SE467429B - Talprocessor foer aastadkommande av talmeddelande - Google Patents

Description

467 429 Alternativa kodningsarrangemang, varvid talexciteringen erhålles fràn det som resterar efter prediktion, exempelvis ADPCM eller APC, åstadkommer en markerad förbättring, emedan exciteringen inte beror pa en inexakt modell. Excitationsbit- hastigheten hos dessa anläggningar är àtminstone en storleks- ordning högre än hos den linjärpredikativa modellen. Försök att minska excitationsbithastigheten i resttypanläggningar har vanligen resulterat i en väsentlig kvalitetsförsämring. Ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en talprocessor, som har bättre talkodning med hög kvalitet vid lägre bithas- tigheter än vid restkodningsscheman.

Vi har funnit att de tidigare problemen med restkodning kan lösas genom bildande av ett mönster, som är prediktativt för ett mönster (exmpelvis talmönster), som skall kodas, och jämförande av det för kodning avsedda mönstret med det predik- tativa mönstret pà ram-för-ram-bas. Skillnaderna mellan det för kodning avsedda mönstret och det predikativa mönstret över varje ram används för att bilda en kodad signal av ett före- skrivet format, vilken kodade signal ändrar det predikativa mönstret för minskning av ramskillnaderna. Bithastigheten hos den föreskrivna formatkodade signalen väljs pà sådant sätt, att det modifierade predikativa mönstret approximerar tal- mönstret till en önskad nivà, som är förenlig med kodnings- kraven.

Den för lösning av ovanstående problem avsedda tal- processorn inkluderar de i patentkravets kännetecknande del angivna särdragen. 40 .Pa O\ Q -Pz 1\ 7 \O Ritningsbeskrivning Pig. 1 visar ett blockschema för en talprocessorkrets, som åskådliggör uppfinningen.

Fig. 2 visar ett blockschema för en excitationssignalbildan- de processor, som kan användas í kretsen enligt fig. 1.

Fig. 3 visar ett strömningsschema, som åskådliggör driften av den excitationssignalbildande kretsen enligt fig. 1.

Fig. 4 och 5 visar flödesscheman, som åskådliggör driften av kretsen enligt fig. 2. " ' Fig. 6 visar ett tidsstyrningsdiagram, som åskådliggör driften av den excitationssígnalbildande kretsen enligt fig. 1 och 2.

Fig. 7 visar vågformer, som åskådliggör talbehandlingen enligt uppfinningen.

Detaljerad beskrivning Fig. 1 visar ett generellt blockschema för en talprocessor, som åskådliggör uppfinningen. I fig. 1 mottages ett talmönster, t.ex. ett talat meddelande, av mikrofonomvandlaren 101. Den mot- svarande analoga talsignalen därifrån bandbegränsas och omvand- las till en sekvens av pulssamplar i filter- och samplerkretsen 113 hos prediktionsanalysatorn 110. Filtreringen kan arrangeras för att avlägsna frekvenskomponenter hos talsignalen över 4,0 kHz och samplingen kan ske med en frekvenshastighet av 8,0 kHz, så- som är välkänt inom tekniken. Tidsstyrningen av samplarna styres genom sampelklockan CL från klockgeneratorn 103.Varje sampel ' från kretsen 113 transformeras till en amplitudrepresentativ digitalkod i analog/digital-omvandlaren 115.

Sekvensen av talsamplar matas till prediktivparameterdatorn 119, vilken, såsom är väl känt inom tekniken, arbetar för att uppdela talsignalerna i intervall om 10-20 ms och för att gene- rera en grupp linjärprediktionskoefficientsignaler ak, k = 1,2,..., p som representerar det förutsagda korta tídsspekt- ret hos de N >> p talsamplarna i varje intervall. Talsamplarna från analog/digital-omvandlaren 115 fördröjes i fördröjningsan- ordningen 117 för att ge tid för bildandet av signaler ak. De fördröjda samplarna matas till ingången hos prediktionsrest- generatorn 118. Prediktionsrestgeneratorn reagerar, såsom är väl- känt inom tekniken, för de fördröjda talsamplarna och predik- tionsparametrarna ak för att bilda en signal, vilken motsvarar 40 Skillnaden däremellan. Bildandet av prediktivparametrarna och prediktionsrestsignalen för varje ram, som visas i prediktiv- analysatorn 110, kan utföras enligt det arrangemang, som visas -i det amerikanska patentet 3 740 476 eller i andra inom tekniken välkända arrangemang.

