SE500325C2 - Sätt och anordning att förbättra utskriftskvaliten vid elektrografiska skrivare - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 m; a» “sa ff! \_,\ s" IJ' 2 partiklarna får inte blåsas ut över hela apparaten) uppnås endast en begränsad effekt med denna metod.

Ett annat problem som har inverkan på utskriftskvalitén är förekomsten av variationer i det inbördes avstånd mellan elektrodanordningen. och partikelbäraren à ena sidan och elektrodanordningen och bakgrundselektroden à andra sidan resp. ett mellan dessa förbipasserande pappersark. Dessa variationer är betingade av ojämnheter i elektrodan- ordningen, vilken måste uppvisa mycket stor noggrannhet, eftersom avståndet mellan framkallaren och bakgrunds- elektoden endast uppgår till några tiondels millimeter.

Problematiskt är även det uppkomna elektrostatiska fältet, som störs på grund av närvaro av tonerpartiklar och närvaro av laddningar, t.ex. joniserade gaser och genom friktion uppladdade molekyler, på elektrodanordningens isolerings- skikt. Även isoleringsskiktet på elektrodanordningen laddas upp av tonerpartiklarna.

Dessa problem medför att skriftkvaliteten försämras efter ett antal sidor om inga åtgärder för rengöring av elektrod- anordningen eller laddningkontroll vidtages.

Genom SE-8902090-3, är det känt att använda en roterande magnetkärna i. en framkallarvals för att återföra toner- partiklar från elektrodanordningen, vilket sker medelst en extra stark rengöringsmagnet. Metoden är effektiv, men har nackdelar, såsom attrahering av tjocka lager toner från tonermagasinet. Systemet kräver att framkallarvalsens rota- tionsriktning reverseras för att rengöra valsen medelst ett mot och från valsen svängbart rengöringsblad. Rengörings- magneten kan senare roteras för att rengöra elektrodanord- ningen. Test har visat att metoden är användbar, men på grund av osäkerheten med rengöringsbladets driftsäkerhet och 10 15 20 25 30 bl CM.) Cl) (JJ F.

U-n 3 magnetiska påverkan på tonerskiktet (från rengörings- magneten) under tryckning, kan problem uppkomma.

Det är inte tillräckligt att rensa bort tonerpartiklar från elektroderna, även en stabil laddningsnivå måste åstadkommas på elektrodernas isoleringsskikt. Denna metod är känd genom det svenska patentet 464694. Enligt detta patent, är ett halvledande ytmaterial anordnat på elektroderna för att leda bort laddningarna från elektroden eller ett antistatskikt, som är intermittent (t.ex. genom kontinuerligt anslutning till jord), är anordnat för att leda bort triboladdningar.

Uppfinningens ändamål och viktigaste kännetecken Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt och en anordning för att förbättra utskrifstkvalitén, dvs. att erhålla distinkta linjer utan oskarpa kantområden och en jämn kvalité över hela det tryckta arket. Dessa uppgifter har lösts genom att under någon del av framkall- ningsanordningens arbetscykel, företrädesvis när någon framkallning ej åstadkommes, luften i spaltomràdet laddas med positiva och/eller negativa joner för neutralisering av den elektrostatiska attraktionskraften mellan tonerparti- klarna och mellan dessa och elektrodanordningen och/eller för åstadkommande av en homogen laddningsnivå i elektrod- anordningens ytskikt. Den anordning som erfordras för genom- förande av sättet kännetecknas av, att minst en jongenerator är anordnad för alstring av joner och att distributionsorgan är anordnade för distribuering av jonerna till sagda spal- tomràde. 10 15 20 25 30 35 Ja;U É- fi ___ r_ .. \..' (_ x.) Beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer nedan att närmare beskrivas i några ut- föringsexempel med hänvisning till bifogade ritningar.

Fig. 11 visar schematisk potentialfältets utbredning :L en till en elektrodanordning hörande maska.

Fig. 2 visar ett diagram illustrerande relationen mellan tonerförorening och attraktionsfältets styrka.

Fig. 3-6 visar schematisk och i snitt anordningen enligt uppfinningen i fyra olika funktionslägen.

Fig. 4a visar en detaljförstoring av det i fig. 4 inringade partiet.

Fig. 7 visar en detaljförstoring av det i fig. 3 inringade partiet.

Fig. 8 visar i perspektiv ett exempel på en del av en som bakgrundselektrod och rengöringsorgan verksam anordning.

