SE502417C2 - Styranordning vid upp- eller avrullning av en sträng, t ex en kabel på eller från en trumma - Google Patents

Description

2 Uppfinningen kommer att beskrivas närmare under hänvisning till bifogade ritningar som är avsedda att förklara och inte begränsa uppfinningen varvid Fig. 1 är en avkortad sidovy visande ett redskapsskaft med en anordning enligt uppfinningen.

Fig. 2 är en sidovy visande huvudsakligen låsorganet.

Fig. 3 är en sidovy visande ingående detaljer i låsets öppningssystem.

Fig. 4 är en, delvis uppbruten, sidovy visande övre delen av anordningen enligt fig. 1, i låst läge.

Fig. 5 är en, delvis uppbruten, sidovy visande nedre delen av anordningen enligt fig. 1, i låst läge.

Fig. 6 är en, delvis uppbruten, sidovy visande övre delen av anordningen enligt fig. 1, i frikopplat läge.

Fig. 7 är en, delvis uppbruten, sidovy visande nedre delen av anordningen enligt fig. 1, ifrikopplat läge.

Fig. 8 visar sidovyer av en anordning med ett dragande manöverorgan, i stängt läge.

Fig. 9 visar en anordning enligt fig. 8, i öppet läge.

Fig. 10 är en sidovy visande huvudsakligen låsorganet.

Fig. 11 är ett snitt av låsorganet enligt figur 10 i pilamas A riktning.

Fig. 12 är en sidovy visande kil, påverkansorgan och manöverorgan.

Fig. 13 är en vy av detaljen enligt figur 12, sedd nedifrån enligt europeisk vyplacering.

Fig. 14 är en, delvis uppbruten, sidovy visande låsorganet enligt figur 10, anordningen enligt figur 12, monterade på ett yttre element i låst läge med ett inre element.

Fig. 15 visar anordningen enligt figur 14 i frikopplat läge.

F lg. 16 är en delvis uppbruten sidovy visande ett låsorgan monterat på ett yttre _ element och med ett fastlåst inre element och där kilen har en alternativ utformning.

Fig. 17 är en anordning enligt figur 14 med undantag av att kilen är vänd åt motsatt håll. l Fig. 18 är en sidovy visande ett dammsugarskaft med rörböj och slang och med en låsanordning enligt uppfinningen. 3 Fig. 19 är en delvis uppbruten förstoring av det inringade partiet i figur 18.

Fig. 20 är en partiell sidovy visande dammsuarskaftets nedre del med ett monterat dammsugarmunstycke.

Fig. 21 är en sidovy enligt anordningen i tig. 18 visande en alternativ utformning av påverkansorganet och manöverorganet.

Fig. 22 visar ett partiellt snitt av en övre del av ett teleskopiskt reglerbart skaft.

Fig. 23 visar ett partiellt snitt av den nedre delen av skaftet enligt figur 22.

Fig. 26 är en delvis uppbruten sidovy visande en kilanordning.

Fig. 27 är en delvis uppbruten sidovy visande en hylsa med klämbackar.

Fig. 28 är ett snitt av hylsan enligt figur 27 i snittlinjen A-A, vyplacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 29 är ett förstorat parti av en övre del enligt figur 22.

Fig. 30 är ett förstorat parti av en nedre del enligt figur 23.

Fig. 31 är en övre del enligt figur 29, ifrikopplat läge.

Fig. 32 är en nedre del enligt figur 30, ifrikopplat läge.

Fig. 33 är en delvis uppbruten sidovy visande en klämback.

Fig. 34 är en toppvy visande klämbacken enligt figur 33, vyplacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 35, 36, 37 och 38 är vyer visande en hylsa med integrerad kil, med vyplacering enligt europeisk ritstandard.

Fig. 39 och 40 är vyer visande en dragstång vyplacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 41 är en sidovy visande hylsa enligt figur 35 med monterad klämback och dragstång enligt figurerna 33 och 40.

F ig. 42 är en uppbruten sidovy visande ett avkortat skaft med låsanordning enligt figur 41, i låst läge.

Fig. 43 är en uppbruten sidovy visande en anordning enligt figur 42, i frikopplat läge.

F ig. 44 är ett partiellt snitt framifrån visande en nedre hylsa pâträdd en övre hylsa med en dragstång.

Fig. 45 är en sidovy av anordningen enligt figur 44, vyplacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 46 är en sidovy visande en klämback.

Fig. 47 är ett snitt av klämbacken enligt figur 46 i snittlinjen A-A, vypiacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 48 är en vy framifrån av anordningen enligt figur 44 med en monterad klämback 'enligt figur 46, där anordningen är instucken lett uppbrutet rör och befinner sig i låst äge.

Fig. 49 är en anordning enligt figur 48, ifrikopplat läge.

Fig. 50 är en vy framifrån av en klämback med utåtriktade kilytor.

Fig. 51 är en vy från sidan av en klämback enligt figur 50, vypiacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 52 är vy ovanifrån av en klämback enligt figur 51, vypiacerad enligt europeisk ritstandard.

F ig. 53 är en uppbruten sidovy av en nedre hylsa med ett lock.

Fig. 54 är ett snitt av hylsan enligt figur 53 i snittlinjen A-A, vypiacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 55 är ett snitt av en övre hylsa.

F ig. 56 är en vy ovanifrån av hylsan enligt figur 55, vypiacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 57 är en delvis uppbruten sidovy av en låsanordning, i låst läge.

Fig. 58 är en anordning enligt figur 57, ifrikopplat läge.

Den ifig. 1 visade anordningen är ett redskapsskaft vilket innefattar ett inre element 1 med kopplingshål 2 för fastkoppling av lämpligt redskap. Det inre elementet 1 är lösbart låst till det yttre elementet 3 med hjälp av ett låsorgan 4, omslutet av en skyddskâpa 71. På den, i figuren, nedre delen av det yttre elementet 3 är påträtt ett handtag, med svängtappar 70 på vilka ett U-fonnat manöverorgan 5 är vridbart påhakat. Det yttre elementet innefattar ett inre metallrör och ett yttre plaströr som omsluter metallröret. Plaströret har den dubbla funktionen att ge en för ändamålet önskvärd yta och dessutom utgöra ett påverkansorgan med vars hjälp öppningskraften från manöverorganet 5 kan överföras till låsorganet 4, vilken funktion kommer att förklaras i detalj längre fram i beskrivningen. l fig. 2 visas låsorganet i en sidovy. Detta är i allt väsentligt identiskt med det i WO 02/18802A1 beskrivna låsorganet enligt figurerna 2 - 5, 39 - 41 och 45. Skillnaden är att fästkragen 10 är förlängd med en fläns bildande utrymmet 305 i vilket det yttre röret fritt kan löpa.

Vidare är denna fläns försedd med ett spår 19 för mottagande av en medbringartapp enligt följande beskrivning. Det i fig. 3 visade öppningssystemet består av en kil 14, ett yttre plaströr 301_och ett manöverorgan 5. Kilen 14 innefattar enligt känd teknik 5 två kilelement som samverkar med motsvarande kilspår i spåret 13 (i fig. 2), vidare en förlängning 73 som avslutas med en medbringartapp 307. Det yttre röret 301 är företrädesvis tillverkad av extruderad polypropen vilket kan armeras och infärgas.

