SE507535C2 - Absorberande struktur med förbättrade absorptionsegenskaper - Google Patents

Description

'-1 CI) 10 15 20 25 30 35 m o; m 2 För att erhålla hög absorptionskapacitet i en absorptions- kropp innehåller vanligtvis absorberande artiklar av ovan nämnda slag superabsorberandexnaterial. Superabsorbenter är polymerer med förmåga att absorbera vätska i en mängd många gånger polymerens egen vikt. De har vidare förmåga att hålla kvar absorberad vätska även då de utsätts för ett yttre tryck. Effektiviteten hos sådana superabsorbenter är beroende av många faktorer, såsom var och hur superabsor- benten blandas in i. den absorberande kroppen, vilken fysisk fornlsuperabsorbenten föreligger i, samt fysikaliska och kemiska egenskaper som absorptionshastighet, gelstyrka och vätskehållande förmåga.

Ett fenomen som kallas gelblockering kan negativt påverka absorptionskapaciteten hos en fiberstruktur innehållande superabsorbenter. Gelblockering innebär att superabsorben- ten vid vätning bildar en gel som blockerar porerna i fiberstrukturencxfludärmed försvårar vätsketransporten från Detta innebär ett dåligt utnyttjande av absorptionskroppens vätområdet ut till resten av absorptionskroppen. totala absorptionskapacitet och medför dessutom en ökad risk för läckage.

För att höja utnyttjandegraden av den absorberande struk- turens totala kapacitet, och för att förhindra gelblocke- ring, uppvisar den absorberande strukturen vanligtvis ett flertal skikt med inbördes olika egenskaper avseende bl a absorptionshastighet, vätskespridning och vätskehållande förmåga.

Exempelvis är det genom EP 0,202,l25 känt att i ett övre vätskemottagningsskikt i en absorptionskropp, d v s ett skikt avsett att vara vänt mot en användare, ha en lägre halt av superabsorberande material än i en nedre del av absorptionskroppen. Således passerar vätskan mottagnings- skiktet utan att tas upp av detta och förs vidare nedåt i 10 15 20 25 30 35 LH CJ \J (n LN u 3 den absorberande strukturen. En fördel med denna utformning är således att vätskan lagras i den nedre delen av absorptionskroppen vilket innebär att det övre skiktet närmare användaren huvudsakligen förblir fritt från vätska.

En annan fördel med denna kända utformning är att genom att det tar en viss tid för vätskan att nå superabsorbenten, hinner vätskan även att spridas från vätningspunkten ut till alstrets ändpartier. Detta leder till ett högre utnyttjandean:absorptionskroppenstotalavätskeabsorberan- de kapacitet. Ett problen1 med en sådan utformning, är emellertid att det föreligger en risk för att den övre absorberande strukturen vid upprepade vätningar upplevs som våt, då den endast har förmåga att kvarhålla en begränsad mängd vätska.

Vidare är det genom. EP 0,343,941 känt att bygga upp nämligen ett skikt och ett vätskelagrande skikt. Det första skiktet, mottagnings- absorptionskroppen av tre olika lager, mottagningsskikt, ett vätskespridande skiktet, består av en hydrofil struktur med ett vätområde vilket har lägre densitet än nwttagningsskiktets övriga områden. Genom denna utformning av absorptionskroppen med en öppnare struktur med lägre densitet i vätområdet än i erhålls snabb vätskeupptagning av stora mängder vätska inom vätområdet. den övriga absorberande strukturen, vätskan sprids sedan via det vätskespridande skiktet och upptas av det vätskelagrande bottenskiktet. Med en sådan uppbyggnad av absorptionskroppen erhålls visserligen ett förhållandevis snabbt vätskeinsläpp. Däremot kvarstår fortfarande problemet med att den övre strukturen i alstrets vätområde vid upprepade vätningar har svårt att kvarhålla vätska, vilket leder till ökad återvätning och därmed ökad risk för en våt yta närmast användaren.

