SE470237B - Byggnadsvägg, förfarande för uppförande av en byggnadsvägg samt element för dylik vägg - Google Patents

Description

470 237 10 15 20 25 30 35 2 att försöka avhjälpa bristerna hos detta kända byggnads- element är att före gjutning limma fast en ytterligare, ' styv skiva utanpå den ena cellplastskivan. Detta leder dock till andra problem enär det oftast är onödigt med P någon skiva på elementets utsida eftersom denna vanligen skall putsas. Limning på plats är dessutom en besvärlig operation, varför man hellre önskar göra detta i fabrik.

Ej heller då kommer man emellertid helt undan problemen enär städse uppstår en generalskarv som kan läcka och utgöra en svaghet i väggen vid gjutning. Om man istället för puts skall ha en murad tegelbeklädnad krävs ofta att denna är förankrad i stommen med mekanisk infästning.

Detta är svårt att åstadkomma med det kända elementet.

Uppfinningens syften och särdrag Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovannämnda olägenheter hos tidigare kända byggnadselement respektive av dessa uppbyggda väggar och skapa förutsätt- ningar för ett enkelt, smidigt och ekonomiskt uppförande av ytterväggar med hjälp av prefabricerade byggnadsele- ment. Ett grundläggande syfte med uppfinningen är sålunda att eliminera de limmade betongklotsarna vid tidigare kända byggnadselement och ersätta dessa med distansorgan som väsentligt förstyvar byggnadselementet. Ett annat syfte är att skapa flexibilitet vid gjutningen av ifråga- kommande gjutmaterial med avseende på möjligheterna att i olika avsnitt av väggen bygga in partier med olika funk- tion.

Dessa och andra syften ernås medelst de särdrag som är angivna i de kännetecknande delarna av efterföljande självständiga patentkrav.

Genom att i enlighet med uppfinningen ersätta de limmade betongklotsarna vid tidigare kända, prefabricerade byggnadselement med långsmala profiler, exempelvis av stål, ernås ett flertal fördelar. Profilerna har en påtag- lig längdutsträckning och förstyvar därmed skivorna när dessa limmas samman eller på annat sätt förbinds med profilerna. I praktiken är profilerna utförda med flänsar _ , _._-....|._..-_ .- -_~V-. .,..._k._.-...........--...».« _~...«-_. -- 10 15 20 25 30 35 470 257 3 vilka medger en ökning av vidhäftningsytorna och därmed motståndskraften hos skivorna vid gjutningen. Samtidigt är profiler av exempelvis stål lättare än motsvarande antal betongklotsar, varför belastningarna på elementet blir mindre vid transport och hantering. Genom att profilerna dessutom förmår uppta betydande belastning kan tjockleken hos exempelvis en skumbetongkärna reduceras och därmed ytterligare reducera påfrestningarna på cellplastskivan eller -skivorna. För att ytterligare förstärka det färdiga elementet kan profilernas liv perforeras eller stansas med läppar så att skumbetong eller annan gjutbar lättbetong kan flyta ut och gripa tag i perforeringarna eller stans- ningarna. Profilerna kan vara förskjutna så att flänsarna fäster i olika delar av skivorna. En annan stor fördel med långsmala, stående profiler är att det blir möjligt att gjuta separata pelare i väggen i och för upptagning av koncentrerade laster. Det är även möjligt att lämna vissa fack helt fria från lättbetong om denna icke anses direkt nödvändig. Vidare kan armering och då närmare bestämt horisontell armering inläggas i det platsgjutna väggskik~ tet.

