SE513861C2 - Förfarande och anordning för dämpning av effektpendlingar i transmissionsledningar - Google Patents

Description

20 25 30 35 513 861 För att förbättra dämpningen av effektpendlingar används flera olika system, vilka påverkar den i transmissíonslednirtgen överförda effekten, exempelvis: v Power System Stabilizer (PSS), vilken påverkar magnetiseringsutrustningen för någon generator i något av de anslutna kraftsystemen och därmed klämspänningen för densamma 0 Thyristor Controlled Series Capacitor (TCSC) som påverkar den totala reaktansen i transmissionlinjen (ledningsreaktans plus seriekondensatorns reaktans) v Static Var Compensator (SVC) som, genom att tillföra / förbruka reaktiv effekt i någon punkt i anslutning till transmissionsledningen, påverkar spänningen och därmed även effektflödet i transmissionslinjen Dämpanordningarna fungerar i samtliga fall genom att ett ställdon (generatorn, TCSC, SVC) modulerar någon av de ovan nämnda storheterna (generatorns klämsp änning, transmissionsledningens totala reaktans, spänningen i någon viss punkt längs ledningen) så att förutom pendlingen en ytterligare styrd effektvariation åstadkommes. Om denna styrda effektvariation utföres med samma frekvens som pendlingen och med ett fasläge som avviker 90° från den ursprungliga pendlingens fasläge så erhålles en dämpning av den ursprungliga pendlingen.

För att identifiera pendlingens amplitud och fasläge förfares traditionellt på följande sätt (figur 4): 0 man använder en signal motsvarande avgiven aktiv effekt från generatorn (PSS) eller motsvarande Överförd aktiv effekt på ledningen (TCSC, SVC) som insignal till en styrutrustning v i styrutrustningen avskiljs signalens konstantdel med ett s.k. ”washout”- filter, med en brytfrekvens väl under frekvensen på pendlingen man avser att dämpa 0 fasvridningen (90°) av den oscillerande delen av insignalen åstadkommes med hjälp av ett eller flera ”lead-lag”-filter 0 på grund av begränsningar av de verkställande organens tillgängliga styrområde införs lirniteringar av integratorerna i ”lead-lag”-filtren enligt någon s.k. ”integral non-windup” strategi 10 15 20 25 30 35 513 861 Erfarenheten visar att man vid störningar i kraftsystemen så gott som undantagslöst erhåller en förändring av medeleffekten på transmissionslinjen samtidigt som pendlingen inítieras. Detta illustreras i figur l som också visar hur den ursprungliga effekten långsamt stabiliseras vid en ny nivå. Denna återgång styrs av överordnade reglersystem i kraftsystemet och har försumbar inverkan på effektpendlingen. Den samtidiga förändringen av medeleffekten när effektpendlingen startar försvårar upprätthållandet av den önskade fasvridningen med hjälp av ”lead-lag”-filtren.

I ett kraftsystem förekommer flera olika pendlingsmoder med olika frekvenser, i vilka olika grupper av generatorer svänger sinsemellan. Dämputrustníng, vars styrutrustning baseras på den kända tekniken enligt figur 4, reagerar på flera olika pendlingsrnoder med olika frekvenser.

REDoGoRELsE FÖR UPPHNNINGEN Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande av inledningsvis angivet slag, vilket tillåter en snabb och robust identifiering av den oscíllerande komponenten med en bestämd frekvens av pendlingen utan att störas av den samtidigt uppträdande förändringen av medeleffekten och av pendlingar med avvikande frekvens, samt en anordning för genomförande av förfarandet.

Vad som kännetecknar en anordning enligt uppfinningen framgår av bifogade patentkrav.

Fördelaktiga vidareutvecklingar av uppfinningen framgår av nedanstående beskrivning och patentkrav.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall närmare förklaras genom beskrivning av utföringsexempel under hänvisning till bifogade ritningar, vilka samtliga är schematiska och i form av enlinjediagram respektive blockschemor. 10 15 20 25 30 35 513 861 Figur 1 ett typiskt exempel på sådana effektstörningar som kan förekomma vid urkoppling av en generator i ett kraftsystem.

Figur 2 visar en känd prmcip för pendlingsdämpning med hjälp av en tillsatsstyrning av magnetiseringsutrustningen på en generator kopplad till nätet (PS5).

Figur 3 visar på samma sätt en känd princip för dämpning med hjälp av en styrd seriekondensator (TCSC).