Ytterligare en nackdel med den kända absorberande struk- turen, är att den är komplicerad att tillverka eftersom den (I I 10 15 20 25 30 35 Cl) 014 Od' W 4 består av flera olika material vilka i olika partier har varierande densitet.

Kortfattad beskrivning av uppfinningen Med föreliggande uppfinning har emellertid åstadkommits en absorberande struktur av det inledningsvis omtalade slaget, uppvisande en högre utnyttjandegrad av strukturens totala vätskeupptagningsförmåga. Genom uppfinningen har även åstadkommits en absorberande struktur vilken i alstrets vätområde uppvisar ökad vätskekvarhâllande förmåga.

Vidare reduceras med uppfinningen risken för gelblockering och därmed åtföljande försämrad vätskespridningsbild och ökad läckagerisk. uppfinningen åstadkommits Detta har absorberande enligt genom en struktur innefattande superabsorberande material med termoreversibel vätskeupptagningsförmåga lokaliserat till ett eller flera avgränsade områden i den absorberande strukturen.

Enligt en föredragen utföringsform är det superabsorberande materialet med termoreversibel vätskeupptagningsförmåga huvudsakligen lokaliserat till strukturens grenparti.

Enligt en utföringsfornlutgörs den termoreversibla superab- polymer vätskeupptagningsförmåga. En polymer som uppvisar termore- att sorbenten av en uppvisande termoreversibel versibel vätskeupptagningsförmâga kännetecknas av polymeren vid en viss temperatur ändrar geometrisk kon- formation varvid polymerens hydrofila respektive hydrofoba grupper att polymerens intar en annan position, resulterande i vätskeupptagningsförmâga ändras väsentligt.

Termoreversibla polymerer uppvisar således vid en specifik temperatur en grumlingspunkt, C varvid polymerens pl vätskeupptagningsförmåga förändras. Grumlingspunkten, CW 10 15 20 25 30 35 U' CD ta LH ga On 5 inträffar för de polymerer som befunnits vara lämpliga för ändamålet inonxtemperaturintervallet.30-37°C, företrädesvis inom temperaturintervallet 32-35°C.

Vätskeupptagningsförmågan är för de avsedda polymererna lägre vid en temperatur överstigande 32-35°C, än vid en temperatur understigande 32-35°C. Då kroppsvätskan initialt har en temperatur som är ungefär 37°C innebär detta att kroppsvätskan då den når den absorberande strukturen passerar den termoreversibla superabsorbenten utan att absorberas av densamma. Kroppsvätskan sprids vidare från vätningspunkten i blöjans grenparti till den absorberande strukturens ändpartier där vätskan tas upp av konventio- nellt superabsorberande material, d v s utan termoreversi- bel vätskeupptagningsförmåga. Detta leder till en ökad utnyttjandegrad av absorptionskroppens totala absorptions- kapacitet.

Den termoreversibla superabsorbenten börjar sedan svälla då kroppsvätskan efter en viss tid svalnat till superabsorben- tens grumlingspunkt, dvs beroende på vilken superabsorbent som används till en temperatur omkring 32-35°C. Detta innebär således att den termoreversibla superabsorbenten kan ta upp den inom grenområdet kvarvarande vätskemängden.

Pâ detta vis minimeras risken för att alstret upplevs som vått efter en första vätning.

Ytterligare en fördel med en termoreversibel superabsorbent lokaliserad till grenområdet, eller framförallt till en del av grenområdet i nära anslutning till den absorberande strukturens vätningspunkt, är att risken för gelblockering i detta område är i det närmaste helt eliminerad. Det beror på att merparten av vätskan redan transporterats till övriga delar i den absorberande strukturen då den termore- versibla superabsorbenten börjar svälla. 10 15 20 25 30 35 (TI 6 Vid en andra vätning av den absorberande strukturen stiger vilket resulterar i att den vätskeinnehållande termoreversibla återigen temperaturen omkring vätningspunkten superabsorbenten töms på vätska. Vätskan sprids därefter till den absorberande strukturen utanför grenområdet där vätskan huvudsakligen tas upp av konventionellt superabsor- berande material utan termoreversibel vätskeupptagnings- förmåga. Då temperaturen på den i grenområdet kvarvarande vätskan efter en tid svalnat till en temperatur omkring 32- 35°C, absorbenten som nu är tömd på vätska och därför har förmåga tas resterande vätska upp av den termoreversibla att återigen svälla. Denna förmåga att återigen svälla vid den andra vätningen gäller naturligtvis även efterföljande vätningar.

