SE509252C2 - Torsionssvängningsdämpare - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 509 252 2 förslitningsvolymen, kan säkerställas att bäraren ej kommer i kontakt med någon av de motsatta friktionsytorna. Därför finns vid valet av bärarmaterial möjlighet att använda ett synnerligen strukturhållfast rnaterial, vilket tillsammans med bärarens ringslcivformiga utbildning gynnsamt påverkar friktionsringens frlkfionstörhållande.

För uppnående av goda frilrtionsvârden föreslås att friktionbeläggarrangemanget består av polyamid som huvudbeståndsdel. En inblandning av ungefär 18 volymprocent polytetrafluoreten eller sampolymer av tetrafluoreten och hexafluorpropen, på marknaden benämnt Teflon, medför synnerligen goda friktionsvärden. I det fall friktionsbeläggarrrange- manget framställs genom sprutförfarande, föreslås en inblandning av två volymprocent kisel för förenkling därav.

Föreuädesvis tillses att bäraren väsentligen består av förstärkt, särskilt fibermaterial- förstärkt plastmaterial, särskilt polyamid.

Användningen av ett förstärkt plastmaterial för 'bäraren och ett oförstärkt plast- material för friktionsbeläggarrangemanget medför fördelen av en stor utformningsfrihet vid materialval och formgivning av bäraren. Dessutom kan friktionsringens total viktoptimeras.

Det är fördelaktigt om bäraren består av polyamid med en inblandning av ungefär 30 volymprocent glas- och/eller kolfibermaterial. På detta sätt kan uppnås en önskad struktur- hållfasthet, varvid säkerställs att fibermaterialet ej försämrar friktionsförloppen.

Enligt en fóredragen utföringsform av friktionsringen tillses att friktionsbe- läggarrangemanget uppvisar friktionsbelägg på de axiellt båda sidoytoma av bäraren.

Därvid är tänkbart att friktionsbeläggen är utbildade som slutna ringfonniga friktionsbelägg. Det är även möjligt att anordna så att var och en av de båda friktionsbe- läggen innefattar flera i omlcretsriktningen bredvid varandra arrangerade friktionsbelägg segment. På detta sätt uppnås en likformig förslitning av friktionsbeläggen samt ett konstant förhållande avseende friktionsvärdet.

För att även vid jämförelsevis stora friktionskrafter friktionsbelâggen skall fasthållas säkrare vid bäraren, föreslås vidare att friktionsbeläggen ingriper i särslcilt konturlika fördjupningar hos bârarens sidoyta. Friktionsbeläggen kan sålunda lägesfixeras, vilket bidrar för förbättring av strukturhållfastheten hos friktionsbeläggens material samt för bibehållande av friktionbeläggens urspungliga form över hela deras livslängd.

Bland annat med avseende på läges Stabilisering på friktionsbeläggen gentemot bäraren har det visat sig fördelaktigt om bäraren mellan friktionbeläggen uppvisar flera i omkretsriktningen fördelade, axiellt genomgående öppningar, genom vilka friktionsbeläggen är förbundna med varandra. 10 15 20 25 30 3 509 252 Å ena sidan är uttänkt att friktionsbeläggen är integrerat eller i ett stycke förbundna med varandra. I detta fall kan friktionsbelåggen påsprutas, vilket förenklar framställningen.

Som altemativ föreslås att frikfionsbeläggen förbinds med varandra via särskilt snäppbara tapp- hålfórbindningar. I båda fallen är det möjligt att undvara en ytterligare fastsättning av friktionsbelâggen vid bäraren, exempelvis genom limning.

En ytterligare föredragen utföringsform av frlktionringen tillser att bäraren i omkretsriktningen fördelat uppvisar flera axiellt genomgående öppningar och att friktionsbe- läggarrangemanget sträcker sig genom öppningarna och axiellt framskjuter på bärarens axiellt båda sidor med förslitningsvolymen utanför bärarens sidoytor.

Framställning och montering av friktionsringen kan särslcilt förenklas om friktionsbeläggarrangemanget uppvisar genom öppningama sig sträckande tappar, vilka axiella ändyta åtminstone på axiellt en sida av bäraren ligger väsentligen inuti öppningens kontur och bildar en friktionsyta.

