SE464469B - Femskiktsfilm av etenpolymerskikt - Google Patents

Description

10 464 469 2 Uttrycken "orientering" eller "orienterad" användes häri vanligen för att beskriva förfarandesteget och egenskaperna för den produkt som erhålls genom sträckning och omedelbar avkylning av ett hartsartat termoplastiskt polymermaterial, som har upphettats till en temperatur inom dess orienterings- temperaturområde så att materialetsintermolekylkonfiguration ändras genom fysikalisk inriktning av kristalliterna och/eller materialets molekyler, för att förbättra vissa mekaniska egen- skaper hos filmen såsom t.ex. krympspänning och orienterings- avlastningspåkänning. Båda dessa egenskaper kan mätas enligt ASTM D 2838-81. När sträckningskraften appliceras i en rikt- ning blir resultatet uniaxiell orientering. När sträcknings- kraften samtidigt appliceras i två riktningar, resulterar detta i biaxiell orientering. Termen orienterad används häri också omväxlande med termen "värmekrympbar", varvid dessa uttryck avser ett material som har utsatts för sträckning och härd- ning eller stelning genom kylning medan det huvudsakligen be- håller sina sträckta dimensioner. Ett orienterat (d.v.s. vär- mekrympbart) material tenderar till att återgå till ursprung- liga icke sträckta dimensioner, när det upphettas till en lämplig förhöjd temperatur.

Om man återgår till den grundläggande processen för framställning av filmen såsom har diskuterats ovan, kan man se, att filmen, sedan den väl har strängsprutats (eller sam- strängsprutats om det är en flerskiktsfilm) och inledningsvis avkylts genom t.ex. kaskadvattenkylning, därefter på nytt upp- hettas till dess område för orienteringstemperaturen och orien- teras genom sträckning. Sträckningen till orientering kan å- stadkommas på många sätt, såsom t.ex. medelst tekniker med "blåst bubbla" eller "tenter framing". Dessa uttryck är väl- kända för fackmannen på området och hänför sig till oriente- ringssteg, varigenom materialet sträckes i tvärsnitts- eller tvärriktningen (TR) och/eller i längd- eller maskinríktningen (MR). När filmen har sträckts, kyles den snabbt under det att dess sträckta dimensioner huvudsakligen behålles för att snabbt kyla filmen och sålunda härda eller låsa den oriente- rade molekylkonfigurationen.

Naturligtvis kan, om man önskar en film som har liten el- ler ingen orientering, t.ex. icke-orienterad eller icke-värme- 3 464 469 krympbar film, filmen bildas av ett icke-orienterbart material eller, om den bildas från ett orienterbart material kan den vara "värmeblåst". När man bildar en värmeblåst film, kyles filmen inte omedelbart efter extrudering eller samextrudering utan den sträckes först strax efter extruderingen medan filmen fort- farande är vid en förhöjd temperatur över orienteringstempera- turområdet för materialet. Sedan kyles filmen med välkända me- toder. Fackmännen inom området är väl bekanta med detta förfa- rande och det faktum att den resulterande filmen har huvudsak- ligen oorienterade egenskaper. Andra förfaranden för att bilda oorienterade filmer är välkända. Som exempel anges förfarandet med gjutextrudering eller gjutsamextrudering, vilka på samma sätt är välkända för fackmännen.

Efter härdning av den sträck-orienterade molekylkonfigura- tionen kan filmen sedan förvaras i rullar och användas för att tätt förpacka ett stort antal föremål. I detta avseende gäller att den produkt, som skall förpackas, först inneslutes i det värmekrympbara materialet genom värmeförsegling av krympfilmen till sig själv, när detta är nödvändigt och lämpligt för att bilda en påse eller säck och därefter föra in produkten i den- na. Om materialet framställdes med tekniken med "blåst bubbla" kan materialet fortfarande vara i tubform eller så kan det ha skurits upp och öppnats för att bilda ett ark av filmmate- rialet. Alternativt kan ett ark av materialet användas som om- slag för produkten. Dessa förpackningsmetoder är välkända för fackmännen. Därefterutsättes den förseglade produkten för för- höjd temperatur, t.ex. genom att produkten bringas att passera genom en varmlufts- eller varmvattentunnel. Detta gör att fil- men krymper runt produkten för att ge en tät inslagning som noggrant överensstämmer med produktens konturer. Såsom anges ovan kan filmen i form av ark eller rör formas till påsar el- ler säckar och därefter användas för att förpacka en produkt.

I detta fall, om filmen har formats som ett rör kan det vara fördelaktigt att först skära upp den rörformiga filmen för att bilda ett filmark och därefter forma arket till påsar eller säckar. Sådana förfaranden för att forma säckar eller påsar är likaledes välkända för fackmannen.

Ovanstående generella beskrivning av framställningen av filmer är ej avsedd att vara uttömmande, eftersom denna pro- 464 469 4 cess är välkänd för fackmannen på området. Se t.ex. de ameri- kanska patentskrifterna 4 274 900, 4 229 241, 4 194 039, 4 188 443, 4 048 428, 3 821 182 och 3 022 543. Innehållet i dessa patentskrifter är vanligtvis representativt för sådana processer och upptas härmed i föreliggande text.

Alternativa förfaranden för att framställa filmer av denna typ är kända för fackmannen på området. Ett välkänt al- ternativ är förfarandet för att bilda en flerskiktsfilm genom en extruderingsbeläggning hellre än genom ett extruderings- eller samextruderingsförfarande såsom diskuterades ovan. Vid extruderingsbeläggning extruderas ett första rörformigt skikt och därefter anbringas ett eller flera ytterligare skikt på den yttre ytan av det första rörformiga skiktet eller ett påföljande skikt. Denna metod exemplifieras i den amerikanska patentskriften 3 741 253. Denna patentskrift är vanligtvis representatív för ett extruderingsbeläggningsförfarande och upptas härmed i föreliggande text.

Många andra processvariationer för att bilda filmer är välkända för fackmannen på området. Flera skikt kan t.ex. först samextruderas och därefter kan ytterligare skikt extru- deringsbeläggas därpå. Eller så kan två flerskiktsrör sam- extruderas med ett av rören och därefter extruderingsbeläggas eller lamineras på det andra. Extruderingsbeläggningsförfa- randet för filmbildning är föredraget framför samextrudering av hela filmen, när man önskar utsätta ett eller flera av skikten i filmen för en behandling som kan skada ett eller fle- ra av skikten. Som exempel på en sådan situation àrdet fall, när det är önskvärt att bestråla ett eller fler av skikten i en film, som innehåller ett syrgasbarriärskikt, som innefattar en eller flera sampolymerer av vinylidenklorid och vinyl- klorid, Fackmannen på området känner vanligtvis till att strålning vanligtvis är skadlig för sådana syrgasbarriär- skiktskompositioner. Därför kan man med hjälp av extruderings- beläggning först extrudera eller samextrudera ett eller flera första skikt, utsätta detta eller dessa skikt för strålning och därefter extruderingsbelägga syrgasbarriärskiktet och, vad det beträffar, andra lager efteråt på den yttre ytan av det extruderade förut bestrålade röret. Denna sekvens medger tvär- bindning av det första skiktet eller skikten medelst strål- 464 469 ning utan att utsätta syrgasbarriärskiktet för de skadliga effekterna av denna.

