SE504261C2 - Metod och anordning för att vid multiförbindelsesamtal över bredbandiga nätverk generera en korrelationsidentifierare bestående av två delar - Google Patents

Description

20 25 30 504 261 möjliggör identifiering av den signaleringsförbindelse som hör till multiförbindelsesamtalet i fråga.

Lokalstation A tilldelar OCID:n ett värde, här benämnt OCID-A, när första meddelandet i en första signalerings-förbindelse tillhörande ett multiförbindelsesamtal sänds. OCID-A används för att identifiera de signaleringsförbindelser som hör till ett multiförbindelsesamtal vid lokalstation A.

OCID-B tilldelas ett värde av lokalstation B när den mottaga: det första meddelandet i den första signaleringsförbindelsfa tillhörande ett multiförbindelsesamtal. OCID-B används för att identifiera de signaleringsförbindelser som hör till ett mult. förbindelsesamtal vid lokalstation B DCID-A. antar samma värde sonn OCID-A, och. DCID-B antar sa~~: värde som OCID-B.

Det första IAM (Initial Address Message) i en signale:.r- förbindelse tillhörande ett multiförbindelsesamtal :-1 innehålla OCID-A. De efterföljande IAM's tillhörande :.~ multiförbindelsesamtal skall innehålla DCID-B.

Det första meddelandet som sänds tillbaka fràn lokalsta:;:: efter mottagandet av IAA meddelandet för den fix' förbindelsen, ska innehålla OCID-B och DCID-A. OCID och I“' parametrarna processas endast av lokalstationerna. De::= parametrar transporteras transparent genom alla mellanliggande växlar' i B-ISDN och har ingenf UNI signifikans (User' Network Interface). Enligt vad som sägs ovan utförs signaleringen med OCID och DCID i de högre B-ISDN lagren (eg. I enlighet med B- sAo oasemx. 10 15 20 25 30 504 261 ISUP protokollet, se fig.1) och är relevant för ATM-NNI (Network Node Interface). Figuren visar också att B-ISUP protokollet handhar signaleringen enbart pà NNI nivån där den tjänar till att garantera unika samtalsidentifierare mellan A-abonnentens och B-abonnentens lokalstationer.Genom att B-ISUP använder MTP3- protokollet som plattform kan B-ISDN verka direkt över ATM- nätverket. B-ISUP ITU-Tzs protokollet är specificerat i rekommendationer Q.2761 - Q.2764.

Uppfinningen däremot innefattar en metod och anordning f bredbandssignalering i användargränssnittet (se fig la, I: lc), d.v.s pá ATM-UNI nivån (User Network Interface), dk: -" behov av en förbindelsekorrelerad identifierare (Conn»;f.

Correlated Identifier - CCID) föreligger för att koordin-:J enskilda förbindelserna med respektive multiförbindelsesJ~'..

Detta är en nödvändighet då det i ett privat nätverk är r att sända dessa olika vägar.

B-ISUP protokollet som används för multiförbindelsesamtal kunna stödja överföringen av värdena pà CCID:n. M»° uppfinningen är lik signaleringen enligt B-ISUP prot- Genom att använda en liknande signalering även vid ATM-fn som ska visas, ytterligare oväntade fördelas erhållas.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN OCH FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM Uppfinningen visar en generering och användning av förbindelsekorrelerad identifierare (CCID) för abonnent- t;L- abonnent-multiförbindelsesamtal och föreslår att identifierare: ska bestå av två delar, en sändardel (originating part - OCCID} och en mottagardel (destination part DCCID). CCID:n genereras rgggnmsrmzxi bn 10 15 20 25 30 504 261 4 alltid av den uppringande och uppringda parten under samtalets upprättande och används för bredbandssignalering vid användargränssnittet.

När koordineringsprocessen mottager en ny begäran om uppkoppling av en förbindelse måste information finnas om denna förbindelse redan tillhör ett redan aktivt samtal med noll eller flera förbindelser, eller om den tillhör ett helt nytt samtal. Ett samtal kan alltså anses vara aktivt även om det inte har upprättat en enda förbindelse. Detta är möjligt tack vare en s.k förunderhandling som föregår upprättandet av förbindelserna.

Under dessa förunderhandlingar byter den uppringande parten information med den uppringda parten, t.ex om han är redo och har möjlighet att ta emot ett multiförbindelsesamtal.

Koordinationsprocessen måste äga rum inom det privata nätverket vid den uppringande och den uppringda partens gränssnitt såväl som vid båda terminalerna eftersom var och en av dem kan mottaga begäran om ytterliggare förbindelser.

