SE513838C2 - Metod jämte anordning för kalibrering av avkännande medel i ett system med ett strömmande fluidum - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 515 858 Om registreringsdonen vid föreliggande av en otäthet därför kalibreras mot varandra på så sätt, att de visar samma värde fastän de faktiskt registrerar resp. mäter olika dialysvätskeströmmar, då kan detta leda till felregleringar.

Detta är farligt särskilt hos dialysapparater, hos vilka en exakt tarering av de till resp. från dialysatorn förda fluidumströmmarna är avgörande. På grund av avlagringar på det resp. de bakom dialysatom liggande registreringsdonen, vilka står i kontakt med den i dialysatom kontaminerade dialysvätskan, blir registreringen inexaktare ju längre arbetstiden är.

Exempelvis kan här proteiner, urea, kolesteroler osv. avlagras, vilka har-avlägsnats från blodet i dialysatom. Därför kalibreras registreringsdonen mot varandra i en regelbundet upprepad tareringsfas, varvid det resp. de framför dialysatom liggande registreringsdonen ger referensstorheten för detta. Dessa är endast i kontakt med färsk dialysvätska, så att avlagringar av exempelvis de nämnda produkterna och, som följd, tilltagande inexaktheter i drift är osannolika.

De nämnda, huvudsakligen på det bakom liggande registreringsdonet uppträdande fett- och proteinavlagringama kan lösas och spolas ut genom mycket alkaliskt natriumkarbonat eller andra lämpliga medel, så att exempelvis natriumkarbonat fördelaktigtvis leds med jämna mellanrum genom dialysapparaten för rengöring.

Det är dock även möjligt att, vid användande av en bikarbonathaltig dialysvätska, kalciumkarbonat, vilket under bestämda villkor kan fälla ut ur dialysvätskan, avlagras bland annat på båda registreringsdonen. Dessa kalkavlagringar kan lätt avlägsnas med en syra som exempelvis citronsyra. För rengöring leds därför likaledes fördelaktigtvis en syra med jämna mellanrum genom dialysapparaten, vilken löser och spolar ut dessa kalkavlagringar.

Med kalibreringen och de beskrivna rengöringsmetoderna kan exaktheten av dialysprocessen upprätthållas en längre tid, såvida ingen otäthet uppträder. Om exempelvis dialysvätska träder ut ur systemet på grund av en otäthet, då visar det andra registreringsdonet ett lägre värde än det första registreringsdonet. Detta värde motsvarar det verkliga genomflödet, vid tareríngen utgås dock från avlagringar på det andra registreringsdonet och det andra registreringsdonet kalibreras till det högre, av det första registreringsdonet givna värdet.

Det leder till att, exempelvis vid en ultrafiltrering, en mindre vätskemängd än nödvändigt uttas, vilket kan leda till svåra komplikationer hos patienten.

Från WO 97/ l l771 är en metod för fastställande av blodotätheter i en dialysator under en high flux hemodialysbehandling känd. Om trycket på blodsidan sjunker under behandlingen under trycket på dialysatsidan, då stoppas dialysatflödet och ultrafiltreringshastigheten ökas, sä att trycket på blodsidan blir positiv i förhållande till trycket på dialysatsidan. Därigenom hamnar blod vid en möjlig otäthet på dialysatsidan och leds med det återigen startade dialysatflödet till en blodläckdetektor. Därigenom är det visserligen möjligt att fastställa blodotätheter i 10 15 20 25 30 513 838 dialysatorns membran, andra otätheter i díalysatom eller i dialysatoms inkommande ledningar kan dock inte fastställas härmed.

US 5,350,357 beskriver en anordning för peritonealdialys med en pumpanordning för pumpande av dialysaten, varvid pumpanordningen har ett diafragma. Detta manövreras med fluidumtryck resp, tryckluft, likaledes som ventiler för reglering av dialysatflödet. För att här fastställa om pumpanordningen eller ventilerna är otäta, skapas in en testfas omväxlande ett positivt och ett negativt lufttryck. Om detta skapade trycket under en förutbestämd period faller resp. stiger under resp. över ett förutbestämt värde, då genereras en felsignal. Därmed kan visserligen otätheter fastställas i pumpanordningen och i regleringsventilerna. ,Det kan dock inte fastställas om dialysatledningarna uppvisar en otäthet.

Från EP 0 298 587 är det känt att anordna två genomflödesmätapparater såväl i dialysatledningen före dialysatom som även i dialysatledningen efter dialysatom. Dessa kalibreras mot varandra i en kalibreringsfas, så att varje par visar samma värde. Om dessa värden sedan i drift avviker från varandra, då genereras ett alarm. Det kan dock inte fastställas om avvikelserna beror på en otäthet, på fel i genomflödesmätapparaterna eller på avlagringar på genomflödesmätapparatemas mätelement.

SAMMANDRAG AV UPPFINNINGEN Med detta som bakgrund är därför ändamålet med föreliggande uppfinning enligt en första aspekt att ställa en metod och en anordning till förfogande för kalibrering av avkännande medel i ett system med strömmande fluidum i en dialysmonitor, varvid i en första fas påföres ett första fluid och genomströmningshastigheten registreras åtminstone vid ingången in i systemet och vid tryck på nämnda genomflödesmängden och/eller utgången ut ur systemet, i en andra fas påföres ett andra tryck, vilket skiljer sig från det första trycket, och genomflödesmängden och/eller genomflödeshastigheten registreras åtminstone vid ingången in i systemet och vid utgången ur systemet, och nämnda registrerade värden användes i en diskrirninator för att indikera huruvida de är ett resultat av ett läckage eller är orsakade av de avkännande medlen.