Ehuru prediktivparametersignalerna ak bildar en ändamåls- enlig representation av korttidstalspektret varierar restsigna- len vanligen mycket från intervall till intervall och uppvisar en hög bithastighet, som är olämplig för många applikationer. I den tonhöjdsexciterade vokodern sändes endast topparna av resten såsom tonhöjdspulskoder. Den resulterande kvalitén är emeller- tid vanligen dålig. Vågformen 701 i fig. 7 åskådliggör ett nor- malt talmönster över två tidsramar. Vågformen 703 visar den A prediktivrestsignal, som erhålles från mönstret enligt vågform 701 och ramarnas prediktivparametrar. Såsom lätt framgår är vågformen 703 relativt komplex, så att kodning av tonhöjdspulser, motsvarande topparna däri, inte åstadkommer en adekvat approxi-. mering av prediktivresten. Enligt uppfinningen mottager excita- tionskodprocessorn 120 restsignalen dk rarna och prediktionsparamet- ak hos ramen och genererar en intervallexcitatíonskod, som har ett förutbestämt antal bitpositioner. Den resulterande excitationskoden, vilken visas i vågform 705, uppvisar en rela- tivt låg bithastighet, vilken är konstant. En kopia av talmönst- ret i vågform 701, konstruerad från excitationskoden och ramar- nas prediktionsparametrar, visas i vågform 707. Såsom framgår vid en jämförelse av vågformerna 701 och 707 erhålles mera hög- kvalitativ talkarakteristik av adaptiv prediktivkodning vid mycket lägre bithastigheter.

Prediktionsrestsignalen dk samt prediktivparametersignaler- na ak för varje efterföljande ram sändes från kretsen 110 till den excitationssignalbildande kretsen 120 vid början av den efterföljande ramen. Kretsen 120 arbetar för att producera en multielementramexcitationskod EC med ett förutbestämt antal bitpositioner for varje ram. Varje excitationskod motsvarar en sekvens av 1 5 i 5 I pulser, som representerar ramens excita- tionsfunktion. Amplituden ßi samt läget mi för varje puls i ramen bestämmes i den excitationssignalformande kretsen för att tillåta konstruktion av en kopia av ramtalsignalen ur excita- tionssignalen och ramens prediktivparametersignaler. 6 i' °Ch mi-signalerna kodas i kodaren 131 och multipliceras med ram6HS =20 3S 467 429 prediktionsparametersignaler i multiplexorn 135 för åstadkom- mande av en digital signal, som motsvarar ramtalmönstret.

I den excitationssignalbildande kretsen 120 matas predik- tivrestsignalen dk och prediktivparametersignalerna ak hos en ram till filtret 121 via grinden 122 respektive 124. Vid början av varje ram öppnar ramklocksignalen FC grindarna 122 och 124, varigenom dk-signalerna matas till filtret 121 och ak-signalerna till filtren 121 och 123. Filtret 121 är avpassat att modifiera signalen dk, så att kvantiseringsspektrum för felsignalen koncentreras i dess formantområden. Såsom visas i det amerikanska patentet 4 133 976 är detta filterarrangemang lämpligt för att maskera felet i spektrets högsignalenergidelar.

Filtrets 121 överföringsfunktion uttryckes i z-transforma- tionsform såsom _-_l_-__ H(Z) = 1-B(z) där B(z) styres av ramprediktivparametrarna' ak. (1) Prediktivfiltret 123 mottager ramprediktívparametersignaler- na från datorn 119 och en artificiell excitationssignal EC från excitationssignalprocessorn 127. Filtret 123 har överförings- funktionen enligt ekvation 1. Filtret signal X, som reagerar för prediktivresten dk, under det att 121 bildar en vägd ramtal- filtret 123 genererar en vägd artificiell talsignal §,'som rea- gerar för excitationssignalen från signalprocessorn 127. Signa- lerna X och 4 genererar en signal E, vilken motsvarar den vägda skillnaden där- emellan.

A y korreleras i korrelationsprocessorn 125, som Signalen E sändes till signalprocessorn 127 för juste- ring av excitationssignalen EC, så att skillnaderna mellan den Vägda talrepresentativa signalen från filtret 121 och den vägda Signal från filtret 123, vilken representerar artificiellt tal, reduceras.