Detta innebär att man får en värmeisolerad, slagtålig yta med önskad kulör.

Kostnaden för detta ytterrör är i paritet med kostnaden för lackskicktet på ett aluminiumrör. Röret 301 äri sin övre del försedd med ett hål 308 i vilket medbringartappen 307 är instucket. Det beskrivna làsorganet kräver ca 120 N i dragkraft, men med de dimensioner på hålet 308 som här kan komma ifråga blir hålkanttrycket trots detta så lågt att polypropenmaterialet inte överbelastas under det relativt kortvariga öppningsförfarandet. Det i fig. 3 visade manöverorganet 5 tillverkas företrädesvis genom formsprutning av ett lämpligt plast -material och är utformad som en böjd U-profil med två flänsar 61, i vilka flänsar genomgångshål 26 är anordnade. Dessa hål 26 definierar vridcentrum för manöverorganet 5.

Manöverorganet är försett med en förlängning 303 vilken är tillverkad i samma stycke som manöverorganet, vilket är mycket fördelaktigt. Förlängningen 303 innefattar i sin översta ända ett utskott 304, som kan vara försett med en medbringartapp som hakas i motsvarande hål i röret 301. Det föredrages dock att utskottet 304 har en slät undersida som svetsas på röret 301. lfig. 4 visas hur ett innerrör 1 är instucket genom låsorganet 4 och genom ett inre metallrör 302, företrädesvis av härdat aluminium. Det inre metallröret 302 är inskjuteti hålet 306 i fästkragen 10 och därvid fast förbundet till låsorganet 4. l sin nedre ända är röret 302 inskjutet i motsvarande bottenhål i handtaget 6, enligt fig. 5. Rörets 302 funktion är att hålla samman handtaget 6 med låsorganet 4 och därvid uppta axiella krafter samt vrid- och böj- moment. Wdare utgör röret 302 en kanal för innerröret 1. Det yttre plaströret 301 är påträtt röret 302 med ett visst glapp som möjliggör axiell förskjutning av rören 301 och 302 relativt varandra. Den övre ändan av röret 301 är inskjutet med glapp i ett rörforrnat utrymme 305 i fästkragen 10. Genom en öppning i form av ett spår 19 i fäskragen 10 är medbringartappen 307 på kilens 14 förlängning 73 pähäktad röret 301 i hålet 308. Kilen 14 kan därmed dras i axiell riktning av röret 301. Kilen 14 hålls därvid på plats av skyddskåpan 71 (ej i figur) som tillåter att kilen rör sig med ett visst glapp utan att falla ur spåret 13 (enligt fig. 2). l den nedre delen är röret 301 inskjutet i en rörformad fläns i handtaget 6, med ett visst glapp. Flänsen är försedd med ett axiellt spår 309 som ger utrymme för utskottet 304 på manöverorganets 5 förlängning 303. Vid öppningsfögfarandet kan därför utskottet 304 fritt röra sig i axiell riktning men ändå ha stöd åt sidorna, varigenom vridmoment på röret 301 upptas i handtaget 6 och genom röret 302 överförs till låsorganet 4, vilket làsorgan 4, i låst läge överför vridmomentet till det inre elementet 1. Som tidigare nämnts föredrages det att utskottet 304 är svetsat på röret 301. Detta sker lämpligen med ultraljudssvetsning efter montering av ingående detaljer. På så sätt kan dimensionstoleranser hos de ingående delar som påverkar öppningssträckan hos kilen 14 elimineras. Spåret 309 är öppet uppåt så att utskottet 304 kan träs igenom. Vidare bör spåret 309 vara försedd med ett hål utåt, åt höger på fig. 5 (ej visat), så att ett svetshuvud kan träs igenom. Manöverorganet är påträtt utvändiga svängtappar och är i sin övre del försedd med en bygel som vid öppningsförfarandet vrids in i spåret 310 i handtaget 6. Handtaget 6, som i fig. 5 endast visas till en del, tillverkas lämpligen i ett stycke genom formsprutning av ett lämpligt polymert material, tex polypropen. l fig. 6 och 7 visas övre och nedre delen av anordningen i frikopplat läge. Då _ i manöverorganet 5 trycks i pilens J riktning dras förlängningen 303 i pilens K nktning.

Dawid böjs förlängningen 303. Detta leder inte till några utmattningsproblem om ett 6 lämpligt plastmaterial används. Förlängningen 303 drar med sig röret 301 i pilens K riktning. Därmed kommer kilen 14 att dras i pilens L riktning och låsorganet 4 frikopplas, varigenom det inre elementet 1 fritt kan förskjutas och vridas i pilamas M respektive N riktning. När sedan manöverorganet 5 frigörs kommer tjäderelementen i låsorganet 4 återföra systemet kil 14, rör 301 och manöverorgan 5 till opåverkat läge, enligt flg. 4 och 5.

Det väsentliga i föreliggande uppfinning är den oväntade men gynnsamma effekten av kombinationen billigt plaströr 301 och billigt metallrör 302, där plaströret har den dubbla funktionen att ge en för ändamålet önskvärd yta och dessutom utgöra ett påverkansorgan med vars hjälp öppningskraften från manöverorganet 5 kan överföras till låsorganet 4. Plaströret 301 kan vara relativt tunnväggigt, ca 1.5 mm föredrages om kilen 14 ska häktas på röret 301 enligt beskrivningen ovan. I det fall kilens 14 förlängning 73 svetsas på röret 301 kan godstjockleken minskas. Plaströret får låg vikt och kostnad, men ger trots detta ett kraftfullt slagskydd för metallröret 302, som därför kan vara tunnväggigt och därmed uppvisar låg vikt och kostnad. Speciellt gynnsamt för produktionskostnaden_är det att ingen ytbehandling av röret 302 krävs.

Den totala effekten av detta inklusive en betydande reduktion av monteringstiden leder till så drastiska minskningar av produktionskostnaden som 30 ~ 40% jämfört med känd teknik.

Uppfinningen har i ovanstående beskrivning tillämpats på en speciell typ av låsorgan, men kan naturligtvis tillämpas på vitt skilda typer av låsorgan som medger en avståndsmanövring av låsfunktionen. Wdare kan uppfinningen varieras ytterliggare inom ramen för patentkraven, såsom uppenbart är för fackmannen inom området.

Uppfinningen kan inom ramen för patentkraven varieras ytterliggare enligt följande. I figurerna 8 och 9 visas sidovyer av en anordning med ett dragande manöverorgan, i stängt respektive öppet läge. Anordnlngen innefattar som tidigare ett inre element 1, vilket kan vara försett med kopplingshål 2 för fastkoppling av lämpligt redskap. Det inre elementet 1 är lösbart låst till det yttre elementet 3 med hjälp av ett låsorgan 4, omslutet av en skyddskåpa 71. Det yttre elementet innefattar ett inre metallrör 302 och ett yttre plaströr 301 som omsluter metallröret. Plaströret, med funktion enligt tidigare beskrivning, kan avslutas med en dragfläns 5 vilken tjänar som manöver- organ. Utan dragfläns kan större delen av röret 301 fungera som manöverorgan .

