett tixitropt material i form av Hyaluronsyra. Nämnda medel kan även appliceras till eller i brohylsans inre urtag- ning 12e. Implantatets uppskjutande fläns kan utgöras av en sexkantsskruvfonnad del som kan ingå i en vridvinkelstyrande funktion relativt implantatet för distanshylsan som omsluter delen 9b med en nedre del 10d. 10 15 20 25 30 520764 7 i., ...- I figuren 2 har arrangemanget för tandbrons 11 förankring till implantat visats för ett implantat. Tandbron eller motsvarande är normalt förankringsbar till två eller flera implantat, och i figuren 2 har lägen för två ytterligare implantat ingivits med 16 och 17. De övriga implantaten har motsvarande uppbyggnad som det i figuren 2 visade implantatet, vilket även gäller för övriga komponenter i hopbyggnaden. En skillnad kan vara att partiet lOb sträcker sig in i brohylsoma olika långt på grund av att olika lägen kan föreligga för längdförskjutningen för de olika implantaten. I figuren 2 är en spalt a anordnad. Denna spalt upptar eventuella diskripanser i radiell led mellan de olika förankringspunktema. I enlighet med föreliggande uppfinning skall delarna som bildar partiet 10b kunna expande- ras i radiell riktning R så att ifrågavarande spel a tas upp med hjälp av förankringsfimktio- nen. Arrangemanget är därvid sådant att en väsentlig radiell förskjutning åstadkommes för hela ytterytan eller ytterytoma på partiet 10b eller dess vid sidan om varandra anordnade delar. Därvid skall åstadkommas en samverkan mellan delarna ytterytor 10b' och innerytan 12a utefter väsentliga delar av delarna eller partiets 10b längd- eller höjdsträckning. Det är även väsentligt att spalten a välj es så att elasticitetsgränsen inte överskrides eller så att brott inte uppkommer i partiets 10b vid sidan om varandra anordnade delar. Spalten a är i det i figuren 2 visade utföringsexemplet valt till ca 3/10 mm och kan väljas inom området 2/10 och 4/10 mm. Dessa valda värden ger garanti för en ändamålsenligt förankringsfunktion.

Figuren 3 visar de inbördes höjdlägena mellan partiet 10b och brohylsan 12. I detta fall förutsättes eller visas närrmda lägen för tre olika förankringspunkter 18, 19 och 20. I för- ankringspunkten 18 enligt vyn A har partiet l2b inskjutits maximalt i brohylsan 12 så att partiets 10b ändyta 10b”” anligger mot den invändiga ytan l2b på brohylsan. Vid förank- ringspunkten 9 enligt vyn B föreligger en annan inskjutningsgrad för partiet 110b i brohyl- san 112 så att ändytan 110b”” är belägna på ett avstånd b från innerytan 112b. I förank- ringspunkten 20 enligt vyn C föreligger ytterligare arman inskjutningsgrad av partiet 210b i brohylsan 212 så att ändytan 2l0b”” kommer på ett avstånd c från innerytan 212b. Härav inses att eventuella diskripanser som föreligger mellan implantaten i deras höjdriktningar kan tas upp med den i ovanstående beskrivna förankringsprincipen. Förankringsprincipen har även en andra fimktion då det gäller fastsättningsförfarandet av tandbron till implanta- 10 15 20 25 520764 . = - - . , . . » . ten. Tandbron kan nämligen först appliceras till implantaten tills anliggning sker mellan ändytan 10b”” och innerytan 12b i en av förankringspunktema där förankringen medelst expanderingen kan utföras. Tandbron har därvid intagit den önskade horisontella positio- nen i patientens mun. Därefter kan förankringen göras vid de andra förankringspunkterna utan ytterligare inställningar i höjdriktningen, dvs. expanderingen kan ske i de andra för- ankringspunkterna utan att man behöver ta hänsyn till höj dlägesinställningen i dessa punk- ter. Det föreligger således en automatisk höj dinställningsfunktion för nämnda övriga punkt eller punkter då man utför förankringen i den första förankringspunkten.

Figuren 4 avser att visa expanderingsfirnktionen för de vid sidan om varandra anordnade delarna på partiet 10b, vilka delar angivits med d, e, f, g, h, i, j. I funktionsläget 21 enligt vyn D intar delarna oexpanderade lägen och föreliggande spalt a” föreligger således mellan ytterytan (den sammansatta) 10 ” och brohylsans 12 inneryta l2a. I funktionsskedet 22 enligt vyn E har expansionen medelst fastsättningsskruven i figuren 2 effektuerats med- förande att nämnda delar e - j trätt i samverkan med inneryan l2a på brohylsan 12 via sina ytterytor, varvid ytterytan för en del e angivits med e”. Anliggningskrafien kan därvid anordnas med förhållandevis stora värden och prov har visat att man kan uppnå anligg- ningstryck av inte mindre än ca 250 Newton, vilket skall jämföras med att den samanlagda bitkraften i hela bettet är ca 85 Newton. Spalten a enligt vyn D är således eliminerad i vyn E.

I en föredragen utföringsform sträcker sig respektive partis lOb ytteryta lOb' väsentligen parallellt med urtagningsväggen l2a. Spalterna mellan partiets b olika delar är i det oex- panderade läget företrädesvis noll.

Uppfinningen är inte begränsad till den i ovanstående såsom exempel visade utförings- formen utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfinningstanken.

