SE530497C2 - Lås för teleskopiskt förskjutbara element - Google Patents

Description

530 457 Fig. 6 är ett förstorat parti av en övre del enligt figur 1.

Fig. 7 är ett förstorat parti av en nedre del enligt figur 2.

Fig. 8 är en övre del enligt figur 6, i frikopplat läge.

Fig. 9 är en nedre del enligt figur 7, i frikopplat läge.

Fig. 10 är en delvis uppbruten sidovy visande en klämback.

Fig. 11 är en toppvy visande klämbacken enligt figur 10, vyplacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 12, 13, 14 och 15 är vyer visande en hylsa med integrerad kil, med vyplacering enligt europeisk ritstandard.

Fig. 16 och 17 är vyer visande en dragstång vyplacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 18 är en sidovy visande hylsa enligt figur 12 med monterad klämback och dragstång enligt figurerna 10 och 17.

Fig. 19 är en uppbruten sidovy visande ett avkortat skaft med låsanordning enligt figur 18, i låst läge.

Fig. 20 är en uppbruten sidovy visande en anordning enligt figur 19, i frikopplat läge.

Fig. 21 är ett partiellt snitt framifrån visande en nedre hylsa påträdd en övre hylsa med en dragstång.

Fig. 22 är en sidovy av anordningen enligt figur 21, vyplacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 23 är en sidovy visande en klämback.

Fig. 24 är ett snitt av klämbacken enligt figur 23 i snittlinjen A-A, vyplacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 25 är en vy framifrån av anordningen enligt figur 21 med en monterad klämback enligt figur 23, där anordningen är instucken i ett uppbrutet rör och befinner sig i låst läge.

Fig. 26 är en anordning enligt figur 25, ifrikopplat läge.

Fig. 27 är en vy framifrån av en klämback med utåtriktade kilytor.

Fig. 28 är en vy från sidan av en klämback enligt figur 27, vyplacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 29 är vy ovanifrån av en klämback enligt figur 28, vyplacerad enligt europeisk ritstandard. 530 497 Fig. 30 är en uppbruten sidovy av en nedre hylsa med ett lock.

Fig. 31 är ett snitt av hylsan enligt figur 30 i snittlinjen A-A, vyplacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 32 är ett snitt av en övre hylsa.

Fig. 33 är en vy ovanifrån av hylsan enligt figur 32, vyplacerad enligt europeisk ritstandard.

Fig. 34 är en delvis uppbruten sidovy av en låsanordning, i låst läge.

Fig. 35 är en anordning enligt figur 34, i frikopplat läge.

Den i figur 1 och i figur 6 visade övre delen av ett teleskopiskt reglerbart skaft innefattar ett rörformat handtag 6 med en öppning åt sidan (åt höger på figuren) i vilken öppning ett manöverorgan 5 är inpassat. Manöverorganet 5 visas delvis uppbrutet och har en greppdel vars tvärsnitt är U-formad. Den övre delen av manöverorganet innefattar en förlängning 303 med tappforrnade utskott 304. Dessa utskott är påsnäppta i motsvarande hål i handtagets 6 mantelyta. Manöverorganet 5 är tillverkad av formsprutad plast och vid lämpligt materialval kan förlängningen 303 tjäna som ett gångjärn. Manöverorganet 5 innefattar även en arm 410, vilken är tillverkad i samma stycke som manöverorganet. Armen 410 är lämpligen försedd med ett hål för att mottaga ett övre krokformat parti 411 på det stångformade påverkansorganet 7. Detta påverkansorgan 7, som lämpligen är tillverkad av en rundstång i aluminium, är i sin nedre del sammankopplad med ett låsorgan 4 i den nedre delen av skaftet enligt figur 2.