Om tappama väsentligen fullständigt utfyller öppningarna kan på tappama radiellt verkande krafter väl upptagas av bäraren, varför ej erfordras några ytterligare stödåtgärder.

En väsentligen förenklad montering av friktionbeläggarxangemanget vid bäraren och en bättre axiell fixering av tappama kan uppnås om varje tapp på axiellt den ena av bärarens sidor framskjuter från en friktionsbeläggplatta. Därvid föreslås företrädesvis att friktionbe- läggplattan är gemensam för flera, speciellt samtliga tappar, varigenom monteringskostnaden kan avsevärt minskas.

För radiell stabilisering och för ölming av strukturhållfastheten är vidare uttänkt att varje friktionsbelâggplatta ingriper i en särskilt konturlik fördjupning hos bärarens sidoyta.

Därvid är det synnerligen fördelaktigt om radiellt på båda sidor om fördjupningen ansluter en axiellt framskjutande skuldra eller ansats, mot vilken friktionsbeläggarrangemanget kan understödjas.

Enligt en ytterligare föredragen utföringsform av friktionsringen föreslås att friktionsbelâggarrangemanget är utbildat som axiellt på båda sidor utanför den ringformiga bäraren med förslitningsvolymen framskjutande friktionsbeläggringar och att bäraren eller friktionsbeläggringen koaxiellt omsluter och år vridfast förbunden med för handenvarande andra ring komponenter. Den vridfasta förbindningen av de båda ringkomponenterna uppnås genom friktionsbeläggringen och bäraren är förbundna med varandra via näsor vid en av dessa ringkomponenter. På ändamålsenligt sätt omsluter bäraren friktionsbeläggringen radiellt utåt.

För ytterligare förbättring av friktionsbeläggarrangemanget stukturhållfasthet föreslås 10 15 20 25 30 509 252 4 att frilctionsbelägganangemanget är svetsat till bäraren. På detta sätt framställs en förbindning med stor yta av friktionsbelägganangemangets material. Svetsförloppet kan genomföras exempelvis medelst ultraljudsvetsning.

För styming av friktionsringen föreslås att bäraren frarnskjuter radiellt utanför friktionsbeläggarrangemanget och i detta område uppvisar åtminstone ett urtag för koppling till ett på den ingående dämpardelen eller den utgående dämpardelen anordnat konstruktionse- lement. Därvid tillses enligt en annan föredragen utíöringsforrn att urtaget år anordnat på den radiellt utvändigt placerade sidan av bäraren. I området för bäraren beröringsytor med det konstruktionselement som skall tillkopplas består bâraren väsentligen av förstärkt plast- material, varigenom de här inleda krafterna kan överföras säkert och utan materialförslitning.

Med avseende på ett föredraget användningsområde för torsionssvängningsdämparen föreslås att den bildar en konstruktions enhet med ett tvåmassesvänghjul, vilket innefattar ett till vridaxelns centriskt första svänghjul som ska törbindas med en vevaxel hos förbrännings- motorn och ett andra svänghjul, vilket är medelst ett lager roterbart lagrat líkaxligt till det första svänghjulet, varvid det andra svänghjulet via torsionssvängsdämparen är vridelastiskt kopplat till det första svänghjulet, och att friktionsringen är axiellt anordnad mellan det första och det andra svänghjulet. Vid sådana tvåmassesvänghjul är friktionsringens struktur- hållfastltet av stor betydelse. Likaså är en konstant friktionslu-aft hos friktionsringen över hela dennes livslängd av största betydelse.

Enligt en föredragen utfóringsform av tvåmassesvänghjulet fillses att det första svänghj ulet bildar den ingående dämpardelen samt kan fastsättas i ett väsentligen sldvformigt område tillsammans med ett nav vid vevaxeln, att lagret med axiellt avstånd från det första svänghjulets skivfcrmiga område sitter på navet, att friktionsringen tillsammans med axiellt verkande fiäder, särskilt en tallriksfiäder och eventuellt en mellan friktionsringen och fiädern anordnad mellanring omsluter navet och är anordnat i ett av det första svänghjulets skivformiga område och en fläns hos nave axiellt begränsat ringrum och att bäraren framskjuter radiellt utåt utanför friktionsbeläggararrangemanget och i detta område är vridfastförbunden med en vid det andra svänghjulet fasthållen konstruktionsdel.

