SE466910B - Foerfarande och anordning foer veckad utlaeggning av materialbana - Google Patents

Description

466 910 10 15 20 25 30 35 minimidensiteten, förluster av material. Om man i detta läge sänker den genomsnittliga ytvikten uppstår istället kassation på de ytor, som då får ytvikter under den godtagbara minimiytvikten.

För att göra fördelningen av mineralull tvärs bandet jämnare har man föreslagit olika möjligheter. Ett relativt tidigt förslag utgörs av den svenska patentansökningen 3040/53 där den fiberbärande gas- strömmen med hjälp av styrplan bringas att pendla fram och åter över uppsamlingsbandet. Ett annat snarlikt försök utgörs av den svenska patentansökningen 17494/68.

En helt annan metod utgörs av flerstegsprocesser. I detta fall bildas först ett relativt tunt, primärt mineralullsskikt som sedan genom en veckningsprocess bringas att bilda den slutliga, mineral- ullsbanan med full tjocklek. Ett exempel på en sådan process utgörs av det amerikanska patentet nr 2,450,915.

Enligt detta patent upptas på en trumma ett tunt ullskikt, vilket skikt sedan med hjälp av fram och âtergående transportörer läggs ut på en uppsamlingstransportör. En annan variant visas i den tyska patentskriften 802 623. I detta fall leds en mineralullsbana med hjälp av två transportörer ned mot ett uppsamlingsband och mineralullsbanan kommer då att läggas ut genom en vecklingsprocess.1 andra utföringsformer är paret av lodräta transportörer utfört så att det får en pendlande rörelse vilket då styr själva veckningsför- farandet.

En variant på en sådan pendlingsrörelse återfinns i det amerikanska patentet 2,450,916 där den på en trumma bildade, tunna ullbanan lösgörs och tillförs en uppsamlingstransportör genom att lösgöringsanordningen utför en pendlande rörelse.

Det brittiska patentet 733,924 visar också några alternativa sätt att styra mineralullsbanan. I figur 17 visas en mekanisk ledare som påverkar mineralullsbanans rörelse så att en veckningsprocess uppstår. Figur 18 visar en motsvarande anordning då man instället för en mekanisk ledare uytsätter mineralullsbanan för luftpulser ömsom från den ena, ömsom från den andra sidan. Den tekniska utvecklingen har medfört krav på allt högre kapaciteter samtidigt som man har insett att det finns fördelar i att använda en relativt tunn 10 15 20 25 30 35 466 910 primärbana. Detta har lett till krav på allt högre hastigheter på den primära mineralullsbanan. De hittills kända anordningar, som arbetar med mekanisk styrning av veckningsproceduren har därvid kommit att nå sin begränsning. Det blir så småningom helt enkelt icke möjligt att driva dem med tillräckligt hög hastighet. För övrigt blir mineral- ullsbanans rörelse vid dessa höga hastigheter helt okontrollerat vilket gör att ullförluster uppstår. Det ligger nämligen i sakens natur att den slutliga mineralullsbanan som uppstår i veckningsproce- duren måste ha en så jämn kant som möjligt. De veckningsanordningar, som arbetar enbart med luftpulser kan icke heller användas vid höga hastigher eftersom veckningsprocessen blir alltför oregelbunden och slumpartad och kanten därmed ojämn.

Föreliggande uppfinningen löser det därvid uppkomna problemet.

Uppfinningen avser ett sätt och en anordning att under veckning lägga ut en rörlig, primär mineralullsbana avgiven från det tillförande transportorgan i huvudsak horisontellt på en mottagningstransportör som går med en betydligt lägre hastighet än mineralullsbanan varigenom en sekundär mineralullsbana bildas med flerfaldig ytvikt i förhållande till den primära banan.

Kännetecknande för uppfinningen är att bukternas utveckling uppåt begränsas av ett stödorgan anordnat i huvudsak parallellt med de utlagda skikten av den primära mineralullsbanan och utformat som transportörer som med var sin part rör sig åt var sitt håll utåt från den ställe där mineralullsbanan släpps ned på transportbandet.

Uppfinningen avser även en anordning för att utöva det ovan angivna förfarandet, vilken anordning i första hand kännetecknas av att stödorganen bildas av de undre, horisontella banddelarna till tvâ stycken transportbandsslingor, vilka banddelar rör sig åt var sitt håll utåt från det ställe där mineralullsbanan släpps ned på motta- gartransportören.

Vid ett förfarande enligt uppfinningen utnyttjar man sålunda möjligheten till snabba veckningsimpulser utan att stora mekaniska system måste röra sig och utan att man förlorar kontrollen över veckbildningen.