Därmed är det på enkelt sätt möjligt att fastställa en otäthet i ett system med strömmande fluidum, eftersom fluidumet endast måste utsättas för två olika tryck efter varandra i en kontrollfas och de härvid av registreringsdonen registrerade värdena indikerar en otäthet. Om 10 15 k) UI b) UI 513 838 de i den första fasen och i den andra fasen vid ingången och vid utgången fastställda värdena avviker från varandra, då föreligger en otäthet.

Med otäthet menas här varje slag av otäthet som kan uppträda i ett system med strömmande fluidum. Exempelvis kan det handla om otätheter i i systemet förhandenvarande ventiler, vilka oavsiktligt låter fluidum strömma från ett systemornråde till ett annat men inte låter något fluidum strömma ut ur eller in i systemet. Likaledes kan det handla om systematiska otätheter, vilka särskilt uppträder hos system med styva väggar när dessa har hål eller sprickor och låter fluidum strömma in i eller ut ur systemet. Det kan dock även handla om oregelbundna otätheter, vilka särskilt uppträder hos system med elastiska väggar när dessa har sprickor eller dylikt. Här kan sprickoma sluta sig vid ett tryck på grund av väggarnas givna elasticitet medan de vid ett annat tryck öppnar sig så att diskontinuerliga otätheter erhålls.

Företrädesvis bildas en första differens mellan de i den första fasen och de i den andra fasen vid ingången fastställda värdena, en andra differens mellan de i den första fasen och de i den andra fasen vid utgången fastställda värdena, och en tredje differens mellan den första och den andra differensen. Härvid är den tredje differensen en indikator för en otäthet i systemet, varvid en otäthet föreligger när den tredje differensen skiljer sig från noll.

Därmed kan med hjälp av ett värde på ett enkelt sätt fastställas om en otäthet föreligger i systemet, så att motsvarande åtgärder för hantering av otätheten kan vidtas därefter.

Den andra aspekten av detta ändamål uppnås med metoden därigenom, att - en fjärde differens bildas mellan de i den första fasen vid ingången och vid utgången fastställda värdena, - en femte differens bildas mellan de i den andra fasen vid ingången och vid utgången fastställda värdena, och - en diskriminator bildas, vilken indikerar huruvida de fastställda värdenas avvikelser beror på en otäthet eller på registreringsdonen. Härvid beror avvikelsema på registreringsdonen när den tredje diñerensen är noll och den fjärde eller den femte differensen skiljer sig från noll.

Därmed kan avgöras om de i de båda fasema fastställda värdena exempelvis kan användas för en kalibrering av registreringsdonen mot varandra, så att en exakt kalibrering garanteras.

Om t.ex. en fluidumström på 500 ml/min leds genom systemet, då utträder vid ett förutbestämt första positivt tryck exempelvis 20 ml/min av fluidumet vid ett otäthetställe, så att endast 480 ml/min fastställs vid systemets utgång. Om det strömmande fluidumet i den andra fasen utsätts för ett högre andra tryck, då utträder en större mängd fluidum vid otäthetstället, exempelvis 40 ml/min. Vid utgången ut ur systemet mäts därför endast en fluidummängd på 460 ml/min om återigen 500 ml/min fluidum leds genom systemet. I detta exempel är differensen vid ingången 0 ml/min, medan den är -20 ml/min vid utgången. Den tredje differensen mellan dessa båda värdena är likaledes -20 ml/min och indikerar därmed att en otäthet föreligger i systemet. Om det i den första fasen fastställda avvikande värdet vid 10 IQ Vi DJ UI 515 858 utgången skulle bero på ett fel i registreringsdonen och inte på en otäthet i systemet, då skulle detta avvikande värde även uppträda vid ett i den andra fasen uppbringade högre tryck.

Dänned vore här differensen vid utgången ut ur systemet lika med noll, så att den tredje differensen vore lika med noll och skulle indikera att ingen otäthet föreligger. l detta fall måste endast registreringsdonen vid systemets ingång och utgång kalibreras mot varandra, eftersom värdena vid utgången avviker från de vid ingången fastställda värdena såväl i den första fasen som även i den andra fasen.

Här är det inte erforderligt att den i den första fasen genom systemet ledda fluidumströmmen är lika med den i den andra fasen genom systemet ledda fluidurnströmmen, även om detta är förutsett i ett föredraget utförande för förenklande av fastställande av otätheter. Det är endast erforderligt att den i en och samma fas genom systemet ledda fluidumströmmen är konstant för att kunna ge en exakt utsaga om otätheter i systemet. Om exempelvis en fluidumström på 500 ml/min leds genom systemet i den första fasen, och ett värde på 480 ml/min indikeras vid systemets utgång på grund av ett fel i registreringsdonet, då indikeras ett värde på 460 ml/min där' i den andra fasen, om en fluidumströmning på 480 ml/min leds genom systemet. I detta fall är differensema vid ingången in i systemet och vid utgången ut ur systemet vardera -20 ml/min, så att den härur resulterande tredje differensen är lika med noll. Därmed indikeras att avvikelserna resulterar ur fel på registreringsdonen och inte ur otätheter i systemet, eftersom den tredje differensen är lika med noll och den fjärde och femte differensen skiljer sig från noll.

