SE513996C2 - Beskärningssåg - Google Patents

Description

10 15 20 25 35 tivt, dvs medge snabb avsågning av till och med grova och sega grenar, samtidigt som snittytan skall bli jämnast möjlig för att underlätta trädets läkning. Sågbladet bör vidare ha god släppning så att detsamma för en given tandbredd icke tenderar att nypa fast i sågsnittet. Ãvenledes bör spånavgången eller utmatningen ur sågsnittet vara effektiv, ty eljest tenderar spånet att fastna i gränszonen mellan sågbladet och snitt- ytorna; något som i sin tur väsentligt försvårar sågningsopera- tionen. Vidare skall formen hos sàgens blad medge smidig åt- komst av enskilda grenar även inne i trånga utrymmen. Viktiga är vidare sàgens ergonomiska egenskaper sedda i ett helhetsper- spektiv. Sågbladet och handtaget skall sålunda tillsammans bilda en harmonisk enhet som känns välavvägd då den hålls i handen och som i detta tillstànd förmår överföra användarens muskelkraft till sägbladet och sàgsnittet på ett sådant sätt att sågning sker effektivt med minimal energiåtgång. Inte minst viktigt hårvidlag är handtagets geometriska form och ytbeskaf- fenhet. Sålunda bör handtagets gripdel ha sådan vinkel relativt bladet att verksam sågning ernås icke blott vid dragning bakåt utan även vid skjutning framåt, samtidigt som operatören skall kunna uthålligt vidmakthålla ett stadigt grepp om handtaget.

Vidare skall handtagets yta vara av sådan karaktär att å ena sidan icke uppstår tendenser till vridning av handtagets grip- del inne i handen, och à andra sidan icke uppstår friktionsfe- nomen som kan leda till uppkomst av ytliga sår, dvs skavsår i handens hud.

Uppfinningens syften och särdrag Tidigare kända beskärningssågar av ingressvis angivet slag tillgodoser ej ovannämnda behov och önskemål på ett till- fredsställande sätt. Föreliggande uppfinning tar därför sikte på att skapa en förbättrad beskärningssåg. Ett grundläggande syfte med uppfinningen är sålunda att skapa en beskärningssåg som säkerställer effektiv spånavgàng ur sågsnittet och medger effektiv och snabb sågning medelst minimal muskelkraft under lämnande av jämna sågsnittsytor, samtidigt som sågen ej riske- rar att nypa fast i sågsnittet. Ett ytterligare syfte är att skapa en beskärningssåg som är åtminstone delvis verksam i var och en av två motsatta kraftappliceringsriktningar, dvs vid 10 20 25 35 513 996 3 såväl dragning bakåt som skjutning framåt. Ännu ett syfte är att skapa en beskärningssåg med optimal ergonomi.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det grundläggande syftet medelst de särdrag som är angivna i patentkravets 1 kän- netecknande del. Fördelaktiga utföranden av uppfinningen är vidare definierade i de osjälvständiga patentkraven.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är: Pig 1 en sidovy av en såg enligt uppfinningen, Fig 2 en perspektivvy visande enbart själva handtaget till sågen, Fig 3 en något förstorad tvärsektion B-B i fig 1, närmare bestämt genom en i handtaget ingående fästdel, Q Fig 4 en tvärsektion C-C genom handtagets gripdel, Fig S en mycket förstorad tvärsektion A-A genom sågbladet enligt fig 1, och Fig 6 en detaljförstoring visande ett antal enskilda tänder i sågbladets tandning.

Detalierad beskrivning av ett föredraget utförande av uppfins ningen Den i fig 1 visade beskärningssàgen innefattar ett långsmalt blad 1 och ett i sin helhet med 2 betecknat handtag.

Detta handtag inbegriper dels en med 3 betecknad gripdel, dels en fästdel 4 med vilken sägbladet är förbundet. Bladet 1 uppvi- sar en med S betecknad tandning, vilken inbegriper en mångfald enskilda, homologa och ekvidistant belägna tänder 6, 6'. En tandningen 5 motsatt rygg på bladet är betecknad 7.

I det visade exemplet sträcker sig ryggen 7 väsent- ligen rätlinjigt och parallellt med tandningen 5 från handtaget fram till en punkt belägen på visst avstånd från handtaget.