Låsorganet 4 ska nu närmare beskrivas med hänvisning till figurerna 3, 4, 5 och 7. l figur 3 visas en cylinder 413 som på sin yttre mantelyta innefattar en upphöjning i form av en kil 14. Cylindern 413 som lämpligen tillverkas av formsprutad polyamidplast är försedd med ett hål med en nedre gavel för att mottaga en kompressionsfjäder. Den nedre gaveln är försedd med ett mindre genomgångshål 429. Den kilförsedda cylindern 413 är avsedd att samverka med en hylsa 414 enligt figurerna 4 och 5. Hylsan 414 är lämpligen tillverkad av formsprutad acetalplast och innefattar i sin övre delen rörrformad stolpe 417 avsedd att skjutas in och monteras fast i ett inre elementet 1. Stolpen 417 innefattar en övre gavel med ett mindre genomgångshål 418. Denna gavel är avsedd att tjäna som ett mothåll för en kompressionsfjäder. Hylsan 414 innefattar även ett rörformat mellanparti 428 vars mantelyta är avsedd att tjäna som styryta mot ett omgivande yttre element 3. Detta mellanparti 428 är uppbrutet av ett genomgående spår 416, vilket spår är avsett att tjäna som frigångsspâr för kilen 14. Hylsan 414 innefattar i sin nedre delen back 9, vilken är tillverkade i ett stycke med hylsan 414 och förbunden med mellanpartiet 428 via en relativt smal hals 415. Backen 9 är uppslitsad med ett kilformat spår 13, vilket spår bildar motvända kilytor 203 på backen 9. I hylsan 414 är anordnat ett axiellt riktat hål löpande från den nedre ändan av backen 9 till den övre gaveln av stolpen 417. Detta hål är så utformat att cylindern 413 kan glida i detta i axiell riktning med ett visst glapp. Backen 9 innefattar yttre ytskikt 12 av ett lämpligt friktionsmaterial. Det 530 497 föredrages att ytskikten 12 består av pâsprutat gummiliknande material av lämplig hårdhet, men en påtejpad gummiduk med en tjocklek på ca 1 mm kan också komma ifråga. Ytsklkten 12 täcker endast en del av backens 9 omkrets för att säkerställa fri passage för det yttre elementet 3 då låset frikopplas. Ytsklkten 12 bildar alltså en bruten mantelyta till en cylinder vars ytterdiameter i opåverkat läge är något mindre än innerdiametern hos det yttre elementet 3. För att ytterliggare säkerställa fri passage för det yttre elementet 3 då låset frikopplas kan backen 9 även innefatta ett ringformat fjädrande element 11 med komprimerande verkan, vilket element träs över backen 9 och ner i spår på ca halva höjden av backen. Detta fjädrande element 11 monteras före påsättning av ytskikten 12. Vid montering av cylindern 413 träs den övre delen av cylindern 413 underifrån in i det axiellt riktade hålet i hylsan 414. Då kilen 14 därvid stoppas av backen 9 kan den fjädras utàt så mycket att cylindern 413 med sin kil 14 kan passera varvid kilen 14 inpassas i spåren 13 och 416. Eventuellt kan kilen 14 förses med en äntringsfas för att underlätta monteringen.

I figur 6 visas hur det inre elementet 1 är trätt in i ett därför avsett hål i handtagets 6 nedre del och permanent fastsatt i detta på lämpligt sätt. Vidare är det yttre röret 301 trätt över en hals i den nedre delen av handtaget 6 och permanent förbundet med detta. Mellan dessa rör 1 och 301 kan det yttre elementet 3 löpa då låset frikopplas.

Denna frikoppling regleras med hjälp av manöverorganet 5 via det stångformade påverkansorganet 7. I figur 7 visas ett färdigmonterat låsorgan 4 i låst läge.

Monteringsföljden är sådan att en kompressionsfjäder 419 träs in i det axiellt riktade hålet i hylsan 414. Därefter träs cylindern 413 med sin kil 14 in i samma hål, enligt beskrivning ovan. Därmed komprimeras fjädern 419. Det stångformade påverkansorganet 7 kan sedan uppifrån träs igenom hålet 418 i hylsan 414 och hålet 429 i cylindern 413. Påverkansorganet 7 kan i sin nedre del vara utformad med en gängdel på vilken en mutter 420 kan skruvas på och låsas. Därmed är påverkansorganet 7 förbundet med cylindern 413 och kan påverka denna cylinder med en uppåtriktad dragande kraft. Därefter träs påverkansorganet 7 och låsorganet 4 in igenom änden på det inre elementet 1 så långt att mellanpartiets 428 övre kant ligger an mot änden på det inre elementet 1. Stolpen 417 på hylsan 414 kan nu säkras mot det inre elementet 1 på lämpligt sätt, t. ex genom en pressoperation. l nästa steg träs det yttre elementet 3 uppifrån på det inre elementet 1. Det yttre elementets 3 övre ände kan lämpligen vara försedd med en nedkragning som kan tjäna som ett stopp mot mellanpartiets 428 övre kant för att förhindra att det yttre elementet 3 dras ut från låsorganet 4 vid frikoppling av låset. Som nästa steg kan det inre elementet 1 träs in i därför avsett nedre hål i handtaget 6 och säkras mot detta.