Fig. 9 visar ett snitt genom ett andra utföringsexempel av uppfinningen, där i spaltomràdet alstras ett luftövertryck.

Fig. 10 visar ett snitt genom en del av en elektrostatisk skrivare försedd med en luftrengöringsanordning enligt upp- finningen.

Fig. ll visar ett snitt genom en tryckluftskompressor enligt uppfinningen integrerad med en bakgrundselektrod och en jon- generator.

Fig. 12 visar i vy framifrån från en del av kompressorns rörelsemekanism, med kopplingen i ingreppsläge.

Fig. 13 visar ett snitt efter linjen XIII-XIII i fig. 12.

Fig. 14 visar i vy framifrån från en del av kompressorns rörelsemekanism, men med kopplingen i urkopplat läge.

Fig. 15 visar ett snitt efter linjen XV-XV i fig. 14.

Fig. 16 visar ett snitt av ännu en modifierad utföringsform av uppfinningen.

Fig. 17 och 18 visa snitt genom ytterligare två varianter av uppfinningen. lO 15 20 25 30 35 01 (I .) C.) (f, Z\.J \ "I 5 Fig. 19 visar ännu ett utföringsexempel på en rengörings- metod med en magnet enligt uppfinningen.

Beskrivning av utföringsexempel Det i fig. 2 visade diagrammet åskådliggör relationen mellan kontaminerade tonerpartiklar 9, och den attraherande fält- styrkan Et, med avseende på olika stora laddningar enligt fig. 1, vilken visar fältet utbredning mellan en partikel- bärare även kallad tonerbärare 17, en bakgrundselektrod 12 samt elektroderna 19, ingående i en elektrodanordning 16.

Elektrodanordningen öppnar och stänger passager 21, attraktionskrafter mellan partikelbärare 17 och bakgrunds- elektroden 12. Genom att hindra fältet att nå de negativt laddade tonerpartiklarna 9 på partikelbäraren 17, sker ingen överföring av tonerpartiklarna till informationsbäraren 23 dvs papperet. Då en överföring av tonerpartiklar 9 sker, är elektroderna 19, vilka begränsar passagerna 21, osynliga sett från det elektriska fältet synvinkel, dvs. elektrod- potentialen har en ekvipotentialnivà 6, som om ingen maska existerade. Överföring av tonerpartiklar sker då om: Fm-mg < QE, där Fm är den resulterande magnetiska- och (andra) attraktionskrafter från tonerpartiklar mot partikelbäraren; mg är gravitationskraften; Q är partikelladdningen; Et är elektriska fältstyrkan som verkar på tonerpartiklarna, dvs. åstadkommandet av bra tonerladdning per massa [Q/m] och generering av :mi god fältstyrka [Et] åstadkommer tryckta punkter med bra densitet. 10 15 20 25 30 35 6 Om tonerpartiklar utsätts för ett repetetivt och stabilt drivfält [EI] under en tidsperiod, måste elektrodsystemets resulterande momentana potential vara samma från sida till sida. En säker framkallnings- och bakgrundselektrodspotenti- al erhålles genom att använda elektriskt ledande material Emellertid, tonerpartiklar och närvaro av laddningar 7 (jongaser och utan isolator. medför kontaminerade laddade triboladdade molekyler) på elektrodisolatorns 8 yta inter- ferens med applicerade elektrodpotentialen.

Ett jämnt lager av negativt laddade tonerpartiklar på elek- trodernas yta leder till överlagring av elektrodpotentialen vb och ändrar det attraherande fältet Et. Kurvorna l-3 (fig. 2) visar laddning/massa förhållandet i tonerpartiklar med olika laddningar (laddning per massa Q/m [C/g]). T.ex. visar kurva 3 att en stor negativt laddad (-30 pC/g) partikel med hög förorening kan åstadkomma ett negativt riktad attrak- tionsfält, som kan motarbeta det pålagda fältet. Ju lägre halter av föroreningar desto högre fältstyrka, och som visas är fältstyrkan oberoende av partikelladdningen i området O- 2 mg/mm.