Bestrålning av en hel film eller ett eller flera skikt av denna kan vara önskvärd för att förbättra filmens bestän- dighet mot ovarsam hantering och/eller punktering eller andra fysikaliska egenskaper. Inom denna teknik är det vanligen väl- känt att bestrålning av vissa filmmaterial resulterar i för- nätning av de polymera molekylkedjor som innefattas i denna och att en sådan påverkan vanligtvis resulterar i ett material, som har förbättrad beständighet mot ovarsam hantering. När strål- ning används för att åstadkomma förnätningen, kan denna utfö- ras genom användning av högenergístrålning genom att använda elektroner, röntgenstrålar, gammasträlar, betastrålar, etc.

Företrädesvis användes elektroner med en energi av minst 104 elektronvolt. Strålningskällan kan vara en elektronacceleraïor av s-K-Van der Graaff-typ, t.ex. en som arbetar exempelvis vid 2 000 000 volt med ett effektuttag av 500 watt. Alterna- tivt kan andra källor för högenergielektroner användas såsom General Electrics resonansomformare på 2 000 000 volt eller motsvarande 4 kilowatt resonansomformare på 1 000 000 volt.

Spänningen kan anpassas till lämpliga nivåer, som t.ex. kan vara 1 000 000 eller 2 000 000 eller 3 000 000 eller 6 000 000 eller högre eller lägre. Många andra apparater för att bestrå- la filmer är kända för fackmannen. Bestrålningen utföres vanli- gen vid mellan en megarad och 75 megarad, med föredraget områ- de av 8 megarad till 20 megarad. Bestrålningen kan lämpligen utföras vid rumstemperatur, fastän högre och lägre temperaturer t.ex. 00 till 600 C kan användas.

Förnätning kan också åstadkommas kemiskt genom använd- ning av peroxider såsom är välkänt för fackmannen på området.

En allmän diskussion om förnätning återfinnes på sidorna 331 till 414 i volym 4 av Encyclopedia of Polymer Science and Technology, Plastics, Resins, Rubbers, Fibers som är publicerad av John Wiley & Sons, Inc. och för vilken copyright erhölls 1966. Detta dokument har nr 64-22188 i Library of Congress Catalog och de citerade sidorna upptas härmed i föreliggande text.

En annan möjlig bearbetningsvariant är att anbringa en fin silikondimma eller "anti-fog”-spray på insidan av det nyli- 464 469 6 gen extruderade tubformiga materialet för att förbättra den se- nare bearbetbarheten av det rörformiga materialet. Ett förfa- rande och apparat för genomförande av ett sådant inre anbringan- de avslöjas i copending U.S. Application Serial No. 289 018 inlämnad i det amerikanska patentverket den 31 juli 1981. Den europeiska patentansökningen, som motsvarar US-ansökan serial no. 289 018, publicerades den 9 februari 1983 med publicerings- nummer 007l349A2 och upptas härmed i föreliggande text.

Polyolefinfamiljen av krympfilmer och särskilt polyeten- familjen av krympfilmer tillhandahåller ett brett område av fysikaliska och prestationskarakteristika, såsom t.ex. krymp- kraft (den kraft som en film utövar per enhetsarea av sitt tvärsnitt under krympning),graden av fri krympning (den reduk- tion i linjär dimension i en speciell riktning som ett material undergår när det utsättes för förhöjd temperatur i fritt till- stånd), draghållfasthet (den största kraft som kan appliceras på en enhetsyta av filmen innan den börjar slitas sönder), vär- meförseglingsbarhet, krymptemperaturkurva (sambandet mellan krympning och temperatur), rivinitiering och -beständighet (den kraft vid vilken en film börjar rivas sönder och fortsät- ter att rivas sönder), optiska egenskaper (glans, ljusdif- fusion och genomsynlighet för materialet), töjning (den grad filmen sträckes eller töjes vid rumstemperatur), elastiskt min- ne (den grad till vilken en film återgår till dess ursprungliga osträckta(otöjda) dimension efter att ha varit töjd vid rumstem- peratur), och dimensionsstabilitet (förmågan hos filmen att återgå till sina ursprungliga dimensioner under olika typer av lagringsbetingelser). Filmkarakteristika spelar en betydan- de roll vid valet av en speciell film, och de skiljer sig från varje typ av förpackningstillämpning och för varje förpackning.

Man måste härvid beakta produktens storlek, vikt, form, styvhet, antal produktkomponenter och andra förpackningsmaterial, som kan användas tillsammans med filmen, och den tillgängliga ty- pen av förpackningsutrustning.

Mot bakgrund av de ovan diskuterade fysikaliska egenska- perna för polyolefinfilmer och filmer, som innehåller en poly- olefinkomponent, och dessutom mot bakgrund av de otaliga till- lämpningar, för vilka dessa filmer redan har utnyttjats och för vilka de kan komma att utnyttjas i framtiden, inser man lätt att 7 464 469 behovet av att hela tiden förbättra någon av eller samtliga av de ovan beskrivna fysikaliska egenskaperna eller kombinationer av dessa för dessa filmer är stort och naturligtvis föreligger hela tiden. Särskilt har sökandet efter en värmekrympbar poly- etenfilm med en förbättrad kombination av töjning, elastiskt minne, beständighet mot punktering, rivutbredningsbeständighet och värmeförseglingsbarhet pågått hela tiden, eftersom en så- dan film skulle kunna konkurrera bra på marknaden för överdrag- na och på en bricka eller ett underlag anordnade produkter (t.ex. kött såsom delar från tamfågel). Historiskt har poly- vinylklorid(PVC)-filmer använts för denna överdragstillämpning på grund av deras goda töjningsgrad och elastiska minne. PVC var överlägsen konventionella värmekrympbara filmer ifråga om överdragna och på en bricka anordnade produkter, vilka var ut- satta för fuktighetsförlust, därför att PVCn var elastisk och fortsatte dras samman när produkten förlorade fuktighet och krympte under distributionscykeln. Resultatet var en tät för- packning, som var föga tilldragande därför att den läckte.

Elasticiteten hos PVC medgav också automatiskt tillvägagångs- sätt för överdragning för att spänna PVC-materialet över den på en bricka anordnade produkten under överdragning av produk- ten och tillhörande bricka. Trots det faktum att förpackningen läckte visade sig PVC vara överlägsen konventionella värme- krympförpackningar, därför att sådana konventionella förpack- ningsmaterial uppvisade relativt dålig elasticitet eller elas- tiskt minne. Sålunda, när en med ett sådant material överdra- gen produkt krympte på grund av fuktighetsförlust under distri- butionscykeln, krympte inte filmen och resultatet var en sladd- rig förpackning med ett butiksskadat utseende.

Olyckligtvis är flera nackdelar förknippade med PVC,vil- ka fackmannen vill förbättra eller helt eliminera. Som exempel på dessa nackdelar är det faktum att PVC-film för överdragning av brickor vanligtvis uppvisar både (1) dålig förseglingsín- tegritet och (2) dålig beständighet mot ovarsam hantering.

