SE506816C2 - Ett förfarande och en kommunikationsenhet för snabb identifiering av basstationer i ett kommunikationsnät - Google Patents

Description

lO l5 506 816 innefattar en följd av tidluckor, som definieras av en se- kvens av ramar och ett visst tidluckenummer i varje ram. Den mobila stationen kommunicerar med den första basstationen i varje TDMA-ram förutom under viloramar, som inträffar en gäng var 26:e ram. Under dessa viloramar genomförs identifieringen av den andra basstationen. En detaljerad beskrivning av iden- tifieringsförfarandet kan läsas i antingen de tekniska speci- fikationerna för GSM eller hos M. Mouly och M.B. Pautet "The GSM System for Mobile Communications", sid. 330-341.

Eftersom den nwbila stationen endast kan använda vilora- marna för identifiering av den andra basstationen, tar iden- tifieringsförfarandet betydande tid, typiskt omkring fyra se- kunder. I vissa lägen, exempelvis när en användare gär runt ett hörn i ett stadsomràde med skyskrapor eller träder in i en underjordisk järnvägsstation, mäste handover till en andra basstation genomföras mycket snabbt, om samtalet skall kunna fortsätta, eftersonx kvaliteten hos radioförbindelsen mellan den mobila stationen och den betjänande basstationen försäm- ras mycket snabbt. I sådana lägen är det viktigt att den tid som behövs för att förbereda handover, innefattande identifi- ering av den andra basstationen, är sä kort som möjligt.

USA-patent 5,189,734 beskriver ett cellulärt radiosystem, där en basstation i kommunikation med en mobil begär att bas- stationer hos en deluppsättning av angränsande celler reser- verar en kanal, så att ifall en handover genomförs till en basstation hos en av dessa celler detta kan göras snabbare än om reserveringen inte hade gjorts.

USA-patent 5,ll7,502 beskriver ett system för mobilradio- kommunikation, där en mobil station i. kommunikation med en första basstation. mäter styrkan hos signaler som tas emot från basstationer angränsande till den första basstationen tidluckor, dvs. under lediga tidluckor som inte används av den mobila stationen för kommunikation. åstadkomma en kommunikationsenhet, 506 816 *SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Det allmänna problemet son1 uppfinningen, hanterar' är att som kommunicerar med en första radiobasstation på en dedicerad kommunikationskanal i ett radiokommunikationsnät, som använder tidsdeladmultipelac- med förhöjd flexibilitet i cess, termer av när kommunika- tionsenheter kan ta emot signaler frán en andra basstation.

Problemet löses huvudsakligen av ett förfarande, där kom- munikationsenheten struntar i att kommunicera med den första basstationen under vissa tidluckor, som är tilldelade den de- dicerade kommunikationskanalen, och i stället använder dessa tidluckor för att ta emot signaler fràn den andra basstatio- nen. Problemlösningen innefattar en kommunikationsenhet med medel som behövs för att realisera förfarandet.

Närmare bestämt löses problemet pà följande sätt. Kommuni- kationsenheten väljer åtminstone en av tidluckorna i följden av tidluckor hos den dedicerade kommunikationskanalen. I den tidluckan tion, dvs. struntar i att kommunicera, valda blockerar kommunikationsenheten kommunika- med den första bassta- tionen pà den dedicerade kommunikationskanalen. Kommunika- tionsenheten väljer vidare en radiofrekvens, skild fràn den radiofrekvens som är associerad med den valda tidluckan för kommunikation pà den dedicerade kommunikationskanalen, och tar emot i den valda tidluckan signaler pà den valda frekven- sen fràn den andra basstationen.

Ett övergripande syfte med uppfinningen är att förse kom- munikationsenheten med en högre grad av flexibilitet vid be- slut när signaler från andra basstationer skall tas emot.

Ett mer specifikt syfte med uppfinningen vid realisering av förfarandet i en kommunikationsenhet av GSM-typ eller av en typ härledd från GSM (exempelvis DCSl800), är att snabba 506 816 upp förfarandet för identifiering av basstationer, sonx be- traktas såsom lämpliga kandidater för handover.

En generell fördel som uppfinningen ger är att kommunika- tionsenheten förses med en högre grad av flexibilitet i att besluta när signaler från andra basstationer skall tas emot.

En mer specifik fördel, som ges av uppfinningen, är att genom att implementera detta förfarande i en kommunika- tionsenhet (mobil station) av GSM-typ eller av en typ härledd från GSM, kan den tid som erfordras för förfarandet att iden- tifiera basstationer, som betraktas som lämpliga kandidater, förkortas. Detta gör att kommunikationsenheten kan genomföra handover fortare och detta resulterar i större chans att bibehålla ett etablerat samtal en mycket i lägen där snabb handover är kritisk.

Uppfinningen beskrivs nu mer detaljerat här nedan med hän- visning till de bifogade ritningarna.

FIGURBESKRIVNING Fig. 1 visar en schematisk vy av en del av ett GSM-nät.

Fig. 2 visar ett tiddiagram illustrerande grupperingen av tidluckor, TDMA-ramar och ramgrupper i GSM.

Fig. 3A visar ett tid-frekvensdiagram visande förhållandet mellan radiofrekvenskanaler och TDMA-ramar på nedlänken och upplänken i GSM.

Fig. 3B 'visar ett tid-frekvensdiagranx visande en fysisk kanal när frekvenshoppning inte används.

Fig. 3C visar ett tid-frekvensdiagram av en fysisk kanal vid användning av frekvenshoppning. 506 816 Fig. 4 visar ett tiddiagram av avbildningen av de logiska kanalerna frekvenskorrigeringskanal, synkroniseringskanal, gemensamstyrkanal och en-till-alla-sändningsstyrkanal (“broadcast control channel", BCCH) pà en ramgrupp om 51 ra- mar .

Fig. 5 visar ett tiddiagram av avbildningen av en fullhas- tighetstrafikkanal och dess tillhörande långsamma associerade styrkanal pà en ramgrupp om 26 ramar.

Fig. 6A visar ett tiddiagram av den relativa förskjutning- en mellan ramgruppen med 51 ramar och ramgruppen med 26 ra- mar .

Fig. 6B visar ett tiddiagram av effekten att stjäla både nedlänk- och upplänkstidluckan i den tredje TDMA-ramen i var- je ramgrupp om 26 ramar i enlighet med en förklarande utfö- ringsform av uppfinningen.

Fig. 7 visar ett blockschema av en GSM-mobilstation i en- lighet med en exemplifierande utföringsform av uppfinningen.

Fig. 8 visar ett tid-frekvensdiagram illustrerande stölden av tidluckor frán en tilldelad fysisk kanal i enlighet med en exemplifierande utföringsform av uppfinningen.

Fig. 9A, 9B och 9C visar flödesscheman av schemaläggningen av TDMA-ramar i en GSM-mobilstation enligt fig. 7.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER h"Fig. 1 illustrerar en del av ett GSM-nät NETl. Det geogra- fiska område som täcks av nätet NETI är indelat i celler Cl-CS. Varje cell Cl-C5 sörjer för radiotäckning i ett visst område och är tilldelad en viss uppsättning med frekvenser för kommunikation i detta omràde. lO 506 816 Varje cell Cl-C5 betjänas av en basstation, som kallas (BTS) i BTS1-Bwss med medel för att sända och ta emot från en kommunikationsenhet, (MS) MSl för när- varande lokaliserad i cellen. där den mobila sta- bassàndtagarstation GSM-terminologi, som kallas mobil station i GSM-terminologi, Cellen Cl, tionen MSl för närvarande är lokaliserad, kallas den betjä- nande cellen, och bassändtagarstationen BTS1 betjänande denna cell kallas den betjänande bassändtagarstation.