Ett dragande manöverorgan förutsätter att manöverkraften är väsentligt lägre än 120 N. En lägre manöverkraft på den låstyp som här beskrivs kan uppnås genom att minska kilvinkeln på kilen 14. Praktiska prov har visat att med en vinkel mellan kilytorna på ca 10 grader och med polyamidplast i kilen och aoetalplast i motgående ytor kan manöverkraften reduceras till 30-40 N utan att självhämning uppstår. Detta är en lätt applicerbar kraft för det grepp som det här är frågan om. För formbetingade låstyper kan dragkraften reduceras ytterliggare.

Då denna anordning används som redskapsskaft greppar operatören handtaget 6 med ena handen och plaströret 301 med andra handen. Anordnlngen är då vanligtvis vänd så att handtaget 6 är överst. Vid arbete med ett redskap, tex moppning av golv med ett moppstativ vilar då den översta handen på handtaget 6, medan den undre handen placeras i lämplig position på röret 301. Denna position beror på individen och på arbetsställningen. För att få en tillräcklig hävarm krävs dock ett minsta 7 avstånd på ca 20 cm. För ett redskapsskaft innebär detta att det i allmänhet finns ett parti på skaftets övre del, under handtaget, som sällan greppas av operatören. Detta förutsätter naturligtvis att skaftets längd lätt kan justeras. Därmed kan plaströret 301 avslutas en bit under handtaget 6, vilket sparar vikt och minskar tillverknings- kostnaderna, även om någon typ av ytbehandlig av den synliga delen av röret 302 är önskvärd.

Vid reglering flyttar operatören sin nedre hand upp mot manöverorganet 5 och drar detta i pilens K riktning under mothåll från sin övre hand på handtag 6. Därmed frikopplas låsorganet 4, varigenom det inre elementet 1 fritt kan förskjutas i pilarnas M riktning. Eftersom kraftbehovet är relativt litet kan operatören också välja att hålla kvar sin nedre hand i aktuellt grepp om röret 301 och dra detta uppåt. Därmed kan reglering ske utan att byta grepp. Även om operatören flyttar sin nedre hand till dragflänsen 5 sker detta med nästan oförändrat grepp eftersom handen kan styra skaftet samtidigt som handen glider längs med röret 301. Manövrering under pågående arbete kan därför ske väsentligt lättare än med hjälp av ett manöverorgan för den övre handen. Vid låsning släpper operatören draggreppet om röret 301.

Därigenom kommer fjäderelementen i låsorganet 4 återföra systemet kil 14, rör 301 och manöverorgan 5 till opåverkat läge. Nlanöversträckan för den här beskrivna låstypen med ovan nämnda kilvinkel blir ca 20 mm. Utrymmet mellan manöverorganet 5 och handtaget 6 möjliggör naturligtvis längre manöversträckor.

Detta är en stor produktionsteknisk fördel eftersom låsarrangemanget blir okänsligt för toleranser på rörens kaplängder. Ytterliggare produktionsteknisk fördel är den enkla uppbyggnaden med få lättmonterade detaljer.

Uppfinningen kan varieras på en mängd olika sätt inom ramen för patentkraven.

Exempelvis kan röret 301 vara kortare än ifigurema 8 och 9. Man kan tex tänka sig att röret urartar till skyddskåpan 71, genom att skyddskåpan är axiellt förskjutbar och fungerar som manöverorgan 5. Även om ett polymert material föredrages kan naturligtvis röret 301 vara tillverkat av andra material, tex metall. En låg manöverkraft möjliggör även ett material med relativt låg styvhet och hållfasthet, tex något förnyelsebart material. Vidare kan röret 302 vara tillverkad något annat material än metall, tex ett polymert material eller något förnyelsebart material. Vidare kan manöverorganet 5 varieras på en mängd olika sätt, både avseende manövreringsprincip och den geometriska utformningen. Dessa och andra för fackmannen inom området uppenbara utföringsformer innefattas av patentkraven.

Uppfinningen kan också tillämpas på redskapsskafl i form av teleskopiskt reglerbara dammsugarskaft innefattande inre och yttre rörformiga element. På grund av kravet på fri passage av luft genom det inre elementet kan endast låsorgan verkande på det inre elementets yttre mantelyta komma ifråga vid denna tillämpning. Det på marknaden dominerande låsorganet är av typen formlås som utnyttjar intryckta låsrillor på det inre elementet. Denna làstyp har en rad nackdelar. Exempelvis innebär låsrilloma en strypning av luftflödet. En annan nackdel är att de mot låsrillorna samverkande låskropparna glider mot låsrillorna vid reglering av skaftlängden. Detta ger upphov till ett störande missljud. En annan nackdel är att skaftlängden inte kan ställas in steglöst. Ytterliggare en nackdel är att ett formlås kräver att det inre respektive yttre elementet är permanent fixerade mot varandra avseende vridning med hjälp av ett längsgående spår. Det är alltså inte möjligt att reglera vinkeln mellan det inre och yttre elementet, vilket kan vara önskvärt eftersom dammsugarslangen oftast är ansluten till dammsugarskaftet med hjälp av en rörböj som ibland är i vägen. Ytterliggare en nackdel är att låsrillorna såväl som det längsgående spåret är kostsamma att tillverka.

Dessa nackdelar undanröjs med en anordning enligt figurerna 10-17.

Låsorganet enligt figur 10 och 11 innefattar backar 9 med invändiga friktionsbelägg 12, fjädrande element 11 och fästkrage 10, väsentligen identisk med det iWO 02/18802A1 beskrivna låsorganet enligt figurerna 2 - 5, 39 - 41 och 45. Skillnaden är att fästkragen 10 är förlängd med en fläns vilken i sin yttre mantelyta innefattar ett axiellt riktat styrspår 400 för ett påverkansorgan 7 enligt figur 12 och 13.

Påverkansorganet 7 är i sin ena ände försedd med en förlängning 73 vilken förlängning är förbunden med en kil 14. I sin andra ände är påverkansorganet 7 förbunden med ett manöverorgan 5 avsett att skjutas i axiell riktning av operatörens tumme. En utåtriktad ansats 401 utgör därvid ett stöd som bildar en formbetingad greppyta så att manöverorganet utan besvär kan regleras. Skillnaden mellan känd teknik är också att backarna 9 här innefattar utåtriktade klackar 402 vilka är försedda med motvända kilytor 203. Dessa kilytor 203 kan vara plana enligt känd teknik eller krökta enligt figur 10. Kilytorna 203 samverkar med utåtvända kilytor 204 på kilen 14 i figur 12. Eftersom vinkeln mellan kilytorna 204, vid lämpligt materialval, kan vara liten enligt tidigare redogörelse blir den erforderliga manöverkraften så liten att den lätt kan åstadkommas av operatörens tumme. Krökta kilytor 203 möjliggör varierande kilvinkel hos kilen 14. Det kan till exempel vara önskvärt att ha en större kilvinkel i början av manövreringen och en mindre kilvinkel i slutet av manöverstråckan.