Eftersom det tar en viss tid innan vätskan svalnat till en temperatur omkring 32-35°C, är det vid användning av termoreversibla polymerer lämpligt att den övriga absorbe- rande strukturen, d v s ändpartierna är uppbyggda av en viss andel av konventionellt superabsorberande material som kvarhålla Enligt utföringsform är således konventionellt superabsorberande har förmåga att nmmentant ta upp vätska och vätskan oberoende av temperaturväxlingar. en material, d v s superabsorberande material utan termorever- sibel vätskeupptagningsförmåga huvudsakligen lokaliserat till strukturens ändpartier.

Enligt en utföringsfornlutgörs den termoreversibla superab- sorbenten av en tvärbunden polymer av N-isopropylakrylamid. Denna polymer används exempelvis i läkemedel, i s k drug-releasesystem för att reglera upptagningen av substanser i kroppen. Substansen är vidare beskriven i EP 0,693,508 såsom användningsbar inom ett där flertal olika områden, absorption av en vätska är önskvärd. Denna polymer uppvisar en låg absorption av kroppsvätska vid en temperatur överstigande 32-35°C, medan 10 15 20 25 30 35 'v07 535 7 absorptionsförmågan är avsevärt högre då temperaturen på kroppsvätskan understiger 32-35°C.

Enligt en annan utföringsform utgörs den termoreversibla superabsorbenten av en tvärbunden sampolymer som är uppbyggd av N-isopropylakrylamid och någon karboxylsyrain- nehållande vinylmonomer, såsom exempelvis akrylsyra. Genom att karboxylsyran i akrylsyran är hydrofil och laddad höjs superabsorbentens totala absorptionskapacitet. Ytterligare en fördel med karboxylsyran är att den medverkar till att höja den temperatur vid vilken den termoreversibla superab- sorbenten börjar att absorbera vätska, d v s höja tempera- turen för polymerens grumlingspunkt, CP. Detta innebär emellertid att det är av väsentlig betydelse att andelen av den karboxylsyrainnehållande vinylmonomeren i den termore- versibla polymeren inte är för hög. Ytterligare en fördel med en låg andel av karboxylsyrainnehållande vinylmonomer är att saltkänsligheten hos den termoreversibla superabsor- benten minskar.

Enligt ytterligare en utföringsform utgörs den termorever- sibla superabsorbenten av en tvärbunden sampolymer som är uppbyggd av N-isopropylakrylamid och någon polymeriserbar monomer innehållande sulfonsyra, såsonxexempelvis monomerer av AMPS, d wr s 2-akrylamido-2-metylpropansulfonsyra. En fördel med sulfonsyrainnehållande monomerer är att sulfon- syra är en starkare syra än karboxylsyra, d v s har lägre pKa-värde än karboxylsyra.

Enligt ytterligare en utföringsform utgörs den termorever- sibla superabsorbenten av ett tvärbundet cellulosaderivat, såsonlexempelvis etylhydroxyetylcellulosa. En fördel med en superabsorbent som utgörs av ett cellulosaderivat är att absorbenten är tillverkad av ett förnyelsebart material. En annan fördel med ett sådant material är att det är bioned- brytbart.

