SE515438C2 - Förfarande och anordning för minskning av talförluster i ett kommunikationssystem - Google Patents

Description

25 30 35 515 438 . iuuuu 2 Talet börjar med att använda en viss talkanal så snart som ett kanalbeviljande mottas.

Det är känt att den fördröjning som uppträder från den tidpunkt då nämnda PTT aktiveras (eller talaktiviteten begynner i ett VOX-opererat system) till den tidpunkt då talkanalen verkligen är tillgänglig för kommunikationer är ytterst skadlig för kommunikationen. Skälet till detta är att en del av talinformationen förloras och aldrig kan rekonstrueras.

En lösning på problemet med förlorat tal är att buffra tal medan kanalen begärs och att återge det buff- rade talet efter det att talkanalen verkligen blir till- gänglig. I denna lösning införs en fördröjning, vars längd ofta är osäker, i talkanalen. I ett sändningssystem, där det ofta finns en akustisk återkoppling till den som talar kan fördröjningen som införs på talkanalen orsaka betydan- de förvirring. Ett känt exempel är skàdeplatsen för den allmänna säkerheten. På en plats där det brinner kan det inträffa att en användare ökar radions volym så att den kan höras av närbelägna användare. Om en av dessa närbe- lägna användare har en bärbar radio och har för avsikt att tala i systemet, kommer han att höra sig själv fördröjd i tiden. Detta scenario kan verkligen orsaka betydande för- virring.

Därför finns det ett behov av ett kommunikations- system som eliminerar talförlusten pá grund av under upp- koppling av en kanal àstadkommen tidsfördröjning.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Fig 1 visar allmänt ett kommunikationssystem som på ett fördelaktigt sätt kan utnyttja föreliggande uppfin- ning.

Fig 2 visar allmänt en tidsföjd av steg som tas av en sekundär enhet 113 och en primär enhet 103 för att utföra kanaluppkoppling för att upprätta kommunikation efter det att en tryck-för-att-tala (PTT) trycks in. oanvä- 10 15 20 25 30 35 515 i t , v v 3 Fig 3 visar allmänt ett tiddiagram, med avseende på Fig 2, av ett känt system där avgivet tal släpps mellan den tidpunkt då PTT trycks in och kanalen kopplas upp.

Fig 4 visar allmänt ett tiddiagram, med avseende på Fig 2, av ett känt system där avgivet tal fördröjs mellan den tidpunkt då PTT trycks in och den tidpunkt då kanalen kopplas upp, och fördröjningen finns kvar genom använda- rens hela överföring.

Fig till Fig Fig 5 visar allmänt ett tiddiagram, med hänvisning 2, av ett system i enlighet med uppfinningen. 6 visar allmänt ett typiskt mönster för avgivet tal, som innefattar föreliggande tal och tyst tal.

Fig Fig 6 så Fig 7 visar allmänt tidskompression av mönstret i att detta endast innefattar föreliggande tal. 8 visar allmänt kretsar som kan alstra tidanpass- ningen i Fig 5 i enlighet med uppfinningen.

Fig 9 visar allmänt, i blockschemaform, ett känt system som alstrar tidanpassningen i Fig 4.

Fig 10 visar allmänt, i blockschemaform, ett system som implementerar kretsarna i Fig 8 i enlighet med uppfin- ningen.

Fig ll visar allmänt ett flödesschema med de steg som kretsarna i Fig 8 gàr igenom för att alstra den i Fig 5 visade tidanpassningen, i enlighet med uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV EN FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM Fig 1 visar allmänt ett kommunikationssystem som med fördel kan utnyttja föreliggande uppfinning. I den före- dragna utföringsformen representerar Fig 1 ett trunksänd- ningsradiosystem, där, också i den föredragna utförings- formen, en primärenhet 103 är en repeterstation, som är ansluten till en central styrenhet 100. Ett liknande sy- stem beskrivs i det amerikanska patentet med nr 4 821 310, till Lynk, som införlivas häri genom hänvisning. Förelig- gande uppfinning kan likaledes med fördel utnyttjas i ett cellulärt radiotelefonsystem med utökad, tiddelad fler- användaràtkomst (E-TDMA) eller vilket som helst annat uv-.s-w n uuuofl* 10 15 20 25 30 35 515 438 sin Ia! .» , nu : 'i _., j x a x 4 kommunikationssystem som åsamkar en tidsfördröjning under kanaluppkopplingen. Om kommunikationssystemet vore ett cellulärt radiotelefonsystem av typen E-TDMA skulle primärenheten 103 vara en basstation, som skulle vara ansluten till en lokal växel, som i sin tur skulle vara ansluten till ett allmänt telefonnät (PSTN). Primärenheten 103 utgörs vidare, bland annat, av sändtagare (dvs en sändare/mottagare) 104-108. Sändtagarna 104-108 är kapabla att sända och motta en styrkanal (Fl) och ett flertal talkanaler (F2-F5). Primärenheten 103 kommunicerar med en sekundärenhet 113 via en radiofrekvenssignal (RF-signal) 115. Även om endast en enda sekundärenhet 113 visas kan primärenheten 103 kommunicera med ett flertal sekundär- enheter i den fördragna utföringsformen. Det i Fig 1 visade trunksändningsradiosystemet upprättar kommunika- tioner med primärenheten 103 på tryck-för-att-tala-basis (PTT-basis). I själva verket trycker abonnenten, när denne önskar att tala, på en PTT-knapp på sekundärenheten 113.