Den dåliga förseglingsintegriteten hos PVC-överdrags- filmer härrör åtminstone delvis från det faktum att PVC-mate- rialet i PVC-överdragna brickor är häftsvetsat på sig själv i motsats till att vara hermetiskt förseglat. Sålunda kommer den flytande vätskan eller saften som sipprar ut från de överdragna 464 469 8 och på en bricka anordnade köttprodukterna att läcka ut genom en häftförseglad PVC-överdragen bricka och resultera i en för- packning som är ful och kladdig ur en konsuments synvinkel.

Denna nackdel tycks vara oförsonligt knuten till PVC, eftersom försök att hermetiskt försegla PVC i en kommersiell miljö för överdragning av brickor vanligtvis resulterar i "genombrän- ning" (burn-through) av PVC-materialet.

En annan stor nackdel med PVC-material för överdragning av brickor är, såsom angivits ovan, materialets dåliga bestän- dighet mot ovarsam hantering. I detta avseende tenderar PVC- materíalet att rivas sönder längs kanterna av den överdragna brickan om den under transporten skavs mot en annan bricka eller en omslutande kartong.

Värmekrympbara polyolefinfilmer med förbättrad bestän- dighet mot ovarsam hantering är kända för fackmannen. Emeller- tid har utvecklingen av den nya filmen enligt föreliggande uppfinning lett till en tillfredsställande kombination av önskade fysikaliska egenskaper så att filmen visar en ny och förbättrad kombination av fysikaliska egenskaper t.ex. värme- krympbarhet, töjníng, elastiskt minne, värmeförseglingsbarhet och beständighet mot ovarsam hantering (punkteringsbeständighet och beständighet mot rivutbredning). Särskilt har gångna försök att framställa en värmekrympbar polyolefinfilm med tillfredsställande töjníng och elastiskt minne resulterat i en film, som är otillräcklig i sin beständighet mot rivutbred- ning, d.v.s. filmen har en tendens att snabbt slitas sönder eller "rivas upp" när den en gång punkterats. Problemet med "upprivning" är av stor betydelse, eftersom denna egenskap vä- sentligen reducerar användningen av en film för tillämpningar, som omfattar automatiska förpackningsanordningar. Upprivna fil- mer resulterar i ökad spilltid.

Syften med uppfinningen Ett generellt syfte med uppfinningen är följaktligen att åstadkomma en polyolefinfilm för överdragning av brickor, vil- ken representerar en förbättring i förhållande till filmer för överdragning av brickor enligt tidigare teknik.

Ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en polyolefinfilm för överdragning av brickor, vilken uppvisar en ny och förbättrad kombination av fysikaliska egen- 9 464 469 skaper såsom t.eX. värmekrympbarhet, beständighet mot punktering och rivning, töjning och elastiskt minne (elasticitet). Ännu ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en polyolefinfilm för överdragning av brickor, vil- ken uppvisar en önskad kombination av fysikaliska egenskaper, såsom t.ex. värmekrympbarhet, töjning och elastiskt minne (elas- ticitet), och vilken också uppvisar förbättrad beständighet mot rivutbredning, d.v.s. förbättrad beständighet mot upprivning.

Filmen enligt föreliggande uppfinning är en femskiktsfilm, vilken innefattar ett inre kärnskikt innehållande en eten-vinyl- acetatsampolymer, två intilliggande mellanskikt innehållande en linjär polyeten med låg densitet och två ytskikt innehållande en eten-vinylacetatsampolymer.

Ytterligare syften och den vida omfattningen av till- lämpbarheten av föreliggande uppfinning framgår tydligt för fackmannen på området ur härefter beskrivna detaljer. Emel- lertid skall förstås att följande detaljerade beskrivning, som visar flera föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning,bara ges i illustrerande syfte, eftersom ett fler- tal förändringar och modifieringar väl inom ramen för före- liggande uppfinning tydligt framkommer för fackmannen inom området mot bakgrund av följande detaljerade beskrivning.

Definitioner Såvida inget annat anges eller definieras eller begrän- sas på annat sätt innefattar uttrycken "polymer" eller "poly- merharts", såsom de används häri generellt, men begränsas inte till, homopolymerer, sampolymerer, såsom t.ex. segment- polymerer, ymppolymerer, slumpvisa och alternerande sampoly- merer, terpolymerer etc. och blandningar eller modifieringar av dessa. Dessutom, såvida inte särskilt begränsat på annat sätt, skall termerna "polymer" eller "polymerharts" omfatta alla möjliga symmetriska strukturer av materialet. Dessa struk- turer omfattar, men är inte begränsade till, isotaktiska, syndiotaktiska och slumpvisa symmetrier.

Såsom uttrycket "smältflytning" eller "smältflytindex" användes häri, avser det den mängd, uttryckt i gram, av ett termoplastiskt harts som kan pressas genom en given öppning under ett speciellt tryck och vid en speciell temperatur under minuter. Värdet skall bestämmas enligt ASTM D 1238. 464 469 10 Såsom termerna "barriär" eller "barríärskikt" användes häri, avses ett skikt som innefattar ett material, vilket fungerar som en fysikalisk barriär för gasformiga syremole- kyler. Typiskt reducerar närvaron av ett barriärskikt i en film syrgaspermeabiliteten hos filmen till mindre än 70 cm3/m2, på 24 timmar, vid en atmosfär, 22,8°C och O % relativ fuktighet.

Värdet skall erhållas enligt ASTM D 3985-81. = Såsom termerna "yta" eller "ytskikt" eller "hud" eller "hudskikt" användes häri, avser det ett skikt av en film, vil- ket innefattar en yta av denna.

Såsom uttrycket "inre" eller "inre skikt" användes häri, hänför det sig till ett skikt av en film, vilket inte är ett hud- eller ytskikt av filmen.

Såsom uttrycket "kärna" eller "kärnskikt" användes häri, hänför det sig till ett inre skikt av en flerskiktsfilm med fem skikt, i vilken samma antal skikt är närvarande på vardera sidan om kärnskiktet.

Uttrycket "mellanliggande" eller "mellanliggande skikt" avser i föreliggande fall ett inre skikt i femskiktsfilmen, vilket är beläget mellan kärnskiktet och ett ytskikt i nämnda film.

Uttrycket polyolefin såsom det används häri hänför sig till polymerer av relativt enkla olefiner såsom t.ex. eten, propen, butener, isoprener och pentener; innefattande, men inte begränsade till, homopolymerer, sampolymerer, blandningar och modifieringar av sådana relativt enkla olefiner.

Såsom uttrycket "polyeten" används häri, hänför det sig till en familj av hartser, som erhålles genom polymerisation av etengas, CZH4. Genom att variera katalysatorerna och polymeri- sationssätten, kan egenskaper såsom densitet, smältindex, kriställinitet, förgrening- och förnätningsgrad, molekylvikt och molekylviktsfördelning regleras inom stora områden. Yt- terligare modifieringar erhålles genom sampolymerisation, klorering och blandningstillsatser. Etenpolymerer med låg mo- lekylvikt är vätskor som används som mjukgörare; polymerer med medelhög molekylvikt är vaxer som är blandbara med paraffin; och polymerer med hög molekylvikt (vanligtvis över 6000) är hartser som vanligtvis används i plastindustrin. Polyetener, som har densiteter inom ett område från cirka 0,900 g/cm3 ll 464 469 till cirka 0,940 g/cms kallas polyetener med låg densitet me- dan de som har densiteter från cirka 0,941 g/cm3 till cirka 0,965 g/cm3 och däröver kallas polyetener med hög densitet.

