SE514292C2 - Absorberande alster och metod att tillverka detsamma - Google Patents

Description

514 292 2 erfordra en plan alsterbana. Eftersonz elastiken ibland utläggs i annan riktning än banans färdriktning och dessutom är uttöjd kräver sådana tillverkningsprocesser bl a att elastiken snabbt fäster mot alsterbanan. En tillverkningsprocess med uttöjd elastikbana som snabbt Å därför ofta skall fästa mot en alsterbana medför komplicerade tekniska lösningar.

För att bl a undvika problem som kan uppstå med uttöjda elastiska organ som skall appliceras tvärs eller längs en alsterbanas färdriktning i höga hastigheter kan värmekrympbara elastiska nmterial utnyttjas. I t ex EP 429,265 (Eaton) appliceras en uttöjd plastfilnlvid alstrets utsätts sedan för midjepartier. Midjepartierna värmeexponering varvid filmen krymper till sin ursprungsforn1och blir elastisk. I US 4,9l7,682 (Lancaster, Urban) används värmekrympbara elastiska material både vid alstrets midjepartier och utefter alstrets sidopartier. Vid värmning av dessa partier sammandrages de värmekrympbara materialen, bildande benelastik och midjeelastik.

En nackdel med absorberande alster formade med elastik, är att de vid användandet kan strama åt för mycket mot användarens kropp på grund av sammandragning av elastiken, vilket kan orsaka hudirritation. På grund av att elastiken i ett avslappnat tillstånd kan ha sammandragit alstret mer än vad som är önskvärt kan utsträckning av alstret vid användandet orsaka en hög åtstramning mot kroppen, vilket kan medföra hudirritation. Ett elastiskt format alster är ej heller formstabilt, utan formen beror' på graden av uttöjning eller sammandragning av elastiken. Ett alster som ej är formstabilt kan vid användandet deformeras p.g.a. läckage utefter alstrets användarens rörelser och sidokanter och/eller ändkanter kan då förekomma. 10 15 20 25 30 35 514 292 3 Alster kan erhålla en stabil skålform genom att som i t ex WO 95/15736 (Melius m.fl.) formas i formar. Det vätsketäta ytskiktet förformas genom värmning till sin smältpunkt, varefter en slutlig form åstadkoms genom vakuumformning mot en forms inre yta. Resterande material appliceras därefter över det förformåde vätsketäta ytskiktet. Tillverkning av alster som formas genonli alstret ingående tredimensionellt krökta förformade material kan dock ej ske utefter en plan bana eftersom alstren redan i början av tillverkningsprocessen är krökta. Applicering av resterande material i en kontinuerlig process kan därför ej ske utan komplicerade processlösningar. Även oelastiska material ingående i ett absorberande alster kan, beroende på hur de är utformade, ge ett absorberande alster en tredimensionellt krökt form. Ett inre vätskegenomsläppligt ytskikt kan t.ex. vara till sin yta mindre än det vätsketäta ytskiktets yta. Hopfästning av ytskikten mot varandra, t ex kant mot kant, medför att alstret erhåller en krökt tredimensionell form som är i det närmaste stabil. Nackdelen är att det är komplicerat att i en tillverkningsprocess fästa ihop två material av olika storlekar där det ena materialet vid appliceringen uppvisar större yta mellan fästpunkterna än det andra.

Laminat av material av olika ytstorlekar kan ingå i ett absorberande alster för att alstret skall erhålla en korrugerad yta vilket ger en tredimensionell form åt ytan.

Sådana laminat kan plastmaterial, mm. För att, erhålla ett tredimensionellt laminat kan bl a material med krympförmåga utnyttjas. Ett lager i laminatet bör därvid ha en större krympförmåga än andra lager ingående i laminatet. Vid krympning erhålls innefatta nonwovenmaterial, därigenom en korrugerad yta där material med låg krympförmåga bucklar sig mellan fästpunkter till material Sådana med hög krympförmåga. laminat är vanligtvis 10 15 20 25 30 35 514 292 4 förkrympta innan de appliceras på ett absorberande alster för att deras forna ej skall ändras vid efterföljande processteg. Även nonwovenmaterial innefattande en blandning av fibrer med olika krympförmåga kan genom krympning erhålla en tredimensionell struktur eller andra egenskaper, såsom elasticitet. Det är normalt ej önskvärt att t ex ett ytskikt av ett nonwovenmaterial innehållande krympfibrer skall ha krympförmåga vid eller efter applicering av materialet mot ett absorberande alster och därför har sådana material förkrympts innan applicering.

