SE469551B - Formblaast ihaalig kropp samt metod och verktyg foer dess framstaellning - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 2 verktyget, tillsluts smältan vid passagens över och underdel. Vid överdelen tillförs sedan gas genom ett till- förselrör och smältan blàses upp inuti formverktygetl Extrudern kan styras pá flera sätt, exempelvis kan tjock- leken hos den slangformade smältan och därmed hos den fär- diga detaljen varieras. Vidare kan smältan bestå av flera skikt till exempel ett mjukt innerskikt och ett styvt ytterskikt. Genom att tillfälligt avbryta extruderingen av ytterskiktet kan då en böjlig del av röret skapas. Metoden möjliggör tillverkning av skäggfria komponenter med komp- licerad utformning. Utvecklingen på materialområdet har medfört att formblàsning av de flesta konstruktionsplaster nu är möjlig.

Men metoden har även begränsningar. Formblàsnings- processen ger ojämn tjockleksfördelning, vilket kan vara besvärande i vissa delar av röret. Det är svårt eller omöjligt att skapa mer komplicerade former, som till exem- pel anslutningsflänsar. I synnerhet gäller detta om kraven på dimensionsstabilitet och snäva toleranser är relativt höga eller höga.

UPPFINNINGENS SYFTE Syftet med föreliggande uppfinning är att väsentligt minska ovannämnda problem genom att skapa ett förfarande för tillverkning av formblàsta polymerdetaljer, samt verk- tyg för förfarandet, sà att detaljer med integrerade för- tillverkade hâlformade kroppar, exempelvis ändflänsar, rörfästen, armeringsslang, kan tillverkas. De förtill- verkade detaljerna kan ges ett för sitt ändamål optimerat utförande och val av material. Exempelvis kan fyllda och armerade plastmaterial, liksom även metalliska material, användas i anslutningsflänsarna, vilket ger dimensions- stabilitet och snäva toleranser.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ovannämnda syfte uppnås genom att förfarandet, verk- tyget och produkten enligt uppfinningen uppvisar de i bifogade patentkrav angivna kännetecknen. 10 15 20 25 30 35 469 551 3 I det följande används rör som exempel, eftersom det är en enkel och vanlig typ av formblåsningsdetalj.

Förfarandet enligt uppfinningen utmärkes sålunda väsentligen av, att i formverktygets formblåsningspassage införs först ett antal hálformade kroppar, exempelvis änd- flänsar, rörfästen, armeringsslang, varefter en extruder, placerad väsentligen ovanför verktyget, sprutar ut poly- mermaterial så att en slangformad smälta bildas och sänks ned mot verktyget och ned i passagen i verktyget och vida- re genom passagen och därmed genom de i passagen placerade hálformade kropparna, och då en hålformad kropp är place- rad vid passagens slut sänks den slangformade smältan åt- minstone in i denna, varefter övre formdelar förs samman och därmed försluter smältan, sedan även nederänden av den slangformade smältan förslutits blåses smältan upp med hjälp av ett fluidum som tilförs den genom ett tillför- selrör, så att smältan bringas i kontakt med och ansluter till väggarna i passagen och de i passagen placerade hål- formade kropparna, och sedan det så tillverkade röret avkylts tillräckligt förs detaljen ur verktyget varefter överskottsmaterial avlägsnas, och i det färdiga röret utgör nu de hálformade kropparna integrerade delar. Den slangformade smältan sänks alltså igenom de hálformade kropparna, och vid uppblàsningen fäster rör och hålformad kropp ihop antingen med en mekanisk förankring eller genom sammansmältning av materialen. Härigenom skapas en stabil infästning av de hálformade kropparna. Eftersom dessa slu- ter runt röret, utsätts detta för smá påfrestningar från den hálformade kroppen, exempelvis ett rörfäste. Omslut- ningen innebär också att risken för läckage vid den integ- rerade detaljen är minimal.

De hálformade kropparna kan införas i passagen på flera olika sätt. En möjlighet är att formspruta en eller flera kroppar på plats i passagen. Detta sker med hjälp av ett formsprutningsmunstycke som ansluter till det läge där kroppen skall ligga, samt införda kärnor, som tätar radi- ellt inåt och axiellt. Sedan den formsprutade detaljen av- 59 551 10 15 20 25 30 35 4 kylts tillräckligt dras kärnorna undan, och den hålformade detaljen finns på plats i passagen.