Härefter är ryggen 7 svagt bågformig och smalnar av fram till området av den fria änden. Vid själva änden övergår bladets rygg i ett konvext rundat kantparti 9 vilket i sin tur, via ett kort rätlinjigt parti, direkt övergår i en främre tand 6. Med andra ord saknar sågen det för konventionella beskärningssàgar karakteristiska spetsparti som ofta kan förorsaka skador i ett träds bark i samband med att sågen skall föras in i området 10 15 20 25 513 996 4 mellan en stam och den gren som skall sågas av. Genom förekoms- ten av det mjukt rundade kantpartiet 9 på sågbladet enligt upp- finningen motverkas risken för uppkomst av dylika barkskador.

Dessutom erhåller tandningen 5 absolut maximal längd för en given sågdimension i och med att den första tanden ingår i bla- dets allra yttersta ändparti samtidigt som den allra sista eller bakersta tanden är belägen i omedelbar närhet av handtagets främre ände.

Till skillnad från konventionella, skränkta tänder är tänderna 6, 6' förfärdigade enbart genom slipning, närmare bestämt genom ett antal nedan beskrivna slipoperationer som utförs i ett platt blad- eller klingämne. (se fig 5) Härvid utformas de. båda motsatta sidorna 10, 10' av bladet med svagt välvd, konkav form.

Nu hänvisas även till fig 6 som åskådliggör geometrin hos de enskilda sågtänderna. Varje enskild tand uppvisar främre och bakre eggar 11, 12 vilka är àstadkomna genom framslipning av fasytor 13, 14 vilka sträcker sig i spetsig vinkel mot till- hörande utsida av bladet och vilka möter varandra i en gemensam brytlinje 15. Slipvinkeln för fasytorna 13, 14, dvs den vinkel i vilken den enskilda fasytan är snedställd gentemot bladets ligger inom området 40-50°, lämpligen 42-48°.

Angreppsvinkeln a för den utvändiga yta, Fördelaktigast är slipvinkeln 45°. bakre eggen 12, dvs eggens snedställningsvinkel relativt ett plan vinkelrätt mot bladets eller tandningens längdaxel ligger enligt uppfinningen inom området 8-14°. I det visade, konkreta utförandeexemplet är denna angreppsvinkel a l2°. Motsvarande angreppsvinkel ß för den främre eggen 11 ligger inom området 33-43°, lämpligen 36-40°. I det visade exemplet är vinkeln ß 38°. Bottnen 16 hos den enskilda tandluckan mellan två närbe- lägna tänder är rund och sträcker sig vinkelrätt mot bladets plan. Närmare bestämt är luckbottnen halvcirkelformig, dvs har Denna yta övergår på sin i ett kantparti 18 som formen av en halvcylindrisk kantyta. ena sida, vid en med 17 betecknad punkt, sträcker sig fram till eggen 11. Ett motsvarande kantparti på tandluckans motsatta sida är betecknat 18'. fig 6 är kantpartiet 18 snedställt i en vinkel Y som i exemplet En motsvarande snedställningsvinkel 7' för Såsom framgår av uppgår till 7°. kantpartiet 18' uppgår i exemplet till 5°. 10 15 20 25 35 513 996 i 5 I det konkreta exemplet enligt ritningarna tänkes sågbladet i sitt bakre ändparti ha en största bredd eller höjd H (se fig 5) av 42 mm och en tjocklek som varierar, men som är av storleksordningen 1 mm. Härvid är tändernas djup D (se fig 6) räknat mellan bottnen 6 och tandspetsen 19 drygt 5 mm, när- mare bestämt 5,44 mm. Djupmåttet D', räknat från tandspets till den punkt som bildar centrum för tandluckebottnens halvcirkel- form uppgår härvid till 4,44 mm. Med andra ord avgränsas sagda botten av en halvcirkel eller egentligare en halvcylindrisk yta med radien 1 mm.

Med hänvisning till fig 6 må även påpekas att bryt- linjen 15 mellan fasytorna 13, 14 sträcker sig obruten fram till den punkt där eggarna 11, 12 möts. Detta innebär att spet- sen 19 blir punktformig, dvs extremt skarp. Det skall även understrykas att tandluckan mellan enskilda tänder, tack vare det halvcylindriska utrymme som avgränsas av bottnen 16, har en volym som är mer än tre gånger så stor som motsvarande volym hos tandluckorna på konventionella, tidigare kända sägblad.