Den mobila stationen MS1 innefattar medel för kommunika- tion med bassåndtagarstationer BTS1-BTS5 i nätet och används få àtkomst till de tionstjänster som tillhandahålls av GSM-nätet NETl. En grupp av en abonnent för att kommunika- med bassändtagarstationer styrs (Bsc) Bsci-Bscz. styrs av en mobiltelefonväxel av en basstationsstyrenhet Ett antal basstationsstyrenheter BSCl-BSC2 (MSC) MSCl.

MSCI är ansvarig för att omkoppla samtal till och fràn mobila Mobiltelefonväxeln stationer lokaliserade i det omrâde som betjänas av mobilte- lefonväxeln.

När ett samtal etableras till eller från den mobila sta- tionen MSl tilldelas för samtalet en dedicerad kommunika- tionskanal CHI för kommunikation mellan den mobila stationen MSl och den betjänande bassändtagarstationen BTS1. Om den mo- bila stationen MSl rör sig under samtalet in i en annan cell C4 mäste en ny dedicerad kommunikationskanal CH4 tilldelas i denna cell C4 för att bibehålla det upprättade samtalet. Bas- sändtagarstationen BTS4 betjänande den andra cellen C4 blir den nya betjänande bassändtagarstationen och den gamla kommu- nikationskanalen CH1 frisläpps. Detta förfarande att byta kommunikationskanal för ett samtal när den mobila stationen MS1 rör sig in i en annan cell C4 kallas handover.

Kanalorganisationen hos GSM baseras på en kombination av (TDMA) cess(FDMA). I frekvensdomänen sker kommunikation pà olika ra- Det delat tidsdeladmultipelaccess och frekvensdeladmultipelac- diofrekvenser. tillgängliga frekvensutrymmet är 506 816 mellan ett antal bärvàgor med bärvàgsavstànd 200 kHz. Tiden är indelad i tidluckor. Varje tidlucka har en varaktighet om ca ~577 us.

Fig. 2 visar hur i tiddomänen TI, tidluckor TS är gruppe- rade i TDMA-ramar TF bestående av åtta tidluckor vardera.

TDMA-ramar grupperas vidare i två typer av ramgrupper: ram- grupp om 26 ramar 26MF innefattande 26 TDMA-ramar och ram- 51MF 51 TDMA-ramar.

Ramnummer är unika inom grupp om 51 ramar innefattande Varje TDMA-ram är tilldelad ett ramnummer. en hyperram bestående av 2.715.648 TDMA-ramar.

I en tidlucka TS pà en viss bärvàg sänds/tas emot informa- tion INFO såsom en skur BU. Där finns olika typer av skurar, (NB), (FB).

(SB), informationslösskur (“dummy burst”). vanlig skur frekvenskorrigeringsskur àtkomstskur (AB) synkronise- ringsskur och' Information utbyts i både nedlänksriktningen, dvs. sänd- ning fràn bassändtagarstationen till den mobila stationen och dvs. upplänksriktningen, sändning fràn den nwbila stationen till bassändtagarstationen.

Fig. 3A visar hur i frekvensdomänen FREQ olika radiofre- kvenser används för nedlänks RFC31D-RFC34D respektive upp- RFC3lU-RFC34U. I förskjuts TDMA-ramar i nedlänken TF31D-TF33D och upplänken TF31U-TF33U i tid relativt varandra. länksriktningen tiddomänen TI Vid bassändtagarstationen fördröjs en TDMA-ram pà upplänken TF31U med en fast tidperiod T31 om tre tidluckor fràn början av TDMA-ramen på nedlänken TF3lD.

Vid den mobila stationen är fördröjningen variabel för att medge justering för signallöptidsfördröjning (raminställning). För varje TDMA-ram i nedlänken TF3lD-TF33D finns en TDMA-ram i upplänkriktningen TF3lU-TF33U som är tilldelad samma TDMA-ramnummer. När en mobil station sägs ta emot eller sända i en 'viss TDMA-ran1 TF3l innebär detta i verkligheten mottagning i en TDMA-ram på nedlänken TF3lD och 506 816 sändning i en annan TDMA-ram pä upplânken TF3lU, där bàda ra- maffia har Samma ramnllmmer.

En fysisk kanal definieras i GSM såsom en sekvens av TDMA- (modulo 8) en fysisk kanal ramar, ett tidluckenummer och en frekvenshopp- ningssekvens, dvs. innefattar en följd av tidluckor som definieras av sekvensen av TDMA-ramar och ett visst tidluckslåge i varje TDMA-ram, där 'varje individuell tidlucka är associerad med en radiofrekvens som bestäms av frekvenshoppningssekvensen. För en fysisk kanal som inte an- vänder frekvenshoppning är alla tidluckor i en riktning, dvs. nedlänk eller upplänk, associerade med en och samma frekvens.

Fysiska kanaler i GSM är dubbelriktade vilket gör att in- formation kan överföras bàde i nedlänk- och upplänkriktning- en. Upplänkfrekvensen är relaterad till nedlänkfrekvensen med en fast frekvensförskjutning. Varje sådant par av' nedlänk- och upplänkfrekvens bildar en radiofrekvenskanal.

Fig. 3B visar ett exempel med en fysisk kanal CH3l när frekvenshoppning inte används. I tiddomänen TI använder kana- len CH31 tidluckan noll 0 i en sekvens innefattande tre TDMA- ramar TF35-TF37. dvs.

I frekvensdomänen FREQ används en radiofre- kvenskanal, en radiofrekvens RFC35D används i nedlänken och en annan RFC35U används i upplänken.

Pig. 3C visar ett annat exempel med en fysisk kanal CH32 som använder frekvenshoppning. I tiddomänen TI använder kana- len CH32 tidluckan ett 1 i en sekvens innefattande tre TDMA- ramar TF38-TF40. I frekvensdomänen FREQ används två radiofre- kvenskanaler, dvs. tvà radiofrekvenser används både i_ ned- länks RFC36D-RFC37D och upplänks RFC36U-RFC37U riktningen.

Den radiofrekvens som används för sändning i varje tidlucka förändras mellan tidluckor.

I varje cell Cl-CS (fig. 1) kallas en av radiofrekvenska- nalerna en BCCH-bärvàg BCCHI-BCCH5. 506 816 Ett antal logiska kanaler är definierade.

Frekvenskorrigeringskanalen (FCCH) förmedlar information för den mobila stationens frekvenskorrigering.

Synkroniseringskanalen (SCH) förmedlar information för av den mobila stationen (identitetskod ramsynkronisering (TDMA-ramnummer) och identifiering av en bassändtagarstation för bassändtagarstation -BSIC).

En-till-alla-sändningsstyrkanalen (BCCH) sänder allmän in- formation pà en bassändtagarstation per bassändtagarstations- basis.

(CCCH) kanaler som används i nedlänksriktningen för sökning av mobi- Den gemensamma styrkanalen består av en grupp av ler (paging mobiles) och tilldelning av dedicerade kanaler till mobila stationer, och i upplänksriktningen för att begä- ra tilldelning av dedicerade kanaler.

Trafikkanalen (TCH) används för att förmedla användar in- (tal eller data). olika trafikkanaler klassificerade såsom full- formation Det finns en hel uppsättning av eller halvhas- tighet och i enlighet med den typ av användarinformation som förmedlas, fullhastighetstrafikkanal för tal (TCH/FS) dardata exempelvis och halvhastighetstrafikkanal för 4,8 kbit/s använ- (TCH/H4,8).

För varje trafikkanal finns en långsam associerad styrka- (SACCH/T) pelvis begära förändring av uteffekten och i upplänkriktning- nal som används i nedlänkriktningen för att exem- en för att rapportera resultaten av signalstyrkemätningar pà angränsande bassändtagarstationer.