Excitationssignalen är en sekvens av 1 5 i 5 I pulser. pulslmr en amplitud ßi samt ett läge mi. avsedd att successivt bilda ßi-, mi-signaler, som reducerar skillnaden mellan den vägda talrepresentativa ramsignalen från filtret 121, samt den vägda ramsignal från filtret 123, vilken representerar artificiellt tal. Den vägda talrepresentativa ram- signalen kan nttryckas såsom: Varje Processorn 127 är d h 1 < n 5 N k n-k - (2) n Yn _k¿â_ k 467 429 och den vägda signal hos ramen, representerande artificiellt tal, kan uttryckas såsom: Yn _ (3) "MH- 14 j 1 J där hn är pulssvaret hos filtret 121 eller filtret 123.

Den i kretsen 120 bildade excitationssignalen är en kodad signal med elementen ßi 1,2,...,I. Varje element _ representerar en puls i tidsramen. ßi är pulsens amplitud och mi är läget för pulsen i ramen. 9 min i = Korrelationssignalgenerator- kretsen 125 verkar för att successivt generera en korrelations- signal för varje element. Varje element kan lokaliseras vid tidpunkten 1 5 q 5 Q i tidsramen. Följaktligen bildar korre- lationsprocessorkretsen Q möjliga kandidater för element i överensstämmelse med ekvation 4 _ N N = - Z ^ . h 4 iq nšq yn n-q n=q yn,1-1 n-q C ) .~ där yn,í_1 I: ßjhnqnj ' Excitationssignalgeneratorn 127 mottager Cíq-signalerna från korrelationssignalgeneratorkretsen och utväljer den Ciq-signal, som har det maximala absolutvärdet, och bildar det i:te elementet av den kodade signalen K ß. = C.'* hz Ö 1 1q kšo k ( ) mi = Q* där q* är läget för den korrelationssignal, som har det maximala absolutvärdet. Indexet i är tillägget till i+1 och signalen Yn vid prediktiv-filtrets 123 utgång är modifierad. Processen enligt ekvatíonerna 4, 5 och 6 upprepas för bildande av elemen- ïen ß. m, , 1+1' 1+1 den signal, som har elementen @ïm1, @2m2,..., ßlml till koda- ren 131. Såsom är välkänt inom tekniken arbetar kodaren 131 för att kvantisera ßimi-elementen och för att bilda en kodad sig- nal, Som är lämplig för överföring till nätet 140.

Efter bildandet av elementen 31, ml, överföresl 40 7 467 429 Varje filter 121 och 123 i fig. 1 kan innefatta ett trans- versalfílter av den i det ovannämnda amerikanska patentet nr 4 133 976 beskrivna typen. Varje processor 125 och 127 kan inne- fatta ett av de processorarrangemang, välkända inom tekniken och avsedda att utföra den behandling, som kräves enligt ekva- tíonerna 4 och 6, t.ex. C.S.P., Inc. Macro Arithmetic Processor System 100 eller andra inom tekniken välkända processorarrange- mang.

Processor 125 innefattar ett läsminne, som permanent lagrar programmerade instruktioner för att styra Cíq-signalbildningen i överensstämmelse med ekvation 4, och processorn 127 innefattar ett läsminne, som permanent lagrar programmerade instruktioner för att välja ßí-, m.-signalelementen enligt ekvation 6, såsom är välkänt inom tekniken. Programinstruktionerna i processorn 125 är angivna i FORTRAN-språkform i Appendix A och programin- struktionerna i processorn 127 är angivna i FORTRAN-spràkform i Appendix B.

Pig. 3 visar ett flödesschema, som åskådliggör driften hos processorerna 125 och 127 för varje tidsram. Under hänvisning till fig. 3 genereras de hk impulssvarssignalerna i ruta 305 såsom svar på ramprediktivparametrarna för överföringsfunktionen i ekvation 1. Detta sker efter mottagande av FC-signalen från klockan 103 i fig. 1, enligt vänteruta 303. Elementindexet i samt excitationspulslägeindexet 3 är initialt inställda på 1 i ruta 307.Vid mottagande av signalerna yn,í_1 från enligt ruta yn och prediktivfiltren 121 och 123 bildas signalen Ci 309. Lägesindexet 9 tillägges i ruta 311 och bildandet av nästa lägessignal Ciq Efter det att elementet i initieras.