Ytterligare belysning av teknikens ståndpunkt Genom SE 453 411 är i och för sig tidigare känt ett prefabricerat väggelement innefattande en fasadplatta och en väggbeklädnadsplatta, varvid mellan dessa plattor är anordnade distansreglar vilka tillsammans med plattorna avgränsar fackartade utrymmen avsedda att på plats fyllas med ett gjutbart material, närmare bestämt betong. Emel- lertid saknar detta kända väggelement varje värmeisole- rande skiva av det slag som uppfinningen föreskriver. I praktiken innebär detta att väggen efter gjutning måste kompletteras icke blott med en yttre isolering utan även med en denna täckande fasadbeklädnad. Dylikt kompletteran- de efterarbete medför kostnader som i praktiken är större än kostnaderna för själva gjutningen av väggen. Dessutom har betong en densitet av sådan storlek att det prefabri- cerade väggelementet tvångsvis måste utföras med extremt 10 15 20 25 30 35 470 237 4 hållfasta och därmed dyrbara plattor och dyrbara förbind- ningar mellan plattorna och distansreglarna för att vägg- elementet i sin helhet skall motstå de mycket höga gjut- tryck som uppstår då tung betong gjuts i fackutrymmena.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är: FIG 1 en perspektivvy av ett byggnadselement enligt uppfinningen, varvid elementet betraktas från insidan, FIG 2 en förstorad horisontalsektion genom ett parti av elementet enligt fig l, FIG 3 en likartad horisontalsektion illustrerande änd- partierna av två mot varandra angränsande bygg- nadselement enligt uppfinningen, FIG 4-7 ytterligare horisontalsektioner visande ett antal alternativa utföranden av uppfinningen, FIG 8 en vertikalsektion av ett parti av en byggnadsvägg i anslutning till en liggande betongplatta, FIG 9 och 10 ytterligare horisontalsektioner av alterna- tiva utföranden av uppfinningen, och FIG ll en förstorad, delvis avskuren horisontalsektion -illustrerande ännu ett utförande av uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföranden av uppfinningen I fig l visas ett enligt uppfinningen utfört bygg- nadselement 1 vilket, räknat från elementets insida, in- begriper en första, invändig beklädnads- eller underlags- skiva 2, en värmeisoleringsskiva 3, ett tomt utrymme 4 samt en andra, utvändig beklädnadsskiva 5 som bildar ele- mentets fasadbeklädnad. I elementet ingår dessutom ett antal profilelement, företrädesvis av metall (såsom stål), vilka generellt betecknas 6. Elementet kan, men behöver ej vara utformat med en eller flera dörr- och/eller fönster- öppningar 7, 7'. I praktiken kan elementet 1 ha en höjd av 2,7 à 3,0 m, dvs svarande mot konventionell takhöjd i bostadshus, medan längden kan variera högst avsevärt. I praktiken ligger dock längden vanligast inom området 6-10 10 15 20 25 30 35 5 m, företrädesvis omkring 8 m.

Den i sin helhet med 3 betecknade, skivan förfärdigas i praktiken av en mångfald, kant mot kant ställda plattor 3' (se fig 2), vilkas bredd är betyd- ligt mindre än elementets 1 totala längd. Plattorna 3' består med fördel av cellplast, ehuru det i och för sig är tänkbart att använda andra typer av lätta, porösa plattor sammanhängande som är styva och samtidigt har god värmeisoleringsförmåga.

Sålunda kan vid sidan av cellplast även användas mineral- fiberplattor med styv struktur. I praktiken kan de enskil- da plattorna 3' ha en bredd av 600 mm och en längd som motsvarar elementes 1 höjd, dvs 2,7-3,0 m. På analogt sätt är den invändiga beklädnadsskivan 2 i detta fall samman- plattor 2' Dessa plattor satt av ett flertal, kant mot kant anordnade vilka exempelvis kan utgöras av gipsplattor. 2' har med fördel en bredd som är dubbelt så värmeisoleringsplattornas 3' bredd, dvs i praktiken 1.200 mm. Plattorna 2' och 3' är stadigvarande förenade med var- stor som andra genom limning. Genom att plattorna förläggs omlott, dvs med en skarv 8 mellan två innerplattor belägen mitt- emellan två analoga skarvar 9, 9' mellan närbelägna värme- isoleringsplattor 3' erhålls vid limningen en mycket styv skivenhet.

I detta sammanhang må även nämnas att den invändiga skivan 2, vilken har till uppgift att tjäna såsom underlag för tapeter eller liknande, även kan sammansättas av två på varandra lagda och sinsemellan genom limning förbundna skikt av t ex gipsplattor. Det skall vidare påpekas att den invändiga beklädnads- eller underlagsskivan 2 även kan förfärdigas såsom en enda sammanhängande enhet i form av en skiva med samma höjd och längd som det färdiga bygg- nadselementet.