Olika kombinationer av logiska kanaler är definierade och avbildade pà fysiska kanaler. Pig. 4 och 5 innehåller exempel lO 506 816 pà hur logiska kanaler är avbildade pà TDMA-ramar i tiddomä- nen TI.

Fig. 4 visar en av de definierade avbildningarna 40 bestå- ende av frekvenskorrigeringskanal FCCH, synkroniseringskanal SCH, en-till-alla-sändningsstyrkanal BCCH och gemensam styr- kanal CCCH avbildade tillsammans pà en ramgrupp om 51 ramar.

Denna avbildning 40 används i nedlänkriktningen och den an- vända fysiska kanalen är tidluckan noll i varje TDMA-ram pà BCCH-bärvàgen. Den sista ramen IDLE5l i ramgruppen om 51 ra- mar är ledig, dvs. där finns ingen logisk kanal avbildad pà denna ram.

Fig. 5 visar en annan av de definierade avbildningarna 50 bestående av en fullhastighetstrafikkanal TCH tillsammans med sin långsamma associerade styrkanal SACCH avbildad på en ram- grupp om 26 ramar. För denna avbildning 50 är den sista TDMA- ramen IDLE26 i varje ramgrupp ledig, dvs. ingen information sänds eller tas emot i denna ram. Denna avbildning 50 används i bade nedlänk- och upplänkriktningen. Ett antal olika fysis- ka kanaler kan användas för att förmedla denna avbildning 50.

Den lediga ramen IDLE26 innefattas inte i den sekvens av TDMA-ramar som utgör.den fysiska kanalen, dvs. där finns ing- en tidlucka tilldelad till den fysiska kanal som används i den lediga ramen IDLE26.

Ytterligare detaljer om kanalkonstruktioner för GSM kan läsas i de tekniska specifikationerna för GSM 05.01 och 05.02.

I GSM baseras en basstationsstyrenhets BSCl (fig. 1) be- slut att initiera handover av en nmbilstation MS1 till en annan cell C4 delvis pà mätresultat som rapporteras av den mobila MS1 pà nedlänk BCCH- bärvàgor BCCH2-BCCH5 i. angränsande celler C2-C5. sättning för möjligheten att stationen signalstyrkan hos En förut- genomföra handover av den mobila stationen MSI till en annan cell C4 är att medelsignalstyrkan 11 506 816 för BCCH-bärvågen BCCH4 hos denna cell C4 har rapporterats av den mobila stationen MS1 till basstationsstyrenheten BSCl.

Nedlänk BCCH-bärvågorna BCCHI-BCCH5 i alla celler Cl-C5 sänds alla kontinuerligt på alla tidluckor och utan variation av RF-nivå. Detta gör att en mobil station MS1 kan mäta sig- nalstyrkan hos BCCH-bärvågen BCCH4 i en cell C4 närhelst det- ta behövs.

När en trafikkanal har tilldelats till en mobil station MS1 måste den mobila stationen MS1 mäta styrkan hos den mot- tagna signalen för alla nedlänk BCCH-bärvågor BCCH2-BCCH5 i BCCH-tilldelningslistan (BA-listan), betjänande bassàndtagarstationen BTSl. som tas emot från den BCCH-bärvàgorna BCCH2- BCCH5 i BA-listan mäts den ena efter den andra. Mätningarna utförs i nästan varje TDMA-ram mellan sändnings- och mottag- ningstidluckorna pà den tilldelade fysiska kanalen CHl bäran- de trafikkanalen och dess långsamma associerade styrkanal.

Medelvärdena av mätresultaten för varje BCCH-bärvåg BCCH2- BCCH5 beräknas över en period hos en långsam associerad styr- l04 TDMA-ramar för en trafikkanal asso- kanals ramgrupp, dvs. cierad med en långsam associerad styrkanal.

För att åstadkomma tillförlitlig handover erfordrar GSM- specifikationerna att den mobila stationen MS1 identifierar vilken bassändtagarstation BTS4 det är som uppmäts före rap- portering av mätresultaten för en viss BCCH-bärvåg BCCH4. För att identifiera en bassändtagarstation BTS4 mäste den mobila stationen MS1 åstadkomma synkronisering med bassändtagarsta- tionen BTS4. Åstadkommandet av synkronisering med en bassänd- Först de- tekterar och avkodar den mobila stationen MS1 frekvenskorri- (fig. 4) lig idé av tidläget hos tidluckan noll på BCCH-bäraren BCCH4 (fig. 1). la stationen MS1 synkroniseringskanalen SCH tagarstation BTS4 utgörs av ett tvàstegsförfarande. geringskanalen FCCH för att åstadkomma en översikt- I det andra steget detekterar och avkodar den mobi- (fig. 4). niseringskanalen förmedlar information beträffande bassändta- Synkro- 506 816 12 garstationens -BTS4 identitet tetskod), stationen MS1 bassândtagarstationens BTS4 identitet.

(BsIc - så efter avkodning av denna kanal, basstationsidenti- vet den mobila Det är under lediga ramar i den använda ramgruppskonstruk- tionen med 26 ramar som används för trafikkanalen, som den mobila stationen MS1 försöker detektera frekvenskorrigerings- kanalen och synkroniseringskanalen hos angränsande bassändta- garstationer BTS2-BTS5. Emellertid är det endast när en av dessa lediga ramar sammanfaller i tid med en TDMA-ram som an- vänds för frekvenskorrigeringskanalen eller för synkronise- ringskanalen av en angränsande bassändtagarstation BTS2-BTS4, som den mobila stationen MS1 framgångsrikt kan detektera en av dessa kanaler.

Fig. 6A illustrerar mekanismen i. GSM som garanterar att lediga ramar i tiddomänen TI, med en gemensam beteckning I, i ramgruppskonstruktionen med 26 ramar bärande trafikkanalen och ramar i ramgruppskonstruktionen med 51 ramar bärande fre- kvenskorrigeringskanalen, med en gemensam beteckning F, och synkroniseringskanalen, med en gemensam beteckning S, samman- faller i tid med regelbundna intervall. Ramar i ramgruppskon- struktionen med 26 ramar bärande den långsamt associerade styrkanalen har en gemensam beteckning A.

Bàda ramkonstruktionerna upprepas. För varje ramgrupp om 51 ramar förskjuts den lediga ramen I i ramgruppskonstruktio- nen tned 26 ramar en. TDMA-ranx i förhållande till ramarna i ramgruppskonstruktionen med 51 ramar, pà grund av de aritme- tiska egenskaperna hos 26 och 5l. Den andra gängen en ledig ram I6l inträffar i ramgruppskonstruktionen med 26 ramar sam- manfaller med en ram F61 i ramgruppskonstruktionen med 51 ra- mar' bärande frekvenskorrigeringskanalen_ Nio ramgrupper med 26 ramar senare sammanfaller pà nytt en ledig ram I62 i ram- gruppskonstruktionen med 26 ramar med en frekvenskorrige- ringskanalsram F64. Pà grund av den lediga ramen IF i ram- gruppskonstruktionen med 51 ramar är det längsta intervallet 13 506 816 mellan två pà varandra följande förekomster av en ledig ram I i ramgruppen med 26 ramar sammanfallande med en frekvenskor- Följaktli- gen àstadkommer denna mekanism att den mobila stationen ga- rigeringskanalsram F elva ramgrupper om 26 ramar. ranteras ha ett tillfälle att detektera en frekvenskorrige- ringskanal inom en tidsperiod motsvarande elva ramgrupper om 26 ramar.

För att förkorta den tid som behövs för att detektera fre- kvenskorrigeringskanalen F eller synkroniseringskanalen S hos en angränsande basstation behöver den mobila stationen ha fler tillfällen att detektera och avkoda dessa kanaler än en- dast under de lediga ramarna I i ramgruppskonstruktionen om 26 ramar. Uppfinningen åstadkommer sådana tillfällen.