Om två referenspunkter vid den uppringande och uppringda partens användargränssnitt definieras som Sb och Tb, kan ett scenario tänkas när punkterna sammanfaller. Detta inträffar när den uppringande parten kommer direkt i kontakt med ett publikt ATM- nät utan att gå via någon av de mellanliggande privata switcharna (se fig lb). Då skulle koordinationsprocessen kunna lösas genom att använda separata meddelanden för att etablera samtalet och ytterligare förbindelser. Men för alla andra scenarion där minst ett privat nätverk används, kommer lösningen inte att fungera därför att de enskilda förbindelserna inom ett privat nätverk kan göra olika vägval. Sålunda kan t.ex den andra förbindelsen i ett multiförbindelsesamtal komma in i (eller L.. 10 15 20 25 30 5 504 261 lämna) det publika nätet via en annan access. Som en konsekvens ITU-T att alltid använda ett redan känt kallat av detta bestämde standardiserat signaleringsmeddelande SETUP, och att introducera den förbindelsekorrelerade identifieraren. Det leder till en förenkling av protokollet genom att öka “àteranvändningen” av ITU-T s rekommendation Q.293l (se fig l.a), som specificerar B-ISDN signaleringen vid ATM-UNI, :th genom att sträva mot en entydig (överenskommen) lösning för iåia typer av referenspunkter.

Följande beskrivning av implementeringen och signalering-1 t ; CCID enligt uppfinningen är' gällande och fungerande f;: :ï;. interface, för scenariot med de sammanfallande Sb och även för ett Tb som interagerar med privata ISDN.

Korrelationsidentifieraren (CCID) ska, som nämns ovan, :-1' två delar, en “originating part (OCCID) och en “dert.' part” (DCCID). Båda värdena ska tillsammans global represen*-:. identifierare som har abonnent-till J: signifikans.

CCID:n skall alltid skapas i samband med samtalets up;:.~ Metoden är lik den som används i B-ISUP för att garantß: samtalsidentifierare (OCID-A, DCID-A, OCID-B, DCID-P "- uppringande och uppringd lokalstation. 0 Generering av CCID om samtalet upprättas i samband me: f förbindelsen: -Den uppringande terminalen tilldelar OCCID ett värde och inkluderar detta i SETUP meddelandet tillsammans med ett “Dummy- x f a nä: ' ,.-~ r:.;5i-\- gpflfl i Wii* ^ 10 15 20 25 30 504 261 6 värde" på DCCID. Då nätverket vid den uppringande partens interface mottager ett dummy-värde på DCCID förstås att den efterfrågade förbindelsen tillhör ett nytt samtal. skall Innehållet i CCID överföras opàverkat genom nätverket. Vid den uppringda partens nätinterface inkluderas CCID utan nâgra modifikationer i SETUP meddelandet, som sedan skickas mot den uppringda terminalen.

Vid mottagandet av SETUP meddelandet med dummy-värdet pá DCCID, förstår den uppringda terminalen att den efterfrågade förbindelsen ska tillhöra ett nytt samtal. Terminalen tilldelar då DCCID ett riktigt värde som kommer att sändas tillbaka i CONNECT meddelandet tillsammans med den opåverkade OCCID.

CONNECT meddelandet är precis som SETUP ett känt standardiserat signaleringsmeddelande.

Sålunda mottager nätverket på tillbakavägen den komplett komponerade CCID vid den uppringda partens nätinterface, lagrar den för kommande koordineringsändamál och skickar den vidare till den uppringande partens nätinterface. Där lagras den också för kommande koordineringsändamál och skickas sedan i. CONNECT meddelandet mot den uppringande terminalen.

Handhavande av felsituationer: Om nätverket eller den uppringda terminalen mottager ett SETUP meddelande med ett dummy-värde på OCCID ska meddelandet ignoreras. Om nätverket eller den uppringande terminalen mottager ett CONNECT meddelande med ett dummy-värde på DCCID ska en nedkoppling ske. 0 Generering av CCID om samtalet upprättas med förunderhandling: 10 15 20 25 30 7 504 261 Samma principer gäller som om samtalet upprättas tillsammans med den första förbindelsen. Därtill kan CCID också vara inkluderad i FACILITY meddelandet, vilket också är ett standardiserat signaleringsmeddelande som används i förunderhandlingsfasen. De tänkbara möjligheterna för överföring av CCID är att introducera ett ytterligare informationselement i FACILITY meddelandet eller att utöka förunderhandlingsproceduren. 0 Användning av CCID om ytterligare förbindelser begärs: Både den uppringande och den uppringda parten kan samtidigt begära. ytterligare förbindelser inom samma samtal (d.v.s bli “connection owner"). SETUP meddelandet som därtill används skall inkludera CCID.

Vid mottagandet av ett SETUP meddelande med en komplett CCID (utan dummy-värden), ska nätverket registrera CCID om den inte redan är känd (detta är möjligt där Tb inte sammanfaller med Sb). Då överförs begäran om förbindelse genom B-ISDN tillsammans med CCID. Vid den mottagande sidan skall CCID också registreras om den är okänd. Därefter ska CCID sändas inkluderat i SETUP meddelandet till den part som är “non-connection owner” som i sin tur ska godkänna CCID innan en begäran om en ytterligare förbindelse kan accepteras.