En ytterligare kontroll av den primära mineralullsbanans 466 910 10 l5 20 25 30 35 veckning och ytterligare möjligheter till höga hastigheter erhålls genom att den avgivna mineralullsbanan successivt sugs ned mot mottagningstransportören, t ex med hjälp av en under mottagnings- transportören anordnad suglåda. Nedsugningen kan underlättas genom att luft anblâses från den primära mineralullsbanans översida och det är en fördel om nedläggningen mot mottagningstransportören börjar närmast den tillförande transportören. Mineralullsbanan låses därvid i sidled pga friktionen mot de redan utlagda mineralullsskikten.

Stödorganet kan utgöras av en slät plåt men med fördel utgörs den av ett transportorgan som rör sig med samma hastighet som det tillförande transportorganet. Denna transportör kan vara en rullbädd men kan också utgöras av en förlängning av det tillförande transport- organet.

Uppfinningen är givetvis tillämplig även för sådana veck- ningsprocesser där vecken är i stort sett vinkelräta mot mottag- ningstransportören men har sin viktigaste tillämpning i de veck- ningsprocesser där vecken är parallella mot mottagningstransportören.

Det är en fördel om det tillförande transportorganet matar ner mineralullsbanan mot mottagningstransportörens mittlinje.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas med hänvisning till ett antal figurer.

Pâ ritningarna visar figur 1 ett tvärsnitt genom en anordning för genomförande av förfarandet enligt uppfinningen. Figur 2 visar ett längdsnitt genom en något modifierad anordning enligt uppfinningen. Figurerna 3a-3g visar tvärsnitt genom en ytterligare modifierad anordning enligt uppfinningen i olika funktionslägen, och figurerna 4 och 5 visar tvärsnitt genom tvâ ytterligare alternativa utföringsformer av uppfinningen.

Figurbeskrivning I figur 1 visas en primärbana 1 på väg ner mellan två ändlösa bandtransportörer 2 och 3. På ömse sidor av bandtransportörerna 2 och 3 finns blâslådor 4 respektive 5 samt rullbäddar 6 respektive 7. I figuren visas hur en luftström 8 från blåslådan 5 blåser ut primär- U 10 15 20 25 30 35 466 910 skiktet 1 i en bukt 9 vars rörelse uppåt begränsas av rullbädden 6.

Genom växelvis inverkan av blåslådorna 4 och 5 utbildas det flerskik- tade lagret 10 på en utläggningstransportör 11. För att avlägsna den luft som finns inne i bukterna 9 finns under utläggningstransportören 11 en suglåda, vars verkan symboliseras med pilarna 12.

I figur 2 visas hur en primärbana 1 med en lutande bandtranspor- tör 13 matas ned på en utläggningstransportör 14, som rör sig i pilens 15 riktning. På ömse sidor om bandtransportörens 13 utmat- ningspunkt finns två blåslädor 16 respektive 17, vilkas undersidor är förlängda med plåtarna 18 respektive 19. Genom inverkan från luftströmmen 8 ur blåslådan 17 blåses primärbanan 1 ut i en bukt 20, som stöder mot blåslådan 16 och dess förlängning som bildas av plåten 18.

I nästa moment kommer, då anläggningen är igång, luftströmmen från blåslådan 17 att stängas av och istället kommer en luftström från blåslådan 16. Bukten 20 läggs nu ut från andra hållet varefter hela proceduren upprepas så att ett flerskiktat lager 21 bildas.

I figur 3a visas hur en primärbana 1 matas ned mellan tvâ triangulärt utformade bandtransportörer2'och 3'. Bandtransportören 2' löper över valsar 25, 26, 27, och bandtransportören 3' löper över valsar 28, 29, 30 i riktning efter pilen 31 resp. 32. Primärbanan 1 matas ned mot utläggningstransportören 11, vilken symboliseras med en av sina bärvalsar. Under utläggningstransportören 11 finns en suglâda, vars inverkan liksom tidigare symboliseras av pilarna 12.

Inuti vardera av de triangulära bandtransportörerna2'och 3' finns en blåslåda 33 resp. 34, arrangerad så att de mynnar nära det ställe där primärbanan 1 lämnar bandtransportörerna 2' och 32 Deras utblåsning regleras med ventiler 35 resp. 36. Inuti bandtransportörerna 2' och 3' finns andra bláslådor 37 resp. 38 anordnade. Utblåsningen från dessa regleras med ventiler 39 och 40 resp. 41 och 42, så att luften från de andra blåsládorna 37 och 38 leds ned mot och igenom bandtranspotörernas 2'och 3'nedre, horisontella delar.

Anordningens funktion kan beskrivas med hjälp av figurerna 3b - 3g. I figur 3b är primärbanan 1 på väg rakt ner mellan band- transportörerna 2' och 3' till sitt rätta läge på utläggningstrans- '466 910 l0 l5 20 25 30 35 portören 11. Nu öpnnas ventilen 36 och luft från blåslådan 34 alstrar en luftström som gör att primärbanan 1 förs åt sidan, till vänster i figuren, och bildar en bukt 43. Detta understöds genom att ventilerna 41 och 42 också öppnas och luft från den andra blâslâdan 38 strömmar ned genom bandtransportören 3'och fyller ut mellanrummet mellan denna och utläggningstransportören 11.