Fig 2 visar allmänt en tidsföljd av steg som tas av sekundärenheten 113 och primärenheten 103 för att upprätta en förbindelse efter det att PTT-knappen har tryckts in.

Efter det att PTT-knappen har tryckts in gör sekundären- heten l13 en kanalbegäran under en tidsperiod 1 i Fig 2.

Under tidsperiod 2 i Fig 2 sänder primärenheten 103 ut ett kanaltilldelningsmeddelande (visas ej) till samtliga se- kundärenheter som står i förbindelse med primärenheten 103 inbegripande sekundärenheten 113. Under en tidsperiod 3 i Fig 2 går alla sekundärenheterna till den tilldelade kana- len, sekundärenheten 113 (som ursprungligen gjorde kanal- begäran) aktiverar sin sändare för att skicka tal, och alla andra sekundärenheter aktiverar sina mottagare för att lyssna till det sända talet. Det är viktigt att notera att omedelbart efter det att PTT-knappen har tryckts in (dvs inom tidsperioden 1 i Fig 2) börjar abonnenterna att tala fastän kanalen ännu inte har tilldelats. 10 15 20 25 30 35 an: un: r _ ; u: v g au u * .' , a I . :z e 1 - . § .. z 515 43 . I r 5 Denna situation visas allmänt i Fig 3. Fig 3 visar både tidanpassningen enligt Fig 2, som rör kanaluppkopp- ling, och tidanpassningen av det avgivna talet, som alstras av en abonnent utnyttjande sekundärenheten 113.

Fig 3 åskådliggör en brist hos en version av den kända tekniken. Såsom kan ses i Fig 3 börjar avgivet tal vid tiden tl, nästan omedelbart efter det att PTT-knappen har tryckts in i sekundärenheten 113. Medan en abonnent fort- sätter att tala fortgår fortfarande kanaluppkopplingen.

Vid tidpunkten t2 i Fig 3 har kanaluppkopplingen slutförts och abonnentens tal sänds därefter ("sänt avgivet tal" i Fig 3). Under tiden från tl till t2 talar abonnenten, men kanalen skall fortfarande kopplas upp: tal under denna tidsperiod tas inte omhand och släpps följaktligen ("släppt tal" i Fig 3).

Fig 4 visar allmänt ett tiddiagram över känd teknik som innefattar tidanpassningen för kanaluppkoppling enligt Fig 2 vid vilken tidanpassningen av sänt avgivet tal orsa- kar en fördröjning (D). Såsom visas i Fig 4, och överens- stämmer med förhållandet i Fig 3, börjar en abonnent att tala vid en tid tl omedelbart efter det att nämnda PTT har tryckts in. Vid en tid t2 har kanaluppkopplingen slutförts och det av abonnenten avgivna talet kan sändas ("sänt av- givet tal" i Fig 4). I stället för att endast släppa talet mellan tiderna tl och t2 buffras allt av abonnenten avgi- vet tal, och detta fördröjs följaktligen med tiden tl till t2. Under det att det är bättre att fördröja allt sänt avgivet tal än att släppa en del av det angivna talet or- sakar denna fördröjning (D) emellertid fortfarande bety- dande förvirring vid vissa scenarion, såsom har redovisats ovan. Det är viktigt att notera att fördröjningen (D) kvarstår under användarens hela sändning och aldrig blir kompenserad.