Det ska nämnas här att systemets så kallade utgång även kan uppvisa flera enskilda utgångar, likaledes kan systemets så kallade ingång även uppvisa flera enskilda ingångar. l ett sådant fall sammanfattas de vid de enskilda utgångama resp. vid de enskilda ingångama fastställda värdena i de enskilda faserna till ett utgångsvärde resp. ett ingångsvärde, vilket sedan används för bildande av differenserna på det beskrivna sättet. För enkelhetens skull talas det i det följande dock endast om en ingång resp. en utgång, varvid alltid dock även flera ingångar resp. utgångar omfattas därav, vilka tillsammans bildar ingången in i resp. utgången ut ur systemet.

Om nu dock ett otäthetställe är förhandenvarande, vilket i den första fasen vid ett förutbestämt första tryck vid en fluidumströmning på 500 ml/min låter 20 ml/min utträda, då registreras 480 ml/min vid utgången ut ur systemet. I den andra fasen vid ett högre förutbestämt tryck låter detta otäthetställe mer vätska utträda. Om därför endast 480 ml/min fluidum leds genom systemet i den andra fasen, då utträder exempelvis 30 ml/min och vid utgången ut ur systemet registreras endast 450 ml/min. Därmed är differensen vid ingången in i systemet -20 ml/min, vid utgången ut ur systemet -30 ml/min och den tredje differensen mellan dessa båda är -10 ml/min. Därför indikeras entydigt att en otäthet är förhandenvarande i systemet.

Ut 10 15 k) Un Lo.) Un 513 838 Nu kan dock även det fallet uppträda, att den vid utgången fastställda differensen är noll trots en otäthet i systemet. Om exempelvis en fluidumström på 480 ml/min leds genom systemet i den första fasen och 20 ml/min utträder vid ett otäthetställe vid ett första förutbestämt tryck, då utträder där mer än 20 ml/min vid ett andra förutbestämt högre tryck. Det kan leda till att exempelvis 40 ml/min utträder vid otäthetstället vid en fluidumström på 500 ml/min i den andra fasen och därför likaledes 460 ml/min indikeras vid utgången ut ur systemet. Därmed är differensen vid utgången noll, medan den är +20 ml/min vid ingången. Följaktligen är den härur resulterande tredje differensen likaledes +20 ml/min och indikerar därför, på grund av dess avvikelse från noll, entydigt ett otäthetställe i systemet.

Trycket på fluidumet i den första fasen kan vara ett positivt tryck, likaledes som trycket på fluidumet i den andra fasen. Väsentlig är här endast differensen mellan trycken in den första fasen och den andra fasen, varvid det under hänsynstagande till detta krav även är möjligt att utsätta fluidumet för ett negativt tryck såväl i den första fasen som även i den andra fasen.

Det är dock även möjligt att uppbringa ett negativt tryck i den första fasen och ett positivt tryck i den andra fasen, eller tvärt om. Om en fluidumström på exempelvis 500 ml/min leds genom systemet i den första fasen och ett positivt tryck uppbringas, då kan exempelvis 20 ml/min fluidum utträda vid ett otäthetställe, så att endast 480 ml/min registreras vid utgången ut ur systemet. Om nu ett negativt tryck uppbringas i den andra fasen vid en fluidumström på 480 ml/min, då kan fluidum träda in i systemet vid otäthetstället, så att exempelvis 500 ml/min registreras vid utgången ut ur systemet. l detta exempel registreras en första differens på -20 ml/min vid ingången in i systemet och en andra differens på +20 ml/min vid utgången ut ur systemet, så att den tredje differensen mellan dessa båda differenser blir +40 ml/min. Även här indikeras entydigt en otäthet i systemet på grund av den tredje dífferensens avvikelse från noll.

Det är dock fördelaktigt om vardera ett positivt tryck uppbringas såväl i den första fasen som även i den andra fasen. Därmed utträder alltid fluidum ut ur systemet vid en möjlig otäthet i systemet, vilket är fördelaktigt särskilt hos dialysapparater. Här kan då inga föroreningar träda in i dialysapparaten utifrån, vilket vore möjligt vid uppbringande av ett negativt tryck i de båda fasema på grund av inträdandet av fluidum genom otäthetstället.

Fördelaktiga vidareutvecklingar av uppfinningen är beskrivna i de bifogade osjälvständiga patentkraven.

Den första aspekten av ändamålet uppnås med anordningen därigenom, att - åtminstone ett första och ett andra don för registrering av fluidumets genomflödesmängd och/eller genomflödeshastighet är förutsett, varvid det första donet är anordnat vid systemets ingång och det andra donet är anordnat vid systemets utgång, - don för alstrande av ett under- och/eller övertryck i systemet är förutsedda, varvid donen är utformade på så sätt, att fluidumet in en första fas är utsättbart för ett första tryck och i en lO 15 k) UI Lu Ut 513 858 andra fas är utsättbart för ett andra tryck, varvid det första trycket skiljer sig från det andra trycket, - och don för utvärdering av de av registreringsdonen fastställda genomflödesmängderna och/eller genomflödeshastighetema är förutsedda.