Enligt en vidare utveckling av uppfinningen föreslås att på det andra svänghjulet radiellt utan förlagret, särskilt nära lagret, är fastsatt en skivformig konstruktionsdel hos torsionssvängningsdämparen med flera i omkretsriktningen fördelade nittappar, vilkas vid det första svänghjulet placerade huvuden framskjuter till närhet av det första svänghjulets skivformiga område, att friktionsringen, fjädem och eventuellt mellanringen är anordnade i det av navet och nittapparnas anordningsområde radiellt begränsade ringrummet och att 10 15 20 25 30 5 5 0 9 2 5 2 friktionsringensbärare sträcker sig radiellt utåt i nittappamas anordningsområde och här är försedd med urtag, i vilka ingriper nittappamas huvuden. Detta arrangemang är mycket enkelt med avseende på friktionsringens framställningskostriad. Urtagen vid bäraren kan ha en öppningsvidd som väsentligen motsvarar diametem för nittappamas huvuden. Det är emellertid även tänkbart att nittappamas huvuden ingriper med vridspel i urtagen för att åstadkomma en slirande friktionsverkan.

För att konstruktionsutrymmet inuti torsinsvängningsdâmparen bättre kunna utnyttjas, föreslås vidare att friktionsringen anligger mot det första svänghjulets skivformiga område.

Enligt en ytterligare fiäredragen utföringsform tillses att torsinssvängningsdâmparens skivformiga konstruktiondel är anordnad axiellt meHan lagret och det första svânghjulets sldvforrniga område och radiellt överlappar lagret för dettas axiella fixering.

Därigenom kan uppnås en synnerligen enkel och kompakt konstruktion för tvårnassesvänghjulet.

För att i området för bârarens beröringsytor med nittappamas huvuden minska yttrycket mellan de båda komponentema, föreslås vidare att bäraren i området för urtagen uppvisar axiellt bort det första svänghjulets skivformiga område framskjutande för- tjockningar, vilkas materialtjocklek är större än materialtjockleken i området för friktionsbe- läggarrangemanget.

Uppñnningen beskrivs närmare i det följande med ledning av några utföringsexem- pel, varvid fig. lvisar den övre halvan av ett snitt genom ett tvåmassesvänghjul; fig. 2 visar en planvy av en utföringsform för friktionsringen; fig. 3visar ett snitt längs linjen III-HI i ñg. 2; fig. 4 visar ett snitt genom en ytterligare utföringsform av friktionsringen; fig. 4a visar en delplanvy enligt linjen IV-IV i ñg. 5 av friktionsringen i fig. 4; fig. 5 visar en detalj enligt ñg. 4; fig. 6 visar i delvis planvy en ytterligare utföringsform av friktionsringen; fig. 7 visar ett delsnitt genom en ytterligare utföringsforrn av friktionsringen; fig. 8 visar i delvisplan via en ytterligare utföringsform av friktionsringen; fig. 9 visar ett snitt längs linjen IX-IX i ñg. 8; fig. 10 visar en variant av utföringsformen enligt ñg. 9; fig. 11 visar en ytterligare utföringsfortn av friktionsringen; och fig. 12 visar ett snitt längs linjen XH-XII ifig. ll.

Fig. 1 visar en användningsmöjlighet för friktionsringen enligt uppfinningen i torsionssvängningsdâmpare för ett tvåmassesvånghjul 1. Tvåmassesvänghj ulet 1 innefattar ett första svänghjul 3, vilket kan fastsättas vid en vevaxel 5 hos en förbrånningsmotor, samt ett andra svänghjul 7, vilket uppbär vid 9 antydd igångkömings- och växlingskoppling. Det andra svånghjulet 7 är medelst ett lager ll svängbart lagrat omkring en med vevaxeln 5 10 15 20 25 30 509 252 6 gemensam rotationsaxel 13 vid ett med det första svänghjulet 3 förbundet nav 12, varvid båda svänghjulen 3, 7 underdrift roterar med vevaxeln 5 omkring rotationsaxeln 13. I vridmomentets överföringsväg mellan de båda svânghj ulen 3, 7 anordnad en torsionssvâng- ningsdämpare 15, vilken vridelastiskt med varandra hopkopplar de båda svänghjulen 3, 7.