Ci -signalen bildats för excitationssignal- i processorn 125 aktiveras processorn 127. 9-indexet i processorn 127 inställes initialt på 1 i ruta 315 och i indexet samt de i processorn 125 bildade Cíq-signalerna iq*_ den Ciq-signal, vilken har det maximala absoluta värdet, och dess läge q* inställes på noll i ruta 317. De absoluta värdena -signalerna jämföres med signalen Ci överföres till processorn 127. C signalen, som representerar av Ciq * och maximum av dessa absolutvärden lagras såsom signalen Ci * i den slinga, som innefattar rutorna 319, 321, 323 och 325.

Efter det att Ci -signalen från processorn 125 har behand- lats sker överföring från ruta 325 till ruta 327. Excitations- m' 40 467 429 kodelementläget mi inställes på q* och excitationselementets ßí storlek genereras enligt ekvation 6. till prediktivfiltret 123 enligt ruta 329 och indexet i lägges enligt ruta 329. Vid bildande av ramens ßimi-elementet utmatas till- ßlml -element sker ny överföring från vänterutan 303 från beslutsrutan 331.

Processorerna 125 och 127 placeras då i vänttillstånd fram till den efterföljande ramens FC-ramklockpuls.

Excitationskoden i processorn 127 matas också till kodaren 131. processorn 127 till en form, som är lämplig för användning i nätet 140. Prediktionsparametersignalerna Kodaren arbetar för att transformera excitationskoden från ak för ramen sändes till en ingång hos multiplexorn 135 via fördröjningsanordningen 133 såsom prediktionssignaler. Den excitationskodade signalen ECS från kodaren 131 sändes till multiplexorns andra ingång. De multiplicerade excitations- och prediktivparameterkoderna från ramen sändes sedan till nätet 140.

Nätet 140 kan vara .en kommunikationsanläggning, meddelande- minnet hos ett ljudlagringsarrangemang eller en apparat, som är avsedd att lagra ett komplett meddelande eller en vokabulär av föreskrivna meddelandeenheter, t.ex. ord, fonem, etc för använd- ning i talsyntetiserare. Vilken meddelandeenheten än är fram- matas den resulterande sekvensen av ramkoder från kretsen 120 via nätet 140 till talsyntetiseraren 150. Syntetiseraren utnytt- jar i sin tur ramexcitationskoderna från kretsen 120 samt ram- prediktivparameterkoderna för att konstruera en kopia av tal- mönstret. Å Demultiplexorn 152 i syntetiseraren 150 separerar excita- tionskoden EC i_en första rad från dess prediktionsparametrar ak. Efter det att excitationskoden har avkodats i en excitations- pulssekvens i avkodaren 153 sändes koden till excitationsin- gången hos talsyntetiserarfiltret 154. ak-koderna sändes till filtrets 154 parameteringångar. Filtret 154 arbetar såsom svar på excitations- och prediktivparametersignalerna för att bilda en kodad kopia av ramtalsignalen, såsom är välkänt inom området.

Digital/analog-omvandlaren 156 är avsedd att transformera den kodade kopian till en analog signal, som föres genom lågpass- filtret 158 och transformeras till ett talmönster via omvandla- ren 160.

Ett alternativt arrangemang för att utföra excitationskod- bíldningsoperationerna hos kretsen 120 kan baseras på det vägda 416 .(7 A00 UI “TL/ medelkvadratfelet mellan signalerna yn och vn. Detta vägda medel- kvadratfel vid bildande av ßi och mi för den izte excitations- sígnalpulsen är N i 2 m B. = 2 y '- Z _ 9 1 n=1 <\n j=1 J n mj där hn är den nzte sampel hos pulssvaret för H(z), m. är läget för den jzte pulsen i excitationskodsignalen och ßj är styrkan av den jzte pulsen.

Pulslägena och pulsamplituderna genereras sekventiellt.

Excitationens izte element bestämmes genom minskning av Ei i ekvation 7 till ett minimum. Ekvation 7 kan omskrivas såsom N 1-1 Si = 2 (Yn- 2 B hn-m;f + ßâhzn-m + n=1 j=1 3 ' 'i i-1 _ '_ 4 . 9 2ßi (Ynhn-mi 5:1 'Jhn-mj ha-mä] ( ) så att de kända excitatíonskodelementen, som föregår ßi, mi endast uppträder i det första uttrycket.