I den i fig. 3 och detaljförstorningen i fig. 7 visade ut- föringsformen betecknar 17 en roterbar, valsformad partikel- bärare, i vilken är anordnad en flerpolig magnetkärna 18. På något avstånd utanför partikelbärare 17 är anordnad en elek- trodanordning 16, exempelvis bestående av ett nät, där varje enskild nätmaska 20 bildar en passage 21. Dessa passager kan selektivt elektrostatisk öppnas och stängas via en icke närmare visad styranordning, med en styrpotential i enlighet med det önskade mönstrets konfiguration, så att genom de öppnade passager frilägges elektriska fält, som attraherar vid partikelbäraren 17 vidhäftande tonerpartiklar i riktning mot en bakgrundselektrod 12, resp. en i. utrymmet mellan elektrodanordningen 16 och bakgrundselektroden 12 införd 10 15 20 25 30 35 U1 (i .) CD 04 PQ (j I 7 informationsbärare 23, t.ex. ett pappersark. Elektrod- anordningen 19 är således placerad i ett spaltområde 24 mel- lan partikelbäraren 17 och bakgrundselektroden 12. I fig. 3 visas en fas i arbetscykeln, när tonerpartiklar appliceras på papperet 23, varvid bakgrundselektroden 12 är vänd mot elektrodanordningen 16 för åstadkommande av en attraktions- kraft.

Utformningen av elektrodanordningen begränsas inte till i utföringsexemplen visade elektrodtYP, Sk elektrodmatris, bestående av ett nät med i horisontella och longitudinella riktningar anordnade elektroder. Elektrodanordningen kan bestå av en dielektriskbärare med ett genomgående öppning, i vilkens kanter är anordnade elektrodlager, där ett styr- fält alstras mellan elektrodlagren, elektrodanordningen kan bestå av, på en isolerande bärare genomgående hål omgivna av ledande material.

Partikelbäraren 17 samverkar med en på andra sidan om elek- trodanordningen anordnad rengöringsanordning 10, som enligt denna utföringsform är kombinerad med bakgrundselektroden 12. Rengöringsanordningen 10 omfattar ett cylindriskt hölje ll, som innesluter sagda bakgrundselektrod 12, två rengör- ingsmagneter l3a och l3b och en jongenerator 14, t.ex. i form av en koronatråd. I höljet 11 har ett antal hål eller slitsar 15 upptagits fig. 8 för att tillåta joniserade g- aser, bildade av jongeneratorn 14, att passera ut ur höljet ll. Rengöringsanordningen är roterbar kring sin centrumaxel.

Den roterbara partikelbäraren l7 är anordnad i ett magasin för magnetiska tonerpartiklar 9, vilka kommer att vidhäfta på framkallningsvalsen. Ett jämnt skikt åstadkommes, medelst en skrapkniv 22, så att under i samverkan med elektrodanord- ningen finnes tillgänglig en förhållandevis konstant mängd 10 15 20 25 30 35 8 tonerpartiklar, som kan attraheras genom de öppna passager i matrisen. Eftersom tonerpartiklarna bibringas en elektro- statisk uppladdning under transporten på partikelbäraren från tonermagasinet och varje enskild passage 21 i elektrod- anordningen 19 har en mycket liten öppning, är det ound- vikligt att vissa tonerpartiklar fastnar vid eller omkring passagerna 21, där partiklarna kan agglomeras till större klumpar, som helt kan täppa igen passagen.

Figurerna 4-6 visar faser i arbetscykeln när inga laddnings- mönster åstadkommes. Efter utmatningen av pappersarket 23, vrides höljet med rengörningsmagneten l3a mot elektrod- anordningen 16 och attraherar en del på denna fastnade to- nerpartiklar, enligt fig. 4. En del tonerpartiklar attraher- as inte bort från elektrodanordningen 16, vilka överblivna partiklar~ vidhäfta på denna på grund av' elektrostatiska krafter. För att även avlägsna dessa, föreslås enligt upp- finningen, att luften i spaltområdet 24, under någon del av framkallningsförloppet när något laddningsmönster ej åstad- kommes, berikas med positiva och/eller negativa joner 25, som förmår neutralisera den elektrostatiska attraktions- kraften i tonerpartiklarna, så att deras bindning till varandra och till elektrodanordningen upphäves. Detta kan exempelvis ske, så som framgår av fig. 5, genom att en luftström eller en jonström, elektriskt fält, tillföres spaltområdet och att denna luft- eller jonström är uppladdad med eller innehållande joner 25, som förflyttas medelst ett av vilka flertalet kan ha motsatt polaritet mot polariteten hos de vid elektrodanordningen 16 fastnade tonerpartiklarna, Mot det cylindriska höljets utsida anligger en skrapa 26 för avlägsnande av tonerpartiklar, vilka hamnar i ett avfalls- magasin 27. En andra rengörningsmagnet l3b är anordnad för att rengöra spaltområdet 24 från de partiklar som är kvar efter joniseringsprocessen. 10 15 20 25 30 LH CD CD ou ra 9 Fig. 4a visar ett exempel på ett sätt att anordna magneterna 13 i ett antal hållare, sk. polskor 74, vilka väsentligen består av magnetiska material. Magneten 13 placeras något utskjuten bort från höljet ll mellan polskorna 74. P g a magnetens poler (S, N) bildas ett magnetfält 75 mellan pol- skornas mot höljet ll anbragda ändar. Magnetfältet 75 sträcker sig mot elektroderna 20 och attraherar eller repellerar på dessa elektroder fastnade tonerpartiklar mot rengöringsanordningen 10. Även fig. 19 visar schematiskt ett sätt att medelst magneter rengöra elektrodanordningen 20. Magneten i rengörings- anordningen 10 ersättes med ett magnetiskt material 76, som en dragpol. När denna dragpol 76 placeras framför en i tonerbäraren 17 anordnad magnet 18 riktas ett fält 75 från tonerbäraren 17 mot dragpolen, vilket fält attraherar eller fastnade toner- repellerar på elektrodanordningen 20 partiklar.