Formverktyget kan även ha urtag genom vilka förtill- verkade hålformade kroppar förs in i passagen. Kropparna kan också föras in axiellt i passagen. Detta kan vara naturligt för ändflänsar, men är också möjligt exempelvis för vissa rörformiga detaljer som kan skjutas in i passa- gen. Ett sådant exempel är armeringsslang. För speciella rör med enkel utformning kan det vara möjligt att dra ut det färdiga röret ur verktyget, som då inte behöver vara delningsbart. De nämnda införingsmetoderna kan då användas liksom i fallet med delningsbart verktyg.

Som regel används ett delningsbart verktyg, vilket har fördelen att den färdiga detaljen sedan verktyget delats kan plockas ut ur verktyget. Detaljen kan då ha en närmast godtycklig form med ändflänsar i båda ändar till exempel. Dà ett delningsbart verktyg används kan också vissa eller alla av de hålformade kropparna läggas i en verktygshalva och med olika metoder låsas fast i verktygs- halvan, så att verktyget kan slutas utan problem. Natur- ligtvis kan alla införingsmetoderna kombineras, så att varje detalj förs in på det för den lämpliga sättet. Några kroppar kan läggas i det öppna verktyget, som sedan sluts.

Medan andra förs in axiellt eller genom urtag och ytterli- gare någon annan formsprutas på plats. Det är också möj- ligt att på plats formspruta detaljer som inte omsluter passagens periferi. Detta sker på samma sätt som för de hålformade kropparna.

Vidare kan med metoden mer komplicerade produkter skapas, vilka innehåller många rör, där vissa eller alla förbinds av gemensamma hålformade kroppar. Ett exempel kan vara ett insugningsrör till en bilmotor. Från ett gemen- samt utrymme skall här ett rör gå till varje cylinder.

Detaljen formblåses genom att det förtillverkade gemen- samma utrymmet placeras i verktyget som sedan slutes. Den förtillverkade utrymmesdelen har ett separat hål för varje rör. Vid formblåsningen sänks först en slangformig smälta 10 15 20 25 30 35 469 551 5 ned i det första hålet och dess passage ned i utrymmet och formblåsning sker. Sedan flyttas verktyget och proceduren upprepas för var och ett av rören som skall gå in i utrym-' met. Varje separat rör kan ha ändflänsar och liknande en- ligt vad som tidigare beskrivits. Verktyget kan också vän- das så att rör från andra håll kan ansluta till det gemen- samma utrymmet. I speciella fall kan det också vara lämp- ligt att ha en extruder med flera munstycken, så att de- taljen kan tilverkas snabbare. Vidare kan det ibland vara fördelaktigt att flytta extrudern eller extrudermunstycket och inte verktyget.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGEN Uppfinningen kommer i det följande att närmare be- skrivas genom utföringsexempel under hänvisning till bi- fogade ritning, på vilken samma sifferbeteckningar i de olika figurerna anger varandra motsvarande delar. Form- verktygett består väsentligen av två halvor, där delar som har en direkt motsvarighet i de båda halvorna i den ena betecknas med ' och i den andra med "_ Exempelvis beteck- nas respektive kontaktytor, som är vända mot varandra, med 5' och 5".

Fig. 1 visar i perspektiv ett särdelat formverktyg, samt ovanför detta en extruder i den verktygsdelen finns hålformade kroppar införda.

Fig. 2 visar ovanifrån och i genomskärning den ena verktygsdelen med de inplacerade hålformade kroppar- na. Genomskärningen är gjord genom ett kanalsystem för utsugning av luft.

Fig. 3 visar i perspektiv verktyget slutet och med en slangformig smälta på väg ned genom verktyget.

Fig. 4 visar i perspektiv ett moment då den slangfor- made smältan passerat genom verktygets passage, och tillslutning av smältan sker vid verktygets överdel. 10 15 20 25 30 35 6 Fig. 5 visar i perspektiv hur smältan låsts upp så att den ansluter till verktygets passage, samt det tillförselrör som använts för uppblásningen.

Fig. 6a visar ett rör som tilverkats med ett för- farande enligt uppfinningen.