Slutligen kan det yttre röret 301 träs nedifrån på det yttre elementet 3 och monteras på handtagets 6 nedre del. Låsorganets 4 funktion är följande. Kompressionsfjädern 419 är intryckt mellan den övre gaveln på hylsans 414 stolpe 417 och den nedre gaveln på cylindern 413. Därmed pressas cylindern 414 med sin kil 14 nedåt. Kilen 14 verkar då mot kilytorna 203 på backen 9. På grund av låg friktion i kilytorna och på grund av att kilvinkeln är liten kan en stor utväxling av fjäderkraften uppnås. Eftersom denna utväxlade kraft verkar tangentiellt i backens 9 yttre omkrets uppnås en ytterliggare utväxling av fjäderkraften på ca rr (pi) gångerjämfört med en inre kona i backen 9 med samma kilvinkel. Detta innebär att låset blir mycket effektivt. En annan fördel med låsutformningen är att det gummiliknande ytskiktet 12 bildar en stor yta vilket ger en stor friktionskraft. En stor kraftupptagande yta innebär även att det gummiliknande ytskiktets 12 kompression blir försumbar, vilket leder till ett stumt lås med liten reglerlängd, d.v.s. låskraften byggs upp från noll till sitt maxvärde genom 530 457 en endast liten axiell förskjutning av kilen 14. Den relativt höga låskraften orsakar i huvudsak tryckspänningar i backen 9. Backen 9 är endast i ringa grad belastade med böjspänningar. Det är därför möjligt att dimensionera denna back så att den kan var tillverkade av ett termoplastiskt material och ändå motstå belastning under lång tid utan att funktionsnedsättande plastiska deformationer uppstår. l flgurerna 8 och 9 visas väsentliga delar av skaftet i frikopplat läge. Manöverorganet 5 pressas av operatören mot handtaget 6 i pilens J riktning. Därmed vrids armen 410 uppåt och drar därigenom det krokformade partiet 411 på det stångformade påverkansorganet 7 uppåt. Partiet 411 kan då vara vridbart inpassat i ett hål i armen 410. Vid denna vridning av manöverorganet 5 böjs förlängningen 303 och fungerar därmed som ett gångjärn. Om förlängningen är rätt dimensionerad och består av ett lämpligt material, t.ex. polypropen kan detta ske utan risk för utmattningsbrott.

Alternativt kan manöverorganet 5 vara vridbart fastsatt på handtaget 6 på annat sätt.

Då påverkansorganet 7 på detta sätt dras uppåt drar det med sig cylindern 413 och kilen 14. Därmed pressas backen 9 ihop under inverkan av egenspänningen l backens plastmaterial. Om ett ringformat fjädrande elementet 11 är monterat kan även detta medverka till att backen 9 pressas ihop. Detta leder till att backens 9 ytskikt 12 frigörs från det yttre elementets 3 inre mantelyta med påföljd att det yttre elementet 3 kan skjutas i axiell riktning till önskat läge. Därefter släpper operatören manöverorganet 5 och backen 9 går återigen i ingrepp mot det yttre elementet 3.