Såsom är väl känt kan det värde på ßi, som minskar Ei till ett minimum, bestämmas genom differentieríng av ekvation 8 med avseende på ßi och genom att sätta ---- -= 0 (9) = ----- _ 50 - (10) där 6. = I “ h ^ = n O < k 5 5 (11) 467 429 är autokorrelationskoefficienterna hos prediktivfilterpulssvars- signalen hk. ßí i ekvation 10 är en funktion av pulsstället och bestäm- mes för varje möjligt värde därav. Maximum för \ßíl-värdena över de möjliga pulsställena väljes sedan. Efter det att värdena för ßi och mi +1 och mí+1 genom att ekvation 10 löses på samma sätt. Det första uttrycket i ekvation 10, dvs har erhållits genereras värdena ßi m +K ä dk “hk-m ' motsvarar den talrepresentativa signalen hos ramen vid predik- tivfiltrets 121 utgång. Den andra termen i ekvation 10, dvs i-1 Z fi=1 -m i! motsvarar den signal hos ramen, vilken representerar artifi- ciellt tal, vid prediktivfiltrets 123 utgång. ßi är amplituden hos en excitationspuls vid läget mi , vilket minskar skillnaden mellan den första och den andra termen till ett minimum.

Den i fig. 2 visade databehandlingskretsen ger ett alterna- tivt arrangemang för excitationssignalformningskretsen 120 i fig. 1. Kretsen i fig. 2 ger excitationskoden för varje ram hos talmönstret såsom svar på ramprediktionsrestsignalen dk och ramprediktionsparametersignalerna ak i enlighet med ekvation 10 och kan innefatta det tidigare kända arrangemanget C.S.P., Inc.

Macro Arithmetic Processor System 100 eller andra processor- arrangemang, såsom är välkänt inom området.

Såsom framgår av fig. 2 mottager processorn 210 predíktiv- hos varje efterföljande ram av talmönstret från kretsen 110 via min- parametersignalerna ak och prediktionsrestsignalerna dn net 218. Processorn arbetar för att bilda excitationskodsignal- 1, ßz, mz, ..., Öl, ml nent lagrade instruktioner i prediktivfilterunderprogramläsmin- elementen 61 m under styrning av perma- net 201 och excitationsbehandlingsunderprogramläsminnet 205.

Prediktivfilterunderprogrammet hos minnet ROM 201 angives i Appendix C och excitationsbehandlingsunderprogrammet hos minnet ROM 205 angives i Appendix D.

Processorn 210 innefattar den gemensamma bussledningen 225, dataminnet 230, centralprocessorn 240, den aritmetiska processorn 250, kontrollgränssnittet 220 samt ingång-utgång-gränssnittet260. 03' 40 “ 467 429 Såsom är välkänt inom området är centralprocessorn 240 avsedd att styra frekvensen av operationer hos processorns 210 andra enheter såsom svar på kodade instruktioner från kontrdflern 215.

Den aritmetiska processorn 250 är avsedd att styra den aritme- tiska behandlingen beträffande kodade signaler från dataminnet 230 såsom svar på styrsignaler från centralprocessorn 240.

Datamínnet 230 styr signaler, vilka dirigerats via centralpro- cessorn 240, och tillhandahåller dessa signaler för den aritme- tiska processorn 250 och ingångs-utgångs-gränssnittet 260. Kon- trollgränssnittet 220 utgör en kommunikationslänk för program- instruktionerna i minnet ROM 201 och minnet ROM 205 till central- processorn 240 via kontrollern 215 och ingångs-utgångs-gräns- snittet 260 tillåter signalerna dk och ak att matas till dataminnet 230 samt matar utsignaler net till kodaren 131 i fig. 1.