Därigenom kan en konstant eller degressiv manöverkraft erhållas, vilket av ergonomiska skäl kan vara önskvärt. Kilens 14 glidning mellan de utåtriktade klackarna 402 innebär att den från kilen uppkomna tangentiellt riktade kraften mot backarna 9 verkar på en större radie R, enligt figur 11. än vad som är fallet enligt känd teknik. Därigenom uppnås en större utväxling av manöverkraften än vad som annars hade varit fallet. Kombinationen av den större radien, det lämpliga materialvalet och den mindre kilvinkeln möjliggör en anordning innefattad i låsorganet där utväxlíngen av manöverkraften kan åstadkommas utan yttre hävannar eller andra yttre kraftförstärkande anordningar. Detta är synnerligen fördelaktigt eftersom tillverkningen förenklas på grund av såväl färre delar som lägre toleranskrav. Vidare ges större frihet för olika reglageprinciper och varierande utföringsforrner av manöverorgan, såsom exempelvis ett tumreglerat manöverorgan enligt beskrivningen ovan, vilket inte är uppenbart utifrån känd teknik. l figur 14 visas ett yttre element 3 instucket i låsorganets 4 fästkrage 10 och fixerat mot denna fästkrage på lämpligt sätt. Det yttre elementet 3 utgörs här av ytterröret till ett dammsugarrör, företrädesvis vänt nedåt för sammankoppling med ett dammsugarmunstycke. Det inre elementet 1 är då vänt uppåt mot operatören för sammankoppling mot en dammsugarslang. Det inre elementet 1 är instucket i det yttre elementet 3 och är, ifigur 14, låst mot låsorganets 4 backar 9 på känt sätt. Backama 9 med samverkande detaljer är skyddade av en omslutande kåpa 71. Mellan backarna 9 och kåpan 71 finns ett utrymme som kilen 14 med sammanhängande detaljer fritt kan glida i. Vid behov av längdreglering av dammsugarskaftet greppar operatören de yttre maritelytorna på kåpan 71 och fästkragen 10 och skjuter därefter manöverorganet 5 i pilens K riktning med stöd av den utåtriktade ansatsen 401, enligt figur 15. Därvid glider kilen 14 mellan de utåtriktade klackama 402 varigenom backarna 9 pressas isär. Det yttre elementet 3 kan därefter regleras till önskat läge i pilamas M och N riktning relativt det inre elementet 1. Detta förutsätter att operatören håller fast det inre elementet med den andra handen, vilket är ett vanligt förekommande tillvägagångssätt vid reglering av längden hos dammsugarrör. l figurerna 16 och 17 visas några andra utföringsfonner som är tänkbara i förbindelse med dammsugarskaft. Figur 16 visar en låsanordning med en dubbelverkande kil 14 som är fastsatt på kåpans 71 inre mantelyta. När operatören greppar kåpan 71 och förskjuter den i pilens K riktning förskjuts även kilen 14 i pilens K riktning. Därigenom frigörs låset och det yttre elementet 3 glider, under påverkan av kraften från kilytorna, relativt det inre elementet 1 i samma riktning som reglageriktningen för kåpan 71, vilken kåpa 71 här bildar manöverorganet 5. Denna reglering av det relativa läget av det yttre elementet 3 i förhållande till det inre elementet 1 kan, tack vare den dubbelverkande kilen, ske i båda riktningar. lfigur 17 visas en utföringsform där manöverorganet 5 vid frikoppling av låset skjuts i riktning mot det inre elementets 1 fria ände. Därigenom kan det inre elementet 1 vara vänt nedåt, vilket ibland föredras i samband med dammsugarskaft.

Uppfinningen har här beskrivits i förbindelse med dammsugarskaft, men kan naturligtvis tillämpas i helt andra sammanhang där ett inre och ett yttre element frigörbart ska kunna låsas relativt varandra.

I samband med tillämpning av uppfinningen på teleskopiskt reglerbara dammsugarskaft är det speciellt lämpligt med utföringsformer enligt figurerna 18 - 21.

Den i uppfinningen beskrivna kombinationen av låsorgan verkande på det inre elementets yttre mantelyta och påverkansorgan samt manöverorgan som ligger utanpå det yttre elementet är mycket lämpligt för teleskopiskt reglerbara dammsugarskaft. Genom detta kan det inre elementet ha en fri passage för luft samtidigt som det yttre elementets mantelyta inte behöver öppnas utan kan täta mot det inre elementet. Det inre elementet 1 kan i sin nedre del vara försedd med en kona 403 eller på något annat sätt förberett för att motta ett dammsugarmunstycke, t.ex. munstycket 405 med muff 404 enligt figur 20. l sin övre del är det inre elementet 1 lämpligen försett med en tätning 408, vilken tätar mot det inre röret 302, enligt figur 19. Det föredrages att denna tätning är lättrörlig så att det inre elementet 1 faller ned av sin egentyngd, åtminstone med hjälp av dammsugarmunstyckets tyngd, då låsorganet 4 frikopplas. Det inre elementet 1 är alltså förskjutbart inuti det inre röret 302. l den nedre delen av röret 302 är ett låsorgan 4 fastsatt, vilket låsorgan frigörbart kan fasthålla det inre elementet 1. l den övre delen av det inre röret 302 kan en rörböj 406 träs in, på känt sätt. Rörböjen 406 avslutas lämpligen med en dammsugarslang 407. Ett påverkansorgan i form av ett yttre rör 301 omsluter delvis det inre röret 302, med ett visst glapp. På den övre delen av röret 301 är ett manöverorgan iform av en dragfläns 5 anordnad. Den nedre delen av röret 301 är sammankopplad till låsorganet 4 på så sätt att låsorganet 4 öppnas då röret 301 dras i pilens K riktning. Som låsorgan kan på marknaden vanliga förekommande låstyper användas men det föredrages att ett friktionslâs enligt uppfinningen utnyttjas.

Därvid kan det yttre röret 301 vara fastsatt på kåpan 71. Kåpan 71 omsluter i detta fall låsorganet 4 och är axiellt förskjutbar runt låsorganet med ett visst glapp. En kil 14 kan vara fastsatt på kåpans 71 inre mantelyta, enligt figur 16. l den här tillämpningen föredrages det dock att kilen 14 är enkelverkande så att frikoppling av låsorganet 4 åstadkommas genom en axiell förskjutning av det yttre röret 301 r pilens K riktning. Alternativt kan kilens 14 förlängning 73 enligt figur 12 göras mer utsträckt och sättas fast på det yttre röret 301. l båda fallen frikopplas låsorganet genom att 10 operatören drar dragflänsen 5 eller det yttre röret 301 uppåt, i pilens K riktning. Detta leder till att det inre elementet frikopplas och kan förskjutas i pilarnas M riktning. Det är då också möjligt att rotera det inre elementet relativt låsorganet 4. Kilen kan naturligtvis också vändas enligt figur 17 varigenom öppningen sker genom att operatören trycker röret 301 i motsatt riktning mot pilen K. Denna anordning medger en snabb och tillförlitlig reglering av dammsugarskaftets längd, utan att operatören behöver böja sig, vilket är mycket önskvärt.