Polyetenerna med låg densitet polymeriseras vanligen vid höga tryck och temperaturer, medan polyetenerna med hög densitet vanligen polymeriseras vid relativt låga temperaturer och tryck.

Såsom uttrycket "linjär polyeten med låg densitet" (LLDPE) används häri, hänför detsig till sampolymerer av eten med en eller flera sammonomerer valda bland C4 till C10 a- olefiner såsom l-buten, okten etc. vari molekylerna innefattar långa kedjor med få sidokedjegrenar eller förnätade strukturer.

Den sidoförgrening, som föreligger, skall vara kort jämfört med i icke-linjära polyetener. Molekylkedjorna i en linjär polymer kan vara ihopslingrade, men de krafter som tenderar till att hålla molekylerna ihop är mer fysikaliska än kemiska och kan sålunda försvagas genom anbringad energi i form av värme.

Polyeten med låg densitet har vanligen en densitet inom området av från cirka 0,900 g/cms till cirka 0,940 g/cmš och densiteten skall företrädesvis hållas mellan 0,916 g/cm3 och 0,928 g/cm3 i filmframställningssyfte. Smältflytindex för linjär polyeten med låg densitet är vanligen inom området från cirka 0,1 till cirka 10 gram per tio minuter och företrädesvis mellan från cirka 0,5 till cirka 3,0 gram per tio minuter. Linjära polyetenhartser med låg densitet av denna typ är kommersiellt tillgängliga och framställs i gasfas och flytande fasprocesser vid lågt tryck under användning av katalysatorer av övergångsmetaller.

Uttrycket "eten-vinylacetatsampolymer" (EVA) avser i fö- religgande fall en sampolymer bildad av eten- och vinylacetat- monomerer vari de från eten härledda enheterna i sampolymeren är närvarande i huvudmängder och de från vinylacetat härledda enheterna är närvarande i minoritetsmängder.

Såsom "orienterat" eller "värmekrympbart" material använ- des häri, avser det ett material, som när det upphettas till en lämplig temperatur över rumstemperatur (t.ex. 960 C), har en fri krympning av 5 % eller mer i åtminstone en linjär rikt- ning.

Alla kompositionsprocentsatser som användes häri, är beräknade på viktbasis. 12 Ålóqïitfieâgn skall mätas enligt ASTM D 1505-68 (reviderad 1979).

Fri krympníng skall mätas enligt ASTM D 2738.

Krympspänning och orienteringsutlösningsspänning skall mä- tas enligt ASTM D 2838-81.

Filmens hållfasthetsegenskaper skall mätas enligt ASTM D 882-81.

Filmens töjningsegenskaper skall mätas enligt ASTM D 638.

Filmens ljusdiffusion och ljustransmission skall mätas enligt ASTM D 1003-61 (reviderad 1971).

Filmens spegelglans skall mätas enligt ASTM D 2457-70 (reviderad 1977).

Filmens rivutbredning skall mätas enligt ASTM D 1938-67 (reviderad 1978).

Filmens slagseghet skall mätas enligt ASTM D 3420-80.

Ett "förnätat" material skall, såsom det anges häri, de- finiera ett material, vilket efter återflödeskokning i kokande toluen eller xylen, lämpligen under fyrtio (40) timmar ha en viktprocentrest av åtminstone 5 procent. Ett sätt att faststäl- la, om ett material är förnätat gel non är att återflödeskoka 0,4 gram av materialet i kokande toluen eller annat lämpligt lösningsmedel, t.ex. xylen, i tjugo (20) timmar. Om ingen olös- lig rest (gel) återstår fastställes materialet vara icke-för- nätat. Om, efter tjugo (20) timmars återflödeskokning, olös- lig rest (gel) återstår äterloppskokas materialet under samma betingelser i ytterligare tjugo (20) timmar. Om mer än 5 vikt- procent av materialet återstår vid slutet av den andra åter- flödeskokningen, fastställes materialet vara förnätat. Företrä- desvis används åtminstone två upprepade försök.

Såsom uttrycket "kristallin" eller "kristallint polymert" material etc. användes häri, hänför det sig till ett polymert material, som består av molekylkedjor, vilka är så konstruerade, att de kan väl packas samman i bestämd ordning. Den begränsade volym inom vilken ordning utbreder sig betecknas med uttrycket "kristallit", medan de eventuella omgivande oordnade regionerna betecknas med uttrycket "amorf". Kristalliterna har högre tät- het än de omgivande amorfa regionerna i materialet och har ock- så högre brytningsindex. Om ett kristallint material oriente- 40 13 ras, riktas kristalliterna vanligen längs varandfläióæráóäå- kända metoder för att bestämma kristallinitetsgraden är (1) (a) mätning av provetsspecifika volym (V), (b) mätning av kristalliternas specifika volym (Vc) inom provet och (c) mät- ning av den amorfa regionens specifika volym (Va) inom provet och sedan utnyttjande av ekvationen /% kristallinitet = ëâ-E-¥C /, (2) röntgendiffraktionsmetoder och (3) infrarödab- sorptionsmetoder. Alla dessa metoder är välkända för fackman- nen. En allmän diskussion av kristallinitet återfinnes på si- dorna 449 till 527 i volym 4 av Encyclopedia of Polymer Science and Technology, Plastics, Resins, Rubbers, Fibers publicerad av John Wiley & Sons, Inc. med copyright 1966.

Detta dokument har Card Number 64-22188 i Library of Congress Catalogue och innehållet i dessa sidor upptages härmed i fö- religgande text.

En rad är den mängd joniserande strålning, som resulte- rar i energiabsorption på 100 erg per gram av ett bestrålat ma- terial oberoende av strålningskälla. En megarad är 106 rad (Mrad är en förkortning för megarad).

Alla ovan identifierade ASTM standards upptages härmed i föreliggande text.

Sammanfattning av uppfinningen Man har upptäckt att en flexibel värmekrympbar termo- plastisk förpackningsfilm, som har en önskad kombination av _ fysikaliska egenskaper, såsom värmekrympbarhet, töjning, be- ständighet mot punktering, rivbeständighet, elastiskt minne och värmekrympbarhet, har uppnåtts genom den flexibla, ter- moplastiska femskikts-förpackningsfilmen enligt föreliggande uppfinning. Denna femskiktsfilm innefattar ett första inre skikt eller kärnskikt av antingen en eten-vinylacetatsampoly- mer eller en blandning av en eten-vinylacetatsampolymer med en linjär polyeten med låg densitet eller en polyetenhomo- polymer med låg densitet. Filmen innefattar också två inre skikt eller mellanskikt innehållande en linjär polyeten med låg densitet och två ytskikt innehållande en eten-vinylacetat- sampolymer. Företrädesvis är femskiktsfilmen både orienterad och bestrålad. Föredragna bestrålningshalter är från 4 till 8 Mrad.

En ännu mer föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning innefattar en femskiktsfilm, som har ett kärnskikt 14 väsentligen bestående av en blandning av en eten-vinylacetat- sampolymer med en linjär polyeten med låg densitet. Denna film har också två mellanliggande skikt, som ligger intill kärn- skiktet, varvid vart och ett av de mellanliggande skikten huvudsakligen består av en linjär polyeten med låg densitet.