Fig. 6b visar en detaljförstoring av ett utsnitt från den övre änden av röret i fig. 6a.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER I fig. l betecknar 4' och 4" två delar av formverkty- get 4. Naturligtvis kan det finnas fler delar i verktyget, och normalt finns det delar som tillsluter verktyget ned- till och upptill. De båda verktygsdelarna har en gemensam kontaktyta, där respektive dels yta betecknas med 5' och 5". I dessa ytor finns fördjupningar 3' och 3", så utförda att de samverkar med varandra och gemensamt bildar passa- gen 3 genom det slutna verktyget 4. Fördjupningarna 3' och 3" behöver inte under hela sin längd vara fördjupningar i kontaktytan. Lokalt kan den ena sidan vara plan eller till och med skjuta ut från kontaktytan, under förutsättning att den andra sidan har motsvarande fördjupning. Det väsentliga är bara att fördjupningarna tillsammans bildar passagen genom verktyget och att det färdiga röret släpper så att det kan tas loss ur båda verktygsdelarna.

I den ena verktygshalvan har placerats flera hålfor- made kroppar. I vardera änden finns en ändfläns 6, 7 och vid mitten finns ett rörfäste 8. Vid mitten skulle även en fästfläns liknande 6 och 7 kunnat placerats. Vid den övre änden finns även en armeringsslang 9. Den används för att förstärka det färdiga röret mot inre övertryck på en del av röret där detta är böjligt. Som tidigare nämnts kan de hålformàde kropparna införas i verktygets passage 3 på flera olika sätt, och även formsprutas på plats. I det visade exemplet placeras vardera kroppen i den ena verk- tygsdelen. Vanligen placeras alla kropparna i samma verk- 10 15 20 25 30 35 469 551 7 tygsdel. För att verktyget skall kunna slutas utan problem är det viktigt att kropparna sitter väl på plats. Kroppar- A na och den motsatta verktygsdelen kan vara utformade med äntringsfaser för att minska kraven på exakthet vid fast- hållningen av kropparna. Flera av kropparna 6, 8, 7 är placerade i lokala kaviteter i verktygsdelen 4'. Dessa kaviteter är skymda av kropparna, men betecknas med 18', 19' och 20'. Motsvarande kaviteter i den andra verktygs- delen betecknas med 18", 19" och 20". Kropparna 6, 7, 8 kan hållas på plats i sina kaviteter på en rad olika sätt.

Kaviteten 19' kan vara utformad så att kroppen 8 kläms mellan axiella ansatser i verktyget och därmed hålls på plats. I en kavitet kan det vidare finnas en fjädrande klämma som öppnar sig då kroppen förs in och sedan sluter sig runt kroppen så att den hålls på plats. Vidare kan det finnas rörliga stift i verktyget som manövreras utifrån och förs in i lämpliga kaviteter i kroppen så att denna hålls på plats. Kropparna 6, 7 och 9 kan även föras in i verktyget i axiell riktning, både då det är öppet och slutet. Kaviteten 18' kan exempelvis vara försedd med en uppstående tapp som samverkar med ett flänshål i kroppen 6, så att kroppen därmed låses fast i sitt läge. Magnetis- ka kropppar kan hållas på plats av magneter i verktyget.

Kropparna kan också hållas på plats genom sugverkan, vilket visas för kroppen 9. I fig. 2 framgår hur sugled- ningar 15, 16, 17, som genom en sugkanal 14 är förbundna med ett yttre sugorgan, mynnar där kroppen 9 placeras i verktygsdelen 4'. Genom sugverkan hålls alltså kroppen 9 på plats. Denna armeringsslangdel kan vara svår att hålla på plats med andra metoder. Slangens maskor kan vara fyllda med ett lämpligt plastmaterial som senare kan tas bort, så att ett lämpligt sugmotstånd erhålles.

Alternativt kan man tänka sig att verktyget 4 från början är stängt, och att kroppen 8 förs in i tvärled genom ett urtag, eller möjligen formsprutas på plats.

Kropparna 6, 7 och 9 kan då föras in axiellt. Armerings- slangen 9 skulle då kunna vila på en ansats i passagen 469 55? 10 15 20 25 30 35 8 eller hållas fast med sugverkan. Kropparna 6 och 7 kan med stift i sina flänshål låsas mot rotation. De kan med stift även låsas axiellt om det skulle erfordras. Magnetiska kroppar kan låsas med magneter.