I flgurerna 10, 11, 12, 13, 14, 15 visas de väsentliga delama i en alternativ utföringsform av låsorganet. Detta innefattar en hylsa 414, lämpligen tillverkad av formsprutad acetalplast, med en övre rördel 422 avsedd att träs in och fastgöras i det inre elementet 1. Vidare innefattar hylsan 414 ett rörformat mellanparti 428 vars mantelyta är avsedd att tjäna som styryta mot ett omgivande yttre element 3. Den nedre delen av hylsan 414 innefattar ett rör 421 vars yttre mantelyta innefattar en upphöjning i form av en kil 14. Tvärs genom röret 421 är ett genomgående spår 423 anordnat. Låsorganet innefattar vidare en rörformad back 9 som är uppslitsad med ett längsgående kilformat spår 13, vilket spår bildar kilytor 203 på backens 9 motvända ytor. Backens 9 yttre mantelyta innefattar ett ytskikt av lämpligt friktionsmaterial, enligt tidigare redogörelse. l denna utformning kan ytskiktet 12 sträcka sig runt hela backens 9 omkrets, med avbrott för spåret 13. Backen 9 tillverkas lämpligen av formsprutad polyamid, eventuellt glasförstärkt. Då backen 9 är opåverkad av yttre krafter är ytskiktets 12 ytterdiameter mindre än det yttre elementets 3 innerdiameter. Backens 9 innerdiameter är samtidigt något större än rörets 421 ytterdiameter. Därmed kan backen 9 fritt glida på röret 421, vilket rör då fungerar som en styrning för backen 9 så att ingen kontakt mellan backens 9 ytskikt 12 och det yttre elementets 3 inre mantelyta uppstår. l figur 16 och 17 visas en dragstång 424, lämpligen tillverkad i formsprutad plast, med en övre ögla 426 och en undre tvärställd balk 425.

Figur 18 visar ett monterat låsorgan 4 med backen 9 påträdd hylsans 414 undre rör 421 och inpassad så att kilen 14 griper in i det kilformade spåret 13. Dragstången 424 är inträdd genom hålet i röret 421 och vänd så att balken 425 löper i det genomgående spåret 423. Därigenom kan öglan 426 dras uppåt vilket leder till att balken 425 drar backen 9 uppåt mot kilen 14. Backen 9 vidgas då. 530 497 l figur 19 visas delar av ett skaft med ett låsorgan 4 enligt beskrivning ovan. Hylsans 414 övre rördel 422 är inträtt och fastsatt i ett inre element 1. Det inre elementet 1 är fastgjort på ett handtag 6, enligt tidigare. Ett yttre element 3 är som tidigare påträtt låsorganet 4 och det inre elementet 1. För tydlighetens skull visas inget yttre rör i figurerna 19 och 20. Ett påverkansorgan 7 är i sin nedre del försedd med en krok 412 som är trädd in i dragstångens 424 ögla 426. Den övre delen av påverkansorganet 7 innefattar en övre krok 411 som på samma sätt som tidigare är trädd in i ett därför avsett hål i arm 410 på manöverorganet 5. Manöverorganet 5 är vridbart upphängd i handtaget 6 på känt sätt i vrldpunkten Q. En dragfjäder 427 äri sin nedre ände påhäktad kroken 411. l sin övre ände är dragfiädern 427 fastsatt i handtaget 6, på lämpligt sätt. Dragfiädern 427 är förspänd med lämplig kraft och drar därmed påverkansorganet 7 uppåt. Detta leder till att dragstången 424 drar backen 9 uppåt mot kilen 14 varvid backen 9 låser fast det yttre elementet 3 relativt det inre elementet 1. Då det yttre elementet 3 påverkas av en kraft i pilens M riktning trycks backen 9 hårdare mot kilen 14. Det medför att låset blir självhämmande mot krafter i pilens M riktning, vilket i vissa tillämpningar kan vara fördelaktigt. Vid kraftpåverkan pà det yttre elementet 3 motsatt pilens M riktning öppnar emellertid låset då kraften som övergår dragfiäderns 427 förspänningskraft. Vid frikoppling av låset pressas manöverorganet 5 i pilens J riktning enligt figur 20. Därigenom avlastas påverkansorganet 7, dragstången 424 och backen 9 från fiäderkraften.

Egenspänningen i backen 9 kommer då att påverka backen 9 att återta sin obelastade diameter. Därmed kommer backen 9 att centreras runt hylsans 414 nedre rör 421 och släppa kontakten med det yttre elementet 3. Det yttre elementets 3 läge kan då ställas in på önskat sätt i pilarnas N och O riktningar.

