SE512936C2 - Stol - Google Patents

Description

'20 512 936 2 vändning kan vara försänkt relativt en främre sitsyta, närmare bestämt genom att en främre skivdel kan svängas upp och instäl- las i ett bakåt/nedåt mot en bakre skivdel lutande läge med hjälp av en ställmekanism. Även i detta fall är emellertid bär- skivans bakre skivdel stelt eller orörligt förbunden med under- redet och ett med detta stelt förenat ryggstöd; något som inne- bär att risken för framátglidning utmed sitsen är uppenbar.

Uppfinningens syften och särdrag Föreliggande uppfinning tar sikte pá att undanröja ovannämnda olägenhet hos tidigare kända stolar av ingressvis angivet slag och skapa en förbättrad stol. Ett grundläggande syfte med uppfinningen är sålunda att skapa en stol vid vilken stödande kontakt mellan användarens stuss och ryggstödets undre parti låter sig långvarigt upprätthàllas på ett tillförlitligt sätt. Ett ytterligare syfte är att skapa en stol vid vilken fullödigt stöd för den sittandes rygg mot ryggstödets svank- stödmedel ernås utan att användaren själv behöver på ett medve- tet sätt skjuta in stussen mot den undre del av ryggstödet som är belägen under svankstödmedlet.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det grundläggande syftet medelst de särdrag som är angivna i patentkravets 1 kän- netecknande del. Fördelaktiga utföranden av den uppfinningsen- liga stolen är vidare definierade i de osjälvständiga kraven.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är: Fig 1 en schematisk, delvis skuren sidovy visande en stol enligt uppfinningen, varvid en i stolens sits ingå- ende bärskiva visas i ett första funktionstillständ, Fig 2 en analog sidovy visande sitsens bärskiva i ett andra funktionstillstånd, Fig 3 en mot fig 1 svarande sidovy illustrerande ett alter- nativt utförande av stolsitsen, Fig 4 en analog sidovy visande sitsens bärskiva i ett annat funktionstillstånd än i fig 3, Fig 5 en vy underifrån av stolsitsarna enligt fig 1-4, Fig 6-7 förenklade sidovyer visande ett tredje alternativt utförande av en sits till stolen, 10 15 '20 25 35 512 936 3 Fig 8 en sidovy visande stolen enligt fig 1 och 2 under an- vändning, varvid sitsen visas i ett främre ändläge, och Fig 9 en analog sidovy visande samma sits i ett bakre änd- läge.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföranden av uppfinningen Den i fig 1 och 2 visade stolen innefattar ett i sin helhet med 1 betecknat underrede, ett ryggstöd 2 och en sits generellt betecknad 3. Denna stol exemplifieras i form av en kontorsstol vars underrede 1 inbegriper en cylinderformad bä- rare 4, vilken är anordnad på en stàndare 5 som kan inbegripa en gaspatron och som i sin tur tänkes vara anbragt på ett hjul- försett stativ (ej visat). Ryggstödet 2 inbegriper en från bä- raren 4 utstickande utliggare 6 som vid en bakre ände övergår i en vertikal stolpe 7 på vilken är monterat ett svankstödmedel 8, vilket med fördel kan ha formen av en kudde med välvd front- yta.

Sitsen 3 är sammansatt av en övre mjuk dyna 9 och en undre bärskiva generellt betecknad 10. Denna bärskiva 10 inbe- griper en främre del 1l och en bakre del 12. Av dessa skivdelar 11, 12 är den främre monterad på ett i underredet 1 ingående don 20 vars konstruktion och funktion kommer att beskrivas först senare. Donet 20 är monterat på och uppbärs av den cy- lindriska bäraren 4.