Figur 4 visar ett känt sätt att härleda en styrsignal för dämputrustningen med hjälp av ”washout”-filter och ”1ead~lag”-kornpenserande länkar.

Figur 5 visar en första utföringsform enligt uppfinningen för estimering av den oscillerande komponenten av effektpendlingen ur en tillförd effektsignal.

Figur 6 visar en andra utföringsforrn enligt uppfinningen för estirnering av den oscillerande komponenten av effektpendlingen ur en tillförd effektsignal.

Figur 7 visar hur en styrsignal för dämputrustning enligt uppfinningen kan härledas ur den identifierade oscillerande komponenten i effektpendlirigen.

Figur 8 visar en vidareutveckling av uppfinningen enligt vilken styrsystemets inställda frekvensen för detektering av effektpendlirtg korrigeras med hänsyn till den verkliga frekvensen i pendlingen.

BESKRIVNING Av UTFORINGSEXEMPEL Den föli ande beskrivningen avser såväl förfarandet som anordningen.

För att ej tynga framställningen med för fackmannen självklara distinktioner används i allmänhet samma betecknin ar för storheter som u träder i S PP anläggningen som för de mot dessa storheter svarande mätvärden och 10 15 ZO 25 30 35 513 861 signaler / beräkningsvärden som påförs och behandlas i den i det följande beskrivna kontrollutrustriingen.

Det skall vidare förstås att ehuru de i figurerna visade blocken omtalas som enheter, organ, filter etc, dessa, särskilt för det fall deras funktioner implementeras såsom programvara i exempelvis mikroprocessorer, är att förstå såsom medel för att åstadkomma den önskade funktionen.

Uppfinningen avser att åstadkomma en snabb och robust styrning av ställdon för dämpning av effektpendlingar med en given pendlingsfrekvens. Detta åstadkommes genom att den oscillerande komponenten med given frekvens av effektpendlingen identifieras utan att störas av den samtidigt uppträdande förändringen av medeleffekten eller av pendlingar med avvikande frekvens enligt någon av de metoder som kommer att beskrivas i fortsättningen. Ur den identifierade oscillerande komponenten kan sedan en dämpsignal med önskade egenskaper, exempelvis med amplitud proportionell mot pendlingens amplitud och med önskad relativ fas i förhållande till pendlingen, härledas.

Beroende på vilket ställdon som utnyttjas för dämpning kan en ytterligare anpassning av dåmpsignalen utföras. Detta gäller tex. generering av en styrsignal för TCSC, vilken styrs med ett ledvärde för dess reaktans.

Figur 1 visar ett typiskt utseende för en störning i den aktiva effekten i en transmissionsledriing vid t.ex. ett bortfall av en generator som är inkopplad och matar in effekt i ett kraftsystem. I ett visst tidsintervall kan störningen karakteriseras av en medeleffekt PW och en oscillerande komponent ApQ), där den senare har en vinkelfrekvens Q = 2/9” . Frekvensen f ligger normalt inom området 0.1 till 2 Hz.

Kända dämpanordning av typ PSS Figur 2 visar en känd dämputrustning i vilken någon av återstående generatorerna kopplade till kraftsystemet används som ställdon. Man mäter i detta fall upp den av generatorn till kraftsystemet avgivna aktiva effekten p(t) (t) och härleder, i blocket märkt PSS, en styrsignal AVPSS ur effektsignalen t.ex. enligt figur 4. Styrsignalen påförs generatorns spänningsregulator som ett tillskott utöver den normala spänningsreferensen VREF . Eftersom effektpendlingen i transmissionslirijema också förekommer i den från 10 15 20 25 30 35 513 861 generatorn avgivna effekten kan på detta sätt även en dämpning av effektpendlingen i transmissionsledningen åstadkommas.

Känd dämpanordning med TCSC som ställdon I figur 3 visas en känd dämputrustriing i vilken en styrbar seríekondensator (TCSC) används som ställorgan. I detta fall mäts den aktiva effekten i transmissionsledningen och ur den uppmätta signalen härleds, iblocket märkt POD, en styrsignal för den styrbara reaktansen som sätts upp av TCSCn.

Styrsignalen genereras med hjälp av filter, exempelvis enligt figur 4, och med en ytterligare anpassning för att åstadkomma ett ledvärde för TCSCns reaktans.