Detta innebär att tandluckorna förmår rymma en tre gånger större mängd spàn än de konventionella sägbladen. Som en följd härav underlättas i hög grad spånavgången ur sågsnitten, vari- genom sågbladens tendens att nypa fast i sågsnittet radikalt minskas.

Av såväl fig 1 som fig 6 framgår hurusom varannan tand är vänsterställd och varannan högerställd. Sålunda är varje med 6 betecknad tand vänsterställd såtillvida att den- samma har sin plana, utvändiga yta belägen på vänster sida av sågbladet då detta betraktas i riktning från handtaget mot den främre änden 8, medan den plana, utvändiga ytan på varje tand 6' utgör del av sågbladets högra sidoyta. Bladets tjocklek T i området av tandningen (se fig 5) tänkes i det konkreta exemplet uppgå till 1,26 mm. Motsvarande tjocklek T, vid bladets rygg uppgår samtidigt till 1,06 mm. I området mellan ryggen 7 och tandningen 5 uppvisar bladet en midja M vid vilken detsamma är tunnast. I exemplet har bladet här en tjocklek av 0,84 mm.

Karakteristiskt för det uppfinningsenliga sågbladet är att denna midja M är lokaliserad närmare tandningen än ryggen åtminstone utmed den bakre hälft av sågbladet där ryggen 7 har maximal höjd. Med fördel är avståndet mellan ryggen 7 och mid- 10 15 20 25 30 513 996 6 jan M minst 1,3 gånger så stort som avståndet mellan midjan och tandningen. I exemplet är höjden Hlnællan midjan M och tand- ningen 17 mm då höjden H är 42 mm.

Vid tidigare kända, konkavslipade sàgblad har midjan varit lokaliserad ungefär mitt emellan ryggen och tandningen.

Detta har inneburit att tändernas släppning varit medioker.

Genom att i enlighet med uppfinningen lokalisera midjan betyd- ligt närmare tandningen åstadkommes en mer uttalat välvd form i tandningens omedelbara närhet; något som påtagligt ökar tänder- nas släppningsvinkel samtidigt som bladets ryggparti bibehåller god styvhet.

Såsom utgàngsämnen för tillverkning av de uppfin- ningsenliga sågbladen används band av stål vilka initialt har väsentligen parallellepipedisk grundform, dvs bandets båda mot- satta storytor är plana och inbördes parallella. För sàgblad med höjden eller bredden 42 mm används band med en tjocklek av 1,5 mm. Inledningsvis slipas tändernas fasytor 13, 14, närmare bestämt i två olika steg. I ett tredje steg urslipas tandluck- orna mellan enskilda tänder. Detta sker med ett slipverktyg som ger en väsentligen halvcylindrisk, smal bottenyta som sträcker sig vinkelrätt mot bladets plan. Centrumavståndet C mellan dessa luckor uppgår i exemplet till ca 5 mm (varav följer att centrumavståndet mellan tandspetsarna är 5 mm). Slipoperatio- nerna kan genomföras med en mångfald ämnen anordnade paketvis sida vid sida intill varandra. I ett fjärde steg bibringas såg- bladet önskad konturform genom stansning eller klippning. Det bakre, tandlösa parti 20 som visas med streckade linjer i fig 1, ges härvid en partiellt avsmalnande form som lämpar sig för instickning av bladet i handtaget. I detta parti utformas även tvenne hål 21 för fåstelement 22 i form av skruvar. Såsom fram- går av fig 1 är dessa hål diagonalställda. På så sätt maximeras avståndet mellan fästelementet för det givna, axiellt tillgäng- liga utrymmet på handtagets fästdel. I ett avslutande steg sli- pas bladets sidoytor, närmare bestämt så att dessa erhåller en med extremt stor radie konkavt välvd form, varvid slipverktygen appliceras på ett sådant sätt att bladets tunnaste parti, dvs midjan, lokaliseras närmare tandningen 5 än ryggen 7 på tidi- gare beskrivet sätt. 10 15 20 25 515 996 7 Den ubbfinninqsenliqa beskärninqssåqens fördelar Den uppfinningsenliga sågen har ett flertal fördelar i jämförelse med konventionella beskärningssågar. Genom den i samband med fig 5 och 6 beskrivna geometrin hos sågbladet och dettas tänder kommer sågen att arbeta effektivt och snabbt.