Vid inledning av ett vridmoment på tvåmassesvänghjulet 8 möjliggör torsionssvängnings- dämparen 15 en begränsad relativ vridning av de båda svänghjulen 3, 7 inbördes.

Torsionssvängningsdämparen 15 innefattar två i serie kopplade fiäderanordníngar 17, 19, vilka två skivformiga konstruktionsdelar 21 år fastförbundna med det andra svänghjulet 7 medelst flera vid omkretsen fördelade nittappar 23. Nittappama 23 är anordnade med något större radiellt avstånd till rotationaxeln 13 än lagret ll. Det första svänghjulet 3 är tillsammans med navet 12 fastsatt vid vevaxeln 5, exempelvis genom skruvförband. Navet 12 uppvisar en radiellt utåt vänd fläns 27, vilken på sin till det första svänghjulet 3 avlägsna sida tjänstgör som axiellt anslag för innerringen av det pà navet 12 anordnade lagret ll. I ett av det första svänghjulet 3 och flänsen 27 begränsat axiellt område är anordnad en navet 12 omslutande friktionsring 29 tillsammans med en mellanring 31 och en tallriksfjäder 33.

Tallriksfiädem 33 anligger vid sin inneromkrets mot den mot den första svänghju1et3 vända sida av flänsen 27 och spänner friktionsringen 29 axiellt fjädrande framåt. Nittappama 23 uppvisar fram till närhet av det första svänghjulet 3 framskjutande huvuden 35, vilkas anordnings område bildar den radiellt yttre begränsningen av ett ringrum 37, vilket radiellt inåt begränsas av navet 25 och axiellt av det första svänghjulet och flänsen 27. Friktions- ringen 29 bildar axiellt å ena sidan friktionskontalcter med den till förbränningsmotorn avlägsna sidan av det första svänghjulet 3 och axiellt å andra sidan friktionskontakt med mellanringen 31. Därvid är särskilt anordnat så att dessa båda friktionskontakter är metall- plastkontakter, dvs. friktionsringen omfattar väsentligen plastbeståndsdelar, medan det första svänghjulet 3 resp. mellanringen 31 är framställda av metall. Friktionsringen 29 är i riktning radiellt utåt förlängt fram till anordningsområdet för nittapparnas 23 huvuden 35 och uppvisar i detta område urtag 39, i vilka huvudena 35 ingriper.

Arbetssättet för tvåmassesvänghjulet 1 beskrivs kort i det följande: Vid inledning av ett vridmoment till tvåmassesvänghjulet 1 förvrids det andra svänghjulet 7 gentemot det första svänghjulet 3 i motsvarighet till vridmomentents storlek och fiäderkaraktestiken hos torsionssvängningsdämparen 15 fjäderanordningar 17, 19 utöver denna Fórvridning uppträder inbördes relativrörelse hos de båda svänghjulen 3, 7 pågrund av förbränningsmotoms olikformighet. Friktionsringen 29 är nu utbildad på sådant sätt, att den vid överskridande av en bestämd förvridningsvinkel eller ett bestämt spel styrs av nittapparnas 23 huvuden 35, 10 15 20 25 30 5 0 9 2 5 2 7 dvs. medbringas, varigenom alstras en relativ rörelse mellan friktionsringen 29 och det första svänghj ulet 3 resp. mellanringen 31. Det utgås från att mellanringen 31 är synlcront med en den ingående delen antingen genom mekaniska anslag eller genom ändamålsenlig utbildning av friktionskrafter.

Fig. 2 visar i planvy en första utföringsform av den enligt uppfinningen som laminerad ring utbildade friktionsringen 29. Frilctionsringen 29 innefattar en ringskivigformig bärare 41, vilken är framställd av fiberförstärkt plast. Grundmaterialet är en polyamid med en inblandning om ungefär 30 volymprocent glas- eller kolfibrer. Ett sådant material är synnerligen strukturhållfast. På axiellt båda sidor av bäraren 41 är anbringade slutna ringformiga friktionsbelâgg 43. Åtminstone i området för friktionsbelåggen 43 är bäraren 41 skivartat utförd. Radiellt utanför friktionsbelâggens 43 område har bäraren 41 vid omkretsen fördelade näsor 45, vilka omkrets mässigt ansluter sig till urtagen 39. I urtagen 39 ingriper nittappamas huvuden 35, av vilka endast ett visas, med omlcretsspel.