Enligt fig. 9 àstadkommes luftströmmen med hjälp av' en tryckluftskompressor 55, som i det visade utföringsexemplet utgöres av en tryckdosa bestående av ett kärl 56, som i bottnen 57 uppbär sagda bakgrundselektrod 12, och som på båda sidor om denna är försedd med hål eller slitsar 58. Vid kärlets öppna ände är anordnad en bälg 59 och en tryckplatta 60, på vilken verkar en rörelsemekanism 61. Inuti kom- pressorns 55 utrymme 54 är anordnat en jongenerator 14. En hög växelspänning 28 är lagd på generatorns ena av två elektroder 29,30, separerade av ett dielektriskt distans- organ. Med en strömställare 31 kan jongeneratorn antingen anslutas till en växelspänning eller till jord.

Den av kompressorn 55 avgivna tryckluften innehåller således en viss mängd joner, som under de korta upphàllstiderna 10 15 20 25 30 35 10 mellan utmatningen av ett fullskrivet ark och inmatningen av ett nytt oskrivet ark, tillàtes strömma genom elektrod- anordningen 19, varvid vid denna vidhäftande tonerpartiklar avlägsnas genom att deras elektrostatiska attraktionskraft reduceras eller avlägsnas. Luftströmmen är relativt svag och får inte vara så stor, att den förmår avlägsna tonerparti- klarna på partikelbäraren 17.

I fig. 9 och 11-15 visas ett utförande av en enkel och billig kompressor, i vars inre är anordnad sagda jongenera- tor 14. Rörelsemekanismen 61 består av en centralt anordnad skruv 32, lagrad i behállarens 56 ändgavlar och vilken skruv 32 drives via ett kugghjul 33 av den drivanordning, som ingår i skrivaren för andra funktioner. På skruven 32 är trädd en hylsa 34, vilken medelst en koppling 35 är samman- kopplingsbar med respektive frikopplingsbar från skruven 32.

Hylsan 34 står via förbindelselänkar 36 i ledbar förbindelse med tryckplattan 60, så att en förskjutning av hylsan längs skruven 32 resulterar i ett kompressions resp. ett dekomp- ressionsslag hos tryckskivan 60.

Kopplingen 35 utgöres i sitt enklaste utförande av en spi- ralfjäder 37, vars ena ändparti 43 sträcker sig genom en urtagning 38 i hylsan 34 och som kan bringas att samverka med en utanför hylsan belägen ramp 39. I urtagningen 38 är anordnad en avsats 40, som är så belägen, att spiralfjäderns utskjutande ändparti 43 kan gillras under avsatsen, varvid spiralfjädern har spänts så mycket, att den är i ingrepp med skruvens 32 gänggáng 41. På skruven 32 är även anordnat ett anslag 42, som är avsett att samverka med spiralfjäderns 37 utskjutande ände 43 och vilken samverkan innebär, att an- slaget 42 förskjuter ändpartiet 43 ur ingrepp med avsatsen 40, så att spiralfjädern kommer att inta det i fig. 14 och 14 visade läget med expanderat spiralfjäder 37, som därvid friger skruven 32. En tryckfjäder 44 är inspänt mellan 10 15 20 25 30 35 G1 CJ CD QJ T LH 11 behållarens 56 ena gavel och hylsan 34 och vilken tryck- fjäder spännes när kompressorn utför ett expansionsslag.