Fig 5 visar allmänt ett tiddiagram i enlighet med uppfinningen. Såsom åskådliggörs i Fig 5 initieras avgivet tal omedelbart efter det att PTT-knappen har tryckts in vid tiden tl och inget tal sänds förrän tiden t2, vilken ...wood 10 15 20 25 30 35 snsfçag: ; t v I * n 6 inträffar när kanaluppkopplingen har slutförts. Fastän en fördröjning (D) inledningsvis orsakas, såsom i Fig 4, kvarstår fördröjningen inte under användarens hela sänd- ning som i Fig 4. Inte heller släpps tal på det sätt som visas i Fig 3.

Fig 5 visar en extra tid från t2 till t3 under vilken komprimerat tal sänds ("sänt komprimerat tal"). Komprime- ringen av talet görs i tiden, såsom visas i Fig 6 och Fig 7. I Fig 6 àskådliggörs ett typiskt mönster för tal som har särskilda områden där talet är tyst (dvs tyst tal S1, S2 och S3) och där tal föreligger, dvs föreliggande tal Pl, P2 och P3). För att avlägsna perioderna av tyst tal utnyttjas en "tal-föreligger-detektor" (SPD). En sådan enhet detekterar föreliggande tal (och tar således bort eller ignorerar tyst tal), baserat på energimängden i det föreliggande talet, såsom exempelvis visas i Fig 6. Sådana SPD:er är välkända inom teknikområdet och utgör ett kon- ventionellt särdrag med avseende på föreliggande uppfin- ning. Mánga sådana SPD-tekniker är kända inom teknikom- rådets tidsmultiplexering på talkanal (TASI). Fig 7 repre- senterar tidskomprimerat tal, som är resultatet efter tal- -föreligger-detekteringen (SPD). Mönstret i Fig 7 är ett typiskt, tidkomprimerat talmönster som sänds under tids- intervallet t2-t3 i fig 5 i enlighet med uppfinningen.

Fig 8 visar allmänt kretsar som kan alstra tidanpass- ningen i Fig 5 i enlighet med uppfinningen. En analog talinsignal omvandlas till digitala sampel 804 med hjälp av en analog-till-digitalomvandlare (A/D-omvandlare) 803.

A/D-utsignalen av digitala sampel 804 matas (som ett digi- talt ord) till ingången till en FIFO 827, som används som en elastiskt talbuffert. I den föredragna utföringsformen kan FIFO vara en FIFO av modellen IDT72lO3/104, som är tillgänglig från Integrated Device Technology, Inc. Nämnda FIFO 827 utmatar sampel 805, som skickas till en digital- -till-analogomvandlare (D/A-omvandlare) 830, som rekon- struerar en samplad vågform vilken representerar talut- signalen. ~ ...vw- 10 15 20 25 30 35 :vv I ' “ , »us I " I ' ' :I a 515 438” J! . . o r * 7 Läsning av information från nämnda FIFO 827 för att alstra talutsignalen för sändning sker när en KLOCKsignal 821 med frekvensen 8000/s matas till en LÃSingång till nämnda FIFO 827. KLOCKsignalen -grind 818, som styrs av en "kanal-tilldelad"-signal 824.

Signalen 824 skall alltid hävdas utom mellan den tidpunkt då PTT trycks in och den tidpunkt då sändaren blir aktive- rad på den särskilda talkanalen och sänder tal. Detta 821 grindas med en OCH- innebär att nämnda FIFO 827 bringas att lagra vilket som helst inmatat tal under perioderna för begäran/tilldel- ning/uppkoppling av systemkanalen.

Lagringen av sampel 804 av talinsignalen i nämnda FIFO 827 sker när KLOCKsignalen 821 föreligger i en LAGRA- -ingång till nämnda FIFO 827. Genom ELLER-grindens 812 och OCH-grindens 815 logiska kombineringar uppträder denna KLOCK-signal 821 i LAGRA-ingången närhelst antingen FIFO 827 är väsentligen tom (genom dennas automatiska hävdande av FIFO-tom-signalen 809) eller föreliggande tal, såsom har förklarats under hänvisning till Fig 6 ovan, detekte- ras i ingången. Det förstnämnda villkoret (när nämnda FIFO 827 är väsentligen tom) uppfylls när det finns ett ord kvar i minnesmatrisen i FIFO 827. Det sistnämnda villkoret uppfylls genom att man använder tal-föreligger-detektorn (SPD) 806, såsom har förklarats under hänvisning till Fig 6 och Fig 7 ovan, som ställer sin utsignal sann när- helst den detekterar en märkbar talenergi i sin insignal.