Genom de angivna angreppsvinklarna hos tàndernas eggar kommer sålunda tandningen att arbeta aggressivt, något som ytterligare accentueras av de extremt skarpa, punktformiga spetsarna på tänderna, samtidigt som spånavgången blir god tack vare de djupa och mjukt rundade tandluckorna. Den effektiva spånav- gången medför i sin tur att sågen under arbete löper lätt utan tendens att fastna i sågsnittet. De djupa tandluckorna under- lättar även omslipning av tänderna med hjälp av handfil. Genom att tänderna ej är skränkta utan fastmer utformade enbart genom slipning (varvid tandens utsida blir plan eller slät) ernås vidare att snittytorna i det växande objektet, t ex ett träd, blir ytterst jämna eller släta. Detta i sin tur underlättar i hög grad objektets läkning efter ansning. Genom att sågbladets tunna midja är lokaliserad förhållandevis nära tandningen ernås ävenledes utomordentligt god släppning i anslutning till tand- ningen. Denna goda släppning innebär i sin tur att risken för fastnypning av bladet i sågsnittet reduceras till ett minimum.

Genom bladets långsmala form, som karakteriseras av dels en avsmalnande svagt bågformad ytterdel, dels det mjukt rundade kantpartiet vid bladets fria ände, säkerställs att sågen blir smidigt införbar även i trånga utrymmen inne i komplicerade grenverk samtidigt som skador på barken undviks. Det faktum att tandningen sträcker sig utmed hela längden av det ur handtaget utstickande partiet av sågbladet (den första tanden förefinns i omedelbar anslutning till bladets fria ände och den bakre tan- den i omedelbar närhet av handtaget) innebär avsevärd effekti- visering av sågarbetet.

Claims (5)

W U 20 25 30 35 515 996 Patentkrav

1. Beskärningssåg, innefattande ett långsmalt sågblad (1) vil- ket vid en ände är förbundet med ett handtag (2) och vilket uppvisar en utmed hela sin längd likformig tandning (5) inne- fattande homologa och ekvidistant belägna tänder (6, 6'), var- vid motsatta sidor (10, lO') av bladet som sträcker sig mellan tandningen (5) och en motstående rygg (7) uppvisar svagt välvd, konkav form, och varvid den enskilda tanden (6, 6') uppvisar främre och bakre eggar (11, 12) utformade mellan å ena sidan en plan utsida (10, 10') och á andra sidan två snedslipade fasytor (13, 14), vilka var för sig sträcker sig i en vinkel mot sagda utsida, varjämte en enskild botten (16) mellan två närbelägna tänder har rund form och sträcker sig i rät vinkel mot bladets (1) plan, k ä n n e t e c k n a d därav, att en klenaste midja (M) mellan sågbladets båda motsatta konkavt välvda sidoytor (10, lO') är lokaliserad närmare tandningen (3) än ryggen (7) där bladet har sin största höjd.

2. Beskärningssåg enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att avståndet mellan ryggen (7) och midjan (M) är minst 1,3 gånger så stort som avståndet mellan midjan (M) och tand- ningen (5), där bladet har sin största höjd.

3. Beskärningssåg enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a d därav, att sagda rygg (7) i området av bladets främre ände (8) övergår i ett konvext rundat kantparti (9). vilket i sin tur i anslutning till tandningen (5), som är rak övergår i en främre tand (6).

4. Beskärningssåg enligt något av föregående krav, k ä n n e ~ t e c k n a d därav, att den bakre eggen (12) har en angrepps- vinkel (a) inom området 8-14° och den främre eggen (ll) en angreppsvinkel (B) inom området 33-43°.

5. Beskärningssåg enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att de båda snedställda fasytorna (13, 14) möter varandra i en gemensam brytlinje (15) som sträcker sig obruten fram till en punkt där eggarna möts, varigenom bil- <| 513 996 9 das en punktformíg, skarp spets (19) pà tanden.