Rörelsemekanismen 61 fungerar på följande sätt, varvid antages att spiralfjädern 44 har frigivit skruven 32 och tryckfjädern 44 har pressat hylsan till sitt ena ändläge, dvs. i rikning mot den motsatta gaveländen och att bälgen 59 befinner sig i sitt hoptryckta tillstånd (fig. ll visar ett mellanläge). I detta ändläge samverkar spiralfjäderns 37 utskjutande ändparti 43 med rampen 39 och sagda ändparti har gillrats bakom avsatsen 40, vilket innebär att hylsan är sammankopplat med skruven. Om nu skruven 32 roteras i pilens riktning kommer hylsan att förskjutas i riktning mot tryck- fjädern 44, som komprimeras samtidigt som förbindelslänkarna 36 reses och tryckplattan 60 förskjutes i riktning från hylsan. När förbindelselänkarna 36 intar väsentligen verti- kalt läge, har tryckplattan 60 uppnått sitt högsta läge och spiralfjädern 44 är i sitt komprimerade läge. I detta läge kommer ändpartiet 43 i kontakt med anslaget 42, som pressar ändpartiet 43 ut ur sitt uppgillrade läge så att spiralfjä- dern 37 kan expandera och friger skruven 32, samtidigt som tryckfjädern 44 med stor hastighet förskjuter hylsan till sitt utgångsläge, under samtidig förskjutning av tryckplat- tan 60 i riktning mot behàllarbottnen 57, i vilken är anord- nade hålen eller slitsarna 58, genom vilka den komprimerade luften avgår i riktning mot spaltområdet 24. Under expan- sionsslaget har den i kompressorn insugna luften uppladdats med från jongeneratorn 14 avgivna joner, så att den utträ- dande luftströmmen även tjänar som transportmedium för jonerna.

För att koncentrera luftströmmen från kompressorn 55 till spaltområdet 24, kan på behållarbottnen 57 mitt för hålen 58 vara anordnade klaffar 51, vilka tillsammans med hålen bildar en klaffventil. Klaffarna är så utformade, att de är 10 15 20 25 30 35 v^. Yfr" 1: 12 belägna till anliggning mot behållarbottnen 57 när behålla- ren 56 är trycklöst, men fälls ut av den utströmmande luf- ten, när kompressionsslaget utföres. Därvid kommer klaffar- nas ändpartier att presss till anliggning mot papperet 23.

Enligt fig. 10 är på båda sidorna om bakgrundselektroden 12 anordnade munstycken 58, vilka sträcker sig längs hela elek- trodanordningens resp. bakgrundselektrodens längd (på rit- ningen vinkelrätt mot ritningsplanet), vilken exempelvis kan svara mot bredden av ett pappersark, dvs. 210 - 220 mm.

Munstyckena 58 är riktade in i. spaltomràdet 24 så, att luftstrålarna mötas i spaltområdets mittparti och avlänkas genom elektrodanordningen och in i den ringspalt 24, som omger framkallningsvalsen 17.

Jongeneratorer 14 är anordnade i nära anslutning till bak- grundselektroden 12, och vilka jongeneratorer temporärt in- kopplas under mellanperioderna, när något laddningsmönster ej åstadkommes i elektrodanordningen 19. Den vid jon- generatorerna 14 förbipasserande luften kommer således att anrikas med joner, vilka tvingas passera genom elektrod- anordningens 16 passager 21, som därvid befrias från vid- häftande tonerpartiklar.

Genom att rikta luftstrålarna från munstyckena 58 mot varan- dra, erhålles en avlänkning av luftstrålarna över hela elektrodanordningen och en jämn fördelning av luftstrålarna över hela elektrodanordningens yta. Vidare erhålles en begränsning av luftutblásningen till området kring elektrod- anordningen, dvs. praktiskt taget all luft passerar genom denna, så att oönskade luftströmmar i spaltomràdet utanför matrisen undvikes, och därmed också luftströmmar som kan påverka frammatningen av pappersarket. Ringspalten 24 kring partikelbäraren 17 står i förbindelse med atmosfären, så att det ringa övertryck som bildas i ringspalten snabbt sänkes 10 15 20 25 30 35 ' l CJ CJ (_,=~J BD CWJ 13 till atmosfärstryck och något övertryck således icke råder i tonerbehàllaren.