Två ytskikt, som väsentligen består av en sampolymer av eten och vinylacetat, är också närvarande.

Femskiktsfilmen kan kombineras med andra polymera mate- ° rial för särskilda användningar. Ytterligare skikt kan t.ex. påföras den ena eller båda sidorna av filmen för att förbätt- ra olika fysikaliska egenskaper.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Fig. I är en tvärsnittsvy av en föredragen femskiktsut- föringsform enligt föreliggande uppfinning.

Beskrivning av de föredragna utföringsformerna Av fig. I, som är en tvärsnittsvy av en föredragen utfö- ringsform med fem skikt enligt föreliggande uppfinning, ser man att denna utföringsform innefattar ett kärnskikt 1, två intilliggande mellanliggande skikt 2 och 3 och två hud- eller ytskikt 4 och 5. Det föredragna tjockleksförhållandet för de fem skikten av 1/1,5/l/1,5/l demonstreras i fig. I. Föredragna sammansättningar för kärnskiktet l kan innefatta antingen (1) en eten-vinylacetatsampolymer eller (2) en blandning av eten-vinylacetatsampolymer med linjär polyeten med låg densi- tet .

Mina försök har visat att en speciellt föredragen kärn- skiktssammansättning är en eten-vinylacetatsampolymer, som har ungefär 3,3 % till ungefär 4,1 % enheter härledda från vinyl- acetat i sampolymeren. Detta material kan erhållas från El Paso Polyolefins Company under varumärket PE204CS95.

PEzo4cs9s tros ha en täthet vid z3° c av från cirka o,9zsz g/cm3 till cirka O,9250 g/cm3 och en flödeshastighet (mätt genom kondition E) av cirka 2,0 1 0,5 g/10 min. Andra eten- vinylacetatsampolymerer eller blandningar av två eller fler eten-vinylacetatsampolymerer kan användas för att bilda kärn- skiktet l. T.ex. kan en eten-vinylacetatsampolymer, som har från cirka 8,4 till cirka 9,4 % enheter härledda från vinyl- acetat användas. Ett sådant material kan erhållas under varu- märket Elvax 3128 från duPont. 464 469 En föredragen linjär polyeten med låg densitet kan er- hållas från Dow Chemical Company lmdervarubetecmingen Dowlex 2045.

Dowlex 2045 tros ha en densitet av cirka 0,920 g/cm3 och en flödeshastighet (mätt genom kondition E) av från cirka 0,7 till 1,2 g/l0 min. > Återgående till fig. I, och särskilt till de intillig- gande mellanskikten 2 och 3, har fastställts att en föredragen sammansättning hos ett mellanliggande skikt skall innefatta ett linjärt polyetenmaterial med låg densitet. En föredragen linjär polyeten med låg densitet är Dowlex 2045. Andra linjära poly- etenmaterial med låg densitet eller blandningar av två eller flera linjära polyetenmaterial med låg densitet kan användas för att bilda de mellanliggande skikten 2 och 3. Sammansättning- en av de mellanliggande skikten 2 och 3 är företrädesvis den- samma, men olika linjära polyetener med låg densitet eller blandningar av sådana kan användas för varje mellanliggande skikt.

Beträffande hudskikten 4 och 5 har det fastställts, att en föredragen hudskiktssammansättning innehåller en sampolymer av eten och vinylacetat. Eten-vinylacetatsampolymeren, som an- vänds för att bilda kärnskiktet l, kan företrädesvis vara sam- ma material som de som använts för att bilda de två hud- eller ytskikten 4 och 5. En föredragen ytskiktseten-vinylacetatsam- polymer är PE204CS95, vilken beskrivits ovan. Andra eten-vinyl- acetatsampolymerer eller blandningar av två eller flera eten- vinylacetatsampolymerer kan användas för att bilda hudskikten 4 och 5. Företrädesvis är sammansättningen av hudskikten 4 och densamma, men olika eten-vinylacetatsampolymerer eller bland- ningar därav kan användas för varje hudskikt.

Fackmannen på området inser lätt, att samtliga av de ovan angivna viktprocenthalterna kan utsättas för vissa varia- tioner. Dessutom kan dessa procenthalter variera något som ett resultat av att man införlivar eller utnyttjar tillsatsmedel, såsom den ovan omtalade silikondimman eller medel Sem glid' och antiblockeringsmedel. Ett föredraget anti-blockeringsmedel är kiseldioxid, som är tillgänglig från John's Manville under varubeteckningen White Mist. Föredragna glidmedel är erukamid (saluförd av Humko Chemical under varubeteckningen Kemamide E) och stearamid (saluförd av Humko Chemical Company under varu- 16 464, . ._ _. beteckningen Kemamide S) och N,N'-dioleoyletylendiamin (salu- förd av Glyco Chemical under varubeteckningen Acrawax C). En föredraget silikonspray är en flytande polyorganosiloxan till- verkad av General Electric under varubeteckningen General Electric SFI8-polydimetylsiloxan.

De generella områdena för införlivande eller, för fallet med silikonspray, användningen av dessa tillsatsmedel är föl- jande: (1) kiseldioxid: 250 - 3000 ppm (2) Acrawax C: 200 - 4000 ppm (3) erukamíd: 200 - 5000 ppm (4) stearamid: 200 - 5000 ppm (5) silikonspray: 0,5 mgftz och mera När uttrycket "består väsentligen av" användes i förelig- gande beskrivning och krav, är det icke avsett att utesluta vissa procentuella variationer eller tillsatsmedel och medel av detta slag.

Ytterligare skikt och/eller mindre mängder av tillsatsme- del av de ovan beskrivna typerna kan sättas till den filmstruk- tur av föreliggande uppfinning som önskas, men försiktighet måste härvid iakttagas så att man inte på ett ogynnsamt sätt påverkar de önskvärda fysikaliska egenskaperna och andra egen- skaper hos den uppfunna filmen.

Vid det föredragna förfarandet för framställning av fem- skiktsfilmen enligt föreliggande uppfinning är de grundläggan- de stegen samextrudering av skikten för att bilda en fem- skiktsfilm, bestrålning av filmen och därefter sträckning av filmen för att biaxiellt orientera denna. Dessa steg och yt- terligare önskade steg kommer att förklaras i detalj i nedan- stående stycken.

Eörfarandet börjar med att man blandar, om detta är nöd- vändigt, råmaterialen (d.v.s. polymera hartser) i de önskade proportionerna och intervallen såsom har angivits ovan. Hart- serna köpes vanligen från en firma i pelletform och kan blan- das i vilken som helst av ett antal kommersiellt tillgängliga blandare, såsom är välkänt inom tekniken. Under blandningspro- CBSSGD iflfÖT1íVaS även eventuella tillsatsmedel och/eller me- del som man önskar använda. 17 464 469 Hartserna och de utnyttjade tillsatsmedlen och/eller med- len matas därefter in i matartrattarna till strängsprutmaskiner, som matar ett strängsprutningsmunstycke. För den föredragna femskiktsfilmen, som har två identiska ytskikt och två iden- tiska mellanliggande skikt måste åtminstone tre strängsprut- maskiner användas. En för de två hud- eller ytskikten. En för de två mellanliggande skikten och en för kärnskiktet. Ytterli- gare strängsprutmaskiner kan användas, om en film, som har icke identiska ytskikt eller icke identiska mellanliggande skikt, önskas. Materialen samsträngsprutas i form av ett relativt tjockt rör eller en "tejp", som har en begynnelsediameter, som beror på diametern hos strängsprutmunstycket. Den slutliga dia- metern hos den rörformade filmen beror på räckningsförhållandet, t.ex. sträckningsförhållandet. Cirkulära samsträngsprutmunstyc- ken är välkända inom tekniken och kan köpas av ett antal till- verkare. Förutom rörformig samsträngsprutning kan spaltmunstyc- ken användas för att samsträngspruta materialet i plan form.