Fig. 3 visar ett snitt längs linjen IH-III i fig. 2. Därav framgår att näsoma 45 är utförda tjockare i axiellriktning bärarens 41 skivformiga område. Ändamålet därmed är att minska yttrycket hos de huvuden 35 som efter överskridande av det förutbestämda förvridningsspelet anligger mot näsoma till ett godtagbart belopp. I sitt väsentligen skivformiga område uppvisar bäraren 41 på axiellt båda sidor med friktionsbelåggen konturlika fördjupningar 47, vilka är utförda på sådant sätt, att friktionsbelåggen 43 i det inlagda tillståndet framskjuter med ett förslitningsmått V axiellt gentemot bäraren 41.

Förslitningsmåttet V motsvarar i regel väsentligen den under friktionsringens 29 förutsedda livslängd uppträdande bortnötningen. Friktionsbeläggen 43 kan vara inlimade i för- djupningarna 47, men kan emellertid även vara svetsade i dessa områden.

I det följande beskrivs ytterligare utföringsformer enligt uppñnningen av friktions- ringen. Likadana konstruktionsdelar är därvid försedda med lika hänvisningstal. Olika utformningar av enskilda komponenter betäclmas genom tillägg av en bokstav. För förklaring hänvisas till Förgående beskrivning .

I fig. 4 framställs i snitt en ytterligare utföringsform av en friktionsring 29a, vilken på axiellt båda sidor om bäraren 4la uppbär friktionsbelâgg 43a och radiellt utanför friktionsbelåggen 43a uppvisar näsor 45, vilka, liksom beskrivits i ñg. 2, samverkar med nittappamas huvuden. Av ñg. 4a och 5 framgår att bäraren 4la uppvisar fördjupningar 47a, i vilkas område är anordnade vid omkretsen fördelade öppningar 49a. Dessa öppningar 49a bildar en axiellförbindning av fördjupningama med båda sidor av bäraren 4la. Genom öppningama 49a kan friktionsbelåggen 43a vara förbundna med varandra, vilket erbjuder 10 15 20 25 30 sne 252 8 möjligheten att förankra friktionsbeläggen med avseende på bäraren. I föreliggande fall på sprutas friktionsbeläggen 43a på bäraren. Därvid erhålls liv Sla, vilka är homogena med friktionsbeläggen 43a. Fig. 5 visar ett avsnitt i större skala av fig. 4. Därav framgår väl den intergrerade förbindningen av de båda friktionsbeläggen 43a i området för öppningama 49a via liven Sia. Genom fördjupningama 47a på båda sidor om bäraren 41a är fiiktionsbe- läggen 43a fixerade med avseende på bäraren 4la, vilket är av betydelse, eftersom friktionsbeläggen 43a består av väsentligen oförstärkt plast, varigenom å ena sidan uppnås en utomordentlig konstans hos friktionsverkan, om å andra sidan friktionsbeläggens strukturhållfastllet i sig ej alltid vore tillräckligt.

Fig. 6 visar en ytterligare utföringsform enligt uppfinningen av en friktionsring 29b, hos vilken friktionsbeläggarrangemanget är utbildat som iomkretsriktningen bredvid varandra anordnade friktionsbeläggs segment 43b. Friktionsbeläggs segmenten 43 kan enligt fig. 2 och 3 vara inlagda i konturlika fördjupningar 47b hos bäraren 4lb. Tänkbar är även en förbindning av tillvarandra axiellt motsatt liggande friktionsbelägg segment via liv, som dessa är framställda i fig. 4, 4a, 5. Allmänt finns emellertid även möjligheten att undvara för-' djupningarna, varvid i fallet enligt fig. 2 - 5 friktionsbeläggringama och i fallet för fig. 6 friktionsbeläggs segmentet kan fixeras vid bäraren exempelvis genom limning eller svetsning.