Känd styrmetod för dämpanordníngar Figur 4 visar en känd metod för att generera styrsignaler till dämputrustningar enligt figur 2 och figur 3. Principen är här att med hjälp av ett första filter, ”washout”-filtret, eliminera den konstanta eller långsamt varierande komponenten P och att sedan med hjälp av fasvridande länkar, ”lead-lag”- länkarna, åstadkomma den önskade fasvridningen vid pendlingsfrekvensen.

Ställdonets arbetsområde begränsas av de maximala påkänningar som apparaten kan uthärda och detta avspeglas i behovet att begränsa styrsignalens storlek. Dessa begränsningar har i figuren antytts på de två sista länkarna.

Dessa begränsningar har en negativ inverkan på dämputrustningens effektivitet, genom att den effektiva förstärkningen vid stora signaler minskas under den nominella förstärkningen vid små pendlingsamplituder då ställorganets begränsningar inte aktiveras. Ett ytterligare problem utgörs av den utsignal från ”washout”-filtret som förorsakas av det steg i medeleffekten som uppträder när pendlingen startar. För att bemästra detta problem utförs begränsningen i filterlänkarna enligt en i och för sig känd s.k. ”integral non- windup” metod.

Separation av den oscillerande pendlingskomponenten enligt uppfinningen Uppfinningen avser en styrmetod för dämputrustriingen, där man utnyttjar a priori kunskap om pendlingens frekvens för att estirnera den oscillerande komponenten av effektpendlingen utan besvärande inverkan av den samtidiga medeleffektändringen och pendlingar med avvikande frekvens. Figur 5 visar en första utföringsform att åstadkomma detta enligt uppfinningen. Bakgrunden till sep arationsförfarandet enligt figur 5 ska i det följande matematiskt härledas. 10 15 20 25 30 513 861 Låt den uppmätta effekten på transmissionslinjen eller den uppmätta avgiven effekten ifrån någon generator vara p(t). Antag vidare att pendlingsfrekvensen är känd och att dess vinkelfrekvens är Q . I ett visst tidsintervall kan man då beskriva effekten i termer av en medeleffekt och en överlagrad pendling enligt FU) = Pm + APO) (1) App) = Rejaße/“Ûj 6(z) = Q: där PW är en skalär konstant eller långsamt varierande funktion av tiden och A15 en komplex konstant eller långsamt varierande funktion av tiden.

Uppgiften är således att identifiera dessa konstanter på ett effektivt sätt.

Ekvation (1) skrivs om på följande sätt, där en asterisk som övre index anger komplex konjugering av motsvarande storhet, (2) p(t) = Pm, -tšAPefim +åA13'e“j6l') och (1) och (2) ges följande form Högerleden i (3) blir konstanter (komplex resp. skalär) om effektsignalen kan framställas som i (1). Antag att man har tillgång till estimerade värden iöay Af) på dessa konstanter, så att de kan sättas in i (3) AP == Pjplï) - Pm] Alšte"je('i}e"flel'l (4) 2 - Re Pm = p(r) (Mkf/“Ûj I den mån som estimaten är korrekta och under förutsättning att (1) approximerar den verkliga insignalen så kommer högerleden i (4) att vara konstanta. Om man applicerar lågpassfilter på uttrycken i högerleden erhålles därför estimat av de önskade konstanterna ß A13 . Man erhåller alltså följande av' algoritm: 10 15 20 25 30 513 861 A? HRM, {[2(p(r) - 11.) - :'e~f@]e~f@<«>} (S) f. iH.....{p_Rciiefß<~i} där H LP' pk , H LPW är operatorer som representerar filter med lågpasskarakterístik. Typiskt användes lågpassfilter av första ordningen eller andra ordningens filter av Bessel- eller Butterworth typ med en -3 dB bandbredd på (O.2-O.5)> Figur 5 visar i blockschemaform hur separationen av den oscillerande komponenten utförs enligt denna utföringsform. Några detaljer skall närmare orrmämnas i anslutning till figuren. ~ blocket märkt ”real” innebär att utsignalen är real-delen av insignalen till blocket 0 blocket märkt ”conj” innebär att utsignalen är komplexa konjugatet till insignalen 0 blocket märkt å avser integration. Blocket har den kända pendlingsfrekvensen Q som insignal och utsignalen blir då 6 (t) = Q! . Denna signal används som referens för fasläget av den oscillerande komponenten.

Figur 6 visar en andra utföringsform enligt uppfinningen för att estimera den oscillerande komponenten av effektpendlingen med känd frekvens. Denna metod bygger på användning av rekursiv regression enligt minsta-kvadrat- metoden (RLS-algoritm). Den matematiska bakgrunden till estimeringen redovisas nedan.