Utföringsexemplet enligt fig. 16 skiljer från utföringsfor- men enligt fig. 10 genom att bakgrundselektroden 12 är perforerad, dvs. den kan vara utformad som ett nät, där maskorna utgör perforationen.

Om pappersframmatningen av någon anledning skulle hänga upp sig under en framkallningsprocess och papperet icke matas in i läge ovanför elektrodanordningen, kan det förekomma att pigmentpartiklar passerar genom elektrodanordningen och fastnar på bakgrundselektroden. Det är sàledes ett önskemål att även kunna rensa bakgrundselektroden 12 företrädesvis med samma intervaller som elektrodanordningen 16, dvs. mellan tryckningen av två ark. I vissa fall är det önskvärt att under själva tryckförloppet fixera informationsbäraren - pappersarket - 23 mot bakgrundselektroden 12, vilket kan ske genom att ett undertryck skapas i utrymmet 63, som bibringar papperet en svag vidhäftning mot bakgrunds- elektroden, men vilken vidhäftning inte får vara större än att papperet kan. matas förbi elektrodanordningen. Under själva reningsprocessen kan luften som tillföres utrymmet 63 ledas tillbaka till ringspalten 24 eller på annat sätt föras bort och eventuellt filtreras innan den tillföres atmos- fären.

Vid den i fig. 17 visade utföringsvarianten är bakgrunds- elektroden 12 anordnad vid periferin av ett kring en axel 65 roterbart organ ll, som i det visade utföringsexemplet utgöres av en trumma. I den stillastående axeln 65 är uppta- gen en matarledning 66 från en icke visad tryckluftkälla där också joniseringen av luften sker, vilken matarledning under trummans ll rotation bringas att kommunicera med fördel- ningskanaler 67 i trumman. Dessa utmynnar vid trummans 10 15 20 25 30 35 (fl (_) F. ïfr- J¿-q 14 periferi i munstycken 68, vilka trycksättas när resp. mun- stycke 68 under trummans ll rotation börjar närma sig spal- tområdet 24. elektrodanordningen 16 och blåser då bort överflödiga Vid en fortsatt Munstycket 68 kommer således att svepa förbi partiklar, som har fastnat: i matrisen. rotation hos trumman ll kommer en mekanisk rengöringsanord- ning 69 i form av en eller flera borstar att svängas in i spaltomràdet 24 och rengör mekaniskt elektrodanordningen 19.

Trumman ll kan innehålla flera munstycken 68 och borstnings- anordningar 69, så att rengöringsproceduren upprepas flera gånger, när trumman utför ett varv. Rengöringen utföres lämpligen under den korta tidsrymd, när ett pappersark matas ut ur området och ett nytt papper föres in i detta.

Lämpligen består borstarna 69 av ett elektriskt ledande kolfiber, slutna till trumman 11, vilken via en släpkontakt 71 står i material, t.ex. vilka borstar är galvaniskt an- förbindelse med en styranordning 72, som intermittent, t.ex. mellan ut- och inmatningen av ett pappersark i partikel- bäraren, sluter en strömbrytare i en jordledning 73 för àstadkommande av en dränage av elektrostatiska laddningar på elektrodanordningen.

Utföringsformen enligt fig. 18 skiljer sig från den i fig. 17 visade genom att tryckluften tillföres trumman 11 via en stillastående gavel 70, i vilken matarledningen 66 från en tryckluftskälla är anordnad. Trumman ll och gaveln 70 är placerade i ett kärl 27, vilka tillsammans utgöra en sta- tion, där den mekaniska rengöringsanordningen avlämnar från elektrodanordningen avlägsnade partiklar.

Uppfinningen är inte begränsad till ovan beskrivna utför- ingsexempel utan är varierbar inom ramen för patentkraven.