SYFTE : Ett syfte med föreliggande uppfinning är att erbjuda ett i det närmaste formstabilt alster. Ett annat syfte med uppfinningen är att kunna forma ett alster utan att materialbanan måste hållas uttöjd under tillverkningen.

Vidare är det genom uppfinningen möjligt att styra alstrets slutliga form och att bibringa alstret en i det närmaste stabil skålform. Alster enligt uppfinningen kan tillverkas kontinuerligt i en plan materialbana. Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att kunna utnyttja ingående materials krympegenskaper för att forma alstret till en skâlform och på så sätt kunna utnyttja material som ej behöver förkrympas innan de appliceras.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: I enlighet med uppfinningen har åstadkommits ett alster av det slag som omtalats i inledningen innefattande ett vid användning mot användaren vänt vätskegenomsläppligt ytskikt, ett vid användning från användaren vänt vätsketätt ytskikt och en mellan skikten anordnad absorptionskropp.

Uppfinningen. avser även. en. metod att forma ett sådant alster. Alstret enligt uppfinningen minskar avsevärt de problem associerade med elastiskt skålformade alster och är 10 15 20 25 30 35 514 292 5 dessutom lättare att tillverka än tidigare kända formstabila alster. Alstret utmärks därav att det innefattar åtminstone ett värmekrympbart material, vilket sträcker sig över en första yta på alstret och medger vätskepassage in i alstret, samt vilket värmebehandlats efter applicering av nwterialet mot alstret, varigenom materialet bringats att krympa i en eller flera riktningar genom värmeexponering, varvid alstrets första yta uppvisar en väsentligen stabil skålform.

Uppfinningen avser även en metod att tillverka ett alster uppvisande en skålform. Metoden utmärks därvid av att ett värmekrympbart material vilket medger vätskepassage in i alstret, fästs på alstrets första yta, varefter alstret utsätts för värmeexponering, varigenom det värmekrympbara materialet bringas att krympa varvid alstrets första yta bibringas en i det stabil skålform. Det värmekrympbara materialet får innan tillverkningen av alstret ej ha värmebehandlats på ett sätt som helt eller i betydande utsträckning förstört materialets krympförmåga. närmaste Genom att applicera ett eller flera material i åtminstone en riktning på alstret, vilka material jämfört med övriga i alstret ingående material har högre krympförmåga, kan alstret formas genom värmning. Vid värmningen krymper de material som har högre krympförmåga i åtminstone en riktning varigenom ett skålformat alster erhålls. Genom att utnyttja material som krymper vid värmeexponering av alstret, är det möjligt att enkelt åstadkomma ett alster med skålform och undvika de i. det föregående omnämnda problem soul uppstår då det är nödvändigt att hantera uttöjda materialbanor i en tillverkningsprocess.

Genom utnyttjande av material som ej blir nämnvärt elastiska genom krympningen, erhåller alstret en i. det närmaste stabil fornu Genonl att alstret har en i det 10 15 20 25 30 35 514 292 6 närmaste stabil form påverkas ej formen nämnvärt av en användares rörelser.

Med ett här beskrivet alster med skâlform avses ett alster med en vätskemottagande sida av alstret uppvisande en in mot alstret krökt yta för mottagning av avföring och/eller urin, varvid den sida av alstret vilken vid användning är vänd mot en användare uppvisar mot användaren uppresta sidopartier från en plan yta genom alstret. En inåtkrökt yta kan t ex vara formad som ett långsträckt dike næd uppresta längsgående sidopartier, eller som en grop eller med någon annan form som ger ett utrymme mellan en användare och alstret, för mottagning av urin och/eller avföring.

Genom att i ett alster applicera två eller flera material med högre krympförmåga än övriga material ingående i alstret men med olika grad av krympförmåga kan olika grad av sammandragning i alstret erhållas.

Grad av krympning kan bl a även styras genom den temperatur som används vid värmning av alstret och den tid som alstret exponeras för värme.