Grundprincipen hos förfarandet i enlighet med uppfinningen beskrivs nedan med hänvisning till fig. 8 och l. Fig. 8 visar ett exempel pà en tilldelad fysisk kanal CHI, som är dedice- (fig. 1) I tiddomänen rad för kommunikation mellan en mobil station MSI och den betjänande bassändtagarstationen BTSI.

TI (fig. 8) i en sekvens av TDMA-ramar. består den fysiska kanalen CHl av tidlucka tvâ 2 I frekvensdomänen FREQ används en radiofrekvens RFC8lD i nedlänken och en annan frekvens RFC8lU används i upplänkriktningen. Den mobila stationen MS1 väljer åtminstone en av tidluckorna TS1 i följden av tidluckor 2, I den valda tidluckan TSl ignorerar/blockerar den mobila stationen MSl kommunikation som utgör den fysiska kanalen CH1. med den betjänande bassändtagarstationen BTSl pà den dedice- rade fysiska kanalen CHl, dvs. beroende pà om den valda tid- luckan ligger i upplänkriktningen eller nedlänkriktningen, så struntar den mobila stationen MSI i att sända eller ta emot en skur i den valda tidluckan. Den mobila stationen MS1 väl- jer vidare en radiofrekvens skild från den radiofrekvens RFCBIU som år associerad med den valda tidluckan TSl för kom- I detta ex- empel väljer den mobila stationen MSI frekvensen FREQ4 munikation pà den dedicerade fysiska kanalen CHI. (fig. 1) som används av den andra bassändtagarstationen BTS4 för 506 816 14 sändning av BCCH-bärvàgen BCCH4. Den mobila stationen tar i den valda tidluckan TS1 emot signaler BCCH4 pà den valda fre- kvensen FREQ4 från den andra bassändtagarstationen BTS4.

Den mobila station MSl, som "stjäl" en tidlucka TS1 8) genon1 att blockera kommunikation. i denna tidlucka TS1, {fig. åstadkommer en liknande effekt som om skuren hade förlorats sàsonx ett resultat av' ett sändningsfel orsakat av störning eller brus. Om inte alltför mànga skurar går förlorade under en kort tidsperiod gör kanalkodningen och interfolieringsar- rangemangen hos GSM att information kan àterskapas pà motta- garsidan. Följaktligen, om den kombinerade effekten av reella sändningsfel orsakade av störning eller brus och förlorade skurar orsakade av att den mobila stationen MSI stjäl tid- luckor TS1-TS2, son1 tillhandahålls av' kanalkodningen och interfolieringsar- inte överskrider den felkorrigeringsförmàga rangemangen i GSM, förloras ingen information.

Informationsblock sänds/tas emot i ett antal skurar, exem- pelvis för en fullhastighetskanal förmedlande tal interfolie- ras ett 2O ms talblock över àtta skurar. I teorin kan fyra av dessa skurar förloras och en kanalavkodare vid mottagaränden En vid stöld av tidluckor fràn den fysiska ka- kan fortfarande återskapa den förlorade informationen. lämplig princip, nalen, är att stjäla endast så många tidluckor med skurar förmedlande ett visst datablock sà att kanalavkodaren med hög sannolikhet kan återskapa den förlorade informationen även när vissa ytterligare skurar förloras pà grund av verk- liga sändningsfel. I exemplet ovan innebär denna princip att den mobila stationen stjäl en eller tvà av de åtta tidluckor- na med skurar bärande 20 ms block med taldata.

Om den mobila stationen MSI (fig_ 8) länktidluckorna RX omedelbart före och efter denna tidlucka (fig. 1) kan tidsintervallet T8l mellan ned- stjäl en tidlucka TS1 pà upplänken, användas för att ta emot signaler från en andra bassändtagar- station BTS4. Om den mobila stationen MSI stjäl en tidlucka 506 816 TS2 pà nedlänken blir samma tidsbelopp tillgängligt. Om i en TDMA-ram TF80, den mobila stationen MS1 stjäl både nedlänk- tidluckan TS2 TSl blir ett tidsintervall T82 tillgängligt för att ta emot signaler från och upplänktidluckan längre en andra bassändtagarstation BTS4. Detta är samma tidsbelopp som är tillgängligt i en ledig ram för detektering av avkod- ning av frekvenskorrigeringskanalen eller synkroniseringska- nalen pà en BCCH-bärvàg.

Fig. 6B visar effekten i tiddomänen TI när en GSM- mobilstation i enlighet med uppfinningen stjäl i varje ram- grupp om 26 ramar bàde nedlänk- och upplänktidluckorna i den tredje TDMA-ramen, med en gemensam beteckning X, och använder dessa TDMA-ramar tillsammans med de lediga ramarna I för de- tektering av frekvenskorrigeringskanalen. Såsom visas i fig. 6A sammanfaller den andra förekomsten av en ledig ram I6l i ramgruppskonstruktionen med 26 ramar i tid med en frekvens- korrigeringskanalsram F61 i ramgruppskonstruktionen med 51 ramar. Nästa gäng det är möjligt att detektera frekvenskorri- geringskanalen F i den tredje TDMA-ramen X6l är i den fjärde ramgruppen med 26 ramar, som följer denna lediga ram I61. När både den tredje TDMA-ramen X och den lediga ramen I i varje ramgrupp om 26 ramar används för att detektera frekvenskorri- geringskanalen F på en BCCH-bärvàg garanteras den mobila sta- tionen ha tillfälle att detektera och avkoda frekvenskorrige- ringskanalen F inom en tidsperiod motsvarande de sex ram- grupperna om 26 ramar, dvs. fem ramgrupper om 26 ramar mindre än när endast de lediga ramarna I var tillgängliga för detta ändamål.

När frekvenskorrigeringskanalen väl har detekterats och avkodats i en ram X61, behöver inte den mobila stationen vän- ta tills nästa lediga ram I63 som sammanfaller med en synkro- niseringskanalranx S i ramgruppskonstruktionen om 51 ramar, utan kan i stället beräkna när nästa ram Y sammanfallande med en synkroniseringskanalram S inträffar och om så bedöms lämp- 506 816 16 ligt, stjäla tidluckor i denna ram Y och använda ramen Y för att detektera och avkoda synkroniseringskanalen.

I en GSM-mobilstation i enlighet med uppfinningen föredras ovannämnda principer för stöld av tidluckor.

Fig. 7 visar en GSM-mobilstation MS1 i enlighet med upp- finningen. Den mobila stationen MS1 innefattar: 717-720, 723-724 för kommuni- kation pà en dedicerad fysisk kanal med den betjânande bas- - kommunikationsmedel 703-714, sändtagarstationen, - tidluckevalmedel 717-718 för att välja åtminstone en av de tidluckor som bildar den dedicerade fysiska kanalen, 717-718 att kommunikation med den betjânande bassändtagarstationen i - kommunikationsblockeringsmedel för blockera den valda tidluckan, - radiofrekvensvalmedel 708, 717-718 för att välja en radio- frekvens sonx används av' en andra bassändtagarstation för sändning av en BCCH-bärvàg, där denna valda frekvens skil- jer sig fràn den frekvens som är associerad med den valda tidluckan för kommunikation pà den dedicerade fysiska kana- len, - medel 708-709, 723-724 för att ta emot BCCH- bärvàgssignaler, som sänds av den andra bassändtagarstatio- nen på den valda frekvensen i den valda tidluckan, - medel 721 för att detektera och avkoda den frekvenskorrige- ringskanal som bärs av nämnda BCCH-bärvàg, - medel 713 för att detektera och avkoda den synkroniserings- kanal som förmedlas av nämnda BCCH-bärvàg.