De företrädesvis av metall förfärdigade profilerna 6 utgörs i det visade exemplet av väsentligen Z-formade profiler som inbegriper ett mittre liv 10, en inre fläns 11 samt en yttre fläns 12. Dessa båda flänsar ll, 12 sträcker sig väsentligen vinkelrätt mot livet 10 och är 10 15 20 25 30 35 470 237 6 vid det Z-formade utförandet riktade åt motsatta håll från livet (det är även tänkbart att använda U-profiler, varvid flänsarna riktas åt ett och samma håll från livet 10). För *n att förankra den enskilda profilen 6 i skivan 3 urtas i den ena långsidokanten av varje enskild platta 3' ett spår i vilket profilens inre fläns ll kan införas. I praktiken kan profilen 6 vara förfärdigad av mycket tunn plåt, t ex plåt med 1 mm tjocklek. Spåret i plattans ändkant utförs då lämpligen med en tjocklek som icke överskrider plåt- tjockleken i profilen 6, varigenom flänsen ll kommer att inpressas med fin passning i tillhörande spår. Eventuellt limmas även flänsarna mot tillhörande anliggningsytor på plattorna. Då skivorna 2 och 3 limmas samman på ovan be- skrivet sätt kommer de enskilda profilerna 6 att förankras i och integreras med skivan 3 på ett stadigt och hållfast sätt, som innebär att profilerna erhåller god styvhet trots sin förhållandevis klena dimension. Såsom framgår av ritningen appliceras ett profilelement 6 i var och en av skarvarna 9, 9', etc, mellan närbelägna plattor 3', inne- bärande att elementet i sin helhet kommer att innehålla en mångfald profiler som är sinsemellan åtskilda ett stycke svarande mot bredden hos de enskilda plattorna 3'. På så sätt bildas de fackliknande utrymmena 4 mellan närbelägna profiler och värmeisoleringsskivan 3. På profilernas 6 yttre flänsar 12 kan fasadbeklädnadsskivan 5 enkelt fäs- tas, exempelvis förmedelst skruvar (ej visade). Såsom fasadbeklädnadsskiva kan användas en mångfald olika skiv- material, exempelvis i form av cementbaserade mineral- fiberskivor avsedda att tjäna såsom putsbärare. Det är även tänkbart att såsom fasadbeklädnad applicera plåt, brädbeklädnader eller andra väderbeständiga material.

Enligt uppfinningen fylls fackutrymmena 4 med ett gjutbart material med uppgift att stabilisera den färdiga väggen, närmare bestämt i form av lättbetong som kan ut- göras av gasbetong, skumbetong eller lättfillerbetong. För att underlätta fullständig utfyllnad av samtliga enskilda fackutrymmen är i de från värmeisoleringsskivans 3 utsida 10 15 20 25 30 35 470 237 7 utstickande partierna av profilernas liv urtagna hål 13 som medger flytning av gjutmaterialet från det ena fack- utrymmet till det andra.

I fig 3 illustreras hurusom elementet l vid sina motsatta, vertikala ändkanter kan vara försett med sär- skilda profilelement 14, 15 av vilka det förstnämnda uppvisar en utskjutande spont avsedd att passas in i en motsvarande not i elementet 15.

Enligt uppfinningen levereras elementen från fabrik såsom halvfabrikat med faokutrymmena 4 tomma. I detta tillstånd är elementen extremt lätta och därmed enkla och smidiga att transportera och hantera i samband med för- flyttning. De sålunda såsom halvfabrikat levererade bygg- nadselementen monteras på plats sida vid sida och staplade på varandra, närmare bestämt i ett enda gemensamt verti- kalplan i anslutning till husstommens utfackningsöpp- ningar. Såväl de övre som de undre partierna av fackut- rymmena 4 hålls härvid öppna så att en genomgående, öppen spalt bildas mellan husfasadens översta och understa ele- ment. Denna spalt fylls därefter med det gjutbara lätt- betongmaterialet, vilket efter härdning bildar en på ifrågakommande underlag stående, genomgående skiva med stor styvhet och stabilitet. Genom att den sålunda gjutna skivan är genomgående genom hela fasaden ernås stor tät- het, vilket tillsammans med det faktum att lättbetongen har avsevärt större densitet än mineralullsmattor, ger utomordentligt hög ljudisoleringsförmága hos den färdiga väggen.