Därmed ställs en anordning för fastställande av otätheter i ett system med strömmande fluidum till förfogande utan stora ansträngningar. Endast don för registrering av genomflödesmängden och/eller genomflödeshastigheten, don för alstrande av ett under- och/eller övertryck och don för utvärdering av de av registreríngsdonen givna värdena är erforderliga. Vid detta ställe ska det påpekas att, hos ett system med flera in- och/eller utgångar, åtminstone ett registreringsdon är förutsett vid varje ingång resp. utgång. Den ovan som ingång resp. som utgång betecknade ingången in i resp. utgången ut ur systemet kan följaktligen omfatta flera ingångar resp. utgångar, så att detta i det följande alltid omfattas vid hänvisning till en ingång resp. en utgång.

Fördelaktigtvis är utvärderingsdonen utformade på så sätt, att de bildar - ett första differensvärde mellan de av det första registreringsdonet i den första tryckfasen och de i den andra tryckfasen givna värdena, - ett andra differensvärde mellan de av det andra registreringsdonet i den första tryckfasen och de i den andra tryckfasen givna värdena, - och ett tredje differensvärde mellan det första och det andra differensvärdet, vilket är indikatorn för en otäthet i systemet, varvid en otäthet föreligger när den tredje differensen skiljer sig från noll.

På detta sätt kan den ovan utförligt beskrivna metoden enkelt användas, varvid den tredje differensen ger ett värde resp. är en indikator, med hjälp av vilken det kan fastställas, om en ötäthet föreligger i systemet, så att därefter motsvarande åtgärder kan vidtas för handhavande av otätheten.

Den andra aspekten av ändamålet uppnås med anordningen därigenom, att utvärderingsdonen är utformade på så sätt, att de bildar - en fjärde differens mellan de i den första fasen vid ingången och vid utgången fastställda värdena, - en femte differens mellan de i den andra fasen vid ingången och vid utgången fastställda värdena, och - en diskriminator, vilken indikerar huruvida de fastställda värdenas avvikelser beror på en otäthet eller på registreringsdonen. Härvid beror avvikelserna på registreringsdonen när den tredje differensen är noll och den fjärde eller den femte differensen skiljer sig från noll.

Därmed kan avgöras om de i de olika faserna fastställda värdena kan användas för en kalibrering av registreringsdonen mot varandra, som beskrivs utförligt ovan, så att en exakt kalibrering garanteras. l0 15 IQ Un 513 858 Därmed ställs en anordning för åstadkommande av en diskriminator till förfogande utan stora ansträngningar, vilken entydigt fastställer huruvida avvikelsema vid registreringsdonen beror på en otäthet eller på en nedsmutsning av registreringsdonen eller andra fel på registreringsdonen.

Fördelaktigtvis har var och ett av donen för registrering av fluidumets genomflödesmängd och/eller genomflödeshastighet en strypanordning, ett pumpdon och ett tryckmätdon och är anordnade på så sätt, att fluidumet är utsättbart fór ett tryck. Härmed kan å ena sidan strömningshastigheten på enkelt sätt fastställas på grund av det nämnda sambandet mellan tryck och fluidumets strömningshastighet vid strypdetaljen. Å andra sidan kan trycket, vilket fluidumet utsätts för, lika lätt regleras med pumpdonet. För detta ändamål är strypanordningen och pumpdonet fördelaktigtvis anordnade på så sätt, att pumpen är anordnad efter de vid strypanordningen hos de vid utgången anordnade registreringsdonen. Tryckmätdonet är i båda strypanordningen hos ingången anordnade registreringsdonen och framför fall anordnat mellan pumpdonet och strypanordningen. Genom att öka resp. reducera den resp. pufnpens genommatning kan trycket i systemet regleras på enkelt sätt.

Fördelaktiga vidareutvecklingar av uppfinningen är beskrivna i de bifogade osjälvständiga patentkraven.

KORT BESKRIVNING AV DEN BIFOGADE RITNTNGEN Uppfinningen ska nu beskrivas närmare under hänvisning till den bifogade ritningen. Därvid visar . 1 en schematisk illustration av ett system med strömmande fluidum, . 2 ett parti av en dialysapparat med en dialysator i en schematisk illustration, och Efitfitfi OO (IQ (IQ . 3 ett parti av en dialysapparat med en dialysator i en schematisk illustration, varvid en andra utgång är fórutsedd här.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL I fig. 1 visas schematiskt ett system med strömmande fluidum. Systemet bildas här av en rörledning 10, till vilken fluidum tillförs och ut ur vilken fluidum leds bort igen, som visas genom pilarna 12 och 14. Vid detta ställe ska det anmärkas att det här nämnda systemet med strömmande fluidum såväl kan vara en del av ett stort system som även bilda ett i sig slutet totalsystem.

Vid ingången in i röret 10 är ett registreringsdon 16 anordnat, likaledes som ett registreringsdon 18 vid utgången. Dessa registreringsdon registrerar det genom rörledningen 10 ledda fluidumets strömningshastighet och leder detta värde till ett utvärderingsdon 24.

Dessutom är ett tiyckmätdon 22 fórutsett, vilket här samtidigt är utfomiat som 10 DJ UI 513 838 tryckalstringsdon 20. Detta tryckmätdon leder det registrerade trycket likaledes till utvärderingsdonet 24, varvid utvärderingsdonet 24 å sin sida reglerar tryckalstringsdonet 20.