(Ii 10 15 20 25 30 35 C.) ~u LH 01 8 För att ytterligare underlätta spridningen av vätskan från vätningspunkten till övriga partier uppvisar den absorbe- rande strukturen enligt en utföringsfornxett första och ett andra skikt, där det första skiktet som vid användningen är avsett att vara närmare användaren, Således erhålls en snabb initial vätskeupptagningsförmåga i det första öppnare skiktet och en ökad vätskespridande kraft till de finare uppvisar en lägre densitet än det andra skiktet. kapillärerna i det andra skiktet. Det är även möjligt att öka vätskespridningen till absorptionskroppens ändpartier genom att förse ett första skikt med komprimeringslinjer som sträcker sig utmed alstrets längdriktning. Eftersom de finare kapillärerna i de komprimerade partierna av absorp- tionskroppen transporterar vätskan bättre än omgivande partier av absorptionskroppen, dräneras det först vätta området snabbare på utsöndrad kroppsvätska.

Uppfinningen omfattar även absorberande alster såsom dambindor, innefattande blöjor, inkontinensskydd, eller liknande, ett hölje vilken struktur en i innesluten absorberande struktur, innefattar superabsorberande material med termoreversibel vätskeupptagningsförmåga huvudsakligen lokaliserat till den absorberande strukturens grenparti.

Enligt en utföringsform av det absorberande alstret är det superabsorberandenaterialetmedtermoreversibelvätskeupp- tagningsförmâga huvudsakligen lokaliserat till den del av den absorberande strukturens grenparti som är belägen närmast det vätskegenomsläppliga höljesskiktet. En fördel med denna utföringsform är att kroppsvätskan sprids från den del av den absorberande strukturen som vid användningen är belägen närmare användaren till den del längre bort från användaren. Härigenom reduceras risken för en våt yta i direkt kontakt mot huden. 10 15 20 25 30 35 9 Enligt ytterligare en utföringsform av det absorberande alstret innefattar den absorberande strukturen ett vätske- mottagningsskikt beläget närmare det vätskegenomsläppliga höljesskiktet och ett vätskelagringsskikt beläget närmare det vätskeogenomträngliga höljesskiktet. I denna utförings- form är det superabsorberande materialet med termoreversi- belvätskeupptagningsförmågahuvudsakligenlokaliserattill den absorberande strukturens vätskemottagningsskikt.

Kort beskrivning av figurerna Uppfinningen ska i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de utföringsexempel som visas på bifogade ritningar.

Fig 1. visar en blöja enligt uppfinningen, sedd från den sida som. vid användningen är avsedd att anligga mot användaren.

Fig 2. visar ett tvärsnitt utefter linjen II-II genom den i figur 1 visade blöjan.

Fig 3. visar ytterligare ett tvärsnitt genona en. blöja enligt uppfinningen.

Beskrivning av utföringsexemplen Den i figur 1 visade blöjan 100 innefattar ett vätskege- nomsläppligt höljesskikt 1, exempelvis av fibertyg eller perforeradçflastfilm,ettvätskeogenomträngligthöljesskikt 2, exempelvis av plastfilm eller hydrofobt fibertyg, samt en mellan höljesskikten 1,2 innesluten absorptionskropp 3.

Blöjan är avsedd att omsluta nedre delen av användarens bål son! ett par absorberande underbyxor. Den är för' detta ändamål formad med två ändpartier 4,5, samt ett mellan de 10 15 20 25 30 35 01 CD \J LW 04 Oï 10 båda ändpartierna beläget smalare grenparti 6, vilket vid användningen är avsett att vara anbragt i användarens gren mellan dennes ben. För att blöjan skall kunna fästas samman till den önskade byxformen är tejpflikar 7 anordnade nära vid blöjans bakre midjekant 8. Tejpflikarna 7 fästes användningen mot blöjans framparti 5, nära den främre midjekanten 9, så att blöjan hålls samman kring användarens midja.

Vidare innefattar blöjan enligt figur 1 förspända elastiska organ 10, vilka kan bestå av elastiska band, trådomspunna elastiska trådar, elastiskt skum eller annat lämpligt material. De elastiska organen 10 har i fig. 1 för enkel- utsträckt tillstånd. Så sträckningen upphör drar de emellertid ihop sig och bildar hetens skull visats i snart elastiska benlinningar på blöjan.