De ovan beskrivna utföringsformerna av uppfinningen kan tillämpas på vitt skilda områden där en teleskopiskt inställbar funktion mellan två element önskas. Exempel på tillämpningar är städskaft, sportredskap, målarskaft, båtshakar, trädgårdsredskap m.m.

En föredragen utföringsform av ett självhämmande låsorgan visas i figurerna 21 - 35 l figur 21 - 24 visas de väsentliga delarna i en alternativ utföringsform av låsorganet.

Detta innefattar en hylsa 414, lämpligen tillverkad av formsprutad acetalplast, med en övre rördel 422 avsedd att träs in och fastgöras i ett inre element 1. Vidare innefattar hylsan 414 ett rörformat mellanparti 428 vars mantelyta är avsedd att tjäna som styryta mot ett omgivande yttre element 3. Den nedre delen av hylsan 414 innefattar ett rör 421 vars yttre mantelyta innefattar en upphöjning i form av en kil 14. På den nedre delen av röret 421 kan en nedre hylsa 430 träs pâ. Denna hylsa 430, lämpligen tillverkad av formsprutad acetalplast, innefattar en rördel med en inre mantelyta 431 som med ett visst glapp kan glida mot rörets 421 yttre mantelyta.

Vidare innefattar hylsan 430 en kildel 14. Låsorganet innefattar vidare en rörformad back 9, enligt figur 23 och 24, som är uppslitsad med ett längsgående spår 13, vilket spår är kilformat åt båda ändarna och bildar fyra kilytor 203 på backens 9 motvända ytor. Till skillnad från backen i figur 10 behöver backens yttre mantelyta 433 inte vara försedd med något speciellt ytskikt. Backen 9 kan i sin helhet bestå av ett och samma material, t.ex. av formsprutad polyamid, eventuellt glasförstärkt. Då backen 9 är opàverkad av yttre krafter är mantelytans 433 ytterdiameter mindre än det yttre elementets 3 innerdiameter. Backens 9 innerdiameter är samtidigt något större än rörets 421 ytterdiameter. Därmed kan backen 9 fritt glida på röret 421, vilket rör då fungerar som en styrning för backen 9 så att ingen kontakt mellan backens 9 530 497 mantelyta 433 och det yttre elementets 3 inre mantelyta uppstår. I figur 21 och 22 visas också en dragstång 424, vilken är instucken genom hylsan 414 och trädd genom ett bottenhål på hylsan 430. Dragstången 424 kan i sin nedre del vara gängad och försedd med en pågängad mutter 432. l figur 25 och 26 visas ett monterat låsorgan 4 med backen 9 påträdd hylsans 414 undre rör 421 och inpassad så att den övre kilen 14 griper in i det övre kilformade spåret 13. Den nedre hylsan 430 är därefter påträdd röret 421 och inpassad så att den nedre kilen 14 griper in i backens 9 nedre kilforrnade spår. Dragstången 424 är monterad enligt beskrivningen ovan. Anordningen enligt figur 25 befinner sig i låst läge. Detta läge uppstår på så sätt att dragstången 424 dras uppåt relativt hylsan 414. Denna dragrörelse kan, såsom tidigare, ske under inverkan av en fjäder.

Därigenom dras den nedre hylsan 430 uppåt mot hylsan 414. Kilarna 14 pressas därmed in i backens 9 kilspår 13 varigenom backens 9 ytterdiameter vidgas. Den yttre mantelytan 433 på backen 9 kommer då i kontakt med det yttre elementets 3 inre mantelyta. På så sätt låser backen 9 fast det yttre elementet 3 relativt hylsan 414, vilken hylsas rördel 422 är avsedd att fastgöras på det inre röret 1, enligt tidigare beskrivning. Det åtgår relativt liten kraft för att vidga backen 9 så att kontakt med det yttre elementets 3 inre mantelyta uppstår. Vid kraftpåverkan på det yttre elementet 3 i pilens N riktning, relativt hylsan 414, kommer backen 9 att. tryckas hårdare mot den övre kilen 14. Backen 9 tenderar då att vidgas ytterliggare med en kraftigare låsning som följd. Detta sker även om det är samma friktionstal mellan backens mantelyta 433 och det yttre rörets 3 inre mantelyta som det är mellan kilytorna 203 och 204 på back 9 respektive kilar 14. Anledningen är att kilarna 14 verkar på backens 9 omkrets, i tangentiell riktning. Det uppstår då, enligt tidigare beskrivning en utväxling mellan en rörelse i tangentiell led och en rörelse i radiell led på ca fr (pi) gånger. Detta innebär att man lätt kan få ett självhämmande lås mellan backen 9 och det yttre röret 3 med en kilvinkel som år tillräckligt stor för att undvika självlåsning av kilarna 14 i kilspåret 13. Detta leder till en mycket gynnsam kombination av egenskaper hos låsorganet 4. Låset består av få enkla delar och kan ansättas med små krafter trots att inget speciellt friktionsmaterial behöver användas.