I fig. 7 är framställd en ytterligare utföringsform av en friktionsring enligt uppfinningen. Friktionsringen 29c innefattar en bärare 4lc på vilken friktionsbeläggen 43c är anbringade axiellt på båda sidor. De båda friktionsbeläggen 43c står i förbindelse med varandra med snäppbara tapp- hålförband 530. Härtill är på bäraren äter anordnade öppningar 49c. Friktionsbeläggen 43c kan i området radiellt utanför öppningama 49c, som antyds med streckade linjer, ingripa i fördjupningar 47c hos bäraren 4lc. Detta är emellertid ej nödvändigt.

Fig. 8 och 9 visar en ytterligare möjlig utföringsform av en friktionsring enligt uppfinningen. Därvid framställs i fig. 9 ett snitt i linjen IX-IX i fig. 8. Vid denna utföringsform är friktionsbeläggarrangemanget bildat med medelst friktionstappar 43d , vilka ingriper genom öppningar 49d hos bäraren 41d. Därvid tillses att friktionstappens 43d tvärsnittskontur är väsentligen lika med öppningarnas 49d kontur. Friktionstappen 43d kan instickas i öppningama 49d, men kan emellertid även vara limmade eller svetsade.

Alternativt kan, såsom framställs i fig. 10, friktionstapparna framskjutna axiellt från en friktionsbelåggplatta 43c. Den enklaste lösningen består i att samtliga tappar anordnas för en ända friktionsbeläggplatta 43e. Även vid denna utföringsform kan friktionsbeläggplattan 43c ingripa i en fördjupning 47e hos bäraren 4ld. 10 15 20 25 30 509 252 9 Fig. 11 och 12 visar en utföringsfonn av en frikfionsring 29f enligt uppfinningen, hos vilken en friktionsbelâggring 43f är radiellt anordnad inuti en bärare 41f. Kopplingen av båda ringkomponentema sker via på friktionsbeläggringen 43f utbildade näsor 55f, vilka ingriper i på bårarens 4lf inneromkrets anordnade urtag 57f. Även i detta fall är friktionsbeläggringen 43f utförd på sådant sätt, att den framskjuter på axiellt båda sidor med förslimingsnlåttet V med avseende på bärarens skivformiga område.

Claims (28)

10 15 20 25 30 509 252 \° Patentkrav

1. Torsionssvängningsdämpare för drivlinan hos ett motorfordon, innefattande - en omkring en vridaxel (13) vridbar ingående dämpardel, - en relativt den ingående dämpardelen över en begränsad relativ vridvinkel om- kring vridaxeln (13) vridbar utgående dämpardel, - åtminstone en fiäderanordning (17, 19) som kopplar de båda dämpardelarna vridelastiskt till varandra, och - åtminstone en mellan de båda dämpardelarna verkande friktionsanordning (29, 31, 33) med en mellan tvâ friktionsytor genom axiell fjäderkraft (33) axiellt in- spänd friktionsring (29), k ä' n n e t e c k n a d av att ftiktionsringen (29) är utbildad som laminerad ring med en väsentligen ringskivformig bärare (41) och ett vid bäraren (41) fixerat friktionsbeläggarran- gemang (43), varvid friktionsbeläggarrangemanget (43) väsentligen består av ett plastmate- rial som är väsentligen fritt från förstärkningsmaterial, särskilt av plastmaterial väsentligen fritt från fiberformiga forstärkningsmaterial, och som framskjuter axiellt pâ båda sidor utan- för bäraren (41) i överensstämmelse med en förutbestämd förslitningsvolym, och varvid bäraren (41) består väsentligen av förstärkt plastmaterial, särskilt fibertörstärkt plastmateri- al, särskilt polyamid, och är kopplad med en av dämparens delar via en medbringarkoppling (35, 39).

2. Torsionssvängningsdämpare enligt lcrav 1, k ä n n e t e c k n a d av att frik- tionsbeläggarrangemanget (43) består av en polyamid som huvudbeståndsdel.