Applicering av det värmekrympbara materialet kan med fördel ske mot plana alsterbanor. Fästning av det värmekrympbara materialet kan ske genom limning, ultraljudssvets mm mot det vätsketäta ytskiktet, absorptionskärnan eller det ytskiktet. Alternativt kan det värmekrympbara materialet fästas mot två eller flera vätskegenomsläppliga material ingående i alstret. Alsterbanan kan sedan hållas plan genom efterföljande processteg t ex vid beläggning av det vätskegenomsläppliga ytskiktet om det värmekrympbara materialet skall vara placerat på den sida av det ytskiktet vilket är vänt från vätskegenomsläppliga användarens kropp. 10 15 20 25 30 35 crç: 514 292 i 7 Det 'värmekrympbara materialet kan även ersätta det vätskegenomsläppliga ytskiktet och formning av alstret kan då ske genom att hela ytskiktet tillåts krympa genom att exponera hela alstret för värme eller att genom riktad värmeexponering endast krympa utvalda delar av ytskiktet.

Det värmekrympbara materialet kan ingå som ett lager i ett ytskiktslaminat och samtidigt som alstret erhåller en skålform kan då även ett ytskikt med veckad yta erhållas.

Det värmekrympbara materialet kan vara perforerat för att göra det vätskegenomsläppligt.

Ett material med hög värmekrympförmåga kan även krympas samtidigt som det fästs mot alstret genom t ex vid fastsvetsning. Genonlen gradvis temperaturökning fortsätter materialet att krympa efter det fästs mot det absorberande alstret och alstret erhåller då sin i det närmaste stabila skålform. Lämpligen placeras det värmekrympbara materialet över den yta på absorptionskärnan soul är vänd mot en användares kropp för att en skål skall formas.

Lämpligen formas alstret efter sammanfogning av det inre vätskegenomsläppliga ytskiktet och det yttre vätsketäta ytskiktet. Företrädesvis värmes alstret som ett sista steg i tillverkningsprocessen, för att banan under hela processen skall kunna hållas plan.

Materialets påverkas av hur materialet fästs mot andra material ingående i alstret. Om det värmekrympbara materialet t.ex. fästs punktvis mot ett annat material ingående i alstret kan avståndet nællan fästpunkterna påverka. graden av krympning efterson1 det krympförmåga kan även värmekrympbara materialet har en lägre krympförmåga i fästpunkterna. avstånd fästpunkterna krymper därför mindre än material med större Material med små mellan avstånd mellan fästpunkterna. Det samma gäller även vid annat mönster av hopfästning, t ex ett av trådar bildat 10 15 20 25 30 35 514 292 8 fästmönster åstadkommet av't ex limtrådar, där mellanrummet mellan bildade fästområden påverkar graden av krympförmåga.

Sådana trådar är ej nödvändigtvis raka, eller utlagda i en enda riktning, utan kan vara utlagda i kurvor, spiraler, i flera riktningar, i olika mönster mm. Även det värmekrympbara materialet kan appliceras mot alstret i olika mönster för att anpassa alstrets form efter en bärare. En eller flera remsor och/eller trådar av värmekrympbart material kan därvid appliceras i en eller flera riktningar mot alstret. Lämpligen placeras det värmekrympbara materialet över den yta på absorptionskärnan som under användning är vänd mot användarens kropp.

Efter all beläggning av material ingående i alstret, kan alsterbanan värmas genom riktade luftströmmar mot alsterbanan. Värmebehandling kan naturligtvis även ske med ultraljud, infravärme eller med någon annan typ av värmestrålning. Alstren kan även direkt utsättas för värmeöverföring genom värmeöverföring från åtminstone en kontaktyta såsonlt ex en varm.transportvals eller ett varmt transportband. En kombination av värmestrålning och värmekonvektion är också möjlig, t ex kan alstren värmas i ugn.

Genom utnyttjande av värmekrympbara material, kan förbättrad passform, användares kr0PP: tätning mellan alstrets sidokanter och distans mellan alstret och en användarens kropp, hålrum för avföring och/eller urin samt veckning av alstret erhållas.

Alstren behöver ej värmas utefter tillverkningsbanan utan kan erhålla sin skålform genom efterbehandling. Det är genom värmning av också möjligt att forma alstren förpackningar innehållande alstren. 10 15 20 25 30 35 514 292 9 Det värmekrympbara materialet kan innefatta fibrer vilka ej krymper, vilket medför att materialet efter krympning erhåller en mjuk och luftig struktur. En uppstående kant eller en kantfog bildad av krympt material som anligger mot en användares kropp kan även mjukgöras genom beläggning eller omvikning av ett mjukt material utmed kanten, t ex vadd, mjukt nonwoven eller skum.