Ekvation (1) kan ävenledes skrivas som p(t) = Pm +APX cos6(t)- APy sin 6(t) to AP = AP. +ff>a 6(r)= Q: Här är samtliga okända konstanter Pm ,APX ,APy reella. Man kan då uppfatta den första ekvationen i (6) som en regressionsekvation 10 15 20 25 513 861 9 p f>=fßfe (7) (pT(t)=[l cos6(t) -sin8(t)] P01* o= APX AP där ¶>T(t) är regressionsvektor och G) är den sökta parametervektorn.

Parametervektorn kan bestämmas med hjälp av rekursiv minsta-kvadrat- estímeríng (RLS) på etablerat sätt. Se t.ex. Åström / Wittenmark: Adaptive Control (ISBN 0-201-55866-1). Lösningen ges av Öífk) = ÖUH l + KM )[P(fk ) _ V01, )Ö(fk-1 )] Hltk-i lffløk) (8) K(tk)= /l-*Wpriïklnøik-ikølïk) nvk) I [I _ KÛk yp/:Ûk llnÜk-x) där 130V <9) ö = AF, AP är den estímerade parametervektorn och där Ä är den sk. glömskefaktorn som styr algoritmens minne . I är en enhetsmatris. Utföringsformen illustreras i blockschemaform i figur 6. I figuren genererar blocket med utsignalerna ll, cos 6 , sin 6] regressionsvektorn.

Generering av dämpsignal för styrning av dämpufiustningen enligt uppfinningen Utifrån den extraherade vektorn AP , företrädesvis erhållen genom någondera av de angivna utföringsformerna för separering av den oscillerande komponenten i effektsignalen, kan en dämpsígnal DO) genereras. Dennas amplitud bildas i beroende av den oscillerande komponentens amplitud , exempelvis proportíonell mot densamma med förstärkningsfaktorn k D och med en Valbar fasvridning 90" + a i förhållande till den oscillerande komponenten i effektsignalen. 10 15 20 25 30 35 513 861 10 Dp) = kD ize{jašeff”l'l*“lj = -kD imßíeffßffkdj = (19) = -k D HAÃ sin 6(t) + AÃ, cos 60)] cosa + [AÃ cos 6'(t) - Afy sin 190)] sin aj Ekvation (10) illustreras i blockschemaform i figur 7.

Det kan visas att den ideala fasvridningen mellan effektpendlingen och dämpsignalen är 90° om man enbart beaktar tröghetsmomenten i generatorerna och om man bortser ifrån förlusterna i transmíssíonssystemet.

Vinkeln a i uttrycket ovan har tillfogats för att möjliggöra en förfinad justering med hänsyn till inverkan av förluster och andra faktorer. Vinkehi oz är av storleksordningen något eller några tiotal grader.

Dämpsignalen DU) representerar en önskad momentpåverkan på de svängande maskinerna.

Generering av styrsignal för PSS Den angivna signalen D(t) kan efter limitering med hänsyn till magnetiseringsutrustníngens arbetsområde användas direkt som styrsignal för dämputrustning som använder någon generator som ställorgan för dämputrustningen. Detta illustreras i blockschemaform i figur 7.

Generering av reaktansmoduleringssignal för TCSC En styrbar seriekondensator, TCSC, påverkar den totala effektiva reaktansen för förbindelsen via transmissionslinjen. Dess inverkan på momentet i maskinen kommer därmed att vara beroende av den momentana effektflödesriktningen. Generellt uttryckt gäller att dämpning åstadkommes om den totala skenbara reaktansen minskar (mindre induktiv) när effekten avlägsnar sig ifrån nollinjen och om den totala reaktansen ökar (mera induktiv) när effekten närmar sig nollinjen. Man kan därmed översätta dämpsignalen till en önskad reaktanssignal enligt följande (11) AXREF = Sígnlplfilplt) Den därvid erhållna signalen limiteras därefter till de reaktansvärden som TCSCns huvudkrets kan verkställa. Dessa reaktansvärden kan vara kontinuerligt eller stegvis varierbara eller en kombination av kontinuerligt och stegvis varierbara. Generering av styrsignalen enligt beskrivningen ovan illustreras iblockschemaform i figur 7. 10 15 20 25 30 35 515 861 ll Frekvenskorrektion Som omnämnts ovan är styrningen enligt uppfinningen avsedd för effektpendlingar med en given frekvens, I ett kraftsystem förekommer olika drifttillstånd beroende på vilka ledningar som vid ett visst tillfälle är i drift.