Såsom tydligt framgår av fig 1 och 2 skjuter den bakre skivdelen 12 ut fribärande från den främre skivdelens 11 bakre kant såtillvida att den bakre skivdelen 12 ej har någon direkt förbindelse med ryggstödet 2. Sålunda är detta ryggstöd förbundet med underredet 1, vilket i sin tur är förbundet med och uppbär sitsens främre skivdel 11, men väl icke den bakre skivdelen 12. Detta innebär att den bakre skivdelen är rörlig i höjdled i förhållande till ryggstödet. I det i fig 1 och 2 ex- emplifierade utförandet är denna vertikala rörelsemöjlighet förverkligad genom att den bakre skivdelen 12 är svängbar rela- tivt den främre skivdelen 11. Närmare bestämt tänkes den bakre skivdelen 12 i detta fall vara formstyv och förbunden med den främre skivdelen medelst en eller flera mekaniska leder 13, varvid de båda skivdelarna är låsbara relativt varandra i öns- W U 25 512 936 4 kad vinkel med hjälp av en icke närmare visad låsmekanism vil- ken antyds medelst en spak 14. I praktiken är den bakre skiv- delen 12 svängbar mellan ett övre utgångsläge i vilket densamma befinner sig i linjär förlängning av den främre skivdelen, dvs i ett och samma vanligtvis horisontella plan som denna (såsom visas i fig 1), och ett nedsvängt läge (såsom visas i fig 2).

Den maximala svängningsvinkeln kan med fördel ligga inom områ- det 50-60°. Såsom framgår av fig 1 och 2 är den bakre skivdelen kortare än den främre. I praktiken bör den bakre skivdelens längd utgöra 20-50 %, lämpligen 25-40 % av bärskivans 10 hela längd mellan motsatta, främre och bakre ändkanter.

Bärskivans 10 båda skivdelar 11, 12 kan förfärdigas av godtyckliga material av formstyv natur, såsom plast, metall eller trä (exempelvis kryssfanër). Även den ovanpåliggande mju- kare dynan 9 kan vara förfärdigad av högst skiftande material, vilka dock skall ha den egenskapen att de är elastiskt efter- givliga för att erbjuda sittkomfort. I praktiken kan med fördel användas skumgummi.

En med 15 betecknad bakre sitsyta är - åtminstone un- der stolens användning - försänkt relativt ovansidan 16 av dy- nan i övrigt. Härvid övergår den bakre sitsytan 15 i den främre sitsytan 16 via en uppskjutande övergångsyta 17 som bildar ett mothåll mot vilket en användares sittbensknölar (tuber ischii) i syfte att motverka dels framåtglidning av dels bakåtrotation av bäcke- låter sig ansättas användarens lårben utmed sitsen, net. Med fördel är övergängsytan 17 lokaliserad i området lod- rätt ovanför eller nära bakom ledförbindningen 13 mellan bär- skivans främre och bakre delar 11, 12. Detta innebär att de främre och bakre sitsytorna 16, 15 på dynan 9 erhåller i huvud- sak samma längd som den främre skivdelen 11 resp den bakre skivdelen 12. Nivåskillnaden mellan sitsytorna 15 och 16 kan i och för sig variera, men bör i praktiken ligga inom området 1- 40 mm, lämpligen 5-30 mm.

Väsentligt är att nämnda sitsytor 15, 16 har en nivå- skillnad just i samband med att en användare sitter på sitsen.

Då sitsen är obelastad behöver emellertid ej nödvändigtvis fö- rekomma någon nivåskillnad mellan sitsytorna. Detta innebär att dynkroppen 9 kan förverkligas på olika sätt. Sålunda är det icke blott tänkbart att utforma dynan så att en uttalad och 10 15 '20 25 512 936 5 synlig bakre försänkning föreligger i obelastad tillstånd, utan även på så sätt att dynan utformas med ett bakre materialparti med lägre densitet än materialet i dynans främre parti, varvid ytan 15 sänks relativt ytan 16 först i samband med att använda- ren sätter sig på sitsen.

I enlighet med ett föredraget utförande av uppfin- ningen är dynans ovansida eller utsida åtminstone partiellt be- klädd med en beklädnad 18, vilken har den egenskapen att den utövar ett motstånd mot glidning i riktning framåt utmed dynan, men ej i motsatt riktning. Med fördel kan för detta ändamål an- vändas plysch, vars fiberelement är riktade bakåt.