Om nu registreringsdonen 16 resp. 18 visar olika värden vid en konstant fluidumström, då kan detta antingen bero på att registreringsdonen 16 resp. 18 uppvisar avlagringar av partiklar från det strömmande och möjligtvis kontaminerade fluidumet eller en förslitning. Det kan dock även bero på att rörledningen 10 har en läcka 26, genom vilken fluidum träder ut, som illustreras med den streckade linjen vid 26. Vid en avlagring av partiklar eller en förslitning av registreringsdonen 16 resp. 18 kan dessa helt enkelt kalibreras mot varandra, så att de återigen visar samma värde vid den konstanta fluidumströmmen, som exempelvis visas i WO 95/22743.

Om rörledningen 10 dock har en läcka 26, genom vilken fluidum träder ut, då registrerar registreringsdonen 16 resp. 18 den verkliga fluidumströmmen och visar olika värden till följd därav. Om registreringsdonen 16 resp. 18 här skulle kalibreras mot varandra, då skulle detta leda till en fatal felstyming i systemet.

För att därför fastställa, om registreringsdonens 16 resp. 18 avvikelser beror på en förslitning eller på en läcka 26 i rörledningen 10, genomförs en testmetod för fastställande av otätheter i rörledningen 10. Denna testmetod ger bland annat en diskriminator, med hjälp av vilken det kan fastställas om de med testmetoden fastställda värdena kan användas för en kalibrering av registreringsdonen mot varandra. För detta ändamål utsätts fluidumet i rörledningen 10 i en första fas exempelvis för ett första positivt tryck, så att en viss mängd fluidum träder ut ur läckan 26. I denna första fas leds en konstant fluidumström på exempelvis 500 ml/mín genom rörledningen 10. Vid läckan 26 utträder då exempelvis 20 ml/min, så att registreringsdonet 18 vid rörledningens 10 utgång endast registrerar en fluidumström på 480 ml/mín.

Sedan utsätts fluidumet i en andra fas för ett högre tryck, vilket här likaledes leds genom rörledningen 10 på ett konstant sätt med 500 ml/min. På grund av det högre trycket utträder här då en större mängd fluidum ur läckan 26, exempelvis 40 ml/min. Därför registrerar registreringsdonet 18 vid utgången ut ur rörledningen 10 endast 460 ml/min. Därmed är den första differensen mellan de vid ingången av registreringsdonet 16 i de båda faserna registrerade värdena lika med noll, medan den andra differensen mellan de vid utgången ut ur rörledningen 10 av registreringsdonet 18 i de båda fasema registrerade värdena är -20 ml/min.

Därmed är den mellan dessa båda differenserna bildade tredje differensen -20 ml/min och visar därmed att en otäthet är förhandenvarande i rörledningen 10. Om ingen otäthet vore förhandenvarande och avvikelserna i de av registreringsdonen 16 resp. 18 registrerade värdena skulle bero på förslitning av registreringsdonen 16 resp. 18, då vore avvikelsen vid olika tryck och därmed den första och den andra differensen lika, så att den tredje resulterande differensen vore lika med noll. I detta fall vore den fjärde differensen mellan de vid ingången och vid utgången i den första fasen och den femte differensen mellan de vid ingången och vid 10 15 k) Un D.) Un 513 838 10 utgången i den andra fasen fastställda värdena skiljer sig från noll, så att den här bildade diskriminatom indikerar, att de i den första fasen och den andra fasen fastställda värdena kan användas för en kalibrering av registreringsdonen mot varandra.

Här ska det anmärkas vid detta ställe att endast tryckens differens i de båda faserna är avgörande, som redan har beskrivits utförligt ovan. Trycken kan här antingen vara positiva eller negativa, eller det ena positivt och det andra negativt. Vid ett negativt tryck i rörledningen 10 sugs omgivningsfluidumet, exempelvis lufi, in i rörledningen 10, så att registreringsdonet vid rörledningens 10 utgång indikerar ett högre fluidumvärde.

I fig. 2 visas schematiskt en del av en dialysapparat. Man ser den inkommande dialysatledningen 32 till en dialysator 30 och den utgående dialysatledningen 34, vilken för bort den kontaminerade dialysaten från dialysatorn 30. De här illustrerade inkommande och utgående dialysatledningarna 32 resp. 34 bildar ett delsystem av den inte i helhet visade dialysapparaten, i vilken metoden för fastställande av otätheter används.

Vid den inkommande dialysatledningens 32 ingångar ett registrerings- resp. regleringsdon 61 anordnat, vilket i det följande betecknas som restriktor 61 och har en pump 60, en strypdetalj 62 och en trycksensor 64. Den inkommande dialysatledningen 32 är förbunden med den utgående dialysatledningen 34 via två bypassledningar 40 resp. 44. Ett andra registrerings- resp. regleringsdon 71, vilket i det följande betecknas som restriktor 71 och har en pump 70, en strypdetalj 72 och en trycksensor 74, är anordnat i den utgående dialysatledningen 34 vid utgången, vilken bildar det här illustrerade systemets utgång. En bypassventil 42 resp. 46 är anordnad i var och en av bypassledningarna 40 resp. 44. En ultrañltreringscell 52 resp. 54 är anordnad mellan de båda bypassledningama 40 resp. 44 såväl i den inkommande dialysatledningen 32 som även i den utgående dialysatledningen 34.