Claims (14)

10 15 30 5 2 0 7 6 4 PATENTKRAv

1. Anordning vid implantat (9) och påbyggnadsdel (11), t.ex. i form av tandbro, där påbyggnadsdelen innefattar en urtagningsvägg ( l2a) och implantatet är anordnat eller samverkbart med ett parti ( lOb), företrädesvis på en med implantatet applicerad distanshylsa, som sträcker sig företrädesvis väsentligen parallellt med urtagsväggen, k n n e t e c k n a d därav, att påbyggnadsdelen och dess urtagsvägg är anordnade med förskjutbarhet i implantatets väsentliga längdriktning relativt partiets ytteryta, och att partiet är anordnat expanderbart för att i ett föreliggande längdförskjutningsläge uppnå samverkan mellan partiets ytteryta och urtagningsväggen och därmed förankring av påbyggnadsdelen till partiet/implantatet.

2. EQ Anordning enligt patentkravet 1, k n n e te c k n a d därav, att nämnda parti (l2b) är väsentligen cylinderformat och innefattar vid sidan av varandra sig sträckande delar (c-j) som vid expanderingen är påverkningsbara utåt i radiell riktning (R), att de vid sidan av varandra sig sträckande delarna är anordnade med invändiga ytor som sarnmansätter sig i en invändig inneryta (10b"), och att partierna ( lOb) är anordnade expanderbart medelst en fastsättningsskruv (13) som är försedd med en ytteryta (13b) som är samverkbar med nämnda inneryta (l0b'”), varvid en av skruvens idragningsläge i implantatet beroende radiell expandering av de vid sidan av varandra sig sträckande delarna föreligger.

3. Anordning enligt patentkravet 2, k n n e t e c k n a d därav att partiet utgör främre delar av en distans (10) som är anordnad vid eller på implantatets övre delar (9b).

4. Anordning enligt patentkravet 2 eller 3. k n n e t e c k n a d därav, att urtagsväggen (12a) är anordnad i en brohylsa (12) eller direkt i ett bromaterial (11).

5. Anordning enligt något av patentkraven 1-4, k n n e te c k n a d därav, att såväl urtagsväggen (12a) som partiets ytteryta (12b') är väsentligen cylindriska. 10 15 20 25 30 520764 10

6. Anordning enligt patentkravet 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att distanshylsan är utförd i hårt titan (MGA 007) och att brohylsan är utförd i mjukt titan (MFA 002).

7. Anordning enligt något av patentkraven 3-6, k ä n n e t e c k n a d därav, att de vid sidan av varandra sig sträckande delarna skjuter in i den urtagsväggen (12b) inne- fattande urtagningen (12) med åtminstone 2/3 av sina längder (L').

8. Anordning enligt något av patentkraven 3-7, k ä n n e t e c k n a d därav, att de vid sidan av varandra sig sträckande delar uppvisar längder (L') som väsentligen mot- svarar eller något understiger distanshylsans totala längd (L).

9. Anordning enligt något av patentkraven 2-8, k ä n n e t e c k n a d därav, att fastsättningsskruven (13) är utförd i guld och att den såsom stympad kon utförda ytterytan är belägen vid skruvens skalle och är anordnad med en halv konvinkel (a) om ca 40°,

10. Anordning enligt något av föregående patentkravet, k ä n n e t e c k n a d därav, att partiets ytteryta (10b”) är utförd med ojämnheter, t.ex. taggar, medelst vilka ytterytan(-oma) samverkar.

11. Anordning enligt något av patentkraven 2-10, k ä n n e t e c k n a d därav, att de vid sidan av varandra anordnade delarna vid expanderingen är anordnade att arbeta med rörelser av storleksordningen 2/10, 4/10 mm, företrädesvis ca 3/10 mm, i syfie att förhindra deformation eller elasticitetsmodulsöverskridande förelser i materialet.

12. Arrangemang vid tvâ eller flera implantat (19, 16, 17) och en med dessa samverkbar påbyggnadsdel (11), t.ex. i förrn av en bro, där påbyggnadsdelen innefattar uitagningar för applicering till implantaten via på dessa anordnade eller applicerade partier avsedda att sträcka sig in i uitagriingaina (12e), k ä n n e t e c k n a d därav, att respektive urtagning är anordnad förskjutbart i respektive implantats längdriktníng relativt respektive parti, att vid påbyggnadsdelens förankring till partierna påbyggnadsdelen längdflñrskjutning 10 15 520764 11 i förhållande till partiema (10b) är anordnad bestämbar medelst det relativa längdíörskjut- ningsläget, t.ex. ändlägesförskjutningsläget, mellan en av urtagriinganra och det därmed samverkande partiet, att det eller de mellan övrig(-a) urtagning(-ar) och parti(-er) därvid uppkomna lägena bildar förankringslägen utan längdförskjutningsbestämmande funktion, och att nämnda partier är anordnade expanderbara för att i nämnda längdförskjutningslägen uppnå samverkningar mellan partiernas ytterytor och urtagningsväggarna och därmed fler- punktsförankring av påbyggnadsdelen till implantaten.

13. Arrangemang enligt patentkravet 12, k ä n n e t e c k n at därav, att partiema är belägna på distanshylsan som är applicerad på implantatet, att distanshylsan vid sin främre eller övre ände uppvisar vid sidan av varandra anordnade delar (c - j) som är anord- nade expanderbara i väsentligen de radiella riktningarna, och att de vid sidan av varandra anordnade delarna expanderbara medelst en fastdragrringsskruv via snedställda eller såsom stympade koner formade utvändiga och invändiga ytor, varvid expanderingsgraden är bero- ende medelst fastdragningsskruvens iskruvningsläge.

14. Arrangemang enligt patentkravet 13, k ä n n e t e c k n at därav, att distans- hylsomas och/eller brohylsomas innerutrymrnen utgör utrymmen for tixitropt bakterie- dödande medel, tex. Hyaluransyra.