3. Torsionssvängníngsdämpare enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att frik- tionsbeläggarrangemanget innehåller en blandning av ungefär 18 volymprocent polytetra- fluoreten och/eller ungefär 18 volymprocent sampolymer av tetrafluoreten och hexa- fluorpropen och/eller ungefär 2 volymprocent kisel.

4. Torsionssvängningsdämpare enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d av att bäraren (41) består av polyamid med en inblandning om ungefär 30 volymprocent glas- och/eller kolfiberrnaterial.

5. T orsionssvångningsdärnpare enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a d av att friktionsbeläggarrangemanget uppvisar friktionsbelägg (43) på axiellt båda sidoytorna av bäraren (41). O:\users\EJP\DOK\WORD-DOK\P32643SH)0.p.d0c 10 15 20 25 30 ,, 509 252

6. Torsionssvängningsdämpare enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att frik- tionsbeläggen (43) är utbildade som slutna ringformiga friktionsbelägg (43).

7. Torsionssvängningsdämpare enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att vart och ett av de båda friktionsbeläggen (43) innefattar flera i omkretsriktningen bredvid var- andra anordnade friktionsbeläggsegment (43b).

8. Torsionssvängningsdâmpare enligt något av kraven 5-7, k ä n n e t e c k n a d av att friktionsbeläggen (43) ingriper i särskilt konturlika fördjupningar (47) hos bärarens (41) sidoytor.

9. Torsionssvängningsdämpare enligt något av kraven 5-8, k ä n n e t e c k n a d av att bäraren (41a) mellan friktionsbeläggen (43a) uppvisar flera i omkretsriktningen för- delade axiellt genomgående öppningar (49a), genom vilka friktionsbeläggen (43a) är tör- bundna med varandra.

10. Torsionssvängningsdämpare enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att frik- tionsbeläggen (43a) är integrerat bundna med varandra.

11. Torsionssvängningsdämpare enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att frik- tionsbeläggen (43c) är förbundna med varandra via särskilt snäppbara tapp-håliörband (53c).

12. Torsionssvängningsdämpare enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a d av att bäraren (41d) fördelat i omkretsriktningen uppvisar flera axiellt genomgående öpp- ningar (49d) och att friktionsbeläggarrangemanget sträcker sig genom öppningarna (49d) och axiellt framskjuter med förslitningsvolymen på axiellt båda sidor om bäraren (41d) utan- för bärarens (41d) sidoytor.

13. Torsionssvängningsdämpare enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att frik- tionsbeläggarrangemanget (43) uppvisar genom öppningarna sig sträckande tappar (43d), vilkas axiella ändyta åtminstone vid en sida av bäraren (41d) väsentligen ligger innanför öppningens (49d) kontur och bildar en friktionsyta.

14. Torsionssvängnirigsdärnpare enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att varje tapp frarnskjuter från en friktionsbeläggplatta (43e) vid axiellt en av bärarnas (41e) sidor.

15. Torsionssvängningsdämpare enligt krav 14, k ä n n e te c k n a d av att frik- tionsbeläggplattan (43e) är gemensam för flera, särskilt samtliga tappar. 0:\users\EIP\DOK\WORD-DOK\P32643SE00.p.doc 10 15 20 25 30 509 252 \&

16. Torsionssvängningsdämpare enligt krav 14 eller 15, k ä n n e t e c k n a d av att varje friktionsbeläggplatta (43e) ingriper i en särskilt konturlik fördjupning (47e) hos bärarens (4le) sidoyta.

17. Torsionssvängningsdämpare enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a d av att friktionsbeläggarrangemanget (431) är utbildat som axiellt på båda sidor utanför den ringformiga bäraren (411) med förslitningsvolymen framskjutande friktionsbeläggringar (431) och att bäraren (411) eller friktionsbeläggringen (431) koaxiellt omsluter förhandenva- rande andra ringkomponent och är vridfast förbunden med denna.

18. Torsionssvängningsdämpare enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a d av att frik- tionsbeläggringen (431) och bäraren (411) är vridfast förbundna med varandra via näsor (551) vid en av dessa ringkomponenter.

19. Torsionssvängningsdämpare enligt krav 17 eller 18, k ä n n e te c k n a d av att bäraren (411) utvändigt omsluter friktionsbeläggringen (431).