Olika sådan drifttillstånd medför en liten variation av frekvensen på effektpendlingarna i en viss mod. Om den verkliga pendlingens frekvens avviker ifrån den frekvens som styrutrustningen är inställd för kommer vektorn A11; att rotera med avvikelsefrekvensen. Pasvridningen mellan dämpsignalen och den verkliga pendlingen blir därvid inte den avsedda 90” + a .

Enligt en vidareutveckling av uppfinningen införes därför en korrektion av styrsystemets referensfrekvens Q med hänsyn till den verkliga pendlingens frekvens. En utföringsform för en sådan frekvenskorrektion beskrivs i det följande.

När en effektpendling med viss amplitud detekteras och efter en viss fördröjning (1-2 cykler av pendlingsfrekvensen) sparas, vid tidpunkten to , argumentet för vektorn A112” . Låt detta argument vara øref <12> en., = afg{AP(f0>} Låt 43,4 utgöra ett referensvärde för Af' 's argument och låt avvikelsen mellan A12) 's argument och referensvärdet øæf påföres en frekvensregulator av tex.

PI-typ, vars utsignal bildar en korrektionsfrekvens AQ (13) my) = km. ”än” {afg[§(f)] - an* DF där kDF ,TDF är förstärkningen resp. tidskonstanten i PI-regulatorn. I de ovan beskrivna ekvationerna ersätts den givna vinkelfrekvensen Q av den korrigerade vinkelfrekvensen Qm, given av (14) Q =Q+AQ C027 Denna utföringsform av frekvenskorrektionssystemet illustreras i blockschemaform av figur 8.

I en ytterligare vidareutveckling av uppfinningen definieras maximalt tillåtna frekvensavvikelser uppåt och nedåt från den i styrsystemet inställda 10 15 20 25 30 35 515 861 12 referensfrekvensen. Frekvensregulatorn kan modifieras så att den stannar vid sin maximala frekvens för alla pendlingar vilkas frekvens överstiger den maximalt tillåtna frekvensen och så att den på samma sätt stannar vid sin minimala frekvens för pendlingar vilkas frekvens understiger den minimalt tillåtna frekvensen. När frekvensregulatorn i samband med effektpendlirigar i transmissionsledningen förblir i någon av dessa begränsningar kan dämpsystemet avaktiveras så att det inte ingriper och destabiliserar pendlingsmoder i kraftsystemet för vilka den inte är avsett.

Uppfinningen är inte begränsad till de visade utföringsexemplen utan ett flertal modifikationer är tänkbara inom ramen för patentkraven. Således kan den i beskrivningen använda effektsignalen ersättas med en motsvarande strömsignal, varvid är att beakta att om dämputrustningen skall arbeta med pendlingar som skär genom nollínjen, dvs. effekten ändrar riktning, ska signalen vara försedd med tecken som indikerar riktningen för effekttransporten i transmissionsledningen för att ge korrekt funktion för dämpsystemet. Även andra mätsignaler kan vara användbara för styrning av dämputrustningar och kan utnyttjas inom ramen för uppfinningen. I transmissionslinjer med dubbla parallella kretsar kan den totala effektsignalen för båda kretsarna vara mera lämpad för styrning av dämputrustningen än effektsignalen från enbart en krets eftersom dämputrustningen eljest tenderar att flytta effektflödet mellan de parallella kretsarna längs samma transmissionsväg.

Claims (16)

10 15 20 25 30 35 515 861 PATENTKRAV

1. Förfarande för dämpning av effektpendlingar (Ap(t)) i en i ett kraftsystem ingående elektrisk transmissionsledning som överför en effekt (p(t)),1<ännetecl en vinkelfrekvenssignal (Q) alstras, representerande en vinkelfrekvens (Q) som är given av a priori kunskap om i kraftsystemet förväntade pendlingsfrekvenser, en fasreferenssígnal (6(t)) bildas som tidsintegralen av nämnda vinkelfrekvenssignal, en för effekten (p(t)) karakteriserande effektstorhet (p(t), i(t)) i transmissionsledningen avkännes, en estímerad effektstorhet (A13) representerande pendlingens amplitud och fasläge relativt fasreferenssignalen bildas i beroende av nämnda effektstorhet, en dämpsignal (D(t)) bildas med en amplitud i beroende av amplituden för nämnda estimerade effektstorhet och med en Valbar fasvridning (90°+ot) i förhållande till denna, och nämnda dämpsignal påförs ett ställdon för påverkan av den i transmissionsledningen överförda effekten.

2. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda ställdon utgörs av en magnetiseringsutrustning till en generator som levererar effekt till den elektrisk transmissionsledningen.

3. Pörfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda ställdon utgörs av en styrbar seriekondensator, varvid styrsignalen till seriekondensatorn är en reaktansmoduleringssignal, vilken bildas i beroende av dämpsignalen (D(t)) och av den momentana effektflödesriktningen (Sigfllpífll l-

4. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda ställdon utgörs en SVC. 10 15 20 25 30 35 513 861

5. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda estimerade effektstorhet (A5) bildas som utsignal från ett filter som påförs nämnda avkända effektstorhet (p(t), i(t)) som insignal, och vilket filter innefattar lågpassfilter anordnade i korskoppling för lågpassfiltrering av nämnda estimerade effektstorhet (A5) och av ett estimerat värde på en medeleffekt (ÄN) i transmissionsledningen

6. Förfarande enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda estimerade effektstorhet (A13) bildas medelst en rekursiv minsta- kvadrat-algoritm.

7. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av att en korrektionsfrekvens (AQ) till den givna vinkelfrekvensen (Q) bildas i beroende av effektpendlingarnas verkliga frekvens när amplituden för den estimerade effektstorheten överstiger en Valbar nivå.

8. Förfarande enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a t av att en dämpsignalen deaktiveras om nämnda korrektionsfrekvens (AQ) över- eller underskríder respektive givna nivåer.

9. Anordning för dämpning av effektpendlingar (Ap(t)) i en i ett kraftsystem ingående elektrisk transmissionsledning som överför en effekt (p (t)), k ä n n e t e c k n a d av att anordningen innefattar medel för att alstra en vinkelfrekvenssignal (Q), representerande en vinkelfrekvens (Q) som är given av a priori kunskap om i kraftsystemet förväntade pendlingsfrekvenser, medel för att bilda en fasreferenssignal (6(t)) genom tidsintegration av nämnda vinkelfrekvenssignal, mätdon för att bilda en för effekten (p(t)) karakteriserande avkänd effektstorhet (p(t), i(t)) i transmissionsledningen, medel för att utifrån nämnda avkända effektstorhet bilda en estimerad effektstorhet (Alš) representerande pendlingens amplitud och fasläge relativt fasreferenssignalen, medel för att bilda en dämpsignal (D(t)) med en amplitud i beroende av amplituden för nämnda estimerade effektstorhet och med en Valbar fasvridnirig (90°+oz) i förhållande till denna, och ett ställdon som påförs nämnda dämpsignal för påverkan av den i transmissionsledningen överförda effekten. 10 15 20 25 3G 513 861

10. Anordning enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a t av att ställdonet utgörs av en magnetiseringsutrustning till en generator som levererar effekt till nätet.

11. Anordning enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a t av att ställdonet utgörs av en styrbar seriekondensator, varvid styrsignalen till seriekondensatorn är en reaktansmoduleringssignal, vilken bildas i beroende av därnpsignalen (D(t)) och av en signal (sign[p(t)]) indikerande den momentana effektflödesriktningen.

12. Anordning enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a t av att ställdonet utgörs av en SVC.

13. Anordning enligt något av patentkrav 9-12, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda medel för att bilda en estimerad effektstorhet (Alš ) innefattar ett filter som påförs nämnda avkända effektstorhet (p(t), i(t)) som insígnal och som innefattar lågpassfilter anordnade i korskoppling för lågpassfiltrering av nämnda estimerade effektstorhet (Alš) och av ett estimerat värde på en medeleffekt (FW) i transmissionsledningen.

14. Anordning enligt något av patentkrav 9-12, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda medel för att bilda en estimerad effektstorhet (Arg) innefattar medel för att bilda denna medelst en rekursiv minsta-kvadrat-algoritm.

15. Anordning enligt något av patentkrav 9-14, k ä n n e t e c k n a t av att den innefattar medel för att i beroende av effektpendlingarnas verkliga frekvens bilda en korrektionsfrekvens (AQ) till den givna vinkelfrekvensen (Q) när amplituden för den estimerade effektstorheten överstiger en valbar nivå.

16. Anordning enligt patentkrav 15, k ä n n e t e c k n a t av den innefattar medel för att deaktivera dämpanordningen om nämnda korrektionsfrekvens (AQ) över- eller underskrider respektive givna nivåer.