Nu hänvisas till fig 3 och 4 som illustrerar ett al- ternativt utförande av stolens sits 3. I detta fall är sitsens bärskiva 10' ej sammansatt av två separat framställda och in- bördes via leder förbundna skivdelar, utan består av en enda sammanhängande skiva med en bakre del 12' som helt enkelt skju- ter ut fribärande från en främre skivdel 11' vars undersida är uppburen pá en formstyv kropp ingående i donet 20 eller under- redet 1. Skivan 10' är med fördel utförd med avsmalnande form på så sätt att densamma blir successivt tunnare i riktning mot skivans bakre ände. Genom att i skivan välja ett på lämpligt sätt elastiskt eftergivligt material kan den fribärande, bakåt utskjutande delen 12' böja sig eller svikta ned från det övre utgångsläge enligt fig 3 i vilket skivan i dess helhet är plan (obelastat tillstånd) till ett läge enligt fig 4 i vilket ski- vans bakre kant sänkts ned (belastat tillstånd).

I fig 6 och 7 illustreras schematiskt hurusom en vä- sentligen jämntjock bärskiva 10" inbegriper två delskivor eller partier 11", 12", vilka åtskiljs av ett inknappat midjeparti 19 som möjliggör att det bakre skivpartiet 12" kan svängas ned från sitt utgångsläge genom elastisk deformation av materialet i midjepartiet 19.

I detta sammanhang må även påpekas att stolsitsens bärskiva kan ha likformig tjocklek utmed hela sin längd, men vara förfärdigad så att dess bärförmåga avtar linjärt i rikt- ning bakåt, varigenom den bakre delen av skivan kan svängas ned genom gradvis elastisk deformation.

Enligt ett föredraget utförande av uppfinningen är sitsen 3 rörlig relativt underredet 1 mellan å ena sidan ett '20 b) U: 512 936 6 främre utgångsläge i vilket densamma är maximalt fjärmad från ryggstödet 2 och vilket normalt intas då sitsen ej upptar någon sittande, och å andra sidan ett bakre ändläge i vilket sitsen närmats ryggstödet, närmare bestämt i syfte att bringa en på sitsen sittande persons bäcken att partiellt skjutas in mot el- ler under ryggstödets svankstödmedel. I praktiken sker sitsens rörelser mellan de främre och bakre ändlägena i allt väsentligt i ett horisontellt plan.

Vid utförandeexemplen enligt fig 1-4 är för ovan- nämnda förflyttning av sitsen anordnat det ingressvis omnämnda donet 20 vilket inbegriper en första enhet 21 som är förknippad med sitsens bärskiva 10, närmare bestämt den främre delskivan 11, och en andra enhet 22 vilken är förenad med underredet 1, närmare bestämt dettas cylinderformiga bärare 4. Den undre en- heten 22 inbegriper ett glidplan som åtminstone partiellt lutar generellt i riktning bakåt/nedåt relativt horisontalplanet. I det visade exemplet är detta glidplan förverkligat i form av raka gejdskenor 23 (se även fig 5) utmed vilka är rörliga par av hjul 24, vilka är på lämpligt sätt roterbart lagrade på en- heten 21. Genom att gejdskenorna 23 lutar i riktning snett nedåt/bakåt relativt horisontalplanet kommer sitsen att likt en vagn rulla i riktning bakåt då en användare sätter sig på den- samma. I detta sammanhang må även påpekas att det istället för just hjul och gejdskenor kan användas andra arbiträra medel för att ombesörja automatisk förflyttning av sitsen i riktning mot det bakre ändläget, t ex glidplattor med låg friktion i kon- taktytorna.

För att i obelastat tillstånd städse återföra sitsen 3 till det såsom utgångsläge tjänande främre ändläget är anord- nad en eller flera fjädrar 25 som vid en ände är fästa vid den stationära enheten 22 och vid motsatt ände förbundna med den rörliga sitsenheten 21.

I ett föredraget utförande innefattar donet 20 medel för att fördröja initiering av sitsens förflyttning mot det bakre ändläget viss tid efter det att en användare satt sig på sitsen. I det visade utförandeexemplet utgörs detta medel av en pneumatisk eller hydraulisk dämpkolv 26 vilkens båda motsatta ändar är förbundna med de rörliga resp stationära enheterna 21, 22. Den hastighet med vilken dämpkolvens kolvstång skjuts ut ur 15 25 30 35 512 936 7 tillhörande cylinder kan vara maximerad till ca 50 mm/minut.