I detta sammanhang skall påpekas att det i och för sig är tänkbart att gjuta blott en våning i taget, dvs fylla utrymmena 4 i ett våningshögt element och låta det gjutna materialet hårdna innan gjutning i nästa vånings- plan vidtar.

I fig 4 visas ett alternativt utförande vid vilket skivorna 3, 5' båda utgörs av cellplastskivor. Dessa är inbördes förbundna via profiler 6 vilka antingen kan vara Z-formade eller U-formade. I båda fallen är flänsarna ll 470 257 10 15 20 25 30 35 8 resp 12 limmade mot cellplastskivornas insidor. Även i f) detta fall är profilerna utförda med genomgående hål genom vilka gjutmaterialet kan passera och utbreda sig.

I fig 5 visas ett likartat utförande vid vilket emel- * lertid de båda cellplastskivorna kompletterats med såväl invändiga som utvändiga beklädnadsskivor 16 resp 17. Den invändiga beklädnadsskivan 16 kan liksom tidigare utgöras av omlottlagda gipsskivor, medan den utvändiga beklädnads- skivan 17 kan bestå av exempelvis plåt, trä, plast eller ett tunt, exempelvis fiberarmerat betongskikt.

Det i fig 6 visade utförandet skiljer sig från ut- förandet enligt fig 5 endast däruti att profilerna 6 i detta fall försänkts och förankrats i den ena cellplast- eller värmeisoleringsskivan 3, närmare bestämt på så sätt att flänsen ll förlagts omedelbart innanför den invändiga beklädnadsskivan.

I fig 7 visas ett utförande vid vilket profilernas 6 båda flänsar är förankrade inne i var sin cellplast- eller värmeisoleringsskiva, med den enskilda flänsen lokaliserad på lämpligt ställe mellan den enskilda skivans utsida och insida.

I fig 8 visas ett utförande vid vilket elementet 1 är förlagt i anslutning till en liggande betongplatta 18.

Detta utförande utgör en i praktiken synnerligen enkel lösning av problemet med grundmurar. I figuren illustreras dessutom hurusom liggande armeringsjärn 19 kan appliceras i hålen l3 i I fig 9 sig gjutas i de stående profilerna 6. illustreras hurusom en pelare 20 enkelt låter åtminstone ett fack i det enskilda elementet.

För detta ändamål används i anslutning till det eller de enskilda facken profiler 6' vilka saknar genomgående hål och vilka därför förmår avgränsa facket gentemot angrän- sande fack. I det visade exemplet har dessutom den inre cellplastplattan avlägsnats så att fackutrymmet sträcker sig ända in till den invändiga beklädnadsskivan. Pelaren kan med fördel armeras med stående armering l9'. 10 15 20 25 30 35 470 257 9 I fig 10 åskådliggörs ett ytterligare utförande vid vilket elementet inbegriper blott en cellplast- eller värmeisoleringsskiva, varvid de från denna utskjutande profilerna vid sina motsatta kanter är förbundna med en enkel beklädnadsskiva utan egen värmeisoleringsförmàga. På cellplastskivans motsatta sida, t ex insidan av elementet, är anbragt en ytterligare, förstyvande beklädnadsskiva.

I fig ll slutligen illustreras ett utförande vid vilket ifrågakommande profiler 6", t ex av stål, pà ett fördelaktigt sätt kan utnyttjas för att direkt bilda fönsterkarmar. Ett tidigare förekommande problem i samband med prefabricering av väggar har sin grund i just fönster- leveranser. Dessa styr oftast leveranstiderna. Detta problem undanröjs vid det i fig 11 visade utförandet där karmen för ifràgakommande fönster utgör del av väggen i elementet med egen stabilitet. Sålunda kan karmen utgöras av en speciellt formad stålprofil som samtidigt utgör avgränsning för det fack i vilket gjutmaterialet fylls. På detta sätt färdigställs den erforderliga karmkonstruktio- nen redan vid prefabricering av det beskrivna elementet i fabrik, varigenom väntan på fönsterleveranser elimineras.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Det är givet att uppfinningen ej är begränsad blott till det ovan beskrivna och på ritningen visade utföran- det. Sålunda är det tänkbart att disponera den värmeisole- rande skivan 3 närmast den utvändiga fasadbeklädnadsskivan 5 och fackutrymmena 4 innanför värmeisoleringsskivan. I detta fall förbinds sålunda de enskilda värmeisolerings- plattorna med den utvändiga beklädnadsskivanvia lim under bildande av en styv skivenhet samtidigt som den invändiga beklädnads- eller underlagsskivan 2 direkt eller indirekt fästs på de utstickande profilelement som nu är vända inåt från värmeisoleringsskivan. Även i detta fall kan den in- vändiga underlagsskivan 2 vara uppbyggd av antingen ett enkelt skivskikt eller två eller till och med flera på varandra applicerade skikt.