Mer detaljerat innefattar den mobila stationen MS1 en mik- röfon 701 ansluten till en A/D-omvandlare 702 som samplar den analoga signalen fràn mikrofonen med en frekvens om 8 kHz och representerar varje sampel med 13 bitar§ Samplen bearbetas av en talkodare 703 i block motsvarande tidsperioder om 20 ms. Talkodaren 703 komprimerar representa- 506 816 17 tionen av ett 20 ms block från 2080 bitar ned till 260 bitar.

För varje 20 ms block med utdata fràn talkodaren 703 indike- rar talkodaren huruvida datablocken innefattar tal eller en- dast brus, där det senare kodas såsom tystnadsbeskrivande ra- mar (”silence descriptor frames", SID).

En kanalkodare 704 introducerar redundans i dataflödet för_ att möjliggöra detektering eller till och med korrigering av signalfel, som uppkommer under sändning. De 260 bitar som le- vereras av talkodaren för varje 20 ms block expanderas av ka- nalkodaren till kodord om 456 bitar.

Kodorden som matas ut fràn kanalkodaren 704 interfolieras Ett kodord med 456 bitar representerande ett 20 ms talblock interfolie- över ett antal skurar av en interfolierare 705. ras diagonalt över àtta pä varandra följande skurar.

En skurgenerator 706 samlar utdata fràn interfolieraren, som skall sändas i en skur, och arrangerar denna information i en korrekt skur. Utdata från skurgeneratorn utgörs av en analog basbandssignal.

En radiosändare 707 omvandlar den basbandssignal, som mot- tagits fràn skurgeneratorn 706 till en radiosignal genom att modulera en bärvàg med en viss radiofrekvens som bestäms av en frekvenssyntetisator 708 och förstärka den modulerade ra- diosignalen till en lämplig effektnivà.

Den mobila stationen MSI innefattar också en radiomottaga- re 709 som tar emot radiosignaler pá en viss radiofrekvens, som bestäms av frekvenssyntetisatorn 708. Radiomottagaren 709 omvandlar radiosignalerna till en analog basbandssignal.

Den analoga frän basbandssignalen 709 Varje sampel repre- radiomottagaren samplas av en andra A/D-omvandlare 710. senteras av en amplitud - RSSI) (”Received Signal Strength Indicator” och fasinformation. 506 816 18 Data från A/D-omvandlaren bearbetas av en utjämnare 711.

Utdatat från utjämnaren består av det skattade innehållet i den mottagna skuren och en indikation beträffande tillförlit- ligheten hos denna skattning för varje bit i skuren.

En avinterfolierare 712 samlar data från flera skurar och genomför den motsatta operationen till interfolieraren 705.

Utdata från avinterfolieraren 712 består av kodord om 456 bi- tar och en indikation beträffande tillförlitligheten hos var- je bit.

En kanalavkodare 713 genomför feldetektering och korrige- ring på utdatat från avinterfolieraren 712. I denna process tas hänsyn till tillförlitligheten hos varje bit. Utdata från består av datablock om 260 skattning av antalet bitfel i datablocket och en indikation innehåller tal- kanalavkodaren 713 bitar, en om huruvida datablocket eller brusinforma- tion, dvs. en SID-ram.

En talavkodare 714 genomför det omvända förfarandet till talkodaren 703 och expanderar de 260 bitarna till 2080 data- bitar, som konsumeras av en D/A-omvandlare 715, som drivs vid en frekvens om 8 kHz för att alstra en analog signal, som i sin tur används av en hörtelefon 716 för att alstra ljud.

Varje gäng brusinformation tas emot lagrar talavkodaren 714 denna information för senare användning vid brusalstring.

Den mobila stationen MS1 innefattar vidare en centralpro- (CPU) (ROM) övergripande styrningen av den mobila stationen och styr and- cessorenhet 717 som utför programinstruktioner lagrade i ett läsminne 718. Nämnda CPU 717 är ansvarig för den ra enheter i den mobila stationen i enlighet med programin- struktionerna.

Resultat i form av digitala data som produceras av de oli- ka enheterna utbyts via ett direktàtkomstminne (RAM) 719, ex- 506 816 19 empelvis utdata från talkodaren 703 lagras i nämnda RAM 719 och kanalkodaren 704 hämtar sitt indata från nämnda RAM 719.

Programinstruktioner för nämnda CPU 717 och permanenta da- ta lagras i ett läsminne (ROM) 718.

En tidgivningsgenerator 720 innefattar en uppsättning räk- Tl, T2, T3 och QB, den mobila stationen. nare, som används såsom en tidsreferens i Dessa räknare drivs kontinuerligt när T2 och T3 re- (se exempelvis den mobila stationen är aktiverad. Räknarna Tl, presenterar TDMA-ramnumret i reducerat format GSM 05.02) sentera tidgivningen i en TDMA-ram med en upplösning om 0,25 och kvartsbitsräknaren QB används för att repre- bitperioderx När den. mobila stationen synkroniseras med en angränsande bassändtagarstation detekteras och avkodas den frekvenskorrigeringskanal och den synkroniseringskanal som bärs av den BCCH-bärvàg som sänds av denna bassändtagarsta- RAM delta- i förhållande till de T3 och QB, Tidgivargeneratorn 720 tion, 719, Tl, respektive räknarna Tl, och denna bassändtagarstations tidläge lagras i representerad såsom en uppsättning deltavärden, delta-T2, delta-T3 och delta-QB, T2, kan också programmeras av nämnda CPU 717 till att alstra av- Yt- terligare en annan egenskap som erbjuds av tidgivargeneratorn brottssignaler till nämnda CPU 717 vid vissa tidpunkter. är att för tidskritiska funktioner, såsom de som förorsakar radiosändaren 708 att sända en skur i en viss tidlucka, kan tidgivargeneratorn 720 programmeras av nämnda CPU 717 till att alstra strobsignaler till den enhet som utfört funktio- nen, beordrande denna enhet att starta/stoppa funktionens ut- förande.

Databussen för utbyte av data mellan de olika enheterna och. minnena 718-719 såväl soul styrbussen rnöjliggörande för nämnda CPU 717 att styra de olika enheterna visas inte i fig. 7. Såsom påpekats tidigare innebär datautbytet mellan de oli- ka enheterna lagring av data i och läsning av data frán nämn- l5 506 816 da RAM 719. De logiska dataflödena mellan enheter indikeras med streckade linjer.

För att möjliggöra exempelvis sändning av fax eller fil- överföring till en PC ansluten till den mobila stationen MSl innefattar den mobila stationen en universell asynkron motta- gare och sändare ("Universal Asynchronous Receiver and Trans- UART) 725. Data som skall sändas strömmar från nämn- da UART 725 till kanalkodaren 704, ta strömmar fràn kanalavkodaren 713 till nämnda UART. mitter“, under det att mottaget da- De ex- akta detaljerna för kanalkodning och interfoliering av data skiljer sig något fràn kanalkodningen och interfolieringen av fullhastighetstal, men de grundläggande principerna är desam- ma. De tekniska specifikationerna för* GSM 05.03 innefattar den detaljerade informationen beträffande kanalkodning och interfoliering i GSM.

När ett samtal har upprättats till eller fràn den mobila (fig. 1) tilldelats för kommunikation mellan den mobila stationen MS1 stationen MSl har en dedicerad fysisk kanal CHl och den betjänande bassändtagarstationen BTSl.