I figur 21 visas ett dammsugarskaft där påverkansorganet 7 innefattar en stång som löper intill röret 302. Stångens tvärsnitt kan ha en sådan geometri att den delvis omsluter röret 302. Om omslutningsvinkeln är mer än 180 grader kan stången snäppas på röret 302, vilket kan vara en fördel vid monteringen. Stången kan också vara utformad så att den innefattar ett eller flera partier som omsluter röret 302 mer än 180 grader och mellan dessa partier ha ett mindre tvärsnitt. Det är lämpligt att ett manöverorgan 5 är fastsatt i stångens 7 övre del. l samtliga utföranden löper stången utan nämnvärd friktion mot röret 302 vid axiell förflyttning i pilens K riktning och har då samma funktion som röret 301, men kan tillverkas med mindre materialåtgång.

Fördelen med ett heltäckande rör 301 är, som tidigare nämnts, att kravet på ytbehandling av röret 302 minskar och att röret 302 kan tillverkas med mindre godstjocklek.

Det är ur flera synpunkter lämpligt för teleskopiskt förskjutbara element med låsorgan som verkar på en yttre mantelyta enligt redogörelsen ovan. I vissa fall kan det dock vara önskvärt med låsorgan som verkar på en inre mantelyta, enligt figurerna 22 - 43.

Den i figur 22 och i figur 29 visade övre delen av ett teleskopiskt reglerbart skaft innefattar ett rörformat handtag 6 med en öppning åt sidan (åt höger på figuren) i vilken öppning ett manöverorgan 5 är inpassat. Manöverorganet 5 visas delvis uppbrutet och har en greppdel vars tvärsnitt är U-formad. Den övre delen av manöverorganet innefattar en förlängning 303 med tappforrnade utskott 304. Dessa utskott är påsnäppta i motsvarande hål i handtagets 6 mantelyta. Manöverorganet 5 är tillverkad av formsprutad plast och vid lämpligt materialval kan förlängningen 303 tjäna som ett gångjärn enligt redogörelsen i sista stycket pâ sidan 5. Manöverorganet 5 innefattar även en arm 410, vilken är tillverkad i samma stycke som manöverorganet. Arrnen 410 är lämpligen försedd med ett hål för att mottaga ett övre krokforrnat parti 411 på det stångformade påverkansorganet 7. Detta påverkansorgan 7, som lämpligen år tillverkad av en rundstång i aluminium, är i sin nedre del sammankopplad med ett låsorgan 4 i den nedre delen av skaftet enligt figur 23.

Låsorganet 4 ska nu närmare beskrivas med hänvisning till figurema 26, 27, 28 och 30. lfigur 26 visas en cylinder 413 som pà sin yttre mantelyta innefattar en upphöjning i fonn av en kil 14. Cylindern 413 som lämpligen tillverkas av formsprutad polyamidplast är försedd med ett hål med en nedre gavel för att mottaga en kompressionstjäder. Den nedre gaveln är försedd med ett mindre genomgångshål 429. Den kilförsedda cylindem 413 är avsedd att samverka med en hylsa 414 enligt figurerna 27 och 28. Hylsan 414 är lämpligen tillverkad av fonnsprutad acetalplast och innefattar i sin övre del en rörrformad stolpe 417 avsedd att skjutas in och monteras fast i ett inre elementet 1. Stolpen 417 innefattar en övre gavel med ett 11 mindre genomgångshål 418. Denna gavel är avsedd att tjäna som ett mothåll för en kompressionsfjäder. Hylsan 414 innefattar även ett rörformat mellanparti 428 vars mantelyta är avsedd att tjäna som styryta mot ett omgivande yttre element 3. Detta mellanparti 428 är uppbrutet av ett genomgående spår 416, vilket spår är avsett att tjäna som frigångsspår för kilen 14. Hylsan 414 innefattar i sin nedre del ett backpar 9, vilka är tillverkade i ett stycke med hylsan 414 och förbunden med mellanpartiet 428 via en relativt smal hals 415. Backarna 9 är åtskilda från varandra med ett kilformat spår 13, vilket spår bildar motvända kilytor 203 på respektive back 9. l hylsan 414 är anordnat ett axiellt riktat hål löpande från den nedre ändan av backarna 9 till den övre gaveln av stolpen 417. Detta hål är så utformat att cylindern 413 kan glida i detta i axiell riktning med ett visst glapp. Backar 9 innefattar yttre ytskikt 12 av ett lämpligt friktionsmaterial. Det föredrages att ytskikten 12 består av pàsprutat gummiliknande material av lämplig hårdhet, men en påtejpad gummiduk med en tjocklek på ca 1 mm kan också komma ifråga. Ytskikten 12 täcker endast en del av backarnas 9 omkrets för att säkerställa fri passage för det yttre elementet 3 då låset frikopplas. Ytskikten 12 bildar alltså en bruten mantelyta till en cylinder vars ytterdiameter i opåverkat läge är något mindre än innerdlametern hos det yttre elementet 3. För att ytterliggare säkerställa fri passage för det yttre elementet 3 då låset frikopplas kan backama 9 även innefatta ett ringforrnat fjädrande element 11 med komprimerande verkan, vilket element träs över backarna 9 och ner i spår pà ca halva höjden av backama. Detta fjädrande element 11 monteras före påsättning av ytskikten 12. Vid montering av cylindern 413 träs den övre delen av cylindem 413 underifrån in i det axiellt riktade hålet i hylsan 414. Då kilen 14 därvid stoppas av backarna 9 kan dessa tjädras utåt så mycket att cylindern 413 med sin kil 14 kan passera varvid kilen 14 inpassas i spåren 13 och 416. Eventuellt kan kilen 14 förses med en äntringsfas för att underlätta monteringen. l figur 29 visas hur det inre elementet 1 är trätt in i ett därför avsett hål i handtagets 6 nedre del och permanent fastsatt i detta på lämpligt sätt. Wdare är det yttre röret 301 trätt över en hals iden nedre delen av handtaget 6 och permanent förbundet med detta. Mellan dessa rör 1 och 301 kan det yttre elementet 3 löpa då låset frikopplas.

Denna frikoppling regleras med hjälp av manöverorganet 5 via det stångformade påverkansorganet 7. l figur 30 visas ett färdigmonterat låsorgan 4 i låst läge.