Välkända enkel- eller flerskikts-strängsprutningsbeläggnings- processer kan användas, om så önskas.

Ett ytterligare processteg, som kan användas för att framställa den föredragna utföríngsformen av föreliggande uppfunna film, är att bestråla tejpen eller det oexpanderade röret eller arket genom att det bombarderas med högenergi- elektroner från en accelerator för att förnäta materialen i röret. Förnätningen ökar väsentligt den strukturella hållfast- heten för filmen eller den kraft, med vilken materialet kan sträckas, innan det slites sönder, när filmmaterialen till övervägande delen utgöres av eten, såsom polyeten eller eten- vinylacetat. Bestrålningen förbättrar även de optiska egen- skaperna för filmen och förändrar filmens egenskaper vid högre temperaturer. En föredragen bestrålningsdosnivå är inom områ- det från cirka 0,5 Mrad till cirka 12,0 Mrad. Ett ännu mer föredraget område är från cirka 4 Mrad till cirka 8 Mrad.

Den mest föredragna dosnivån är ungefär 5 Mrad.

Efter samsträngsprutning, kylning och stelning och be- strålning återupphettas den strängsprutade tejpen och utsättes densamma för uppblâsning medelst inre lufttryck till en bubbla, varigenom den smala tejpen med tjocka väggar omvandlas till en bred film med tunna väggar av den önskade filmtjockleken 18 464 469 och -bredden. Denna process benämnes ibland "tekniken med in- nesluten bubbla" för orientering eller "räckníng". Graden av uppblåsning och efterföljande sträckning benämns ofta "räck- ningsförhållande" eller "sträckningsförhållande". T.ex. inne- bär ett tvärräcknings- eller sträckningsförhållande av 2,0 att filmen har sträckts 2,0 gånger dess ursprungliga sträng- sprutade storlek i tvärriktningen under tvärräckning. Efter sträckning kollapsar sedan den rörformade filmen till en över- lagrad plan konfiguration och lindas upp på rullar, så kallade "fabriksrullar". Räckningsprocessen orienterar filmen genom att den sträckes i tvärríktningen och i viss mån i längdrikt- ningen och sålunda förlänar filmen krympegenskaper. Ytterliga- re räckning eller sträckning i längdriktningen eller tvärrikt- ningen kan åstadkommas genom rotering av hoppressningsvalsarna, vilka bidrar till att den "blåsta bubblan" kollapsar med högre hastighet än för de rullar som bidrar till att transportera den återupphettade "tejpen" till räckningsytan eller ytan för " den blåsta bubblan. Föredragna sträckningsförhållande i tvär- och längdriktningen för föreliggande film ligger mellan cirka 2,5 för tvärriktningen respektive cirka 3,0 för längdriktning- en och cirka 5,0 för tvärriktningen respektive cirka 5,0 för längdriktningen. Ett praktiskt föredraget sträckningsförhål- lande är cirka 3,5 för tvärriktníngen respektive cirka 3,5 för längdriktningen. Alla dessa metoder för orientering är välkända för fackmannen på området.

För att ytterligare beskriva och förklara omfattningen av föreliggande uppfinning för fackmannen på området presente- ras följande testdata.

Två utföringsformer av föreliggande uppfinning bildade genom samsträngsprutning bestrålades och sträcktes(oriente- rades) genom användning av inre luft (tekniken med bubbla) enligt vad som beskrivits ovan. Dessa utföringsformer beteck- nas nedan X och Y. Utföringsform X var en femskiktsfilm be- strålad med ungefär 5 Mrad och som hade ett ungefärligt skikt- tjockleksförhållande av 1/l/1/l/l. Utföringsform X innefatta- de en skiktstruktur av "A/B/cirka 60 vikt-% C + cirka 40 vikt-% B/B/A". Utföringsform Y var en femskiktsfilm bestrålad med ungefär 5 Mrad och som hade ett ungefärligt skikttjockleksför- hållande av l/1,5/1/1,5/l. Utföringsform Y innefattade en 19 464 469 skiktstruktur av "A/B/A/B/A". Egenskaperna hos dessa två fil- mer jämfördes med en treskikts sträck/krympfilm, i fortsätt- ningen kallad K, vilken hade visat "upprivning" (zippering).

Treskíktsfilmen hade bestrålats med cirka 5 Mrad och hade ett ungefärligt skikttjockleksförhållande av 1/2/1. Treskiktsfil- men (K) innefattade en skiktstruktur av "A/B/A". I alla dessa exempel betecknar A en eten-vínylacetatsampolymer, som har från cirka 3,3 till cirka 4,1 % enheter som härrör från vinyl- acetat (El Paso PE 204CS95); B betecknar en linjär polyeten med låg densitet, som har en densitet av cirka 0,920 g/cm3 (Dowlex 2045) och C betecknar en eten-vinylacetatsampolymer, som har från cirka 8,4 till cirka 9,4 % enheter härledda från vinylacetat (duPont Elvax 3128).

Tidigare uppmätta data med hänsyn till två PVC-filmer (polyvinylkloridfilmer) presenteras också härmed för att jäm- föras med utföringsformerna X och Y. En PVC-film erhölls från Goodyear (nedan betecknad G-PVC). Den andra PVC-filmen var erhâllen från Filmco under beteckningen PVC 634. Det antas, att detta material framställts av Reynolds Metal Company. Denna PVC-film betecknas nedan R-PVC.

Upprivningstest En Omori 2032 sträcköverdragsmaskin sattes upp för att köra brickor nr 8 vid 40 ppm. En gummiliknande produkt placerades på Grace nr'8 HD-brickor. En 2,5 cm skära placerades antingen í tvär- eller längdriktningen av filmen 2,5 cm under den yttre styrvalsen för filmen. Produkten placerades sedan på inmat- ningstransportören och överdrogs.

Försöksdata insamlades med avseende på om den 2,5 cm långa skåran utbredde sig till en punkt där filmen måste av- lägsnas och på nytt matas in i maskinen eller om skåran (upp- rivningen) kunde matas genom maskinen och resultatet bara var förlust av en förpackning. Dessa resultat visas nedan i ta- bell I. 464 469 20 Tabell I längsgående skåra tvärgående skåra antal kontinuerlig antal kontinuerlig film försök rivutbredning försök rivutbredning_ X 40 0 20 0 Y 40 0 20 0 K 40 38 20 0 Resultaten av tabell I visar, att när de tre filmerna skårades upp i längdriktningen, var det en väsentlig skillnad i antalet rivutbredningar (upprivningar) i kontrollfilmen (K) jämfört med i utföringsformerna enligt föreliggande uppfinning (X och Y). Kontrollfilmen (K) utbreddes kontinuerligt i unge- fär 95 % av tiden när den skårades upp i längdriktningen, me- dan varken filmen enligt utföringsform X eller Y någonsin ut- breddes kontinuerligt när den skårades upp i längdriktningen.