För varje TDMA-ram i sekvensen av TDMA-ramar definerande den tilldelade fysiska kanalen CH1 (fig. 8) stationen MS1 emot en normal skur i den tilldelade tidluckan RX pà nedlänken, tar den mobila sänder en normal skur i den tilldelade tid- luckan TX på upplänken och mäter signalstyrkan hos en av BCCH-bärvàgorna BCCH2-BCCH5 (fig. 1) av BCCH. i listan för tilldelning Mottagning av en skur utförs genom att nämnda CPU 717, be- ordrar frekvenssyntetisatorn 708 att byta till radiofrekven- sen RFC81D (fig. 8) som bär denna skur och beordrar radiomot- tagaren 709 och den andra A/D-omvandlaren 710 att ta emot och sampla skuren under mottagningstidluckan RX. 506 816 21 vid stöld av en tidlucka Tsz (fig. s) utförs inget av ovannämnda steg för nmttagning av en skur. i nedlänkriktningen För CPU 718. när att simulera att en skur har tagits emot beordrar nämnda 717 avinterfolieraren 712 att läsa en skur lagrad i ROM Denna lagrade skur motsvarar utdatat frän utjämnaren 711 en helt oanvändbar skur har tagits dvs. emot, varje bit är märkt med en tillförlitlighetsindikator indikerande att biten är helt otillförlitlig. Detta resulterar i att kanalav- kodaren 713 helt ignorerar dessa bitar.

Sändning av en skur utförs genom att nämnda CPU 717 beord- rar frekvenssyntetisatorn. 708 att byta till radiofrekvensen nFcsin (fig. s) switch 723 att koppla radiosändaren 707 till antennen 724 och som skall bära denna skur, beordrar nämnda beordrar skurgeneratorn 706 och radiosändaren 707 att sända skuren under sändningstidluckan TX.

Vid stöld av en tidlucka TS1 (fig. 8) utförs inget av ovannämnda steg för sändning av en skur. i upplänksriktningen För denna tidlucka struntar nämnda CPU 707 att beordra skurgene- ratorn 706 att alstra en skur frän utdatat från interfoliera- ren 705.

Mätning av signalstyrkan hos en av BCCH-bärvàgorna BCCH4 (fig. 1) nämnda CPU 717 beordrar frekvenssyntetisatorn 708 att byta till frekvensen FREQ4 hos BCCH-bärvàgen BCCH4, diomottagaren 709 att börja mottagningen och efter en viss i en av de angränsande cellerna C4 utförs genom att beordrar ra- tid beordrar den andra A/D-omvandlaren 710 att sampla mätaren för mottagen signalstyrka 722.

När en TDMA-ram används för att lyssna pà en BCCH-bärväg BCCH4 (fig. 1) nämnda CPU 717 frekvenssyntetisatorn 708 att byta till fre- kvensen FREQ4 hos BCCH-bärvàgen BCCH4, Radiomottagaren 709 TDMA-ramen. efter frekvenskorrigeringskanalen beordrar som skall avlyssnas. och tar emot data under hela till digitalt av A/D- startas Data omvandlas format 506 816 22 omvandlaren 710 och bearbetas av FCCH-detektorn 721. Resulta- ten fràn FCCH-detektorn 721 indikerande sannolikheten att en frekvenskorrektionsskur har detekterats och tidlägesinforma- tion beträffande denna skur lagras i RAM 719. Efter sex ram- grupper med 26 ramar för vilka data har samlats och bearbe- tats av FCCH-detektorn 721 i både den tredje TDMA-ramen och den lediga ramen utför nämnda CPU 717 en analys av de lagrade resultaten i nämnda RAM 719 för att bestämma huruvida en fre- kvenskorrigeringsskur har tagits emot. Om ingen frekvenskor- rigeringsskur hittas betraktas den avlyssnade radiobävàgen såsom ej varande en BCCH-bärvàg och alla resultat om signal- styrkemätningar beträffande denna bärvàg avlägsnas. Om en frekvenskorrigeringsskur betraktas beslutar såsom mottagen nämnda CPU 717 i vilken ram den mobila stationen MS1 skall lyssna pà BCCH-bärvàgen BCCH4 efter synkroniseringskanalen.

När en TDMA-ram används för att lyssna pà en BCCH-bàrvå: BccH4 (fig. 1) CPU 717 frekvenssyntetisatorn 708 att byta till frekvensen för den BCCH-bärvàg BCCH4, efter synkroniseringskanalen beordrar nàmni. som skall avlyssnas. Radiomottaga- ren 709 startas och tar emot data under hela TDMA-ramens var- aktighet. Data omvandlas till digitalt format av A/D- omvandlaren 710. Utjämnaren 711 och kanalavkodaren 713 beord- ras av nämnda CPU 717 att bearbeta utdatat fràn A/D- omvandlaren 710 på jakt efter en synkroniseringsskur. Resul- taten fràn kanalavkodaren 713 indikerar huruvida en synkroni- seringsskur har detekterats, och om sà är fallet innefattar resultaten också det avkodade TDMA-ramnumret och identifie- ringskoden för bassändtagarstationen (BSIC). Om ingen synkro- niseringsskur har detekterats betraktas radiobärvàgen såsom icke varande en BCCH-bärvàg och alla data, såsom resultaten av signalstyrkemätningarna, relaterade till denna bärvàg av- lägsnas.

Tidgivningsgeneratorn 720 programmeras till att avbryta Nämnda CPU 717 be- slutar hur nästa TDMA-ram skall schemaläggas. Fig. 9A, 98 och nämnda CPU 717 en gång i varje TDMA-ram. 23 9C visar de steg som utförs av nämnda CPU 717 vid schemalägg- ning av TDMA-ramar i en mobil station MSI i enlighet med fig. 7.

Fig. 9A visar hur för varje uppkommande TDMA-ram det be- slutas i steg 902 huruvida ramen är ledig eller inte. Om ra- men inte är ledig (alternativ NEJ) kontrolleras i steg 903 huruvida nästa ram är lämplig för stöld. En ram är lämplig för stöld om den är den tredje TDMA-ramen i en ramgrupp om 26 ramar eller om ramen har designerats för detektering av syn- kroniseringskanal. Om inte är för stöld (alternativ NEJ) ramen lämplig kontrolleras i steg 904 huruvida den mobila stationen arbetar i DTX-modus (icke-kontinuerlig överföring).

Om den mobila stationen inte arbetar i DTX-modus NEJ) på den tilldelade dedicerade fysiska kanalen. CHl (alternativ schemaläggs ramen i steg 905 för mottagning och sändning (fig. 1) följt av signalstyrkemätning pà en av nämnda BCCH-bärvägorna BCCH2-BCCH5 i listan för BCCH-tilldelning. i DTX-modus kontrolleras i steg 906 huruvida det finns information Om den. mobila stationen arbetar (alternativ JA) att sända.

Om det finns information att sända (alternativ JA) schemaläggs ramen i steg 905 såsom beskrivits i den tidigare sektionen. Om det inte finns information att sända (alternativ NEJ), dvs. den information som står i tur att sändas består endast av brusinformation, genomförs ingen sändning j. TDMA-ramen. I steg 907 schemaläggs mottagning på den tilldelade dedicerade fysiska kanalen CHl som vanligt, men efter mottagartidluckan registreras resten av TDMA-ramen i steg 908 för signalstyrkemätning medgivande mätning av mer än en BCCH-bärvàg BCCH2-BCCH5 i listan för BCCH-tilldelning. 9B visar hur, Fig. om det beslutades i steg 902 (alternativ JA), 9A) det görs en (fig. att nästa ram är en ledig ram kontroll i steg 909 för att bestämma huruvida en frekvenskor- rigeringskanaldetektering på en viss BCCH-bärvàg BCCH4 pågår.