Vid detta ställe ska det anrnärkas att de ovan beskrivna registreringsdonen kan vara utformade på godtyckligt annat sätt och kan ersättas av andra lämpliga don. Exempelvis kan de ha kugghjulspumpar, kolvpumpar eller andra konstantvolyrnpumpar, vilka möjliggör en exakt registrering och reglering av dialysatströmmen.

Mellan dialysatorn 30 och bypassledningen 44 är en avstängningsventil 48 anordnad i den inkommande dialysatledningen 32 och en avstängningsventil S0 anordnad i den utgående dialysatledningen 34, så att dialysatorn 30 fiillständigt kan skiljas från det inkommande dialysatflödet resp. det utgående dialysatflödet. Detta är erforderligt såväl vid tareringen av registreringsdonen som vid fastställande av otätheter, eftersom exempelvis extra fluidum kan komma in genom dialysatoms membran i dialysatkretsloppet och förfalska resultaten vid tareringen resp. indikera en otäthet. Dialysatorn 30 är dessutom förbunden med en patient via de endast antydda blodledningama 36 resp. 38.

Ultrafiltreringscellerna 52 resp. 54 är förbundna med ett utvärderingsdon 24, likaledes som trycksensorerna 64 resp. 74. Trycksensorema 64 resp. 74 registrerar trycket mellan 10 lo UI D) UI 513 858 ll strypdetaljen 62 resp. 72 och pumpen 60 resp. 70. Dessa fastställda tryckvärdena leds vidare till utvärderingsdonet 24, vilket beräknar dialysatledningen 32 resp. den utgående dialysatledningen, som har förklarats ovan fluidumströmmen i den inkommande refererande till sambandet mellan strömningshastighet och tryck vid strypdetalj en.

Med hjälp av de båda beskrivna första och andra restriktorema 61 resp. 71 kan fluidumströmmen genom det här illustrerade systemet beräknas, medan ultrafiltreringscellema erforderligt för ultrafiltreringshastigheten, vilken beräknas ur differensen mellan den till dialysatorn 30 52 resp. 54 mäter fluidumströmmen. Detta är bestämning av tillfórda dialysvätskan och den från dialysatom 30 bortförda dialysvätskan.

Under driften av dialysapparaten avlagras dock partiklar, vilka tas upp av dialysvätskan i dialysatorn 30, såväl på den i den utgående dialysatledningen 34 anordnade ultrafiltreringscellen 54, som även på strypdetaljen 72 och pumpen 70. Därmed blir registreringen resp. mätningen av fluidumströmmen inexaktare med tilltagande drifttid, så att en kalibrering av ultrafiltreringscellema 52 resp. 54 och den första och den andra restriktom 61'resp. 71 sker med förutbestämda mellanrum. Härvid tareras den första restriktom 61 och den andra restriktom 71 mot varandra, och ultrafiltreringscellen 52 mot ultrafiltreringscellen 54. Den första restriktom 61 och ultrafiltreringscellen 52 ger referensvärden för detta, eftersom de endast är i kontakt med färsk dialysvätska och såtillvida inga ur blodet avlägsnade partiklar resp. substanser avlagras här. Avvikelser hos dessa båda registreringsdonen är därför osannolika.

Metoden för fastställande av otätheter, vilken ger den redan nämnda diskriminatorn, kan genomföras tillsammans med tareringen av registreringsdonen, så att inget extra metodsteg är erforderligt. Dessutom kan de i dialysapparaten redan förhandenvarande donen användas, så att heller inga extra don måste byggas in i dialysapparaten.

Tareringen av registreringsdonen sker likaledes i två faser som fastställandet av otätheter. I den första fasen kalibreras restriktom 71 vid utgången mot restriktom 61 vid ingången och ultrafiltreringscellens 52 resp. 54 nollvärde bestäms. För detta ändamål öppnas bypassventilen 42 i bypassledningen 40 och bypassventilen 46 i bypassledningen 44 stängs, likaledes som de båda avstängningsventilerna 48 resp. 50. Sedan tillförs en konstant fluidumström, som antyds genom pilen 12, vilken leds genom den inkommande dialysatledningens 32 första avsnitt 32a till bypassledningen 40 och vidare till den utgående dialysatledningens 34 första avsnitt 34a och leds bort där, som illustreras genom pilen 14.

De härvid av trycksensorema 64 resp. 74 registrerade värdena leds till utvärderingsdonen 24 och används där för beräkningen av fluidumströmmen. Eftersom en konstant fluidumström leds genom den inkommande dialysatledningens 32 första avsnitt 32a, bypassledningen 40 och den utgående dialysatledningens 34 första avsnitt 34a, strömmar samma fluidumström genom den första och den andra restriktom 61 resp. 71, så att dessa måste indikera samma 10 k) UI DJ Un 513 838 12 värde. Förutsättning för detta är naturligtvis att inga otätheter föreligger. Om restriktorerna 61 resp. 71 dock indikerar olika värden, då sparas dessa i utvärderingsdonen 24 för en påföljande korrigering.