Det värmekrympbara materialet kan vara krympbart i en eller flera krympriktningar.

En kombination i alstret mellan värmekrympbara material och elastiska organ är möjligt. Alstret förses då med värmekrympbara material för att erhålla en i det närmaste stabil skålform, medan elastiska organ kan medverka till erhållandet av passform. och läckagetätning. T.ex. kan elastiska organ appliceras utmed ett alsters längsgående sidokanter för att erhålla s.k. benelastik. Alstret erhåller då genom det ej förkrympta värmekrympbara materialet en stabil tredimensionellt krökt form medan de elastiska organen medverkar till att ge en tätande effekt mot en användares lår. Elastiska organ kan även appliceras utmed alstrets ändkanter, varigenom tillslutning mot användarens midja erhålls. Även andra kombinationer är naturligtvis möjliga.

Att alstret har en i det närmaste stabil form innebär att alstret ej i någon nämnvärd utsträckning skall vara töjbart men att det företrädesvis skall vara vikbart eller hoptryckbart för att med lätthet kunna paketeras.

Lämpliga material att forma ett alster enligt föreliggande uppfinning är material som krymper vid en i nmterialet uppnådd temperatur överstigande 40°C. Mer fördelaktigt är att använda material som. krymper vid en i materialet uppnådd temperatur överstigande 50°C och företrädesvis 10 15 20 25 30 35 *514 292 10 överstigande 55°C. Risken att ett sådant material skall krympa vid de temperaturer som materialet kan utsättas för under transport och förvaring är nämligen mycket liten. Det värmekrympbara materialets uppnådda temperatur vid värmebehandlingen bör lämpligen inte överstiga 130°C och företrädesvis inte överstiga l0O°C.

Lämpliga värmekrympbara material är material med en maximal krympförmåga på 2-80 % företrädesvis 5-50 % vid den använda temperaturen. Efter värmeexponering bör materialet ha en utsträckning i krympriktningen som är 2-80% och företrädesvis 5-50% mindre än den ursprungliga utsträckningen. Lämpligen bör sådana material som är krympbara vid en förhållandevis låg temperatur vid formningen av det absorberande alstret tillåtas krympa till sin.maximala krympförmåga. Därigenonlundviks att.materialen efter formningen påverkas av omgivningens temperatur, så att den under tillverkningen av det absorberande alstret åstadkomna formen går förlorad.

Värmekrympbara material sonl lämpar sig för' applicering enligt uppfinningen är t ex polyolefinbaserad krympfilm, polyolefinbaserat nonwoven vilket behandlats såsom en polyolefinbaserad krympfilm för att materialet skall erhålla krympförmåga, eller ett polyesterbaserat nonwoven vilket ej värmebehandlats, varigenom polyesterfibrerna bibehållit sin Materialen får ej ha värmebehandlats innan applicering på ett sätt som helt, eller till en krympförmåga. väsentlig del borttagit materialens krympförmåga.

KORT BESKRIVNING AV FIGURER: Uppfinningen skall nu närmare beskrivas under hänvisning till bifogade figurer, av vilka: 10 15 20 25 30 35 . mr- 514 292 11 figur 1 schematiskt visar ett inkontinensskydd enligt ett första utföringsexempel av uppfinningen, figur 2 schematiskt visar ett inkontinensskydd enligt ett andra utföringsexempel av uppfinningen, figur 3 schematiskt visar ett inkontinensskydd enligt ett tredje utföringsexempel av uppfinningen.

UTFÖRINGSEXEMPEL: Det i figur 1 visade inkontinensskyddet 101 är indelat i ett bakparti 102, ett framparti 104 och ett mellanliggande 106. absorptionskropp 108, ytskikt 110 vilken under användning är avsett att vara vänt mot användarens underkläder och ett vätskegenomsläppligt ytskikt 112 vilket är avsett att vara vänt mot användarens Det ytskiktet 110 det vätskegenomsläppliga 112 är förbundna med sträcker Inkontinensskyddet innefattar en innesluten mellan ett vätsketätt grenparti vätsketäta och ytskiktet SOm kropp. varandra längs partier sig utanför absorptionskroppen 108, runt omkring denna.

Inkontinensskydden uppvisar vidare tvâ längsgående sidokanter 114,116 och två tvärgående ändkanter 118,120.