Fig. 3 visar hur verktyget slutits, så att passagen 3 bildats. Denna går genom de hålformade kropparna 6, 9, 8 och 7. Extrudern 10, som är placerad väsentligen ovanför verktyget, sprutar ut polymersmälta i slangform som sänks ned genom verktyget. Nederänden av den slangformade smäl- tan 2 har förslutits. Detta har skett innan smältaslangen 2 nått verktyget. Förslutning kan även ske först då smältaslangen trängt igenom hela verktygspassagen och nått ut på andra sidan. En förslutning innan smältaslangen når verktyget kan i många fall ha flera fördelar. Dels kan smältaslangens nederände vid förslutningen formas på ett gynnsamt sätt, så att den lättare går igenom passagen. Änden kan ges en mer konisk form som klättrar över hinder i de hàlformade kropparna exempelvis. Ãnden kan också kylas vid förslutningen så att den inte klibbar i verk- tyget. Genom förslutningen kan vidare smältaslangen blåsas upp lätt med ett så kallat stödtryck. Detta förhindrar att slangens sider klibbar ihop när slangen går igenom passa- gen. En liknande effekt kan även uppnås i det andra fallet, dvs då förslutningen sker först sedan den slang- formade smältan passerat genom verktyget. Då blåses luft eller ett annat fluidum genom smältaslangen under tiden som den förs genom passagen i verktyget. Härigenom kan slangens väggar hållas isär samtidigt som en viss kylning av ytskiktet på insidan sker.

Fig. 3 visar hur den slangformade smältan 2 är på väg ned genom passagen 3 i verktyget. Bilden är förenklad eftersom det normalt krävs ett sugorgan i den nedre änden då passagen har så pass besvärlig form dvs många krökar.

Detta sugorgan ansluts alltså i nederdelen av verktyget utanför flänsen 7 och skapar en luftström från ovansidan verktyget ned i passagen längs väggarna av denna. Denna luftström hjälper till att föra den slangformade smältan 10 15 20 25 30 35 469 551 genom passagen.

Fig. 4 visar ett senare skede i processen då den 'slangformade smältan 2 trängt igenom hela passagen i verk- tyget. Beroende på utseendet hos den nedersta hålkroppen 7 kan vi se flera olika fall. I det första fallet tänker vi oss att flänsen 7 är sluten nedåt. Det betyder att änden av den slangformade smältan får stöd i detaljen 7 och alltså kan blásas upp. Detta naturligtvis förutsatt att detaljen 7 sitter fast axiellt i verktyget eller stöds under nedifrån. I ett annat och vanligare fall har detal- jen 7 ett genomgående hål som smältaslangen tränger igenom så att den går ut ur verktyget. För att sedan kunna genom- föra formblàsningen krävs att nederänden av smältaslangen dels är tillsluten och dels har stöd utåt. Detta görs nor- malt med två verktygshalvor som skjuts samman runt smälta- slangen och dess ände. Detta visas inte i figuren eftersom fler möjligheter är tänkbara. Men verktygshalvorna mot- svarar de som används vid formverktygets översida, nämli- gen 12 och 13. Normalt sett sluts där den slangformade smältan runt ett tillförselrör ll, se fig. 5. Tillförsel- röret används för att under nedsänkningen blåsa luft eller motsvarande genom slangen, samt för formblåsningen. I fall där det inte är nödvändigt att blåsa luft genom smältaslangen vid nedsänkningen, kan det också vara möjligt och lämpligt att inte ha ett tillförselrör genom extrudern. Då kan det istället vara lämpligare att införa detta rör genom verktyget in i passagen och genom smälta- slangen innan själva formblàsningen startar.

Sedan den slangformade smältan alltså tillslutits både vid verktygets över- och nederända tillförs luft, eller annat fluidum, genom tillförselröret ll. Den slang- formade smältan 2 blåses därvid upp, dvs formblåses, så att den fyller passagen 3 och kommer i kontakt med dess väggar och med insidorna i de hålformade kropparna. Detta framgår av fig. 5, som alltså visar röret i färdigblåst tillstånd. 4-69 551 10 15 20 25 30 35 10 Därefter öppnas verktyget, jämför fig. 1. Detta sker sedan polymermaterialet i röret avkylts tillräckligt och därmed erhållit tillräcklig styvhet och styrka. Därefter avlägsnas överskottsmaterial i de båda ändarna. Normalt sett bildas inget skägg längs röret vid verktygsdelningen.