När de tre filmerna testades med tvärgående skåror obser- verades ingen betydande skillnad, eftersom ingen av de tre filmerna utbreddes kontinuerligt efter att ha skårats i tvär- riktningen.

Tabell II nedan jämför de fem produkterna med avseende på många skilda fysikaliska egenskaper. 464 469 21 w:mHww:ø©Hm:ox Hmm mwHoxH>>mwHm®:æHm .cuzflawwcwfi H owHm>HmwoE WHNNHV UQNN HH> Hswoe w:mHww:owHmcøx Hmm owHmxH>>æwHßw:æHm .:HxHHHm>p H mwHm>HøwmE a wcmnwwcowfimcox »ma ømHoxH>>wwHmwcmpm .:uxHH©m:mH H owHm>HowoE HHNV UOHN @H> N=H=H@HHoN@ wcmnwwcovfimcox »ma wmHmxH>>mwHmw=wuw . GMVZTHHWNrH H OÜHWNHH OÜOE mwcmnwmcofifiwcox Hmm @wHmxH>>m1Hn@=æHw .:umHHwwcmH H Nmwum>HowoE u @@@HxN.NH Q@@Hxo.HH @oQHx@.@ Q@oHxN.HH oooHxN.oN oo@Hxo.HH Q@@Hxm.@ @@QHxH.H @o@HxO.@ o@QHxH.NH @QoHxN.@@ o@oHxm.@mH H@=Hxm.@NH @@@HxN.NHH o@QHxH.HHH 1 HH HH ON HN 1 NN HN NH HH 1 Nmm QNH HON HON 1 NN GN NH NH 1 HN NH N N 1 @HN ONH QQN NNH 1 Qo@HxN.N @o@HxH.HN o@oHxH.H =@oHxN.mN 1 o@oHxH.H oQoHxH.NH @@@Hx@.N @@oHxm.HH 1 Q@oHxN.@N o@oHxm.Hw oQQHxm.@@ ooQHx@.oHH 1 @Q@HxN.H QooHxO.@ QQQHxH.@ @=OHxm.H 1 O@@HxQ.H @o@HxN.m QoQHx@.m °o@HxN.N 1 @o@HxN.HH Qo@HxH.H@H ooQHxN.cHH =ooHx@.N@H 1 1 H\N\H H\m.H\H\m.H\H H\H\H\H\H U>N1m u>@1@ H H x HH Hfionwß HHNNHN UOHN HH> .==N@mHHoH@NNHH .fifimnnwmwxmfixuofiuuxfixw 22 464 469 | I wQ.o QH.o @Q.@ I - mo_o @°.o @@.o 1 1 m~.o >~.o mN.Q - I @Q.Q mQ.° HH.Q 1 - 40.0 m=.o >°.o | I «N.c mN.Q æ~.= mQ.H æß,Q «m.< @@.m ßH.@ @@.o @4.o mß.~ Nm.~ ww.m mm.HH o@.ßH @H.m Hm.ß 4@.ß @H.H wH.N ßN.H mm.HH Q@.~H mß.o ßm.H =w.Q mN.ß HH.æ oQ.> mm.oH @o.m wæ.oH wæ.HH @@@Hx«.HN @QQHx4.m Q@QHxN.@ QQoHxm.