Således är det tänkbart att kombinera kännetecken i en utföringsvariant med kännetecken från en eller flera ut- föringsvarianter. 10 15 20 25 30 35 15 UPPSTÄLLNING ÖVER HÄNvIsNINcsBz-:TECKNINGAR 5 = Punkt 6 = Ekvipotentiallinje 7 = Laddning 8 = Elektrodisolator 9 = Tonerpartikel 10 = Rengöringsanordning ll = Hölje 12 = Bakgrundselektrod 13 = Rengöringsmagnet 14 = Jongenerator 15 = Hål 16 = Elektrodanordning 17 = Partikel- eller tonerbärare 18 = Magnetkärna 19 = I elektrodanordningen ingående elektroder 20 = Nätmaska 21 = Passage 22 = Skrapkniv 23 = Informationsbärare/papper 24 = Spaltomràde 25 = Jonpartikel 26 = Rengöringsblad 27 = Avfallsmagasin 28 = Spänningskälla 29 = Elektrod 30 = Elektrod 31 = Strömställare 32 = Skruv 33 = Kugghjul 34 = Hylsa 35 = Koppling 36 = Förbindelselänk 37 = Spiralfjäder (fl CJ (L) (fil R) 01 10 15 20 25 30 38 39 40 41 42 43 44 51 53 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 16 Urtagning Ramp Avsats Gänggång Anslag Spiralfjäderns utskjutande ändparti Tryckfjäder Klaffar Utrymme i kømpressorn Distributionsorgan Kärl Bottnen Hål eller slitsar Bälg Tryckplatta Rörelsemekanism Finmaskigt nät Avstängningsanordning Gångled Axel Matarledning Fördelningskanaler Munstycke Mekanisk rengöringsanordning = Borste Gavel Släpkontakt Styranørdning Jordledning Magnethållare Magnetiskt fält

Claims (25)

10 15 20 25 30 17 PATENTKRAV

1. Sätt att förbättra utskriftskvalitén vid elektrografiska skrivare med minst en elektrodanordning (16) för fram- ställning av ett latent elektriskt laddningsmönster av elektriska signaler, vilken elektrodanordning är anordnad inom ett spaltområde (24) mellan en partikelbärare (17) och en bakgrundselektrod (12), k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att under någon del av arbetscykeln, företrädesvis när någon partikelöverföring ej åstadkommes, luften :L spaltområdet (24) laddas med positiva och/eller negativa joner för neutralisering av den elektrostatiska attraktionskraften mellan tonerpartiklarna och mellan dessa och elektrod- anordningen (16) och/eller för åstadkommande av en homogen laddningsnivå i elektrodanordningens ytskikt.

2. Sätt enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att de till spaltomràdet (24) temporärt tillförda positiva och/eller negativa joner för avlägsnande av vid elektrod- anordningen vidhäftande tonerpartiklar transporteras till spaltområdet medelst en blàsande eller sugande luftström och/eller förflyttas av ett elektriskt fält.

3. Sätt enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att en luftström från vardera av två mittemot varandra belägna sidor av elektrodanordningen (16) är riktade in i sagda spaltområde (24) på sådant sätt, att luftstràlarna mötas i spaltområdet och avlänkas mot och genom elektrod- anordningen. 10 15 20 25 30 35 (_ bl RÖ Q! 18

4. Sätt enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att elektrodanordningen (16) temporärt rengöres pà mekanisk väg, t.ex. genom borstning el. likn.

5. Anordning att förbättra utskriftskvalitén vid elektro- grafiska skrivare med elektrodanordning (16) för fram- ställning av ett latent elektriskt laddningsmönster av elektriska signaler, vilken elektrodanordning är anordnad inom ett spaltområde (24) mellan en partikelbärare (17) och en bakgrundselektrod (12), k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att minst en jongenerator (14) är anordnad för alstring av joner och att distributionsorgan är anordnade för distri- buering av jonerna till sagda spaltområde (24).

6. Anordning enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att i spaltområdet (24) eller ett med detta kommunicerande utrymme är anordnat eller införbart minst en magnet (13), som är anordnad att attrahera eller repellera på elektrod- anordningen (16) vidhäftande tonerpartiklar.

7. Anordning enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att bakgrundselektroden (12) och jongeneratorn (14) och/- eller minst en magnet (13) är anordnade på och/eller i ett bärorgan (ll), som genom rotation placerar varje del (12,13, 14) framför elektrodanordningen (16).

8. Anordning enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att distributionsorganet (55) utgöres av minst en tryck- luftskompressor, vakuumpump eller liknande, i vars inre eller ett till detta kommunicerande utrymme sagda jon- generator (14) är anordnad. 10 15 20 25 30 35 (11 (f) (JJ px (_,| 19

9. Anordning enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att minst ett munstycke (58,68) är anordnat att sträcka sig längs väsentligen hela elektrodanordningens (16) längd, och att styrorgan (51) är anordnade för att temporärt avlänka resp. svepa luftströmmen mot åtminstone elektrodanordningen (16) och därmed skapa ett övertryck över spaltområdet (24).