Fig. 6a visar det färdiga röret sett från sidan, där halva röret visas utvändigt och halva i genomskärning. Av bilden framgår typiska metoder för att mekaniskt förena de hål- formade kropparna 6, 7 och 8 med polymermaterialet i röret. Kropparnas inneryta har varierande diameter för att på så sätt ge extra fäste. Mekanisk förening har störst betydelse om metallflänsar eller liknande används. Då flänsar av polymermaterial används kan en materialsamman- smältning ske, så att det ofta är onödigt att använda ytterligare metoder för mekanisk förening, exempelvis vågig insida.

Pig. 6b visar en detaljförstoring av armeringsslangen 9 och dess förbindning med polymerslangen. Syftet med armeringsslangen är att förstärka en svagare del av det färdiga röret mot exempelvis invändigt tryck. Ofta är det en böjlig del av röret som behöver förstärkas. En böjlig rördel i ett för övrigt styvt rör kan åstadkommas på flera sätt. Om röret består av ett enda polymermaterial kan en -- viss längd av det sprutas tunnare.

När rör av flerskiktstyp används, med till exempel ett styvt ytterskikt och ett mjukt innerskikt, kan en viss längd av röret utföras utan ytterskikt. Det är även möj- ligt att i ett rör byta material på vägen, så att röret först är styvt sedan mjukt sedan åter styvt exempelvis.

Extrudern kan alltså styras på en mängd olika sätt, och naturligtvis även som kombinationer av de nämnda. Därför är det ofta intressant med en lokal förstärkning, exem- pelvis armeringsslangen 9. I fig. Gb visas ett exempel där materialbyte skett innanför armeringsslangen, vilket fram- går av den avvikande streckningen. I fig. 1 och 2 framgår att armeringsslangen kan sugas på plats i den ena verk- tygsdelen. Likaså kan den hållas på plats i det slutna 10 15 20 25 30 35 469 551 ll verktyget med hjälp av sugverkan, så att den inte förs med den slangformade smältan nedåt i passagen.

Inom ramen för föreliggande uppfinning kan naturligt- vis en mängd typer av ihåliga kroppar framställas. De kan ha mycket komplicerad form och behöver inte alls vara av- långa. Den visade utföringsformen är bara ett enkelt exem- pel. Genom att formblåsa i flera passager i samma verktyg kan flera komplicerade inbördes förbundna kroppar skapas.

Claims (16)