Om en sådan detektering pågår (alternativ JA) görs en kon- 506 816 506 816 24 troll i steg 910 huruvida tillräckligt många lediga ramar och stulna ramar, motsvarande den tid som behövs för att garante- ra att i en av dessa ramar den mobila stationen MSI har ett tillfälle att detektera frekvenskorrigeringskanalen, dvs. sex ramgrupper om 26 ramar, har använts för denna detektering. Om färre än sex ramgrupper om 26 ramar har använts (alternativ NEJ) schemaläggs nästa ram i steg 911 för fortsatt frekvens- korrigeringskanaldetektering_ Om sex ramgrupper om 26 ramar har använts för den. pägàende detekteringen (alternativ' JA) analyseras resultaten fràn FCCH-detektorn i steg 912 för att bestämma. onx en frekvenskorrigeringsskur har* hittats. Om en frekvenskorrigeringsskur har hittats (alternativ JA), desig- neras en lämplig ram i steg 913 för detektering av den syn- kroniseringskanal som bärs av denna BCCH-bärvág BCCH4. Krite- rierna för att designera en. ranx för' detta. ändamål, förutom att TDMA-ramen skall sammanfalla med en synkroniseringskanal- ram i ramgruppskonstruktionen. om 51 bitar pà nämnda BCCH- bärvàg BCCH4, socierade styrkanalen. är att ramen inte används av den làngsamma as- I steg 914 kontrolleras huruvida det är nästa ram som har designerats för detektering av synkroni- i vilket fall (alternativ JA) ram schemaläggs i enlighet därmed. Om nästa ram inte är de- seringskanal, i steg 915 denna signerad för detektering av synkroniseringskanal (alternativ NEJ) schemaläggs hela ramen i steg 916 för signalstyrkemät- ningar ett BCCH2-BCCH5 i listan för BCCH-tilldelning. möjliggörande mätning av antal BCCH-bärvàgor Om det i steg 909 beslutades att ingen detektering av fre- kvenskorrigeringskanal pàgàr (alternativ NEJ), kontrolleras i steg 917 huruvida ramen är designerad för detektering av syn- Om så är fallet (alternativ JA) kroniseringskanal. schema- läggs den lediga ramen för detta ändamål i steg 918.

Om det beslutades i steg 917 att ramen inte är designerad för detektering av synkroniseringskanal (alternativ NEJ), el- ler om kontrollen i steg 912 indikerar att detektering av frekvenskorrigeringskanal har avslutats pà ett icke fram- 506 816 gàngsrikt sätt (alternativ NEJ), är den lediga ramen till- gänglig för att päbörja en ny detektering av frekvenskorrige- ringskanal eller genomföra omkonfirmering av synkroniserings- kanalen pà BCCH-bärvàgor för vilka synkroniseringskanalen ti- digare har detekterats och avkodats. 919 identifierad BCCH-bärvàg BCCH3 bland de sex starkaste BCCH- Om sä är fallet (alternativ JA) detektering av frekvenskorrigeringskanal I steg kontrolleras huruvida där finns en icke- bärvàgorna. påbörjas en ny BCCH- bärvág BCCH3 och i steg 920 schemaläggs ramen i enlighet där- för denna med.

Om det ej finns någon icke identifierad BCCH-bärvàg bland (alternativ NEJ) ras den lagrade tidlägesinformationen för de redan identifie- de sex starkaste BCCH-bärvàgorna kontrolle- rade BCCH-bärvàgorna i steg 921 för att bestämma huruvida ra- men kan användas för omkonfirmering av synkroniseringskanalen pà en av dessa BCCH-bärvàgor. en av BCCH-bärvàgorna BCCH2 Om omkonfirmering är möjlig för (alternativ JA) schemaläggs ramen i steg 922 för detektering av synkroniseringskanal pà denna BCCH-bärvàg BCCH2. Om ringskanal är nñjlig ingen omkonfirmering av (alternativ NEJ) signalstyrkemätningar i steg 916. synkronise- schemaläggs ramen för Fig. 9C visar hur, om det beslutades i steg 903 (alternativ JA), troll görs i steg 923 för att bestämma huruvida en detekte- 9A) en kon- (fig. att nästa ram är lämplig för stöld ring av frekvenskorrigeringskanal pàgàr. Om ingen sàdan de- tektering pàgàr (alternativ NEJ) innebär detta att anledning- en varför ramen betraktas såsom lämplig för stöld är att den- na ram är designerad för detektering av synkroniseringskanal, och ramen schemaläggs i steg 924 för detta ändamål.

Om en detektering av (alternativ JA), frekvenskorrigeringskanal pàgàr kontrolleras i steg 925 huruvida lediga ra- mar och stulna ramar under sex ramgrupper om 26 ramar har an- l5 506 816 26 vänts för denna detektering. Om färre än sex ramgrupper om 26 ramar har använts (alternativ NEJ) schemaläggs nästa ram i steg 926 för fortsatt detektering av frekvenskorrigeringska- nal. Om sex ramgrupper om 26 ramar har använts för den pàgà- ende detekteringen (alternativ JA), analyseras resultaten från FCCH-detektorn i steg 927 för att bestämma om en fre- hittats. Om en (alternativ JA), kvenskorrigeringsskur har frekvenskorrige- ringsskur har hittats designeras en lämplig ranx i steg 928 för detektering av synkroniseringskanalen i enlighet med ovan beskrivna kriterier. I steg 929 kontrolle- ras huruvida det är nästa ram som just har designerats för vilket fall nästa ram i steg 930 schemaläggs för detta detektering (alternativ JA) av synkroniseringskanal, i ändamål.

Om kontrollen i steg 927 indikerade att detekteringen av frekvenskorrigeringskanal avslutades pà ett rikt sätt (alternativ NEJ), där finns en icke-identifierad BCCH-bärvàg bland de sex star- Om så är fallet (alternativ JA) jas en ny detektering av frekvenskorrigeringskanal för denna icke framgångs- kontrolleras i steg 931 huruvida kaste BCCH-bärvàgorna. påbör- BCCH-bärvàg och ramen schemaläggs i steg 932 i enlighet där- med.

I det fall som kontrollen i steg 931 indikerade att där inte finns någon icke-identifierad BCCH-bärvàg bland de sex starkaste BCCH-bärvägorna (alternativ NEJ), eller om kontrol- len i steg 929 indikerar att nästa ram inte är designerad för detektering av synkroniseringskanal (alternativ' NEJ), före- ligger ingen anledning att stjäla nästa ram och i steg 930 schemaläggs denna ram för kommunikation pà den tilldelade de- dicerade fysiska kanalen, dvs. nedlänktidluckor och upplänk- tidluckor används för kommunikation pà den dedicerade fysiska kanalen som vanligt.

Uppfinningen kan varieras pà ett antal olika sätt. 27 Olika principer kan användas för valet av tidluckor för att blockera kommunikation.

Hos den ovan beskrivna utföringsformen väljs tidluckor på ett sådant sätt att kanalavkodaren vid mottagaränden med hög sannolikhet kan àterbilda förlorad information även när vissa ytterligare skurar förloras pà grund av verkliga sändnings- fel.

Ett annat exempel pà principen som kan användas när den (RLP) förmedla data är att förlita sig pà det upprepning-vid-behov- mobila stationen använder radiolänksprotokollet för att korrigeringsförfarande som erbjuds av detta protokoll. Efter- som, om data förloras, RLP-protokollet begär omsändning av det förlorade datat kan tidluckor väljas utan att beakta hu- ruvida kanalkodaren skulle kunna àterbilda den förlorade in- formationen.

Uppfinningen kan också användas hos nät av andra typer än av GSM-typ eller av en typ härledd från GSM, om kommunika- tionsenheter i sådana nåt, vid kommunikation pà en dedicerad kommunikationskanal med en första basstation behöver viss ex- tra tid för att ta emot signaler frän en andra basstation.

Grundprincipen vid kanalorganisering av ett sàdant nät mäste baseras pà en kombination av tidsdeladmultipelaccess och frekvensdeladmultipelaccess. Bortsett fràn detta kan ka- nalorganisationen varieras pà många olika sätt.