Driften av kretsen enligt fig. 2 åskådliggöres i det filter- parameterbehandlande flödesdiagrammet enligt fig. 4, det excita- tionskodbehandlande flödesdiagrammet enligt fig. 5 och tidsstyr- ningsdíagrammet enligt fig. 6. Vid början av talsignalen passe- Gi och mi från datamin- rar man in i ruta 410 i fig. 4 via ruta 405 och ramräknevärdet 3 inställes för den första ramen genom en enda puls ST från klockgeneratorn 103. Pig. 6 illustrerar driften av kretsen en- ligt fig. 1 och Z för två efter varandra följande ramar. Mellan tidpunkterna to och t7 analysatorn 110 talmönstersamplarna hos ramen i den första ramen bildar prediktions- r+2 såsom i vågform 605 under styrning av sampelklockpulserna med vågform 601. Analysatorn 110 genererar de Tamell ak-signaler, som motsvarar och t3 tivrestsignalen dk mellan tidpunkterna ts antydes i vågform 607. Signalen FC (vågform 603) uppträder mel- lan tidpunkterna to och t1. r+1, mellan tidpunkterna to och bildar predik- och tó, såsom Signalerna dk från restsignal- generatorn 118, vilka tidigare lagrats i minnet 218 under den föregående ramen, placeras i dataminnet 230 via ingångs-utgångs- -gränssnittet 260 och den gemensamma bussledningen 225 under styrning av centralprocessorn 240. Såsom antydes med arbets- rutan 415 i fig. 4 reagerar dessa operationer för ramklocksig- nalen RC. Ramprediktionsparametersignalerna ak från predik- tionsparameterdatorn 119, vilka tidigare placerats i minnet 218 under den föregående ramen, införes också i minnet 230 enligt arbetsrutan 420. Dessa operationer uppträder mellan tidpunkterna 467 429 to och t1 i fig. 6. i minnet 230 övergår man till ruta 425 och de prediktivfilterkoefficien- ter bk, vilka motsvarar överföringsfunktionen i ekvation 1, Efter införande av ramsignalerna dk och ak bk =°¿kak k = 1,z,...,p (12) genereras i den aritmetíska processorn 250 och placeras i data- minnet 230. p är normalt 16 och oc är normalt 0,85 för en samplingshastighet av 8 kHz. Prediktivfilterpulssvarssignalerna hk min(k-1,p] _ k _21 bkhk_í k= 1,2,...,K (13) 1: h genereras sedan i den aritmetiska processorn 250 och lagras i dataminnet 230. När hk-pulssvarssiguflen.är lagrad går man till ruta 435 och prediktivfilterautokorrelationssignalerna enligt ekvation 11 genereras och lagras.

Vid tidpunkten tz i fig. 6 kopplar kontrollern 215 min- net ROM 201 från gränssnittet 220 och ansluter excitationsbe- handlingsunderprogramminnet ROM 205 till gränssnittet. Bildandet av excitationspulskoderna ßi och mi, vilka visas i flödes- díagrammet enligt fig. 5, initieras sedan. Mellan tidpunkterna tz och t4 i fig. 6 bildas excitationspulssekvensen. Excita- tionspulsindexet i inställes initialt på 1 och pulsläges- indexet 3 inställes på 1 i ruta 505. 51 inställes på noll i ruta 510 och man går till operationsrutan 515 för att bestämma ßíq = 511. ß11 är den optimala excitationspulsen vid läget q = 1 hos ramen. Absolutvärdet för Ö11 jämföres sedan med det tidigare lagrade värdet för 51 i beslutsrutan 520. Eftersom 51 från början är noll inställes mi-koden pâ q = 1 0Ch ßí-koden på 611 1 ruta 525.

Lägesindexet 3 tillägges sedan i ruta 530 och man går till ruta 515 via beslutsrutan 535 för att generera signalen 512. Den slinga, som innefattar rutorna 515, 520, 525, S30 och 535 itereras för alla pulslägesvärden 1 5 q 5 Q. Efter den Qzte iterationen lagrasden första excitationspulsamplituden 51 = ßiq* och dess läge i ramen m1 = q* i minnet 230. På detta sätt bestämmes den första av de I excitationspulserna. Under ö' 40 1: 467 429 hänvisning till vågformen 705 i fig. 7 uppträder ramen r mellan tídpunkterna to och t står av 8 pulser.

Den första pulsen med amplituden ßï och läget m1 uppträder vid tidpunkten tmí i fig. 7, såsom är be- stämt i flödesdiagrammet i fig. 5 för index i = 1. i tillägges till den efterföljande excitationspul- sen i ruta 545 och man fortsätter till operationsrutan 515.via rutan S50 och rutan 510.

Index Vid avslutande av varje iteration av slingan mellan rutorna 510 och 550 modifieras excitationssignalel för att ytterligare reducera signalen i ekvation 7. Vid avslu- tande av den andra iterationen bildas pulsen tmz i vågform 705). Excitationspulserna ß3m3 (tidpunkten tms), ß4m4 (tidpunkten tm4), ßsms (tidpunkten tms), ßómó (tidpunkten tmó), ß7m7 (tidpunkten tm7) och Ûàms (tidpunkten tms) bildas sedan successivt allt eftersom index i tillägges.