1. 469 551 10 15 20 25 30 35 PATENTKRAV l. Förfarande för tillverkning av ihåliga kroppar, exempelvis rör (l), där en slangformad polymersmälta (2) förs genom en passage (3) i ett formverktyg (4), och sedan formblåses däri k ä n n e t e c k n a t av, att i passa- gen (3) införs ett antal hàlformade kroppar, exempelvis ändflänsar (6, 7), rörfäste (8), armeringsslang (9), var- efter en extruder (10), placerad väsentligen ovanför verk- tyget, sprutar ut polymermaterial så att en slangformad smälta (2) bildas och sänks ned mot verktyget (4) och ned i passagen (3) i verktyget (4) och vidare genom passagen och därmed genom de i passagen (3) placerade hålformade kropparna (6, 8, 9), och då en hålformad kropp (7) är placerad vid passagens (3) slut sänks den slangformade smältan (2) åtminstone in i denna, varefter övre formdelar (12, sedan även nederänden av den slangformade smältan för- 13) förs samman och därmed försluter smältan (2), slutits blàses smältan (2) upp med hjälp av ett fluidum som tillförs den genom ett tillförselrör (ll), så att smältan bringas i kontakt med och ansluter till väggarna i passagen (3) och de i passagen placerade hålformade krop- parna (6-9), och sedan det så tillverkade röret avkylts tillräckligt förs detaljen ur verktyget varefter över- skottsmaterial avlägsnas, och i det färdiga röret utgör nu de hålformade kropparna integrerade delar.
2. 2. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e - t e c k n a t av, att åtminstone en av de hålformade kropparna (6-9) införs i passagen (3) genom att den form- sprutas pá sin plats i passagen (3) med hjälp av ett form- sprutningsmunstycke och införda kärnor, vilka tätar radiellt inåt och axiellt, och som dras undan då den hàlformade kroppen avkylts tillräckligt. 10 15 20 25 30 35 469 551 13
3. 3. Förfarande enligt patentkrav l eller 2, k ä n - n e t e c k n a t att ett antal urtag finns i form- av, verktyget (4), genom vilka åtminstone en av de hålformade kropparna (6-9) förs på plats i passagen (3), väsentligen i tvärled förhållande till denna, och lämpligen då verk- tyget (4) är stängt.
4. 4. Förfarande enligt patentkrav 1, 2 eller 3 k ä n - n e t e c k n a t av, att ett delningsbart formverktyg användes, vilket väsentligen innefattar åtminstone två verktygsdelar (4', 4") och där passagen (3) är utförd i delarna (4', 4") genom att åtminstone den ena delen har en öppen fördjupning (3', 3") i respektive kontaktytor (5', 5") vända mot varandra, och att den färdiga detaljen förs ur verktyget genom att verktyget öppnas och detaljen plockas ut.
5. 5. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av, att änden av den slangformade smältan (2) förslutes innan änden sänks ned i passagen (3) i verktyget (4). _
6. 6. Förfarande enligt patentkraven l-4, k ä n n e - t e c k n a t av, att änden av den slangformade smältan (2) förslutes först sedan den passerat hela passagen (3) och kommit ned nedanför verktyget (4). I
7. 7. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av, att formverktyget (4) från början är öppet och att vissa av de hålformade kropparna (6-9) placeras i fördjupningarna (3', 3"), varefter form- verktyget slutes.
8. 8. Förfarande enligt något av patentkraven 1-6, k ä n n e t e c k n a t av, att formverktyget (4) från början är öppet och att vissa av de hålformade kropparna, exempelvis (8) placeras i fördjupningar (3', 3"), varefter formverktyget slutes och andra av de hålformade kropparna (6, 7, 9) axiellt förs in i passagen (3).
9. 9. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av, att före inplacering av de hålformade kropparna (6-9) startas ett yttre sugorgan som 469 551 10 15 20 25 30 35 14 med ett antal sugledningar (14-17), är anslutet till åt- minstone den ena verktygsdelen (4), så att åtminstone någon av de hálformade kropparna (9) sugs fast och därmed hålls fast i sitt läge i fördjupningen (3').
10. 10. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av, att ett fluidum tillförs den slangformade smältan (2) innan den sänks ned i passagen (3) i verktyget (4) så att den slang- eller strumpformade smältans (2) väggar hålls utspända och ej klibbar ihop.
11. ll. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av, att ett sugorgan anslutes till den nedre öppningen av passagen (3) i det slutna formverktyget (4), vars sugverkan ger upphov till en luft- ström som leder den slang- eller strumpformade smältan (2) genom passagen (3).
12. 12. Delbart formverktyg (4) för tillverkning av ihåliga kroppar (1) genom formblåsning av en slangformig polymersmälta (2), k ä n n e t e c k n a t av, att för- djupningarna (3', 3") i verktygsdelarna (4', 4") lokalt är försedda med fixeringsorgan, exempelvis sugledningar (15- 17) anslutna till ett yttre sugorgan, magneter för fast- hållning av magnetiska kroppar eller mekaniska klämmor eller stift, så att hålformade kroppar, sedan de vardera placerats i en fördjupning (3', 3"), hålls kvar i denna.
13. 13. Delbart formverktyg (4) enligt patentkravet 12, k ä n n e t e c k n a t av, att fördjupningarna (3', 3") i verktygshalvorna (4', 4") är utförda med ansatser i axiell led.
14. 14. Delbart formverktyg (4) enligt patentkravet 12 eller 13 k ä n n e t e c k n a t av, att i fördjup- ningarna (3', 3") finns lokala kaviteter (18', l9'. 20'; 18", 19", 20") för hålformade kroppar (6-9).
15. 15. Delbart formverktyg (4) enligt patentkravet 14, k ä n n e t e c k n a t av, att åtminstone någon av de lokala kaviteterna som finns vid verktygets över- respek- 18", 20'. delar som axiellt samverkar med formdelar hos hålkroppen tive undersida (l8', 20") är utförda med form- I) 10 15 20 25 30 35 469 551 15 då denna i axiell riktning förs in i respektive lokal kavitet, exempelvis kan en uppstående tapp i den övre lokala fördjupningen samverka med ett hål i flänsen hos den hålformade kroppen (6).
16. 16. Ihålig kropp (l) tillverkad genom formblåsning av en slangformig polymersmälta (2) i ett slutet men delbart formverktyg (4) k ä n n e t e c k n a t av, att kroppen är försedd med ett antal hålformade kroppar (6-9), vilka vardera omsluter polymermaterialet i den ihåliga kroppen (1) så att de hálformade kropparna utgör en integrerad del av kroppen genom mekanisk förankring eller genom samman~ smältning av materialen.