Blöjans absorptionskropp 3 är i det i fig. 1 visade exemplet uppbyggd av två skikt 11,12, ett övre vätske- mottagande skikt 11 och ett undre vätskelagrings- och spridningsskikt 12. Det övre mottagningsskiktet ll skall snabbt kunna ta emot stora vätskemängder under kort tid, d v s ha en hög momentan vätskeabsorptionsförmåga, medan det undre lagrings- och spridningsskiktet 12 skall uppvisa en hög vätskespridningsförmåga och kunna dränera vätska ur mottagningsskiktet ll och sprida denna i lagrings- och spridningsskiktet 12. Skillnaderna i egenskaper mellan de båda skikten 11 och 12 kan åstadkommas genom skillnader i densitet, varvid en hårdare komprimerad fiberstruktur sprider vätskan bättre än en motsvarande fiberstruktur med lägre densitet, vilken genom sin större porstorlek har högre momentan vätskeabsorptionsförmåga och lägre sprid- ningsförmåga. Skillnader i absorptionsegenskaper mellan de båda skikten kan även åstadkommas med hjälp av olika fiberstrukturer med olika egenskaper. Således uppvisar cellulosafluffmassa framställd på kemisk väg högre vätske- 10 15 20 25 30 35 m ca -J m ou m 11 spridningsförmåga jämfört med t: ex massa framställd på mekanisk eller kemitermomekanisk väg, s k CTMP. Även en fiberstruktur innehållande på kemisk väg förstyvade cellulosafibrer uppvisar en högre momentan vätskeupptag- ningsförmåga men lägre spridningsförmåga än konventionell kemisk. massa. Andra lämpliga material att använda som mottagningsskikt ll kan vara en vadd av syntet- eller naturfibrer eller ett fluffigt nonwovenmaterial.

I och kring blöjans vätområde 16, d v s det område av blöjan som förutses att först träffas av utsöndrad kropp- svätska och som huvudsakligen är belägen i blöjans grenom- råde 6, och i allmänhet är något förskjutet i riktning mot blöjans framparti 5, är i skikten 11 och 12 av absorptions- kroppen 3 inblandat en termoreversibel superabsorbent.

Andelen termoreversibel superabsorbent bör vara minst 5% av den totala vikten i torrt tillstånd av den absorberande strukturen i grenområdet. Den termoreversibla superabsor- benten i grenområdet 6 är exempelvis baserad på tvärbunden N-isopropylakrylamid, eller en sampolymer av N-isopropylak- rylamid och någon karboxylsyrainnehållande vinylmonomer, såsonnexempelvis akrylsyra. Den termoreversibla superabsor- benten kan även baseras på en tvärbunden sampolymer av N-isopropylakrylamid och en polymeriserbar monomer in- nehållande sulfonsyra, såsom exempelvis monomerer av AMPS, d v s 2-akrylamido-2-metylpropansulfonsyra. Denna polymer sväller och absorberar vätska vid en temperatur under- stigande 32-35 °C. Således kan polymerens vätskeupptag- ningsförmåga utnyttjas först då temperaturen på kropp- svätskan svalnat till 32-35°C. Den termoreversibla polyme- ren kan även utgöras av ett cellulosaderivat uppvisande termoreversibel vätskeupptagningsförmåga, såsonlexempelvis EHEC, d v s etylhydroxyetylcellulosa. Vidare är även andra polymerer uppvisande en förändring i vätskeabsorberande förmåga inom 30-37°C temperaturintervallet givetvis 10 15 20 25 12 tillämpbara såsom termoreversibla superabsorbenter i den absorberande strukturens grenområde.

Den termoreversibla superabsorbenten är avsedd att absorbe- ra och binda eventuell vätska som kvarstannat i skiktet 11 efter det att detta dränerats av det andra spridnings- och lagringsskiktet. Härigenom undviks återvätning av kvarva- rande vätska. Dessutonltöms fiberstrukturen på vätska inför påföljande vätningar.

Begreppet superabsorbent skall i det här sammanhanget ges en relativt vid tolkning och skall anses omfatta såväl superabsorbentkorn som granuler, flingor eller korta fibrer.