Efter den Izte iterationen (vågformen 609 vid t4) fortsät- ter man till rutan SS5 från beslutsrutan 550 och den aktuella ramexcitationskoden ß1m1, Bzmz, ßz m2 (tidpunkten .., ßlml genereras däri. Ram- indexet tillägges i ruta 560 och prediktivfilteroperationerna enligt fig. 4 för nästa ram startas i rutan 415 vid tidpunkten» t7 i fig. 6. Vid uppträdande av FC-klocksignalen för nästa ram vid t7 i fig. 6 bildas prediktivparametersígnalerna för ramen r + 1 (vâgform 605 mellan tídpunkterna t7 och t14) och ak- samt (vågform 607 mel- och t13) och excitationskoden för ramen dk-signalerna genereras för ramen r+Z lan tídpunkterna t7 r + 1 åstadkommes (vågform 609 mellan tídpunkterna t7 och t _ J! 12 Ramexcitationskoden från processorn i fig. 2 matas via ingångs-utgångs-gränssnittet 260 till kodaren 131 i fig. 1 såsom är välkänt inom omrâdet. Kodaren 131 arbetar såsom tidi- 9 gare nämnts för att kvantisera och formatbestämma excitations- koden för applicering på nätet 140. ak-prediktionsparameter- signalerna hos ramen sändes till en ingång hos multíplexorn 135 via fördröjningsanordningen 133, så att ramexcitatíonskoden från kodaren 131 kan på lämpligt sätt multipliceras därmed.

Uppfinningen har beskrflñts under hänvisning till speciella illustrativa utföringsformer. Det är uppenbart för fackmannen inom området att olika modifikationer kan åstadkommas utan att uppfinningens ram överskrides. Exempelvis har de här beskrivna utföringsformerna utnyttjat linjärprediktiva parametrar samt 1. Excitationskoden för ramen be- 14 467 429 en prediktivrest. De linjärpredíktiva parametrarna kan ersättas med formantparametrar eller andra talparametrar, som är välkända inom området. Preditivfiltren anordnas då för att reagera för de talparametrar, som utnyttjas, och för talsignalen, så att den i kretsen 120 enligt fig. 1 bildade excitationssignalen an- vändes i kombination med talparametersignalerna för konstruktion av en kopia av talmönstret hos ramen i överensstämmelse med uppfinningen. Kodningsarrangemanget enligt uppfinningen kan ut- _ sträckas till sekventialmönster, t.ex. biologiska och geologiska mönster, för erhållande av ändamålsenliga representationer därav. 'l

Claims (1)

1. 5 467 429 Patentkrav Talprocessor för àstadkommande av talmeddelande, k ä n n e t e c k n a d av organ (11) för att mottaga en sekvens av talmeddelandetidsintervallsignaler, varvid varje talintervallsignal innefattar ett flertal spektralrepresenta- tiva signaler samt en excitationsrepresentativ signal för nämnda tidsintervall, samt organ (135) som gemensamt reagerar för nämnda intervallspektralrepresentativa signaler, och nämnda intervallexcitationsrepresentativa signal, för genere- ring av ett talmönster, som motsvarar talmeddelandet, varvid nämnda intervallexcitationstalsignal är bildad genom uppdel- ning av ett talmeddelandemönster i successiva tidsintervall (119), generering av en grupp signaler, representerande nämnda talmeddelandemönster för varje tidsintervall, svarande mot nämnda intervalltalmönster (119), generering av en signal, representerande skillnaderna mellan nämnda intervalltalmönster och nämnda representativa signalgrupp, som svarar mot nämnda intervalltalmönster och nämnda intervallrepresentativa signa- ler (118), bildande av en första signal, motsvarande inter- valltalmeddelandemönstret sàsom svar pà nämnda talmeddelande- mönsterintervallrepresentativa signaler och skillnadsrepresen- tativ signal (121), bildande av en andra intervallmotsvarande signal sasom svar pá nämnda intervallmeddelandemönsterre- presentativa signaler (123), genererande av en signal svarande mot skillnaderna mellan nämnda första och andra intervallmot- svarande signaler, (125), samt àstadkommande av en tredje signal svarande mot nämnda intervallskillnadsmotsvarande signal för ändring av nämnda andra intervallmotsvarande signal (127) i och för att minska den intervallskillnadsmotsvarande signalen, varvid den tredje signalen utgöres av nämnda inter- vallexcitationsrepresentativa signal.