Avståndet mellan de två längsgående sidokanterna 114,116, är kortare vid det mellanliggande grenpartiet 106 än avståndet mellan desamma vid inkontinensskyddets ändkanter l18,120, varigenom inkontinensskyddets sidokanter 114,116 erhåller indragna mittpartier anpassade efter formen hos användarens lår. visade ett värmekrympbart material 130 det mellanliggande grenpartiet 106. Materialets bredd är i det lika det I den i figur 1 utföringsformen är placerat över närmaste stor som underliggande 10 15 20 25 30 35 514 292 12 inkontinensskyddets bredd, varigenom materialets längsgående sidokanter 132,134 sammanfaller med det inkontinensskyddets längsgående sidokanter 114,116.

Materialets längd är mindre än inkontinensskyddets längd, varigenom materialets tvärgående ändkanter l36,138 är belägna på ettå avstånd från det inkontinensskyddets tvärgående ändkanter l18,120. Materialet 130 har utmed sina längsgående sidokanter 132,134 förbundits mot det inre ytskiktet 112 längs partier som sträcker sig utefter inkontinensskyddets längsgående sidokanter 1l4,116 medan det utmed sina tvärgående ändkanter l36,138 har förbundits mot det inre ytskiktet 112 i partier överliggande absorptionskroppen 108.

Mellan de förbundna tvärgående och längsgående kanterna l36,138; l32,134, har ett hål 140 klippts, skurits, eller stansats ut ur det värmekrympbara materialet 130. Vid värmning av inkontinensskyddet 101 krymper det värmekrympbara materialet 130 och drar ihop sig mellan de fastsatta kanterna l32,l34,l36,l38 och kanten 141 kring hålet 140, varigenom inkontinensskyddet 101 erhåller en skålform kring vätpunkten samt varigenom det ej förbundna värmekrympbara bildar från absorptionskroppen 108 uppresta barriärer runt hålet 140.

Under hålet 140 och dess genom krympning bildade barriärer bildas en skål för upptagande av avföring och urin. materialet 130 Avföring och urin som passerar genom hålet in mot absorptionskroppen 108, hålls därigenom på avstånd från användarens kropp.

Enligt en alternativ utföringsform kan det värmekrympbara materialet 130 i okrympt tillstånd ha samma utsträckning som det underliggande 101. Det värmekrympbara materialet 130 fästs därvid åtminstone längs inkontinensskyddet partier som sträcker sig utanför absorptionskroppen 108 runtom om denna. Materialet med krympförmåga 130 kan även 10 15 20 25 30 35 514 292 13 ha en bredd som är mindre än inkontinensskyddets bredd.

Dess sidokanter 132,134 fästs då mot det underliggande ytskiktet 112 utanför eller ovanpå absorptionskroppen 108.

Det i figur 2 visade inkontinensskyddet 201, är indelat i ett bakparti 202: ett framparti 204 och ett mellanliggande grenparti 206. Inkontinensskyddet är uppbyggt av en absorptionskropp 208 innesluten mellan ett vätsketätt ytskikt 210 och ett vätskegenomsläppligt ytskikt 212 vilket är avsett att vid användningen vara vänt mot en användares ytskiktet 210 och det förbundna med kropp. Det vätsketäta vätskegenomsläppliga ytskiktet 212 är sträcker sig utanför varandra längs partier som absorptionskroppen 208 runtonn denna. Inkontinensskyddet uppvisar vidare två längsgående sidokanter 214,216 och två tvärgående ändkanter 218,220. Avståndet mellan de två längsgående sidokanterna 2l4,216 är kortare vid det mellanliggande grenpartiet 206 än avståndet mellan desamma vid inkontinensskyddets 218,220 inkontinensskyddets sidokanter 214,2l6 erhåller indragna ändkanter varigenom mittpartier anpassade efter formen hos användarens lår.

I figur 2 har 231,232 av ett värmekrympbart nmterial placerats på varsin sida om en tvärgående centrallinje 224 genom inkontinensskyddet 201. 231,232 är sträcker sig från tvärgående remsor De tvärgående remsorna anordnade över absorptionskroppen 208 och inkontinensskyddets ena längsgående sidokant 214 till inkontinensskyddets andra längsgående sidokant 216.