Den i figur 3 visade blöjan 300 i genomskärning har huvudsakligen samma principiella uppbyggnad som blöjan 100 i figurerna 1 och 2. Således uppvisar blöjan 301 en mellan höljesskikten 301, Vidare består absorptionskroppen 303 av ett övre vätske- mottagande skikt 311, och ett underliggande vätskesprid- nings- och vätskelagringsskikt 312. I och kring blöjans 301 vätområde 316, förväntas träffas av utsöndrad kroppsvätska, 311 inblandat en termoreversibel superabsorbent. Det område 302 innesluten absorptionskropp 303. d v s det område av blöjan som först är i skiktet av skiktet 311 som innehåller en termoreversibel superab- sorbent, kan även innehålla en viss andel superabsorbent av konventionellt slag. _. Ö 70 FO H11. Ü 13 o o o >oí ooo o o >oí E ooo o P >oí oo_o__o>w øåo få Geo oso» o o Noa ooo oof oää ooo ooo ooo ofiï o >oä râw oo. eoooæsoo ooo ooo oflo oof :oi ooošoå oào oooo mao olo ö; .oeoh oNÉ ooof ooof Row o>oí t? oooo oooo oooo o >oí :Em to. eoooæeoo ooo, ooxå oao o :oi ooošoà oooo oooo uooo ooä GL .oefi F Jwaåwxm 10 15 20 25 30 (Il CJ \l 01 (N Q: 14 Exempel 1 Exempel 1 visar en tabell över vätskeabsorption, d v s svällning av tvärbunden polymer av N- isopropylakrylamid i en vattenlösning. Den tvärbundna polymeren av N-isopropylakrylamid är polymeriserad med en konventionell tvärbindare, sâsonxmetylenbisakrylamid. Försöket genomförs praktiskt genom att tillsätta 0,10 gram superabsorberande material innefattande 10 vikts-% N-isopropylakrylamid och 1 mol-% tvärbindare till en vattenlösning. Svällningen av polymeren, d v s svällningen av den termoreversibla superabsorbenten i vattenlösningen, mäts i volym/gram torr superabsorbent från temperaturen 27°C till temperaturen 37°C. Den termoreversibla superabsorbenten uppvisar således en lägre svällning i det högre temperaturintervallet från 32 till 37°C, respektive en högre svällning i det lägre temperaturintervallet från 27°C till 31°C. Denna förändring av superabsorbentens svällningsbenägenhet, d v s vätskeupptagande förmåga, avser både en temperatur- sänkning och en temperaturhöjning.

Uppfinningen är :i första hand avsedd för blöjor eller inkontinensskydd som skall användas under en längre tid, nattetid, Men naturligtvis är uppfinningen även till- exempelvis då vätning ofta sker vid flera tillfällen. ämpbar på andra typer av blöjor, inkontinensskydd, dam- bindor eller liknande.

Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till de här beskrivna utföringsexemplen, utan en rad ytterligare varianter och modifikationer är tänkbara inom ramen för de efterföljande patentkraven.

Claims (16)

10 15 20 25 30 35 40 f ï' I cv \| Uï (JJ m 15 PATENTKRAV

1. Absorberande struktur (3) i ett absorberande alster såsom en blöja (100), ett inkontinensskydd, en dambinda eller liknande, vilken struktur (3) uppvisar två ändpartier (4,5) samt ett däremellan beläget grenparti (6), varvid den absorberande strukturen (3) innefattar superabsorberande material med termoreversibel vätskeupptagningsförmåga, k ä n n e t e c k n a d a v att det superabsorberande materialet med termoreversibel vätskeupptagningsförmåga är lokaliserat till ett eller flera avgränsade områden i den absorberande strukturen (3).

2. Absorberande struktur enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att det superabsorberande materialet med termoreversibel vätskeupptagningsförmåga huvudsakligen är lokaliserat till strukturens grenparti (6).