Figur 3c visar hur bukten 43 genom den fortsatta rörelsen hos primärbanan 1 och bandtransportörerna 2' och 3' förs ännu längre åt vänster och närmar sig utläggningstransportörens 11 kant.

I figur 3d är primärbanans utmatning åt vänster avslutad och ventilerna 36, 41 och 42 stängs.

Figur 3e visar hur primärbanan 1 börjar falla ned mot utlägg- ningstransportören 11, påskyndad av luft som genom öppnandet av ventilerna 35 och 39 nu strömmar ut genom bandtransportören 22 En bukt 43' utbildas nu och detta skeende har i figur 3f fortgått. Nu har även ventilen 40 öpnnats och primärbanan 1 i figurens vänstra del har i stor utsträckning pressats ner mot utläggningstransportören 11 denna nedpressning är i figur 39 fullbordad samtidigt som bukten 43' närmar sig utläggningstransportörens 11 andra kant.

Det är viktigt att utbildandet av bukten43'i figurerna 3e och 3f inte sker så häftigt att primärbanan 1 dras tillbaka in mot anordningens mitt. Detta undviks genom att den pressas ner mot utläggningstransportören 11 av den luft som strömmar ut genom ventilen 39.

I figurerna har förloppet âtergivits schematiskt. Det är emellertid uppenbart att öppnings- och stängningssekvenser liksom öppningsgrader för de olika ventilerna i systemet måste ställas in så att funktionen blir den önskade. Därvid måste man ta hänsyn i första hand till primärbanans hastighet, ytvikt och genomsläpplighet.

En annan utföringsform visas i figur 4. Här löper en primärbana 1 ned mellan två triangulära bandtransportörer 223' motsvarande de som visats i figur 3. Primärbanan 1 förs ned mot en utläggnings- transportör 11, som symboliseras med en av sina valsar. Mellan bandtransportörerna 2' och 3' å ena sidan och utläggningstranspor- tören 11 å andra sidan är ett mellanrum utbildat. In i detta 10 15 466 910 meiianrum är två biåsiådor 44 och 45 monterade, riktade inåt från var sin sida. Genom dess bïåsiådor biåses iuft symboiiserat av piien 46 ömsom från ena och ömsom från andra håiiet. Därvid utbildas bukter 43 i primärbanan 1, viika rör sig ömsom åt höger ömsom åt vänster i figuren samtidigt som skikt efter skikt nediägges på utïäggnings- transportören ll.

I figur 5 har motsvarande föriopp åstadkommits på ett annat sätt. Här iöper en primärbana 1 ned meiian bandtransportörerna 2' och 3' mot utiäggningstransportören 11 som symboiiseras med en av sina vaisar. Ovanför de båda bandtransportörernas 2' och 3' horisonteiia delar iigger biåsiådor 47 och 48. Tätningar 49 och 50 avgränsar utrymmet meiian transportörerna 2' och 3' å ena sidan och utiägg- ningstransportören 11 ä andra sidan. Genom att Tuft, symboiiserat av piiarna 51, växeivis förs ut från biâsiådan 47 och biåsiådan 48 utbiidas bukter 43'som rör sig ömsom åt ena och ömsom åt andra håiiet med motsvarande effekt som tidigare beskrivits.

Claims (11)

466 910 10 15 20 25 30 P a t e n t k r a v

1. Förfarande för att under veckning lägga ut en rörlig primär mineralullsbana (1), avgiven från ett tillförande transportorgan (2', 3W, i huvudsak horisontellt på en mottagningstransportör (11) som går med betydligt lägre hastighet än mineralullsbanan (1), varigenom en sekundär mineralullsbana bildas med flerfaldig ytvikt i förhållande till den primära banan (1), och varvid veckningen styrs av luft (t ex 8) som anblåses mot en frihängande del av mineral- ullsbanan (1) mellan det tillförande transportorganet (2' 3¶ och mottagningstransportören (11), växelvis mot mineralullsbanans båda sidor, så att mineralullsbanan förs åt sidan och bildar bukter (43, 43¶, i stort sett vinkelrätt mot mottagningstransportörens (11) framföringsriktning, kännetecknat av att bukternas (43, 43¶ utveckling uppåt begränsas av ett stödorgan (2', BÛ, anordnat i huvudsak parallellt med de utlagda skikten av den primära mineral- ullsbanan och utformat som transportörer (2', 3¶ som med var sin part (31, 32) rör sig åt var sitt håll utåt från det ställe där mineralullsbanan släpps ned på transportbandet (11)

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att den part av respektive transportör (2', 3¶ som begränsar bukten uppåt är en del av den transportör som tillför mineralullbanan, varvid transporöten rör sig med i stort sett samma hastighet som mineralullsbanan.