Handhavande av felsituationer: Om “non-connection ownern” mottager ett SETUP meddelande med en i scenariot med okänd CCID ska meddelandet ignoreras. (Märk: sammanfallande Sb och Tb referenspunkter, kan en ogiltig CCID identifieras tidigare. Det är dock rekommenderat att använda den 10 15 20 25 30 504 261 8 ovan omnämnda proceduren som fungerar med alla tänkbara referenspunktskonfigurationer).

Följande stycken visar fyra olika scenarior som kan uppstå inom området för Alla uppfinningen. fyra är illustrerade med ritningar: Figur 2 visar ett lyckat upprättande av ett multiförbindelse- samtal utan olika vägval i det privata nätverket och gäller för báda typerna av referenspunktskonfiguration. Figuren visar att det är den uppringda och uppringande parten som skapar OCCID och DCCID och att under upprättandet av den andra förbindelsen bestäms den kompletta CCID innan anslutningen för att systemet ska veta att det är ett multipelsamtal som tillhör det första samtalet.

Figur 3 visar en lyckad etablering av ett multiförbindelsesamtal med olika vägval i det privata nätverket och visar att terminalerna klarar att korrelera två förbindelser till samma samtal.

Figur 4 visar en etablering av två nmltiförbindelsesamtal. I exemplet begär två terminaler- ett multiförbindelsesamtal till samma destination. Båda terminalerna genererar samma OCCID till multiförbindelsesamtalet. Den uppringda terminalen får då inte generera samma DCCID till bägge samtalen. För varje multiförbindelsesamtal genereras alltså en unik DCCID. Detta gäller även om de två terminalerna på vänster sida i figuren skulle vara anslutna till samma lokalstation. 10 15 20 25 30 504 261 Figur 5 visar begäran om två multiförbindelsesamtal till olika destinationer där samma OCCID råkat genereras fràn de två uppringande terminalerna. Vid mottagandet av begäran kan varje uppringd terminal generera samma DCCID utan att förväxla samtalen. ämnar uppfinningen att Sammanfattningsvis möjliggöra för koordinationsprocesserna att tilldela rätt förbindelse till rätt samtal genom användandet av en korrelationsidentifierare bestående av två delar, en genererad av den uppringande terminalen och en genererad av den uppringda terminalen.

Uppfinningen kommer också att göra det möjligt för nätverkets koordineringsprocess att avgöra om ett nytt samtal ska upprättas (då inte båda delarna av korrelationsidentifieraren fått ett värde).

Då identifieraren består av två delar som var och en genereras av varsin part kan ingen av parterna råka ut för en situation med två multiförbindelsesamtal med identiska. värden på CCID.

Märk väl att ur nätverkets synpunkt krävs dock icke att identifierarna är unika.

En ytterligare fördel som uppnås med uppfinningen är att det ej behövs olika procedurer för de två typerna av referenspunktskonfigurationer. Uppfinningen klarar fallet med de sammanfallande Sb och Tb såväl som fallet då Tb interagerar med ett privat B-ISDN.

Claims (4)

10 15 20 25 30 10 “504 261 PATENTKRAV

1. Metod för signalering i bredbandiga nätverk i användargränssnittet vid multiförbindelsesamtal, där en korrelationsidentifierare (CCID) används för att koordinera de enskilda förbindelserna till varje dylikt samtal k ä n n e - t e c k n a d av att korrelationsidentifieraren (CCID) består av två delar och genereras under samtalets upprättande, där den ena, sändardelen (OCCID), genereras av den uppringande par:en, och där den andra, mottagardelen (DCCID), genereras av :v- uppringda parten.

2. Metod för signalering i bredbandiga nätverk enligt patent»:.v 1 k ä n n e t e c k n a d av att den uppringande ;1:°- tilldelar sändardelen (OCCID) ett värde under upprättas:-' J ett samtal, tillsammans med uppkopplingen av den ! förbindelsen i ett multi-förbindelsesamtal, eller tills.~~ med förunderhandlingen, och även tilldelar mottagardelen ett dummy-värde, varpå den uppringda parten, vid motta;.'~ ett dummy-värde på DCCID tilldelar den ett giltigt värde på så sätt göra CCID fullständig.

3. Metod för signalering i bredbandiga nätverk enligt pa'- 2, k ä n n e t e c k n a d av att den uppringande uppringda parten använder den fullständiga CCID, som :«» under uppkopplingen av den första förbindelsen _ multiförbindelsesamtal eller under förunderhandlingen, fö: ~..» andra förbindelser i samma multiförbindelsesamtal. för bredbandiga nätverk i

4. Anordning signalering i användargränssnittet vid multiförbindelsesamtal, där anordningen BAD ORIGINAL å ll 504 261 genererar en korrelationsidentifierare (CCID), för att koordinera de enskilda förbindelserna till varje dylikt samtal k ä n n e t e c k n a d av att CCID genereras vid den uppringande och uppringda parten under samtalets upprättande, där CCID består av två delar, en sändardel (OCCID) och en mottagardel (DCCID).