20. Torsionssvångningsdämpare enligt något av kraven 1-19, k ä n n e t e c k n a d av att friktionsbeläggarrangemanget (43) är svetsat till bäraren (41).

21. Torsionssvängningsdämpare enligt något av kraven 1-20, k ä n n e t e c k n a d av att bäraren (41) framskjuter radiellt utanför friktionsbeläggarrangemanget och i detta område uppvisar åtminstone ett urtag (39) för koppling till ett konstruktionselement (35) anordnat på den ingående dämpardelen eller den utgående dämpardelen.

22. Torsionssvängningsdämpare enligt hav 21, k ä n n e te c k n a d av att urta- get (39) är anordnat på den radiellt utvändigt belägna sidan av bäraren (41).

23. Torsionssvängningsdämpare enligt något av ln-aven 1-22, k ä n n e t e c k n a d av att den bildar en konstruktionsenhet med ett tvámassesvänghjul (1), vilket innefattar ett till rotationsaxeln (13) centriskt första svänghjul (3), vilket skall förbindas med en vevaxel (5) hos en förbränningsmotor, och ett medelst ett lager (11) likaxligt till det andra sväng- hjulet (3) roterbart lagrat andra svänghjul (17), vilket via torsionssvängningsdämparen (15) är vridelastiskt kopplat till det första svänghjulet (3), och att friktionsringen (29) är axiellt anordnad mellan det första (3) och det andra (7) svänghjulet.

24. Torsionssvängnirigsdämpare enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d av att det forsta svänghjulet (3) bildar den ingående dämpardelen och är fastsätmingsbart i ett väsent- ligen skivfomtigt område tillsammans med ett nav (25) vid vevaxeln (5), att lagret (11) sitter på navet (25) med axiellt avstånd från det första svänghjulets (3) skivformiga område, att 0:\users\EIP\DOK\WORD-DOK\P32643SE00.p.doc 10 15 20 25 ^\3 509 252 friktionsringen (29) tillsammans med en axiellt verkande tjäder (33), särskilt en tallrikstjä- der (33), och att eventuellt en mellan friktionsringen (29) och fiädem (33) anordnad mellan- ring (31) omsluter navet (25) och är anordnad i ett av det första svänghjulets (3) skivformiga område och en fläns (27) hos det axiellt begränsade ringrummets (37) av navet (25), och att bäraren (41) framskjuter radiellt förbi friktionsbeläggarrangemanget (43) och i detta område är vridfast förbunden med en vid det andra svänghjulet (7) fasthållen konstruktionsdel.

25. Torsionssvängningsdämpare enligt krav 24, k ä n n e t e c k n a d av att en skivformig konstruktionsdel (21) hos torsionssvängningsdämparen (15) med flera i omkrets- riktningen fördelade nittappar (23), vilkas vid det första svänghjulet (3) placerade huvuden (35) framskjuter till närhet av det första svänghjulets (3) skivformiga område, att friktions- ringen (29), fiädern (33) och eventuellt mellanringen (31) är anordnad i det av navet (25) och nittapparna (23) anordningsområde radiellt begränsade ringrummet (37), och att frik- tionsringens (29) bärare sträcker sig radiellt utåt till nittapparnas (23) anordningsomráde och här är försett med urtag (39), i vilka ingriper nittapparna (23) huvuden (35).

26. Torsionssvängningsdämpare enligt krav 25, k ä n n e te c k n a d av att frik- tionsringen (29) anligger mot det första svänghjtilets skivformiga område.

27. Torsionssvängningsdämpare enligt krav 25 eller 26, k ä n n e te c k n a d av att torsionssvängningsdämparens (15) skivformiga konstruktionsdel (21) är anordnad axiellt mellan lagret (11) och det första svänghjulets (3) område och överlappar lagret (11) fór detta axiella fixering.

28. Torsionssvängningsdämpare enligt något av kraven 25-27, k ä n n e t e c k - n a d av att bäraren i området för urtagen (39) uppvisar axiellt bort från det första sväng- hjulet (3) skivformiga område framskjutande törtjockningar (45), vilkas materialtjocklek är större än materialtjockleken i området för friktionsbeläggarrangemanget (43). O:\users\EIP\DOK\WORD-DOK\P32643SE00.p.doc