Genom förekomsten av dämpkolven säkerställs att användaren icke erfar olust genom att sitsen ögonblickligen och snabbt förflyt- tas från utgångsläget till det bakre ändläget så snart han sät- ter sig på sitsen. Sålunda säkerställer dämpkolven en långsam och mjuk förflyttning av sitsen i riktning mot det bakre ändlä- get.

Nu hänvisas till fig 8 och 9 som illustrerar stolens funktion under användning. I fig 8 visas stolens sits 3 i sitt främre utgångsläge vilket städse intas så länge stolen är obe- lastad liksom även i just det ögonblick då användaren sätter sig på densamma. Av fig 8 framgår vidare att användarens sitt- bensknölar 27 lokaliseras ovanpå sitsbärskivans bakre skivdel 12 och bakom den såsom ett mothåll för knölarna tjänande över- gångsytan 17 mellan de bakre och främre sitsytorna 15, 16. I fig 8 antyds även hurusom användarens ländrygg 28 saknar till- fredsställande kontakttryck mot ryggstödets svankstödmedel 8; något som innebär att stödmedlet icke bibringar ryggraden önsk- värd svankform. I fig 9 visas hurusom sitsen, efter att automa- tiskt, till följd av den sittandes egen tyngd, ha förflyttats till ett bakre ändläge, säkerställer att stussen jämte sitt- bensknölarna lokaliseras närmare ryggstödet i området under svankstödmedlet 8, varvid svankstödmedlet kommer att på ett distinkt och aktivt sätt stöda ländryggen/bäckenkammen 28 så att denna intar en ergonomiskt optimal, svankande form.

Uppfinningens fördelar En väsentlig fördel med uppfinningen är att använda- ren sedan en ergonomiskt optimal kroppsställning intagits kan långvarigt bibehålla denna kroppsställning i och med att sto- lens sits effektivt motverkar lårbenens eventuella tendens till framåtglidning utmed sitsen. Ãvenledes motverkas på ett fysio- logiskt eftersträvansvärt sätt bakåtrotation av bäckenet. Dessa fördelaktiga effekter ernás oavsett om stolen är utförd på ett sådant sätt att användaren själv måste på ett medvetet sätt skjuta in stussen mot ryggstödet i området under svankstödmed- let eller om denna förskjutningsrörelse bakåt ombesörjs med hjälp av det föredragna utförandet av uppfinningen som beskri- vits ovan. Sistnämnda utförande är dock särskilt fördelaktigt W Ü _ 20 b: 'Ju 512 936 8 såtillvida att användaren automatiskt erhåller ett fullödigt stöd för ryggen så snart han sätter sig på sitsen.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Uppfinningen är ej begränsad enbart till de utföranden som beskrivits ovan och visats på ritningarna. Sålunda är det tänkbart att i många avseenden variera utformningen av såväl sitsens bärskiva som dess dyna såväl med avseende på den geome- triska formen som materialvalet i de ingående komponenterna.

Exempelvis är det tänkbart att via åtminstone en mer eller mindre djupgående, tvärställd slits i dynan dela denna i åt- skilda dynkroppar. Med fördel förläggs en dylik slits i när- heten av leden mellan bärskivans främre och bakre skivdelar.

Inom ramen för den generella tanken att bärskivans bakre, fri- bärande del skall kunna röra sig i vertikal led vid sin bakre kant är det tänkbart att utforma skivan på högst olikartade sätt såsom i viss mån redan antytts ovan. Det skall vidare på- pekas att den automatiska bakåtförskjutningen av sitsen i sin helhet även kan förverkligas på annat sätt än med utnyttjande av användarens egen kroppstyngd. Sålunda är det möjligt att verkställa förflyttningsrörelserna mellan sitsens främre och bakre ändlägen förmedelst en motor, t ex en elmotor. I dylika fall kan uppfinningen med fördel tillämpas i samband med for- donssäten. Ehuru uppfinningen exemplifierats med en sits som från ett främre utgångsläge är rörlig bakåt i riktning mot ryggstödet, är det även tänkbart att utforma stolen så att ryggstödet från ett bakre utgångsläge rör sig framåt mot en i rummet stationär sits. Det väsentliga för åstadkommande av öns- kad ryggsvankning är sålunda att en relativrörelse åstadkoms mellan å ena sidan sitsen och å andra sidan ryggstödet jämte det med detta förbundna underredet. I praktiken kan avståndet från sitsens främre kant till svankstödet 8 vara reglerbart.