3. Förfarande enligt krav leller 2, kännetecknat av att den avgivna mineralullsbanan (1) pressas ned mot mottagningstransportören (11). '

4. Förfarande enligt något av föregående krav , kännetecknat av att mineralullsbanan (1) tillförs lodrätt ner mot mottagnings- transportörens mittlinje.

5. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att nedläggningen av den primära mineralullsbanan på mottagnings- transportören påskyndas av att luft blåses (37-42) ned genom den part av transportörerna som bildar stödorgan och mot den primära mineral- ullsbanan (1). V) 10 15 20 25 30 466 910

6. Anordning för utförande av sättet enligt något av föregående krav för att under veckning lägga ut en rörlig primär mineralullsbana (1), avgiven från ett tillförande transportorgan (2', 3¶, i huvudsak horisontellt på en mottagningstransportör (11) som går med betydligt lägre hastighet än mineralullsbanan (1), varigenom en sekundär mineralullsbana bildas med flerfaldig ytvikt i förhållande till den primära banan (1), och varvid veckningen styrs av luft (t ex 8) som anblàses genom blåsorgan mot en frihängande del av mineralullsbanan (1) mellan det tillförande transportorganet (2' 3') och mottagningstransportören (11), växelvis mot mineralullsbanans båda sidor, så att mineralullsbanan förs åt sidan och bildar utåt mot mottagarens kanter riktade bukter (t ex 9) bukter (43, 43'), i stort sett vinkelrätt mot mottagningstransportörens (11) framföringsrikt- ning, och där anordningen innefattar stödorgan (t ex 6, 7) för att begränsa bukternas (t ex 9) utveckling i riktning uppåt, kännetecknad av att stödorganen bildas av de undre, horisontella banddelarna till tvâ stycken transportbandslingor (2', 3'), vilka banddelar rör sig åt var sitt håll utåt från det ställe där mineral- ullsbanan släpps ned på mottagartransportören (11)

7.Anordning enligt krav 6, kännetecknad av att inmatnings- transportören bildar tvâ stycken väsentligen triangulära transport- bandslingor (2', 30, där stödorganen utgörs av de undre horisontella banddelarna av transportbandslingorna.

8. Anordning enligt krav 6 eller 7, kännetecknad av att den innehåller medel (t ex 37-42) för att pressa den sekundära mineral- ullsbanan mot mottagningstransportören (11)

9.Anordning enligt krav 8, kännetecknad av att medlen för anpressning av den sekundära mineralullsbanan mot mottagningstrans- portören (11) utgörs av blåslâdor (37-38) med ventiler (39-42) för att växelvis och pa önskade ställen leda luftströmmar mot och genom den sekundära mineralullsbanan och genom mottagningstransportören (11). 10 10

10. Anordning eniigt krav 8 och 9, kännetecknad av att biâs- ïådorna (33, 34) är anordnade inuti de trianguïära inmatningstrans- portörerna (2', 30 och är anordnade att ieda iuftströmmar genom den undre, horisonteiia banan av transportörerna och mot och genom den sekundära mineraiuiïsbanan.

11. Anordning eniigt krav 8, 9 eiier 10, kännetecknad av att tätningar (49, 50) är anordnade iängs mottagningstransportörens (11) sidor, och av att biåsorganen (47, 48) för att skapa mineraïuiis- banans bukter (43¶ är anordnade horisonteiït och ovanför mottag- ningstransportören (11), varvid de samtidigt verkar för att pressa den sekundära mineraïuiisbanan mot mottagningstransportören (11) 'à 1.! // Hänvisningssiffror: Figur 1: 1 primär mineralullsbana 2 bandtransportör (2', 3') 3 bandtransportör (2', 3') 4 blàslåda 5 blåslåda 6 rullbäddar 7 rullbäddar 8 luftström 9 bukt 10 flerskiktat lager 11 utläggningstransportör 12 (pil) Figur 2: 13 lutande transportör 14 utläggningstransportör 15 (pil) 16 blâslåda 17 blåslåda 18 plåt 19 plåt 20 bukt 21 flerskiktat lager Figur 3: 25 vals 26 vals 27 vals 28 vals 29 vals 30 vals 31 (pil) 32 (pil) 33 blâsläda 34 blåslåda 35 ventil 36 ventil 37 blåslåda 38 blâslâda 39 ventil 40 ventil 41 ventil 42 ventil 43 bukt (43') Figur 4: 44 blåslåda 45 blåslåda 46 (pil) Figur 5: 47 blâsläda 48 blåslâda 49 tätning so tätning 51 (pil) 466 910