Vid yttre kraftpåverkan stegras låskraften efter behov och återgår efter avlastning till en låg ansättningskraft. Därigenom behöver inte delarna belastas kontinuerligt med stora krafter, vilket är speciellt fördelaktigt vid användning av termoplastiska material ide ingående delarna. Vid kraftpåverkan på det yttre elementet 3 i pilens O riktning, relativt hylsan 414, kommer backen 9 att tryckas hårdare mot den undre kilen 14.

Backen 9 tenderar då att vidgas ytterliggare med en kraftigare låsning som följd. Det yttre elementet 3 drar då med sig den undre hylsan 430 så långt dragstången 424 tillåter, vilket kan vara maximal kompression av en kompressionstjäder. Detta innebär att låsorganet 4 även blir självhämmande mot rörelser i pilens O riktning, med undantag för ett visst spel vars storlek beror på den undre hylsans 430 rörelsefrihet i axiell riktning. Vid en tillräckligt stor ansättningskraft kan även låsorganet 4 bli självhämmande mot vridning, eftersom en vridning av det yttre elementet 3 relativt låsorganet 4 tenderar att vidga backen 9, med en kraftigare låsning som följd. l figur 26 visas låsorganet i ett frikopplat läge. Detta läge uppstår genom att dragstången 424 skjuts i pilens K riktning. Egenspänningen i backen 9 kommer då att påverka backen 9 att återta sin obelastade diameter. Tack vare att kilvinkeln kan vara relativt stor kan backen 9 lätt skjutas ut från kilarna 14 med hjälp av 530 497 egenspänningen i materialet. Därmed kommer backen 9 att centreras runt hylsans 414 nedre rör 421 och släppa kontakten med det yttreelementet 3. Det yttre elementets 3 läge kan då ställas in på önskat sätt i pilarnas N och O riktningar.

Denna frikoppling kräver naturligtvis att låsorganet 4 först avlastas från yttre krafter så att det inte befinner sig i ett självhämmat läge.

I figurerna 27 - 29 visas en alternativ utformning av en back 9. Backen 9 är som tidigare cylinderformad och uppslitsad med ett längsgående spår 13. På ömse sidor om spåret är utåtriktade klackar 402 anordnade, vilka klackar innefattar parvis utåtriktade kilytor 504. Backen 9 kan i sin helhet bestå av ett och samma material, t.ex. av formsprutad polyamid, eventuellt glasförstärkt. Då backen 9 är opåverkad av yttre krafter är den inre mantelytans 434 innerdiameter något större än ett inre elementets 1 ytterdiameter. l obelastat tillstånd passar backens 9 yttre mantelyta in i motsvarande hålrum i en nedre hylsa 435 och i en övre hylsa 437, vilka hylsor kan vara utformade enligt figurerna 30 - 33. Dessa hylsor 435 och 437 innefattar motvända kilytor 503 som kan samverka med backens 9 kilytor 504 på så sätt att backen 9 komprimeras då hylsorna pressas in mot varandra. Till hylsan 435 kan ett lock 436, med ett genomgångshål för det yttre elementet 3, förbindas. Detta lock tjänar som ett stöd för en kompressionsfjäder.