Funktionen hos kretsarna i Fig 8 sammanfattas enligt följande. Under kanalåtkomstperioden, som anges i Fig 5 med fördröjningen (D), inhiberas LÄSingången till FIFO 827 och FIFO 827 kommer att börja lagra sampel 804 av talin- signalen. Eftersom FIFO 827 inte längre är tom grindas de lagrade samplen 804 av talinsignalen uteslutande genom närvaron av aktivt tal (föreliggande tal). Således uppnås komprimering genom att man eliminerar tysta partier av talinsignalen (tyst tal) och sker när talet lagras i FIFO 827, som fungerar som en elastisk talbuffert. Det lagrade talet utmatas från FIFO 827 efter tilldelningen av kanalen u-n-Iøv' 10 15 20 25 30 35 och eftersom utsignalsraten, när den aktiveras, är högre (i medeltal) än insignalsraten kommer FIFO-tomsignalen 809 åter att bli sann när FIFO 827 är väsentligen tom. Under sändningen av det lagrade talet kan tonhöjdskorrektionen behöva utnyttjas av sändaren. Talkompressionen inhiberas därför när fördröjningen mellan talinsignalen och talut- signalen är eliminerad.

Fig 9 visar en känd sekundärenhet, som utnyttjas för att implementera den i Fig 4 visade, kända tidanpass- ningen. Såsom visas i Fig 9 buffrar en talbuffert 900 det avgivna talet i Fig 4 tills den tilldelade kanalen är upp- kopplad, vilket inträffar vid tiden t2 i Fig 4. Såsom har nämnts tidigare kvarstår fördröjningen genom användarens hela sändning, eftersom fördröjningen (D) inte tas omhand.

En sändare 903 och en mottagare 909 är konventionella, analoga sändare och mottagare som arbetar med frekvens- modulering (FM).

Fig 10 är en sekundärenhet 13 som med fördel utnytt- jar föreliggande uppfinning. Såsom visas i Fig 10 är tal- bufferten 900 i Fig 9 ersatt av kretsarna 800 i Fig 8 i enlighet med uppfinningen. Till blocket 800 matas tal in, en klocksignal 821 och en "kanal-tilldelad"-signal 824, såsom visas i Fig 8. Lämnar blocket 800 gör tal ut, såsom också visas i Fig 8. När PTT trycks in aktiverar en styr- enhet 1012 en sändare 1015 för att göra kanalbegäran, såsom visas i tidsperioden l i Fig 2 (och i Fig 5). Styr- enheten 1012 aktiverar därefter en mottagare 1018 för att ta emot kanaltilldelningsmeddelandet som sänds av primär- enheten 103, såsom visas i tidsperioden 2 i Fig 2 (och i Fig 5). Under denna tid börjar användaren tala vid tiden tl. När kanalen har kopplats upp (tid t2) initierar "kanal-tilldelad"-signalen 824 sändningen av det ovan diskuterade och i Fig 7 visade, tidskomprimerade talet.

Såsom har diskuterats ovan, under hänvisning till Fig 8, kommer systemet enligt Fig 10, när FIFO 827 är väsentligen tom, att övergå från sändningen av det lagrade, tidskom- primerade talet på den tilldelade kommunikationskanalen 10 15 20 25 30 35 till sändning av normalt tal (vilket är detsamma som av- givet tal) på kommunikationskanalen.

Fig 11 åskådliggör ett flödesschema över den process som kretsarna i Fig 8 går igenom för att alstra den i Fig 5 visade tidanpassningen, i enlighet med uppfinningen.

Processen börjar i steg 1100 och flödar till steg 1103, där SPD 806 får inkommande tal. En test utförs därefter i steg 1106 för att bestämma huruvida tal föreligger. Om tal föreligger (“JA" i steg 1106) klockar steg 1109 endast in sampel 804 av det föreliggande talet i FIFO 827. Såsom framgår av denna följd av steg klockas, och lagras i FIFO 827, inget tal alls om SPD 806 inte detekterar föreliggan- de tal; således klockas endast det tidskomprimerade mönst- ret, såsom det i Fig 7 visade, in i FIFO 827 genom denna första följd av steg.

Om tal inte föreligger ("NEJ" i steg 1106), eller efter det att sampel 804 av föreliggande tal endast har klockats in i FIFO 827, utförs en test i steg 1112 för att bestämma om kanalen är tilldelad. Om kanalen inte är till- delad ("NEJ" i steget 1112) kommer processen att återgå till steget 1103, där SPD 806 får inkommande tal. Om kana- len är tilldelad (“JA" i steget 1112) klockas de lagrade samplen av föreliggande tal (det tidskomprimerade talet som är lagrat i FIFO 827 i steget 1109) ut från FIFO 827.