Claims (6)

470 237 10 15 20 25 30 35 10 PATENTKRAV

1. l. Byggnadsvägg uppbyggd av byggnadselement av det slag som innefattar åtminstone en första, värmeisolerande skiva (3) av formstyvt material med uppgift att till- sammans med åtminstone en andra skiva (2, 5) bilda en värme- och ljudisolerande barriär mellan insidan och ut- sidan av den färdiga väggen, k ä n n e t e c k n a d därav, att med värmeisoleringsskivan (3) är förbundna långsmala profilelement (6) som vart och ett skjuter ut ett stycke från värmeisoleringsskivans (3) ena sida för att mellan de från värmeisoleringsskivan utskjutande partierna av närbelägna profilelement bilda fackartade ut- rymmen (4) och att åtminstone vissa av de faokartade ut- rymmen (4) som avgränsats mellan värmeisoleringsskivan (3), (6) är fyllda med lättbetong, t ex gasbetong, skumbetong eller lättfillerbetong.

2. Förfarande för uppförande av ytterväggar till sagda andra skiva (5) och närbelägna profilelement byggnader med hjälp av byggnadselement som innefattar åtminstone en första, värmeisolerande skiva (3) av form- styvt material med uppgift att tillsammans med åtminstone en andra skiva (2, 5) bilda en värme- och ljudisolerande barriär mellan insidan och utsidan av en färdig vägg, varvid med värmeisoleringsskivan (3) är förbundna lång- smala profilelement (6) som vart och ett skjuter ut ett stycke från värmeisoleringsskivans (3) ena sida för att mellan de från värmeisoleringsskivan utskjutande partierna av närbelägna profilelement bilda fackartade utrymmen (4), k ä n n e t e c k n a t därav, att sagda byggnadselement monteras på plats i fasaden till en husstomme med sagda fackutrymmen (4) tomma, varefter åtminstone vissa av de fackartade utrymmena (4) fylls med lättbetong, t ex gas- betong, skumbetong eller lättfillerbetong.

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att ett eller flera av sagda fackutrymmen fylls med ett material, i synnerhet betong, såsom armerad betong, i och för bildande av lastbärande pelare inuti den färdiga 10 15 20 25 30 35 470 237 ll väggen.

4. Byggnadselement för ytterväggar till byggnader, innefattande åtminstone en första, värmeisolerande skiva (3) av formstyvt material med uppgift att tillsammans med åtminstone en andra skiva (2, 5) bilda en värme- och ljud- isolerande barriär mellan insidan och utsidan av en färdig vägg, k ä n n e t e c k n a t därav, att med värmeisole- ringsskivan (3) är förbundna làngsmala profilelement (6) som vart och ett skjuter ut ett stycke från värmeisole- ringsskivans (3) ena sida för att mellan de från värme- isoleringsskivan utskjutande partierna av närbelägna profilelement bilda fackartade utrymmen (4) och att de fackartade utrymmen (4) som avgränsas mellan värmeisole- ringsskivan (3), den andra skivan (5) och närbelägna profilelement (6) är tomma och avsedda att fyllas med lättbetong, t ex gasbetong, skumbetong eller lättfiller- betong.

5. Byggnadselement enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n a t därav, att det enskilda profilelementet (6) är för- bundet med skivorna via limförband.

6. Byggnadselement enligt krav 4 eller 5, k ä n n e - t e c k,n a t därav, att det enskilda profilelementet åtminstone delvis bildar en fast karm för ett fönster eller en dörr.