I den första fasen tillförs dessutom de av ultrafiltreringscellema 52 resp. 54 givna mätvärdena till utvärderingsdonet 24. Härvid måste båda indikera ett nollvärde, eftersom ingen fluidumström strömmar igenom ultrafiltreringscellerna 52 resp. 54. Om dessa dock indikerar ett värde, då kan detta sparas i utvärderingsdonet 24 för en påföljande nollvärde-kalibrering, varvid denna kalibrering naturligtvis endast genomförs om ingen otäthet är förhandenvarande.

I den första fasen utsätts fluidumet för ett första förutbestämt tryck, exempelvis ett positivt tryck. I den andra påföljande fasen uppbringas ett andra förutbestämt tryck, exempelvis ett högre positivt tryck. Bypassventilen 42 i bypassledningen 40 stängs här, medan bypassventilen 46 i bypassledningen 44 öppnas. De båda avstängningsventilema 48 resp. 50 förblir stängda, så att fluidumströmmen leds genom den inkommande dialysatledningen 32, ultrafiltreringscellen 52 och bypassledningen 44 till den utgående dialysatledningen 34 och där' strömmar igenom ultrafiltreringscellen 54 och den andra restriktom 71.

Denna fluidumström är likaledes konstant och företrädesvis lika med den konstanta fluidumströmmen i den första fasen. Därför skulle denna gång återigen den första restriktom 61 och den andra restriktom 71 ge samma värden till utvärderingsdonet 24, likaledes som denna gång dessutom ultrafiltreringscellema 52 resp. 54. Om ultrafiltreringscellema 52 resp. 54 indikerar olika värden, då kan de kalibreras mot varandra, såtillvida de olika värdena inte beror på en otäthet.

Detta kan nu fastställas genom att de av den första restriktorn 61 in den första fasen och i den andra fasen fastställda värdena jämförs med varandra och en första differens bildas, de av den andra restriktom 71 i den första fasen och i den andra fasen fastställda värdena jämförs och en andra differens bildas, och en tredje differens bildas mellan dessa båda differensema. Om denna tredje differens är lika med noll, då är avvikelsema mellan den första och den andra restriktom 61 resp. 71 i den första fasen och i den andra fasen lika, så att ingen otäthet föreligger. l detta fall kan de i utvärderingsdonet 24 sparade, av den första och den andra restriktom 61 resp. 71 givna värdena användas för en kalibrering, om detta är erforderligt.

Detta är erforderligt om den fjärde differensen mellan de båda värdena vid ingången och vid utgången i den första fasen och den femte differensen mellan värdena vid ingången och vid utgången i den andra fasen skiljer sig från noll och den tredje differensen är lika med noll.

Detta fastställs av den nämnda diskriminatom. Om den tredje differensen dock skiljer sig från noll, då föreligger en otäthet, som har beskrivits utförligt ovan. I detta fall utlöser utvärderingsdonet 24 alarm, eller en andra otäthetstest kan utföras för säkerhets skull.

Likaledes kan andra åtgärder inledas av utvärderingsdonet 24, som t.ex. stoppa dialysatflödet OSV. 10 15 513 858 13 I fig. 3 är likaledes en del av en dialysapparat schematiskt illustrerad, varvid här dock en andra utgång i form av avgreningsledningen 80 är förutsedd. För övrigt är här lika delar försedda med samma hänvisningsbeteckning, så att det avstås från en upprepad utförlig beskrivning av dessa delar. I avgreningsledningen 80 är en ultrafiltreringspump 82 anordnad, vilken leder bort en bestämd mängd kontaminerad dialysat från den utgående dialysatledningen 34 och leder denna till en mät- resp. samlingsbehållare 84. Härmed genomförs en ultrafiltrering på känt sätt, varvid den uttagna vätskemängden samlas i mät- resp. samlingsbehållaren 84.

Mängden av den uttagna kontaminerade dialysvätskan registreras därvid exempelvis via en sensor 86, vilken är förbunden med utvärderingsdonet 24. Detta reglerar å sin sida ultrafiltreringspumpen 82 och reglerar så på känt sätt ultrafiltreringshastigheten med kännedom av fluidumströmmama genom restriktorerna 61 resp. 7l.

Ultrafiltreringspumpen 82 stoppas företrädesvis under kalibreringen av registreringsdonen 61 resp. 71. Det är dock även möjligt att ultrafiltreringspumpen 82 fortfarande förblir i drift under kalibreringen, så att det vid systemets utgång fastställda värdet då bildas på det ovan beskrivna sättet genom en addition. I den första fasen summeras det av restriktom 71 fastställda värdet med det värdet, vilket fastställs vid avgreningsledningen 80 på godtyckligt sätt, likaledes i den andra fasen, så att här ett värde erhålls, vilket betecknar den totala utströmningen ut ur systemets utgång i den första fasen resp. i den andra fasen. Därmed kan den ovan utförligt beskrivna metoden för fastställande av otätheter användas på enkelt sätt även hos ett system med flera utgångar och en diskriminator kan bildas.