Detta steg börjar vid tiden t2 i Fig 5 och initieras av en ändring i "kanal-tilldelad"-signalen 824 enligt Fig 8 (och Fig 10). Efter det att föreliggande tal har klockats ut från FIFO 827 utförs en test i steg 1118 för att bestämma huruvida FIFO 827 är väsentligen tom. Om så inte är fallet ("NEJ" i stegen 1118) kommer processen att återgå till 1103, där SPD 806 får inkommande tal. Av betydelse att notera i denna följd av steg är att fastän kanalen är tilldelad (“JA" i steget 1112) kan sampel 804 av förelig- gande tal fortfarande komma att klockas in i FIFO 827 genom steget 1109 medan de lagrade samplen av föreliggande tal klockas ut från FIFO 827 genom steget 1115. annu-u 10 15 20 25 30 35 vun- 10 När FIFO 827 är väsentligen tom ("JA" i steget 1118) klockar steg 1121 sampel 804 (inte bara av föreliggande tal, såsom visas i Fig 7, utan av såväl föreliggande tal som tyst tal såsom visas i Fig 6) in i FIFO 827 och steg 1124 klockar lagrade (om än tillfälligt) sampel ut från FIFO 827. Steget 1121 börjar vid tiden t3 i Fig 5 och initieras av en ändring i "FIFO-tom-signal" 809. Denna tid t3 representerar också tiden för övergången från sändning av tidskomprimerat tal till sändning av normalt tal. En test utförs därefter i steg 1127 för att bestämma huruvida kanalen fortfarande är tilldelad. Om så är fallet ("JA" i steget 1127) upprepas därefter stegen 1121 och 1124. Om kanalen inte längre är tilldelad ("NEJ" i steget 1127) slutar kommunikationen i 1130.

Alternativa, och betydligt effektivare tekniker för komprimering av talets tidsskala är kända. Flera sådana tekniker är: Francis F. Lee, "Time Compression and Expansion of Speech by the Sampling Method", Journal of the Audio Engineering Society, vol 20, nr 9, november 1972 och Richard V. Cox et al., "Real-Time Implementation of Time Domain Harmonic Scaling of Speech for Rate Modifica- tion and Coding", IEEE Transactions on Acoustics, Speech, and Signal Processing, vol. ASSP-31, nr 1, februari 1983.

Dessa tekniker, som kan implementeras med digitala signal- processorer som arbetar med hög hastighet, skapar synte- tiskt tal som perceptuellt låter helt normalt. Trots den ökade hastigheten distorderas inte talet på något sätt och tonhöjdsfrekvensen ändras inte heller. Var och en av dessa tekniker utnyttjar tidsskalemodifiering av tal för att styra talets rat och kan med fördel utnyttjas för att ut- föra denna uppfinning som ett alternativ till den ovan beskrivna tekniken för borttagning av de tysta partierna.

Med dessa mer sofistikerade teknologier blir det även möjligt att styra talratens övergång från komprimerad till normal. Övergången från sändning av lagrat, tidskomprime- rat tal på kommunikationskanalen till sändning av det nor- mala talet på kommunikationskanalen kan bringas att in- 10 15 20 25 30 35 -v-.v w »uno 4..._...~ 11 träffa antingen gradvis eller abrupt genom att man styr den använda talkompressionsraten. Övergången baseras då väsentligen på någon deterministisk karaktäristik hos systemet. Exempel på deterministiska karaktäristiker är bland annat linjär minskning eller exponentiell minskning av talraten under övergången. När systemet har övergått från sändning av tidskomprimerat tal till sändning av normalt tal har systemet effektivt undvikit talförluster och tagit om hand den inledande fördröjningen (D) som orsakas under kanaluppkopplingen.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 »I 3 =§ .vu- ..-~. o e i I ; 515 4§8 12 PATENTKRAV

1. Förfarande för minskning av talförluster i ett kommunikationssystem, varvid kommunikationssystemet har en sekundär enhet (113), som orsakar en fördröjning för att upprätta förbindelsen med en primär enhet (103), varvid förfarandet k ä n n e t e c k n a s av stegen att: lagra tal under åtminstone fördröjningen för att alstra lagrat tal; sända det lagrade talet med en andra talrat; och sända normalt tal med en första talrat i slutet av sändningen av det lagrade talet med den andra talraten.