Monteringsföljden är sådan att en kompressionstjäder 419 träs in i det axiellt riktade hålet i hylsan 414. Därefter träs cylindern 413 med sin kil 14 in i samma hâl, enligt beskrivning ovan. Därmed komprimeras fjädern 419. Det stångformade påverkansorganet 7 kan sedan uppifrån träs igenom hålet 418 i hylsan 414 och hålet 429 i cylindem 413. Påverkansorganet 7 kan i sin nedre del vara utformad med en gängdel på vilken en mutter 420 kan skruvas på och låsas. Därmed är påverkansorganet 7 förbundet med cylindern 413 och kan påverka denna cylinder med en uppåtriktad dragande kraft. Därefter träs påverkansorganet 7 och låsorganet 4 in igenom änden på det inre elementet 1 så långt att mellanpartiets 428 övre kant ligger an mot änden på det inre eiementet 1. Stolpen 417 på hylsan 414 kan nu säkras mot det inre elementet 1 pà lämpligt sätt, t. ex genom en pressoperation. l nästa steg träs det yttre elementet 3 uppifrån på det inre elementet 1. Det yttre eiementets 3 övre ände kan lämpligen vara försedd med en nedkragning som kan tjäna som ett stopp mot mellanpartiets 428 övre kant för att förhindra att det yttre elementet 3 dras ut från låsorganet 4 vid frikoppling av låset. Som nästa steg kan det inre elementet 1 träs in i därför avsett nedre hål i handtaget 6 och säkras mot detta. 12 Slutligen kan det yttre röret 301 träs nedifrån på det yttre elementet 3 och monteras på handtagets 6 nedre del. Låsorganets 4 funktion är följande. Kompressionstjädern 419 är intryckt mellan den övre gaveln på hylsans 414 stolpe 417 och den nedre gaveln på cylindem 413. Därmed pressas cylindern 414 med sin kil 14 nedåt. Kilen 14 verkar då mot kilytorna 203 på backarna 9. På grund av låg friktion i kilytorna och på grund av att kilvinkeln är liten, enligt tidigare redogörelse avseende figurerna 8 och 9, kan en stor utväxling av fjäderkraften uppnås. Eftersom denna utväxlade kraft verkar tangentiellt i backamas 9 yttre omkrets uppnås en ytterliggare utväxling av fjäderkraften pà ca fr (pi) gånger jämfört med en inre kona i backarna 9 med samma kilvinkel. Detta innebär att låset blir mycket effektivt. En annan fördel med låsutformningen är att det gummiliknande ytskiktet 12 bildar en stor yta vilket ger en stor friktionskraft. En stor kraftupptagande yta innebär även att det gummiliknande ytskiktets 12 kompression blir försumbar, vilket leder till ett stumt lås med liten reglerlängd, d.v.s. låskraften byggs upp från noll till sitt maxvärde genom en endast liten axiell förskjutning av kilen 14. Den relativt höga låskraften orsakar i huvudsak tryckspänningari backarna 9. Backarna 9 är endast i ringa grad belastade med böjspänningar. Det är därför möjligt att dimensionera dessa backar så att de kan vara tillverkade av ett tennoplastiskt material och ändå motstå belastning under lång tid utan att funktionsnedsättande plastiska deforrnationer uppstår. l figurerna 31 och 32 visas väsentliga delar av skaftet i frikopplat läge.

Manöverorganet 5 pressas av operatören mot handtaget 6 i pilens J riktning. Därmed vrids armen 410 uppåt och drar därigenom det krokformade partiet 411 på det stångformade påverkansorganet 7 uppåt. Partiet 411 kan då vara vridbart lnpassati ett hål i annen 410. Vid denna vridning av manöverorganet 5 böjs förlängningen 303 och fungerar därmed som ett gångjärn. Om förlängningen är rätt dimensionerad och består av ett lämpligt material, t.ex. polypropen kan detta ske utan risk för utmattningsbrott. Alternativt kan manöverorganet 5 vara vridbart fastsatt på handtaget 6 på annat sätt. Då påverkansorganet 7 på detta sätt dras uppåt drar det med sig cylindern 413 och kilen 14. Därmed pressas backama 9 ihop under inverkan av egenspänningen ibackarnas plastmaterial. Om ett ringformat fjädrande elementet 11 är monterat kan även detta medverka till att backama 9 pressas ihop. Detta leder till att backarnas 9 ytskikt 12 frigörs från det yttre elementets 3 inre mantelyta med påföljd att det yttre elementet 3 kan skjutas i axiell riktning till önskat läge. Därefter släpper operatören manöverorganet 5 och backarna 9 går återigen i ingrepp mot det yttre elementet 3. lfigurerna 33, 34, 35, 36, 37, 38 visas de väsentliga delama i en altemativ utföringsforrn av låsorganet. Detta innefattar en hylsa 414, lämpligen tillverkad av formsprutad acetalplast, med en övre fördel 422 avsedd att träs in och fastgöras i det inre elementet 1. Vidare innefattar hylsan 414 ett rörforrnat mellanparti 428 vars mantelyta är avsedd att tjäna som styryta mot ett omgivande yttre element 3. Den nedre delen av hylsan 414 innefattar ett rör 421 vars yttre mantelyta innefattar en upphöjning iforrn av en kil 14. Tvärs genom röret 421 är ett genomgående spår 423 anordnat. Låsorganet innefattar vidare en rörformad back 9 som är uppslitsad med ett längsgående kilformat spår 13, vilket spår bildar kilytor 203 på backens 9 motvända ytor. Backens 9 yttre mantelyta innefattar ett ytskikt av lämpligt friktionsmaterial, enligt tidigare redogörelse. l denna utfonnning kan ytskiktet 12 sträcka sig runt hela backens 9 omkrets, med avbrott för spåret 13. Backen 9 13 tillverkas lämpligen av formsprutad polyamid, eventuellt glasförstärkt. Då backen 9 är opåverkad av yttre krafter är ytskiktets 12 ytterdiameter mindre än det yttre elementets 3 innerdiameter. Backens 9 innerdiameter är samtidigt något större än rörets 421 ytterdiameter. Därmed kan backen 9 fritt glida på röret 421, vilket rör då fungerar som en styrning för backen 9 så att ingen kontakt mellan backens 9 ytskikt 12 och det yttre elementets 3 inre mantelyta uppstår. lfigur 39 och 40 visas en dragstång 424, lämpligen tillverkad av formsprutad plast, med en övre ögla 426 och en undre tvärställd balk 425.

Figur 41 visar ett monterat låsorgan 4 med backen 9 påträdd hylsans 414 undre rör 421 och inpassad så att kilen 14 griper in i det kilformade spåret 13. Dragstången 424 är inträdd genom hålet i röret 421 och vänd så att balken 425 löper i det genomgående spåret 423. Därigenom kan öglan 426 dras uppåt vilket leder till att balken 425 drar backen 9 uppåt mot kilen 14. Backen 9 vidgas då. l figur 42 visas delar av ett skaft med ett låsorgan 4 enligt beskrivning ovan. Hylsans 414 övre rördel 422 är inträtt och fastsatt i ett inre element 1. Det inre elementet 1 är fastgjort på ett handtag 6, enligt tidigare. Ett yttre element 3 är som tidigare påträtt låsorganet 4 och det inre elementet 1 _ För tydlighetens skull visas inget yttre rör i figurerna 42 och 43. Ett påverkansorgan 7 är i sin nedre del försedd med en krok 412 som är trädd in i dragstångens 424 ögla 426. Den övre delen av påverkansorganet 7 innefattar en övre krok 411 som på samma sätt som tidigare är trädd in i ett därför avsett hål i arm 410 på manöverorganet 5. Manöverorganet 5 är vridbart upphängd i handtaget 6 på känt sätt i vridpunkten Q. En dragfjäder 427 är i sin nedre ände påhäktad kroken 411. l sin övre ände är dragfiädern 427 fastsatt i handtaget 6, på lämpligt sätt. Dragfiädem 427 är förspänd med lämplig kraft och drar därmed påverkansorganet 7 uppåt. Detta leder till att dragstången 424 drar backen 9 uppåt mot kilen 14 varvid backen 9 låser fast det yttre elementet 3 relativt det inre elementet 1. Då det yttre elementet 3 påverkas av en kraft i pilens M riktning trycks backen 9 hårdare mot kilen 14. Det medför att låset blir självhämmande mot krafter i pilens M riktning, vilket i vissa tillämpningar kan vara fördelaktigt. Vid kraftpåverkan på det yttre elementet 3 motsatt pilens M riktning öppnar emellertid låset då kraften övergår dragfiädems 427 förspänningskraft. Vid frikoppling av låset pressas manöverorganet 5 i pilens J riktning enligt figur 43. Därigenom avlastas påverkansorganet 7, dragstången 424 och backen 9 från fiäderkraften.