De ovan beskrivna utföringsexemplen representerar endast exempel på användande av uppfinningen och har valts ut för beskrivning av uppfinningen. De begränsar inte uppfinningen till de uppenbarade kombinationerna av kännetecknen, vilka representerar ett urval av möjlighetema för utförande av uppfinningen. 10 15 30 35 513 858 14 Hänvisningsbeteckningslista 10 12 14 16 18 20 22 24 26 30 32 32a 34 34a 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 60 61 62 64 70 71 72 74 80 82 84 86 röriedning inkommande fluidumledning utgående fluidumledning registreringsdon registreringsdon tryckalstringsdon tryckmätdon utvärderingsdon läcka díalysator inkommande dialysatledníng första avsnitt utgående díalysatledrling första avsnitt blodledning blodledníng bypassledníng bypassventil bypassledníng bypassventíl ventil ventil ultrafiltreringscell ultrafiltreringscell Pump restriktor strypdetalj trycksensor Pump restriktor strypdetalj trycksensor avgreningsledning ultrafiltreringepuxnp mät-/samlingsbehållare SCIISOI'

Claims (14)

10 15 20 25 30 35 5 'l 5 8 5 8 15 PATENTKRAV

1. Metod för kalibrering av avkännande medel (registreringsdon) i ett system med ett strömmande fluidum i en dialysmonitor , varvid i en första fas påföres ett första tryck på nämnda fluid och genomflödesmängden och/eller genomströmningshastigheten registreras åtminstone vid ingången in i systemet och vid utgången ut ur systemet, i en andra fas påföres ett andra tryck, vilket skiljer sig från det första trycket, och genomflödesrnängden och/eller genomflödeshastigheten registreras åtminstone vid ingången in i systemet och vid utgången ur systemet, och nämnda registrerade värden användes i en diskriminator för att indikera huruvida de är ett resultat av ett läckage eller är orsakade av de avkännande medlen.

2. Metod enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att - en första differens bildas mellan de i den första fasen och den andra fasen vid ingången fastställda värdena, - en andra differens bildas mellan de i den första fasen och den andra fasen vid utgången fastställda värdena, och - en tredje differens bildas mellan den första och den andra differensen, - en fjärde differens bildas mellan de i den första fasen vid ingången och vid utgången fastställda värdena, - en femte differens bildas mellan de i den andra fasen vid ingången och vid utgången fastställda värdena.

3. Metod enligt patentkravet 2, kännetecknad därav, att en otäthet föreligger när den tredje differensen skiljer sig från noll.

4. Metod enligt patentkraven 2 eller 3, kännetecknad därav, att avvikelserna hänföres till registreringsdonen när den tredje differensen är noll och den fjärde eller den femte differensen skiljer sig från noll.

5. Metod enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad därav, att fluidumet leds genom systemet i en första konstant fluidumström i den forsta fasen och i en andra konstant fluidumström i den andra fasen.

6. Metod enligt patentkravet 5, kännetecknad därav, att den första och den andra konstanta fluidumströmmen är lika.

7. Metod enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad därav, att såväl det första trycket som även det andra trycket är ett negativt tryck eller ett positivt tryck. 10 15 20 25 30 35 515 838 16

8. Metod enligt något av patentkraven l till 6, kännetecknad därav, att det första trycket är negativt och det andra trycket är positivt eller det första trycket är positivt och det andra trycket är negativt.

9. Metod enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad därav, att det strömmande fluidumet är en dialysvätska.

10. Anordning för kalibrering av avkännande medel (registreringsdon) i ett system med ett strömmande fluidum, med - åtminstone ett första och ett andra don (16,l8;6l,7l,52,54) för registrering av fluidumets genomflödesmängd och/eller genomflödeshastighet, varvid det första donet är anordnat vid systemets ingång och det andra donet är anordnat vid systemets utgång, - don (20;60,70) för alstrande av ett under- och/eller övertryck i systemet, varvid donen är utformade på så sätt, att fluidumet in en första fas är påförbart för ett första tryck och i en andra fas är påförbart för ett andra tryck, varvid det första trycket skiljer sig från det andra trycket, - och don (24) för utvärdering av de av registreringsdonen fastställda genomflödesmängdema och/eller genomflödeshastighetema.

Il. Anordning enligt patentkravet 10, kännetecknad därav, att utvärderingsdonen (24) är utformade på så sätt, att de bildar - ett första differensvärde mellan de av det första registreringsdonet (16;61;52) i den första tryckfasen och de i den andra tryckfasen givna värdena, - ett andra differensvärde mellan de av det andra registreringsdonet (l8;7l;54) i den första tryckfasen och de i den andra tryckfasen givna värdena, - och ett tredje differensvärde mellan det första och det andra differensvärdet, - en fjärde differens mellan de i den första fasen vid ingången och vid utgången fastställda värdena, - en femte differens mellan de i den andra fasen vid ingången och vid utgången fastställda värdena, och - en diskriminator, vilken indikerar huruvida de fastställda värdenas avvikelser beror på en otäthet eller är häntörbara till registreringsdonen (l6,l 8;6l,71,52,54).

12. Anordning enligt patentkravet ll, kännetecknad därav, att en otäthet föreligger när den tredje differensen skiljer sig från noll. 513 858 17:'

13. Anordning enligt patentkravet 12, kännetecknad därav, att avvikelserna är hänfórbar till registreringsdonen när den tredje differensen är noll och den fjärde eller den femte differensen skiljer sig från noll.

14. Anordning enligt något av kraven 10-13, kännetecknad därav, att var och ett av donen för registrering av fluidumets genomflödesmängd och/eller genomflödeshastighet har en strypanordning (62,72), ett pumpdon (60,70) och ett tryckmätdon (64,74) och är anordnade på så sätt, att fluidumet är påfórbart för ett tryck.