Längsgående remsor 233,234 av ett krympbart material har placerats utmed inkontinensskyddets längsgående sidokanter 214,216. Såväl de längsgående remsorna 233,234 son\ de tvärgående 231,232 har fästs mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet 212 på den sidan av ytskiktet 212 som är vänt från användarens kropp. Vid såväl de IemSOrna värmning av inkontinensskyddet, krymper 10 15 20 25 30 35 514 292 14 längsgående som de tvärgående remsorna. Krympningen av de längsgående remsorna 233,234 medför att inkontinensskyddet kröker sig i den längsgående riktningen varigenom inkontinensskyddets längsgående sidokanter 2l4,216 reses upp från en plan. yta genonl skyddet. Krympningen. av' de tvärgående remsorna 23l,232 medför att inkontinensskyddet kröker sig i en tvärgående riktning. Naturligtvis kan remsor utläggas åt bara ett håll om så är önskvärtL Det i figur 3 visade inkontinensskyddet 301 är indelat i ett bakparti 302, ett framparti 304 och ett mellanliggande grenparti 306. Inkontinensskyddet är uppbyggt av en absorptionskropp 308 innesluten mellan ett vätsketätt ytskikt 310 och ett vätskegenomsläppligt ytskikt 312 vilket under användningen är avsett att vara vänt mot en användares kropp. Det yttre ytskiktet 310 och det inre ytskiktet 312 är förbundna med varandra längs partier som sträcker sig utanför absorptionskroppen 308 runtom denna.

Inkontinensskyddet 301 uppvisar vidare två längsgående sidokanter 3l4,316 och två tvärgående ändkanter 3l8,320.

Avståndet mellan de två längsgående sidokanterna 3l4,316 är kortare vid det mellanliggande grenpartiet 306 än avståndet mellan desama vid inkontinensskyddets ändkanter 3l8,320, varigenom inkontinensskyddets sidokanter 3l4,316 erhåller anpassade efter formen hos indragna mittenpartier användarens lår.

I figur 3 har en tråd 336 av ett värmekrympbart material utlagts i inkontinensskyddets grenparti 306, i kurva formad som en oval och fästs mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet 317. Vid krympning av tråden 336 sker en samandragning av ytskiktet 312 anliggande mot tråden 336, varigenom ett skålformat parti 350 för mottagning av avföring och urin erhålls innanför tråden. Avföring och 10 15 20 25 30 35 514 292 15 urin sonl uppsamlas i det skålformade partiet 350 kan därigenom hållas på ett avstånd från användarens hud.

Istället för tråd kan naturligtvis en remsa av ett värmekrympbart material användas. Alternativt kan en sådan skålform erhållås genom att det vätskegenomsläppliga ytskiktet innefattar krympfibrer och varma luftstrålar riktas mot alstret utefter exempelvis en ovals omkrets.

Tvärgående ändkanter och längsgående sidokanter i ett alster innebär ej att dessa kanter behöver vara linjära eller parallella med en tvärgående eller längsgående axel genom alstret. De tvärgående ändkanter är avsedda att vid användning anligga mot en bärares midjeparti medan de längsgående kanterna är avsedda att tillsluta mot en bärares lår. De längsgående sidokanterna kan t ex vid det mellanliggande grenpartiet kröka 311 mot en längsgående mittlinje genom alstret bildande inåt krökta partier för att följa form hos en bärares lår. De längsgående kanterna kan även innefatta åtminstone ett parti krökt inåt parallellt med åalstrets tvärgående ändkanter mot en längsgående mittlinje genom axel bildande en T-form.

Alstret kan ha vilken som helst form inom området känd såsom t ex timglasform, rektangulär, T-form m.m. material kan Trådar och värmekrympbart naturligtvis utläggas i andra mönster eller riktningar än remSOI av de som beskrivits i de tre ovanstående utföringsexemplen för att forma alstret. T ex kan remsor eller trådar av ett värmekrympbart material utläggas bildande en V-form med spetsen av Vzet vid en längsgående centrallinje genom alstret. Värmekrympbara material kan även appliceras på alstret i sicksackmönster.

Alternativt kan det inre vätskegenomsläppliga ytskiktet vara ett krympbart nonwovenmaterial. Alstrets skålform 10 15 514 292 16 erhålls därvid genom att rikta varma luftströmmar mot de partier av det vätskegenomsläppliga ytskiktet där krympning önskas. Hela det inre ytskiktet kan även utsättas för värmning för att forma alstret. Ett ytskikt vilket ej är fastbundet vid absorptionskroppen kan krympas för att ett hålrum skall bildas mellan ytskiktet och absorptionskärnan.

Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till de här beskrivna.utföringsexemplen, utan ytterligare varianter och modifikationer är tänkbara Exempelvis är inom ramen för följande patentkrav. uppfinningen naturligtvis tillämplig på andra typer av absorberande alster än de i utföringsexemplen beskrivna inkontinensskydden. Vidare är beskrivna alla tänkbara kombinationer av de utföringsexemplen avsedda att omfattas av uppfinningen.

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 514 292 17 PATENTKRAV

1. Absorberande alster såsom ett inkontinensskydd, en blöja, en binda eller liknande, uppvisande ett bakparti (102; 202; 302), ett framparti (l04; 204; 304) och ett mellanliggande grenparti (l06; 206; 306), varjämte alstret innefattar ett vätskegenomsläppligt ytskikt (112; 212; 312), anordnat vid en första yta på alstret och ett vätsketätt ytskikt (110; 210; 310), anordnat vid en andra yta på alstret, samt en mellan skikten (l12,110; 212,210; 3l2,310) anordnad absorptionskropp (108; 208; 308), k ä n n e t e c k n a t av att det absorberande alstret innefattar åtminstone ett vätskegenomsläppligt värmekrympbart material (l30; 231, 232, 233, 234; 336), vilket sträcker sig över alstrets första yta och nædger vätskepassage in i. alstret, samt vilket värmebehandlats efter applicering av nmterialet nmt alstret, varigenom materialet bringats att krympa i en eller flera riktningar genom värmeexponering, varvid alstrets första yta uppvisar en väsentligen stabil skålform.

2. Absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att det vätskegenomsläppliga ytskiktet (112; 212; 312) utgörs av ett värmekrympbart material.

3. Absorberande alster enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att det innefattar ett värmekrympbart nonwovenmaterial.

4. Absorberande alster enligt något av kraven 1, 2 eller 3, kännetecknat av att det innefattar en värmekrympbar krympfilm.

5. Absorberande alster enligt något av föregående krav, 10 15 20 25 30 35 514 292 18 k ä n n e t e c k n a t av att ett värmekrympbart material (130), grenpartiet (106). uppvisande ett hål (140), är placerat över

6. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att alstret innefattar åtminstone en remsa (231, 232, 233, 234) av ett utlagd i en eller flera värmekrympbart material, riktningar.

7. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att alstret innefattar åtminstone en tråd (336) av ett värmekrympbart material utlagd i en eller flera riktningar.

8. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att materialet med krympförmåga är krympbart i åtminstone en krympriktning, varvid materialet efter värmeexponering har en utsträckning i krympriktningen som är 2-80% och företrädesvis 5-50% mindre än den ursprungliga utsträckningen.

9. Metod att forma ett alster, såsom ett inkontinensskydd, en blöja, en binda eller liknande, uppvisande ett bakparti (102; 202; 302), ett framparti (104; 204; 304) och ett mellanliggande grenparti (l06; 206; 306), varvid ett vätskegenomsläppligt ytskikt (112; 212; 312), anbringas vid en första yta på alstret och ett vätsketätt ytskikt (110; 210; 310), anbringas vid en andra yta på alstret, samt att en absorptionskropp (108; 208; 308) anordnas mellan skikten (112,110; 2l2,2l0; 312,310), k ä n n e t e c k n a d av att ett vätskegenomsläppligt värmekrympbart material (130; 231, 232, 233, 234; 336) vilket medger vätskepassage in i alstret, fästs på alstrets första yta, varefter alstret utsätts för värmeexponering varigenom det värmekrympbara 10 15 514 292 19 materialet bringas att krympa varvid alstrets första yta bibringas en i det närmaste stabil skålform.

10. Metod att forma ett absorberande alster enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att värmeexponeringen sker med hjälp av riktade luftströmmar, ugn, ultraljud eller infravärme.

11. ll. Metod att forma ett absorberande alster enligt något av kraven9eller10,kännetecknad avatt värmeexponeringen sker med hjälp av åtminstone en varm kontaktyta.

12. Metod att forma ett absorberande alster enligt krav 9,10 eller 11, k ä n n e t e c k n a d av att värmeexponeringen sker efter paketering av alstren.