Egenspänningen i backen 9 kommer då att påverka backen 9 att återta sin obelastade diameter. Därmed kommer backen 9 att centreras runt hylsans 414 nedre rör 421 och släppa kontakten med det yttre elementet 3. Det yttre elementets 3 läge kan då ställas in på önskat sätt i pilamas M riktning.

De ovan beskrivna utföringsformerna av uppfinningen kan tillämpas på vitt skilda områden där en teleskopiskt inställbar funktion mellan två element önskas. Exempel på tillämpningar är städskaft, sportredskap, målarskaft, båtshakar, trädgårdsredskap m.m.

Andra utföringsforrner av ett självhämmande låsorgan visas i figurema 44 - 58.

I figur 44 - 47 visas de väsentliga delarna i en altemativ utföringsform av låsorganet.

Detta innefattar en hylsa 414, lämpligen tillverkad av formsprutad acetalplast, med en övre rördel 422 avsedd att träs in och fastgöras i ett inre elementet 1. Vidare _ innefattar hylsan 414 ett rörforrnat mellanparti 428 vars mantelyta är avsedd att tjäna 14 som styryta mot ett omgivande yttre element 3. Den nedre delen av hylsan 414 innefattar ett rör 421 vars yttre mantelyta innefattar en upphöjning i form av en kil 14.

På den nedre delen av röret 421 kan en nedre hylsa 430 träs på. Denna hylsa 430, lämpligen tillverkad av formsprutad acetalplast, innefattar en rördel med en inre mantelyta 431 som med ett visst glapp kan glida mot rörets 421 yttre mantelyta.

Wdare innefattar hylsan 430 en kildel 14. Låsorganet innefattar vidare en rörfomiad back 9, enligt figur 46 och 47, som år uppslitsad med ett längsgående spår 13, vilket spår är kilformat åt båda ändarna och bildar fyra kilytor 203 på backens 9 motvända ytor. Till skillnad från backen ifigur 33 behöver backens yttre mantelyta 433 inte vara försedd med något speciellt ytskikt. Backen 9 kan i sin helhet bestå av ett och samma material, t.ex. av formsprutad polyamid, eventuellt glasförstärkt. Då backen 9 är opåverkad av yttre krafter är mantelytans 433 ytterdiameter mindre än det yttre elementets 3 innerdiameter. Backens 9 innerdiameter är samtidigt något större än rörets 421 ytterdiameter. Därmed kan backen 9 fritt glida på röret 421, vilket rör då fungerar som en styrning för backen 9 så att ingen kontakt mellan backens 9 mantelyta 433 och det yttre elementets 3 inre mantelyta uppstår. I figur 44 och 45 visas också en dragstång 424, vilken år instucken genom hylsan 414 och trädd genom ett bottenhål på hylsan 430. Dragstången 424 kan i sin nedre del vara gängad och försedd med en pågängad mutter 432.

I figur 48 och 49 visas ett monterat låsorgan 4 med backen 9 påträdd hylsans 414 undre rör 421 och inpassad så att den övre kilen 14 griper in i det övre kilformade spåret 13. Den nedre hylsan 430 är därefter påträdd röret 421 och inpassad så att den nedre kilen 14 griper in i backens 9 nedre kilforrnade spår. Dragstången 424 är monterad enligt beskrivningen ovan. Anordningen enligt figur 48 befinner sig i låst läge. Detta läge uppstår på så sätt att dragstången 424 dras uppåt relativt hylsan 414. Denna dragrörelse kan, såsom tidigare, ske under inverkan av en fjäder.

Därigenom dras den nedre hylsan 430 uppåt mot hylsan 414. Kilama 14 pressas därmed in i backens 9 kilspår 13 varigenom backens 9 ytterdiameter vidgas. Den yttre mantelytan 433 på backen 9 kommer då i kontakt med det yttre elementets 3 inre mantelyta. På så sätt låser backen 9 fast det yttre elementet 3 relativt hylsan 414, vilken hylsas rördel 422 är avsedd att fastgöras på det inre röret 1, enligt tidigare beskrivning. Det åtgår relativt liten kraft för att vidga backen 9 så att kontakt med det yttre elementets 3 inre mantelyta uppstår. Vid kraftpåverkan på det yttre elementet 3 i pilens N riktning, relativt hylsan 414, kommer backen 9 att tryckas hårdare mot den övre kilen 14. Backen 9 tenderar då att vidgas ytterliggare med en kraftigare låsning som följd. Detta sker även om det är samma friktionstal mellan backens mantelyta 433 och det yttre rörets 3 inre mantelyta som det är mellan kilytorna 203 och 204 på back 9 respektive kilar 14. Anledningen är att kilarna 14 verkar på backens 9 omkrets, i tangentiell riktning. Det uppstår då, enligt tidigare beskrivning en utväxling mellan en rörelse i tangentiell led och en rörelse i radiell led på ca 1'r(pi) gånger.

Detta innebär att man lätt kan få ett självhämmande lås mellan backen 9 och det yttre röret 3 med en kilvinkeln som är tillräckligt stor för att undvika självlåsning av kilarna 14 i kilspåret 13. Detta leder till en mycket gynnsam kombination av egenskaper hos låsorganet 4. Låset består av få enkla delar och kan ansättas med små krafter trots att inget speciellt friktionsmaterial behöver användas. Vid yttre kraftpåverkan stegras låskraften efter behov och återgår efter avlastning till en låg ansättningskraft.

Därigenom behöver inte delarna belastas kontinuerligt med stora krafter, vilket är speciellt fördelaktigt vid användning av tennoplastiska material i de ingående delama. Vid kraftpåverkan på det yttre elementet 3 i pilens O riktning, relativt hylsan 15 414, kommer backen 9 att tryckas hårdare mot den undre kilen 14. Backen 9 tenderar då att vidgas ytterliggare med en kraftigare låsning som följd. Det yttre elementet 3 drar då med sig den undre hylsan 430 så långt dragstången 424 tillåter, vilket kan vara maximal kompression av en kompressionsfjäder. Detta innebär att låsorganet 4 även blir självhämmande mot rörelser i pilens O riktning, med undantag för ett visst spel vars storlek beror på den undre hylsans 430 rörelsefrihet i axiell riktning. Vid en tillräckligt stor ansättningskraft kan även låsorganet 4 bli självhämmande mot vridning, eftersom en vridning av det yttre elementet 3 relativt låsorganet 4 tenderar att vidga backen 9, med en kraftigare låsning som följd. l figur 49 visas låsorganet i ett frikopplat läge. Detta läge uppstår genom att dragstången 424 skjuts i pilens K riktning. Egenspänningen i backen 9 kommer då att påverka backen 9 att återta sin obelastade diameter. Tack vare att kilvinkeln kan vara relativt stor kan backen 9 lätt skjutas ut från kilama 14 med hjälp av egenspänningen i materialet. Dämied kommer backen 9 att centreras runt hylsans 414 nedre rör 421 och släppa kontakten med det yttre elementet 3. Det yttre elementets 3 läge kan då ställas in på önskat sätt i pilarnas M riktning. Denna frikoppling kräver naturligtvis att låsorganet 4 först avlastas från yttre krafter så att det inte befinner sig i ett självhämmat läge.