2. Förfarande för minskning av talförluster i ett kommunikationssystem, varvid kommunikationssystemet har en sekundär enhet (113), som orsakar en kanaluppkopplingsför- dröjning under upprättande av förbindelse med en primär enhet (103) på en kommunikationskanal (115), vilket för- farande k ä n n e t e c k n a s av stegen att: lagra tidskomprimerat tal under åtminstone kanalupp- kopplingsfördröjningen för att alstra lagrat, tidkompri- merat tal; sända det lagrade, tidskomprimerade talet på kommuni- kationskanalen; och övergå från att sända det lagrade, tidskomprimerade talet på kommunikationskanalen (115) till att sända nor- malt tal på kommunikationskanalen (115) när sändningen av det lagrade, tidskomprimerade talet har slutförts.

3. Förfarande enligt patentkrav 2, vid vilket steget att överföra vidare k ä n n e t e c k n a s av steget att överföra antingen gradvis eller abrupt, baserat pá en deterministisk karaktäristik hos kommunikationssystemet.

4. Anordning att bruka i ett kommunikationssystem, varvid kommunikationssystemet orsakar en fördröjning för att upprätta en förbindelse mellan en primär enhet (103) och en sekundär enhet (113), vilken anordning k ä n n e - t e c k n a s av: 10 15 20 25 30 35 ø-v -w n q 13 ett organ för lagring av tal (827) under åtminstone fördröjningen för att alstra lagrat tal; och ett organ för sändning (1015) av det lagrade talet med en andra talrat och för sändning (1015) av normalt tal med en första talrat i slutet av sändningen av det lagrade talet med den andra talraten.

5. Anordning enligt patentkrav 4, vari den andra tal- raten är högre än den första talraten och vari organet för sändning (1015) av det lagrade talet med en andra talrat, som är högre än den första talraten, vidare k ä n n e - t e c k n a s av ett organ för tonhöjdskorrektion av det lagrade talet under sändningen.

6. Anordning enligt patentkrav 5, vari organet för lagring av tal (827) under fördröjningen vidare k ä n - n e t e c k n a s av ett organ för lagring av tal i en FIFO-buffert (827) under åtminstone fördröjningen som or- sakas under upprättandet av förbindelsen.

7. Anordning enligt patentkrav 6, vari organet för sändning (1015) av det normala talet med den första tal- raten i slutet av sändningen av det lagrade talet med den andra talraten vidare k ä n n e t e c k n a s av ett organ för sändning (1015) av det normala talet med den första talraten när FIFO-bufferten (827) i stort sett har tömts.

8. Anordning enligt patentkrav 4, vari anordningen är implementerad i antingen den primära enheten (103) eller den sekundära enheten (113).

9. Anordning enligt patentkrav 4, vari organet för sändning (1015) av det lagrade talet med den andra tal- raten vidare k ä n n e t e c k n a s av ett organ för styrning av den andra talraten genom borttagning av peri- oder (Sl-S3) med tyst tal eller genom tidsskalemodifiering av talet.

10. Anordning att bruka i ett kommunikationssystem, varvid kommunikationssystemet orsakar en fördröjning för att upprätta en förbindelse mellan en primär enhet (103) 10 15 20 25 30 35 I y 515=-43?- svi ...a ucu- « u »v _ nmnnna ._ v ; o nu p s» I» v* I 14 och en sekundär enhet (113), vilken anordning k ä n n e - t e c k n a s av: ett organ för omvandling (803) av inkommande tal, som har föreliggande tal och tyst tal, till talsampel (804), som representerar föreliggande tal och tyst tal; ett organ, som har nämnda inkommande tal som insig- nal, för bestämning (806) av när tal föreligger i nämnda inkommande tal; ett minnesorgan (827), som är anslutet till utgången från nämnda organ för omvandling (803), för lagring av talsampel (804): en ELLER-grind (812), vilken som utsignal har nämnda sampel representerande föreliggande tal när minnesorganet (827) är väsentligen tomt; en första OCH-grind (815), som reagerar på en klock- signal (821) och utsignalen från ELLER-grinden (812), för medgivande av inklockning av sampel representerande före- liggande tal i minnesorganet (827): och en andra OCH-grind (818), som reagerar på en kanal- tilldelningssignal (824) och klocksignalen (821) för med- givande av utklockning av nämnda sampel representerande föreliggande tal från lagringsorganet (827) för sändning över en kommunikationskanal (115).