I figur 34 visas en monterad låsanordning där den övre hylsan 437 är fast förbunden med ett yttre element 3 och där en back 9 är inpassad i det därför avsedda utrymmet iden övre hylsan 437 och på så sätt att de utåtriktade kilytorna 504 på klämbacken 9 samverkar med motsvarande motvända kilytor 503 på den övre hylsan 437. Den nedre hylsan 435 är påträdd underifrån och på liknande sätt som ovan inpassad så att respektive kilytor 503 och 504 samverkar. Vidare är en kompressionsfjäder monterad i ett komprimerat tillstånd mellan locket 436 och den övre hylsan 437.

Under inverkan av tjäderkraften pressas hylsorna mot varandra och kilytorna 503 samverkar med backens 9 kilytor 504 vilket leder till att backen 9 komprimeras så att den inre mantelytan 434 kommer i kontakt med det inre elementets 1 yttre mantelyta.

På detta sätt uppstår en självhämmande låsfunktion för rörelser i pilarnas N och 0 riktning av det inre elementet 1 relativt det yttre elementet 3 liknande den som beskrivits för anordningen enligt figurerna 21 - 26. I figur 35 visas hur låsanordningen frikopplas genom att den nedre hylsan 435 skjuts i pilens K riktning.

Därigenom skapas ett utrymme för backen 9 som, under inverkan av egenspänningen i materialet, kan glida ur kilspåren i respektive hylsor varigenom backen 9 vidgas och släpper kontakten med det inre elementet 1. Därigenom kan det inre elementet 1 fritt skjutas i pilarnas M riktning. Genom denna anordning kan en självhämmande låsfunktion verkande mot en yttre mantelyta erhållas, vilket kan vara fördelaktigt i vissa sammanhang.

Claims (7)

530 497 PÅTENTKRÅV

1. En låsanordning för att Iösbart låsa två teleskopiskt förskjutbara element (1; 3) i olika axiella lägen relativt varandra, där det första elementet (1; 3) innefattar ett Iåsorgan (4), vilket Iåsorgan innefattar kilorgan, såsom kilar (14) eller delar (435; 437) med kilformade urtag, där låsorganet vidare innefattar en eller flera rörformade backar (9) uppslitsade genom längsgående spår (13), vilken back/backar (9) innefattar väsentligen tangentiellt, och utmed spår (13), riktade kilytor (203; 504), k ä n n e t e c k n a d därav att låsorganet (4) innefattar ett första kilorgan och ett andra kilorgan, där varje kilorgan innefattar ett par kilytor (204; 503), där det första paret kilytor (204; 503) är axiellt motriktade det andra paret kilytor (204; 503), vilka kilytor är förflyttbara längs med och relativt samverkande kilytor (203; 504) hos backen/backarna (9), genom vilken förflyttning backenlbackarnas (9) mantelyta (433; 434) pressas mot det andra elementet (1; 3), varvid det första elementet (1; 3) och det andra elementet (1; 3) låses axiellt relativt varandra.

2. Låsanordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav att kilorganens kilytor (204; 503) är förflyttbara längs med och relativt samverkande kilytor (203; 504) hos backen/backarna (9) under påverkan av ett manöverorgan (5; 435).

3. Låsanordning enligt något eller några av de ovanstående kraven, k ä n n e t e c k n a d därav att låsanordningen innefattar en fiäder (419; 427), vilken fiäder kan påverka kilorganens kilytor (204; 503) till att förflyttas relativt samverkande kilytor (203; 504) hos backen/backarna (9).

4. Låsanordning enligt något eller några av de ovanstående kraven, k ä n n e t e c k n a d därav att låsanordningen innefattar två backar (9), vilka backar var för sig innefattar längsgående spår (13) där spåren (13) bildar kilformade urtag med parvis mot varandra vända kilytor (203) och där backarnas (9) kilformade urtag är axiellt motriktade varandra.

5. Låsanordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav att de två backama (9) är sammanfogade till en del.

6. Låsanordning enligt kraven 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d därav att låsanordningen innefattar två backar (9), vilka backar var för sig innefattar längsgående spår (13) och att på ömse sidor om backarnas (9) längsgående spår (13), utåtriktade klackar (402) är anordnade, vilka klackar innefattar ett par från varandra vända kilytor (504) och där den ena backens (9) par kilytor (504) är axiellt motriktad den andra backens (9) par kilytor (504).

7. Låsanordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav att de två backama (9) är sammanfogade till en del.