I figurema 50 - 52 visas en alternativ utformning av en back 9. Backen 9 är som tidigare cylinderformad och uppslitsad med ett längsgående spår. På ömse sidor om spåret är utåtriktade klackar 402 anordnade, vilka klackar innefattar parvis utåtriktade kilytor 204. Backen 9 kan i sin helhet bestå av ett och samma material, t.ex. av formsprutad polyamid, eventuellt glasförstärkt. Då backen 9 är opåverkad av yttre krafter är den inre mantelytans 434 innerdiameter något större än ett inre elementets 1 ytterdiameter. l obelastat tillstånd passar backens 9 yttre mantelyta in i motsvarande hålrum i en nedre hylsa 435 och i en övre hylsa 437, vilka hylsor kan vara utformade enligt figurerna 53 - 56. Dessa hylsor 435 och 437 innefattar motvända kilytor 203 som kan samverka med backens 9 kilytor 204 på så sätt att backen 9 komprimeras då hylsorna pressas in mot varandra. Till hylsan 435 kan ett lock 436, med ett genomgångshål för det yttre elementet 3, förbindas. Detta lock tjänar som ett stöd för en kompressionsfjäder. l figur 57 visas en monterad låsanordning där den övre hylsan 437 är fast förbunden med ett yttre element 3 och där en back 9 är inpassad i det därför avsedda utrymmet i den övre hylsan 437 och på så sätt att de utåtriktade kilytorna 204 på klämbacken 9 samverkar med motsvarande motvända kilytor 203 på den övre hylsan 437. Den nedre hylsan 435 är påträdd underifrån och på liknande sätt som ovan inpassad så att respektive kilytor 203 och 204 samverkar. Vidare är en kompressionstjäder monterad i ett komprimerat tillstånd mellan locket 436 och den övre hylsan 437.

Under inverkan av fiäderkralten pressas hylsoma mot varandra och kilytoma 203 samverkar med backens 9 kilytor 204 vilket leder till att backen 9 komprimeras så att den inre mantelytan 434 kommeri kontakt med det inre elementets 1 yttre mantelyta.

På detta sätt uppstår en självhämmande låsfunktion för rörelser i pilarnas N och 0 riktning av det inre elementet 1 relativt det yttre elementet 3 liknande den som beskrivits för anordningen enligt figurerna 44 - 49. l figur 58 visas hur _ _ låsanordningen frikopplas genom att den nedre hylsan 435 skjuts i pilens K riktning.

Därigenom skapas ett utrymme för backen 9 som, under inverkan av _ egenspånningen i materialet, kan glida ur kilspåren i respektive hylsor varigenom 16 backen 9 vidgas och släpper kontakten med det inre elementet 1. Därigenom kan det inre elementet 1 fritt skjutas i pilarnas M riktning. Genom denna anørdning kan en självhämmande låsfunktion verkande mot en yttre mantelyta erhållas, vilket kan vara fördelaktigt i vissa sammanhang.

Claims (8)

5021417 _6-

1. l. Styraggregat för att vid upp- eller avrullning av en sträng (1) såsom en kabel, en lina, en vajer eller dylikt, företrädesvis en elektrisk kabel, på eller från en med centrum- hål försedd trumma (9) styra upplindningen, vilket styraggregat (4) kan utföra en med trummans (9) axel (10) parallell fram- och återgående rörelse relativt trumman (9) för åstad- kommande av jämna lindningsvarv (16) varjämte styraggregatet (4) innefattar en vid sin ena ände i ett stativ ledbart inläst arm och en längs armen anordnad transportbana varvid sträng- en (1) är avsedd att löpa längs armen i kontakt med och styrd av banan, kännetecknat av att armen uppvisar en i banans riktning långsträckt, stel stomme (5), att stommen (5) uppbär ett flertal, relativt stommen huvudsakligen tvärs stommen rörliga, roterbara styrrullar (6, 6'), anordnade att anligga mot och styra strängen (1), att var och en av styrrullarna (6,6') är tillordnad ett separat fjäderorgan (18), vilket påverka styrrullarna (6, 6') så, att styrrullarna (6, 6') och strängen (1) anligger mot varandra med en viss kraft.

2. Styraggregat enligt krav 1, kännetecknat att styrrullarna (6, 6') uppbäres vid ena änden av mot banan lutande länkarmar (17), vilka länkarmars (17) andra ände är lagrad (18) i stommen, företrädesvis genom att en på nämnda andra änden anordnad axel (20) uppbäres av ett elastiskt deformerbart element (18), anbragt i ett i stommen (5) utformat säte (21).

3. Styraggregat enligt krav 2, kännetecknat av att det fjädrande elementet (18) kan utgöras av en gummibussning (22) och företrädesvis är utformat så, att fiäderkraften hos det fjädrande elementet (18) är inställbar antingen individuellt för varje styrrulle (6, 6') eller gemensamt för alla styrmllama (6, 6'). 502 417 _ 7 _

4. Styraggregat enligt något eller några av föregående krav, kännetecknat av att stommen (5) kring sin svängled (8), företrädesvis medelst ett kraftdon (14) såsom ett elektriskt, hydrauliskt eller pneumatiskt ställdon, är svängbar i ett mot trurnaxeln (10) huvudsakligen vinkelrätt plan, företrädesvis i vertikalplanet för att inställa det radiella avståndet (11) från trummans (9) centrumaxel (10) till förlängningslinjen (15) av stommens (5) längdutsträckning i ändamål att åstadkomma en bana för strängen (1) in mot trummans (9) pålindningslager (16).

5. Styraggregat enligt något av föregående krav, kännetccknat av att varje stylrulle (6, 6') vid sin ytterkant uppvisar inåt mot sin rotationsaxel vinklade flänsar (24).

6. Styraggregat enligt något eller några av föregående krav, kännetecknat av att styrrullarna (6, 6”) är anordnade enbart på stommens (5) undersida.

7. Styraggregat enligt föregående krav, kännetecknat av att stymillarria (6, 6') i ett plan, vinkelrätt mot trummans (9) axel (10), ger strängbanan (1) en krökning med lcrökningscenuum, som ligger på samma sida om banan som trummans (9) axel (10), dvs. är konvex åt samma håll som den på trumman upplindade kabeln (16).

8. Styraggregat enligt något av föregående krav, kännetecknat av att stommen (5), förutom att vara svängbart (8) förbunden med stativet (7), är förskjutbar (13) relativt stativet (7) i stommens (5) längdriktning.