3. Absorberande struktur enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d a v att det termoreversibla superbsorberande materialet är en termoreversibel polymer med en grumlingspunkt, CP, inom temperaturintervallet 30- 37°C och företrädesvis inom temperaturintervallet 32-35°C, varvid polymerens vätskeupptagningsförmåga förändras vid grumlingspunkten.

4. Absorberande struktur enligt föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att det termoreversibla superabsorberande materialets vätskeupptagningsförmåga är lägre vid en temperatur överstigande 32-35°C än vätskeupp- tagningsförmâgan vid en temperatur understigande 32-35°C.

5. Absorberande struktur enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att strukturen innefattar konventionellt superabsorberande material, d v s superab- 01 10 15 20 25 30 C.) (_T1 04 0"! 16 sorberandenmterialutantermoreversibelvätskeupptagnings- förmåga, varvid det konventionella superabsorberande materialet huvudsakligen är lokaliserat till strukturens ändpartier (4,5).

6. Absorberande struktur enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att andelen superabsorberan- de materia1.med termoreversibel vätskeupptagningsförmåga är minst 5% av den absorberande strukturens totala vikt i grenområdet.

7. Absorberande struktur enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att det superabsorberande materialet med termoreversibel vätskeupptagningsförmåga utgörs av tvärbunden polymer av N-isopropylakrylamid.

8. Absorberande struktur enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a d a v att det superabsorberande materialet med termoreversibel vätskeupptagningsförmåga utgörs av en tvärbunden sampolymer innehållande N-isopropy- lakrylamid och karboxylsyrainnehållande vinylmonomer.

9. Absorberande struktur enligt föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att den karboxylsyrainnehål- lande vinylmonomeren utgörs av akrylsyra.

10. Absorberande struktur enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a d a v att det superabsorberande materialet med termoreversibel vätskeupptagningsförmåga utgörs av en tvärbunden sampolymer innehållande N-isopropylakrylamid och sulfonsyrainnehållande monomer. 10 15 20 25 30 35 LH LD *J LH ou 01 17

11. Absorberande struktur enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a d a v att det superabsorberande materialet med termoreversibel vätskeupptagningsförmåga utgörs av etylhydroxyetylcellulosa

12. Absorberande struktur enligt något av föregående krav, k ä n 11 e t e c l< n a d a v att den absorberande strukturen uppvisar ett första och ett andra skikt där det andra skiktet uppvisar en högre densitet än det första skiktet.

13. Absorberande struktur enligt något av föregående krav, k ä n 11 e t e c 1: n a d. a v att den absorberande strukturen uppvisar komprimeringslinjer anordnade huvud- sakligen i strukturens längdriktning.

14. Absorberande alster såsonl en blöja (100), ett in- kontinensskydd, en dambinda eller liknande vilken in- nefattar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (1), ett vätskeogenomträngligt höljesskikt (2) och en mellan höljesskikten (1,2) innesluten absorberande struktur (3) vilken struktur uppvisar två ändpartier (4,5) samt ett däremellan beläget grenparti (6), k ä n n e t e c k n a d a'v att det superabsorberande materialet med termoreversi- bel vätskeupptagningsförmåga huvudsakligen är lokaliserat till den absorberande strukturens grenparti (6).

15. Absorberande alster enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d a v att det superabsorberande materialet med termoreversibel vätskeupptagningsförmåga huvudsakligen är lokaliserat till den del av den absorbe- rande strukturens grenparti (6) vilken är belägen närmast det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (1).

16. Absorberande alster enligt krav 15 och vidare upp- visande en absorberande struktur (3) vilken åtminstone 597 535 18 innefattar ett vätskemottagningsskikt (ll) beläget närmare det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (1) och ett vätske- lagringsskikt (12) beläget närmarfadet vätskeogenomträngli- ga höljesskiktet (2), k ä n n e t e c k n a d materialet med termoreversibel vätskeupptagningsförmâga huvudsakligen är lokaliserat till den absorberande struk- a v att det superabsorberande turens vätskemottagníngsskikt (ll).