De signaler som tas emot av kommunikationsenheten kan an- vändas för flera olika ändamål, exempelvis synkronisering av den mobila stationen med den andra basstationen, identifie- ring av den andra basstationen eller mätning av signalstyrkan hos signaler som sänds av den andra basstationen. _' 506 816

Claims (14)

506 816 10 15 20 25 30 35 28 P a t e n t k r a y

1. Förfarande i ett radiokommunikationsnät (NETl; 1), som använder en kombination av tidsdeladmultipelaccess och där nätet (NET1) (BTSI, BTS4) för radiokommunikation med basstationerna fig. frekvensdeladmultipelaccess, innefattar ät- minstone tvà radiobasstationer och en kommunika- tionsenhet (MSI) (BTSl, BTS4), - tilldela en kommunikationskanal där förfarandet innefattar stegen att: (CHl) nikation mellan en första av nämnda basstationer (BTSI) och (MS1), nefattar en förbestämd följd av tidluckor dedicerad för kommu- där kommunikationskanalen in- (2: 8), varje tidlucka är associerad med en förutbestämd radiofre- (RFcs1D, RFce1U) kommunikationsenheten fig. där kvens reserverad för kommunikation på kom- munikationskanalen (CHl) under denna tidlucka (2); kånnetecknat av att, i kommunikationsenheten (MSI), - välja åtminstone en av tidluckorna (TS1); - blockera kommunikation med den första basstationen (BTS1) pà den dedicerade kommunikationskanalen (CH1) i den valda tidluckan (TS1); - välja en radiofrekvens (FREQ4) skild från den radiofrekvens (RFC8lU) som är associerad med den valda tidluckan (TSl); - ta emot signaler (BCCH4) från en andra av nämnda basstatio- ner (BTS4) pä den valda radiofrekvensen (FREQ4) i den valda tidluckan (TSl).

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av synkronisering av kommunikationsenheten (MSl; fig. 1) (BTS4) nämnda signaler (BCCH4), som mottagits från den andra bassta- tionen (BTS4). med den andra basstationen med hjälp av

3. Förfarande enligt något av kraven 1 eller 2, kännetecknat av identifiering av den andra basstationen (BTS4; fig. l) med hjälp av nämnda signaler (BCCH4), som mot- tagits fràn denna andra basstation (BTS4). 10 15 20 25 30 35 506 816 29

4. Förfarande enligt något av kraven 1, 2 eller 3, kânnetecknat av mätning av signalstyrkan hos nämnda sig- (BCCH4; 1), tagarstationen (BTS4). naler ßig. som mottagits fràn den andra bassänd-

5. Förfarande enligt krav 1, varvid kommunikationsnätet (NET1; fig. 1) GSM, där basstationerna är bassändtagarstationer är av GSM-typ eller av en typ härledd fràn (BTSl, BTS4) och kommunikationsenheten är en mobil station (MSl), kännetecknat av att den valda radiofrekvensen (FREQ4) används av den andra bassändtagarstationen för sändning av en BCCH-bärvàg (BCCH4), där BCCH-bärvàgen(BCCH4) bär en fre- kvenskorrigeringskanal (FCCH; fig. 4) och en synkroniserings- kanal (SCH).

6. Förfarande enligt krav 5, kännetecknat av detektering och avkodning av frekvenskorrigeringskanalen (FCCH; som bärs av BCCH-bärvàgen (BCCH4; 1). fig. 4) fig.

7. Förfarande enligt något av kraven 5 eller 6, kännetecknat av detektering och avkodning av synkronise- ringskanalen (SCH; fig. 4) som bärs av BCCH-bärvàgen (BCCH4; fig. 1).

8. Kommunikationsenhet (MS1; fig. 1) för kommunikation med radiobasstationer (BTSl-BTS5) i ett radiokommunikationsnät (NETl) som använder en kombination av tidsdeladmultipelaccess och frekvensdeladmultipelaccess, där kommunikationsenheten (MSl) innefattar: - kommunikationsmedel (703-714, 717-720, 723-724; fig. 7) för kommunikation med en första av basstationerna (BTSI) pà en :dedicerad kommunikationskanal (CH1), där kommunikationska- (CHl) bestämd radiofrekvens nalen innefattar en förutbestämd följd av tidluckor där varje tidlucka är associerad med en förut- (RFC8lD, RFC8lU) (CHl) reserverad för kom- munikation pà kommunikationskanalen under denna tid- lucka; 10 15 20 25 30 35 506 816 30 kännetecknad av att kommunikationsenheten vidare innefat- tar: - tidluckevalmedel (717-718) för val av åtminstone en av tid- luckorna (TSl); (717-718) kommunikation med den första basstationen (BTS1) da tidluckan (TSl); - kommunikationsblockeringsmedel för att blockera i den val- - radiofrekvensvalmedel (708, 717-718) för att välja en ra- diofrekvens (FREQ4) skild fràn radiofrekvensen (RFC81U) as- socierad med den valda tidluckan (TSl); - :nedel (708-709, 723-724) för att ta emot radiosignaler (BCCH4) från en andra av basstationerna (BTS4) pá den valda radiofrekvensen (FREQ4) i den valda tidluckan (TS1).

9. Kommunikationsenhet (MSl; fig. 1) i enlighet med krav 8, kännetecknad av att kommunikationsenheten (MS1) innefattar synkroniseringsmedel (713, 721, 717-720; fig. 7) för att syn- (MS1) tionen (BTS4) med hjälp av nämnda signaler (BCCH4), som mot- kronisera kommunikationsenheten med den andra bassta- tagits fràn denna andra basstation (BTS4).

10. Kommunikationsenhet (MSl; fig. 1) i enlighet med något av kraven 8 eller 9, kännetecknad av att kommunikationsenhe- ten (MS1) innefattar medel (713; fig. 7) för att identifiera den andra basstationen (BTS4) med hjälp av de signaler (BCCH4), som mottagits fràn denna andra basstation (BTS4). (MSl; 10, innefattar medel fig. 1) kännetecknad av att kommunika- (722; fig. 7) (BCCH4),

11. Kommunikationsenhet av kraven 8, 9 i enlighet med nàgot eller tionsenheten (MS1) för att mä- ta signalstyrkan hos nämnda signaler som mottagits fràn den andra basstationen (BTS4).

12. Kommunikationsenhet (MSl; där nätet är av GSM-typ eller av en typ härledd fràn GSM, varvid kommunikationsenheten är en mobil station (MS1) (BTSI-BTS5), fig. l) i enlighet med krav 8, och basstationerna är bassändtagarstationer känne- 10 15 506 816 31 “tecknad av att' nämnda radiofrekvensvalmedel (708, 717-718; fig. 7) är avpassat för att välja den radiofrekvens (FREQ4), som används av den andra bassändtagarstationen (BTS4) för sändning av en BCCH-bärvàg (BCCH4), där BCCH-bärvàgen (BCCH4) bär en frekvenskorrigeringskanal (FCCH; fig. 4) och en syn- kroniseringskanal (SCH).

13. Kommunikationsenhet (MS1; fig. 1) i. enlighet med krav 12, kännetecknad av att den mobila stationen (MS1) innefattar medel (721; fig. 7) för att detektera och avkoda frek- venskorrigeringskanalen (FCCH; fig. 4) som bärs av BCCH- bärvàgen (BCCH4).

14. Kommunikationsenhet (MS1; fig. 1) i enlighet med något kânnetecknad av att den mobila statio- (721; fig. 7) för att detektera synkroniseringskanalen (SCH; fig. 4) (BCCH4). av kraven 12 eller 13, (Msl) och avkoda BCCH-bärvàgen nen innefattar medel som bärs av