Det är även tänkbart att på i och för sig känt sätt utföra svankstödet 8 ställbart i höjdled relativt ryggstödet i övrigt.

Vidare är det möjligt att utforma stolen med en sits 3 som är ställbar i olika vinklar mot underredets rörliga enhet. I dy- lika fall utformas sitsen med en geometrisk ledaxel belägen i närheten av framkanten, varjämte sitsens främre skivdel för- binds med medel för höjning och sänkning av den främre skivde- 512 936 9 lens bakre kant. Stolen kan även utrustas med gungfunktion för exempelvis arbete med bakàtlutande kroppsställning.

Claims (6)

10 '20 25 512 936 W Patentkrav

1. Stol innefattande ett underrede (l) , ett ryggstöd (2) med ett på viss nivå ovanför underredet beläget svankstödmedel (8) för att stöda en användares ländrygg och/eller bäckenkam (3), en av underredet buren undre bärskiva främre och bakre delar (11, 12), (15) som åtminstone under stolens använd- ning är försänkt relativt en främre sitsyta (16), (11) varvid den bakre skiv- som är sammansatt av dels (10), dels en övre, (cristae iliaca), och en sits vilken inbegriper mjuk dyna (9) med en bakre sitsyta k ä n n e - att den främre skivdelen är förbun- (1), delen (12) skjuter ut fribärande från den främre utan att ha (2), att framtill övergår i den högre belägna, (17) håll mot vilket användarens sittbensknölar låter sig ansättas t e c k n a d därav, den med och uppburen av underredet direkt förbindelse med ryggstödet den bakre sitsytan (15) (16) via en uppskjutande övergångsyta främre sitsytan som bildar ett mot- i syfte att motverka framåtglidning av användarens lårben ut- med sitsen och/eller bakåtrotation av bäckenet, och att den (12) övre utgångsläge för att möjliggöra varierbar inställning av bakre skivdelen är åtminstone partiellt sänkbar från ett nivån för den bakre sittytans bakre kant icke blott i förhål- lande till den främre delen av dynan utan även relativt rygg- stödet (2) och dettas svankstödmedel (8).

2. Stol enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den bakre skivdelen (12') givlig för att kunna svikta nedåt från sagda utgångsläge. är åtminstone partiellt elastiskt efter-

3. Stol enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att den uppskjutande övergångsytan (17) mellan dynans (9) (16, 15) för eller bakom en zon som åtskiljer bärskivans främre och (ll, 12). främre och bakre sitsytor är belägen i området ovan- bakre delar

4. Stol enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k - n a d därav, att dynans (9 ovansida är åtminstone partiellt ) beklädd med en beklädnad (18), som utövar ett t ex plysch, 15 "20 512 936 11 motstånd mot glidning i riktning framåt utmed densamma, men ej i motsatt riktning.

5. Stol enligt något av föregående krav, varvid sitsen (3) och underredet (1) är rörliga relativt varandra mellan första och andra ändlägen, k ä n n e t e c k n a d därav, att densamma innefattar medel (23, 25) för att hälla sitsen i ett utgångs- läge i form av sagda första ändlàge i vilket densamma är fjär- mad fràn ryggstödet och vilket normalt intas dä sitsen ej upp- tar någon sittande; att utlösa en relativrörelse mot sagda andra ändlàge i vilket sitsen och ryggstödet närmats varandra, närmare bestämt i syfte att bringa en pá sitsen sittande per- sons bäcken att partiellt skjutas in mot eller under sagda svankstödmedel (8, 8'); och att ombesörja àterföring av sitsen och underredet till sagda utgångsläge då den sittande lämnar sitsen. k ä n n e t e c k n a d därav, att (26) sitsens (3) förflyttning mot sagda andra ändlàge viss tid ef-

6. Stol enligt krav 5, densamma innefattar medel för att fördröja initiering av ter det att en användare satt sig på sitsen och ombesörja en kontrollerad rörelsehastighet mot detta ändlàge.