10. Anordning enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att med tryckluftskompressorn (55) kommunicerande munstycken (58) är anordnade att utmynna i spaltområdet (24), före- trädesvis på båda långsidor om bakgrundselektroden (12), och att munstyckena (58) är anordnade att samverka med klaff- ventiler (5l,58), vars klaffar (51) i. kompressorns (55) trycklösa tillstånd är belägna till anliggning motznunstycks- öppningarna och i kompressorns trycksatta tillstånd av den genom munstyckena strömmande tryckluften är svängbara inåt spaltområdet (24).

11. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att del (57) av kompressorn (55) och vid denna fäst bak- grundselektrod (12), är anordnade att bilda spaltområdets (24) ena begränsning.

12. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att kompressorn (55) innefattar ett expanderelement (59), t.ex. en bälg, kolv eller ett membran, anslutet till en kompressorns hus bildande behållare (56), i vilken är anord- nad kompressorns rörelsemekanism (61).

13. Anordning enligt krav 12, k ä n e t e c k n a d d ä r a V, att rörelsemekanismen (61) utgöres av en med en roterbar 10 15 20 25 (_: J ßï U1 20 (32) vilken koppling är ett sammankopplande resp. skruv via en koppling (35) samverkande hylsa (34), frikopplande element mellan skruven och hylsan.

14. Anordning enligt krav 10, k ä n e t e c k n a d ä r a v, att elektrodanordningen (16) är uppburen av en matrishållare (45), vilken är utformad med kontaktytor (52) för samverkan med de fria ändpartierna hos klaffventilens klaffar (51).

15. Anordning enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att munstycken (58) är anordnade längs två mittemot varandra belägna sidor om elektrodanordningen (16) och riktade in i att de mötande luft- strålarna avböjas mot elektrodanordningen (16) och eventu- ellt mot bakgrundselektroden (12). spaltomràdet (24) i en sådan vinkel,

16. Anordning enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d d ä r a V, att minst ett munstycke (58) är anordnat vid elektrodanord- ningens (16) ena sida och en avstängningsanordning (20) med backventilfunktion vid den motsatta sidan, och att avstängningsanordningen är utformad att stänga spalt- områdets (24) begränsning längs sagda motsatta sida vid upp- komst av en luftström inom spaltomràdet och att tillåta (23) när luftströmmen passage av en informationsbärare uteblir. 10 15 20 25 30 UI (_) C) h! MJ bl 21

17. Anordning enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att en mekanisk rengöringsanordning (69), t.ex. en borste, är införbar i spaltområdet (24), för rengöring av elektrod- anordningen (16), vilken rengörningsanordning (69) under dess aktiva rengörningsfas är via en styranordning (72) intermittent anslutbar till en jordledning (73).

18. Anordning enligt patentkrav 17, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att bakgrundselektroden (12), styckena (58,68) och den mekaniska rengöringsanordningen blåsmunstycket resp. mun- (69) är anordnade på ett gemensamt rörligt organ (24), vilket är anordnat att successivt bringa bakgrundselektroden (15) blåsmunstycket/-styckena och rengöringsanordningen att intaga aktivt läge i spaltområdet (24).

19. Anordning enligt patentkrav 18, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att rengöringsanordningen (69) är anordnad att vid genom- förande av förflyttningsrörelsen i sitt passiva läge passera en station för avlämnande av i aktivt läge från elektrod- anordningen (16) upptagna partiklar.

20. Anordning enligt patentkrav 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att vid magnetens (13) vardera nord- och sydpol är anordnad en polsko (74), vars fria ändar är belägna utanför magneten, bildande ett magnetfält (75), för attrahering av på elek- trodanordningen fastnade tonerpartiklar. 10 15 20 25 30 22

21. Anordning enligt patentkrav 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att mitt för magneten (13/18) på andra sidan av elektrod- anordningen (16) är anordnad minst en dragpol (76) i syfte att rikta magnetfältet.

22. Anordning enligt patentkrav 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att ett rengöringsblad (26) är anordnat för avlägsning av, pà bärorganet (11) fastnade tonerpartiklar.

23. Anordning enligt något eller några av ovanstående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att elektrodanordningen (16) består av horisontalt och/eller longitudinellt anordnade elektroder.

24. Anordning enligt något eller några av patentkraven 5 - 22, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att elektrodanordningen (16) består av en dielektriskbärare med en genomgående öppning, i vilkens kanter är anordnade elektrodlager, där ett styrfält alstras mellan elektrod- lagren.

25. Anordning enligt något eller några av patentkraven 5 - 22, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att elektrodanordningen (16) består av ett antal hål i en isolerande bärare, varvid varje hål är omgivet av ledande material.