@Q@HxH.mH @Q@Hx~.N @=@fix<.m o@QHx°.@ @@oHxw.« @@oHxfi.~@ QQoHxm.@mH o@@HxN.w@H @QoHxw.mmH @@@Hx~.@ u>@-m u>@-@ x > x wcwnwmcøwflwcox »mm mwHmxH>>mw»uucmuw .:@x«»»m>p H ownm>Hø1øE wcmnwwcowfimcox www mwHoxfl>>mUnmwcmum .cpxfinwwcmfi H ofinm>~o1oE ßñwxv UOWN wfi> pQ=wH@:mpwo@>fi~ mcmnwwcmvfimcox www owHoxfi>>muHmw:muw .:px«HHm>~ H ownw>H@woE mcmnmmcmwfiwcox www omHmzfi>>ßw»mc:muw .=@¥fl»ww=WH fi @@~m>H@@@e øfiëßnwv uomw 1fl> w:H:1onap:>fi» mcmuwmcmwfiwcox wma umHox«>>m1»mfl:mum .:uM«Hnm>u a ofinm>HowwE .wuhow ñmmxv Uomm wfi> HSUOE N. 464 469 23 N 1 N N N w=mNwm=@@NN=@N Nmm H I H H H 0mH®MH>>ß©hdfiG$uw Nm 1 NCH QQN mm @wNm>N@w@e NNAONNU mmmww 1 1 Q.N N.N @.m wcm»ww=@@NN=o~ Nmm 1 1 N.N N.N m.N @wN@NN>>@wN@@=«~w 1 1 N.mN N.NN N.mN @wNm>N@w@a HHHwV u®:nmHx N.o 1 N.@ H.@ N.o m=NNwm=@@Nm=@N Nmm N.o 1 N.Q N.Q N.o @wN@«N>>@@N«w=w»m N.N@ 1 N.N@ N.N@ N.N@ @wNm>N@w@s OHmww COHWWHEWCQHQ HNHOH N Q 1 @.@ N.Q N.Q mamflwwqwwfiwcox Nmm N.Q 1 °.@ H.° N.Q @wN@xN>>@@N@@=mpw @.N 1 m.@ N.@ N.Q @wNm>N@w@s QANV mmwmmwwwwmmww uomm wH> Hwmmxwcmwo mxmfiuflo @.@ 1 @.N @.Q _ @.= m=mNwm=@@NN=oN Nmm N.o 1 O.N @.o @.o @wN@NN>>ß@Nß@=wNm m.N 1 m.NN m.NN m.NN o@Nm>No@@E wEu.wM Hëmflw Eu m.H wmë Mummy Uomm UH> uuo»nwmHmH5x U>m|m U>m|O M > x 24 464 469 - Q@@HxN.Q Q@@Hxw.H °QoHx~.H @oQHxß.H wqwkwmnowfiwnox »mm | oooHxH.o oooHxH.H oooHxw.o oooHxo.H wmHoxfi>>mvHmw:mum - @Q@HxQ.« oOQHxm.oH oooHx@.@ oo°Hxw.°H .cpxfihwwcwfi M @w~m>H@v@s mfiñæmxv uomw vfi> :HE\Euw~om ©fl> wcflccmmwwmnw | NN@H mm.H om.m mo.N wcmnwmcmwfiwcox www | ßß.o ww.o ßo.N ßN.H omfløxfl>>wUHmvcmum 1 mm ß oH.æ ßo.m mm.w .:uxfinnm>u M owam>fiwwoE | ßw.H wm.H ßw.o om.H wcmnwwcowfiwcox wmm | ~a.o NN.H mm.o >nd»m1:num 1 o@.m QQ.w oo.@ @o.@ .cpxfifiwwawfi H mw»m>H@w@e «Huom~ @fi> wcfiafißp wmfi hwpww coflumënomow ucmzmëhom ucouonm - N~@H mm.H om^m mo.N w=m»wm=@@@«=o¥ www | ßß.o wwno ßo.N ßwlfi omHmx«>>mfiHnv:mum | Na Nm «w.H@ mm.o@ ß@.Hm .=»«fi»~m>» M @1~m>~o@@e | ßwífi wm.H ßæ.o om.H mfimhmmfiofifimcox »ma | Na o NN.H mm.o wm.o omHox«>>mfi»øvcøuw 1 ow.vm oo.Na oo.w@ oo.«m .cuxmnwwcmfi « o1nm>HovoE mHuom~ wfi> w=H=fi@~ wmfi hvpww wcficpëmsamuw xmfluwmfiø ucøuonm U>m|d U>m|O M W X 464 469 @ooHx@.o - @o@Hx«.O @@QHxm.H ooQHx@.o - o@@HxN.= o@QHxw.@ o@oHx@.o @QoHx@.Q - @@@Hxm.w @o@Hx@.w~ Q@QHxm..w~ - oQQHxw.Q @=oHx@.w OooHx@.Q o=oHx@.m I QooHxN.@ QooHxm.N Q@oHxm.o Q@@Hxw.~ - ooOHx@.w @=QHxß.wH QoQHx@.wH =@oHxH.@H - @@°Hxm.o OQQHx@.H QoQHxN.H @coHxm.H - o@@HxN.Q o@@Hxo.H @ooHxw.@ ooQHx@.H - oQoHxw.ß ø=QHx@.H~ oo@HxH.- ooOHx«.~N - oo@~xm.@ @@@Hxm.N oo@Hx@.= OQoHxß.m 1 Q@oHxH.@ @@QHxw.H o@@Hx<.@ Qo°Hxw.N | oo@Hxw.w oo@Hxo.mH @@@Hxw.~H oooHxw.mH | o@oHxw.@ QOoHxw.H QooHxw.o oo@Hxw.~ - oooHxN.Q Q@oHx@.H Qo@Hxw.o QQQHx«.H | QQoHx@.m Q@oHxw.wH oo@Hxw.ßH @@=Hx@.wH 1 O@oHxN.o o@OHxN.@ Q@QHxH.~ @QoHxw.N | Q=oHxH.o QQQHxN.H oQQHxw.H @Q@Hxß.H - ooQHx@.w oQ@Hx«.@ @oQHx@.w oQ@Hxw.QH u>@-m u>w-w z > X 1 wcmnwwcowfimcox www mmHox«>>mwHmw:w»w .cuxwnwwcmfi M øw»m>HowøE wmwmflmm\www wcmnwmcmfifiwcox www omHwxfl>>mwnmv:wuw .cux«nnm>p H øw»m>HøwmE o mfimæwmcowfiwcox www owHøx«>>æwH@wcæpm .cuxfinwwcmfi H ownm>HmUmE wfiflfiwnw www wcmhwmøowflmcox www wwHmx«>>m©HmwQæuw .:uxflanm>u H mwnm>Hmw@E mcmnwwnowfiwcox www owHoxfi>>mwHuw:m~m .cpxflhuwcmfi H ø1Hm>HowoE wcflcwww wofi wcmnmmcowfiwnox www omHøxfl>>m1Hm@:cuw . MUROW* MCHfimOH .wm . CPvMfiHHWCfU H QÜQW>HOUQE 26 464 469 mGmhwwCOÜHMGOM wmm ®wHOMfl>>ßÜhdÜGdHW .CQMflHHW>H H O¶HW>H0¶®E mcmnwmcowfiwcox www mmHwxfl>>mw»mwcwuw .cuxfiuwmcmfi M owwm>HofiwE wmwmflmmaww 1 @@@Hx@.o @ooHxm.H @°oHxN.H oQoHx«.~ 1 o°oHxm.O QooHxw.o ooQHxw.@ Q°oHx@.o 1 o@oHx@_N oQoHxm.w QO@HxH.ß o@oHxm.w 1 @QoHxæ.o =ooHx«.H oQQHxw.H QQQ~x@.H 1 @=oHx@.o @oQHxm.o oo@HxH.H @@oHxQ.~ 1 oooHx@.m Q@QHx@.w °ooHxm.w oQQHx@.w 1 ooQHx@.c @ooHxN.m oo=Hx~.H o@@Hxm.m 1 oOøHxm.@ o@oHx~.o @°QHxæ.Q oQ@Hx«.m 1 °ooHxQ.ß oQoHxH.«~ OooHxm.Q~ o@QHx~.m~ 1 oQoHxm.Q @@oHxw.H o@QHxæ.H QQ0Hx@.H 1 oQoHxm.o o@@HxH.H @o°HxH.H oo@Hx@.Q 1 QOoHxm.@ oQ°Hxæ.mN QQoHx@.ß~ ooQHx>.@N 1 o@oHx«.@ QQoHxm.m OoQHx@.o Q@@Hx~.m 1 oooHxm.o ooQHxN.~ oooHx«.@ oooHx~.m 1 QooHxm.@ @°@Hx<.HN @@QHx@.ßH QooHxm.N~ u>@1m U>@1w g > X ofiñmmxv oomw wfi> :«E\Eu ßwfi @«> wcflcnmmwwmnw mcmnmmcofifiwcox »mm omH®xfi>>mfiæmvccum .cpx«nHm>u H ownm>Hofl®E wcmwwwcmwflwcox www wmfiox«>>mwHmwcmum .cuxfinwwcmfi fi ofi»m>HofloE wzfiqwwp www WCSHNWCOÜMQCOM æma 0wHOMH>>ßÜHNUCflUw .iQÅfiHHfl>@ H ®UHfi>HOÜOE .wphow w=fi=~o@ wow 464 469 27 1 Q@oHx<.O @@QHxH.H @@oHxm.N @@oHxß.N 1 ooOHxm.@ ooQHxß.@ ooQ~x«.H o@oHxß“H 1 @@oHxw1@ @Q@HxH.HN oQQHx>.ßH @o@Hx@.QN 1 oooHxm.o o@@Hx@.H oo@Hx@.H Q°oHxæ.N 1 =@@Hx~.@ o@QHxN.H QooHxN.H o°QHxß.H 1 o@oHxw.w @@oHxm.m~ @ooHxN.mN @Q@Hx~.m~ 1 @Q@Hx<.@ o@QHx>.Q oo@Hx@.N o=oHxH.~ 1 @@oHxw.@ Qoofixqhc @@QHxN.H o@OHx«.H 1 @ooHx@.@ oo@HxN.wH QooHxN.mH o°oHx«“ßH 1 @@oHxm.o oøofixmafi @o@Hx«.H QooHx<.~ 1 @@Q~xH.Q °Q@HxN.H @oQHx@.Q @@@Hxm.H 1 @ooHxH.ß Q@oHx~.H~ @@=Hxm.°N oooHx«.H~ 1 @QOHx@.H @o@Hx@.@ Oo°Hx«.H oQQHxH.m 1 o@oHxß“@ QOoHx«.@ o@@Hx@.o oooHx@.H 1 @@oHx@.< @@@Hx<.«H @Q@Hxm.NH oo°Hx«.«H 1 o@QHxm.o o@QHxQ.~ @@@HxH.~ =o@Hx~.H 1 @ooHxN.o oo@HxN.H o@@Hxm.H o@oHxw.o 1 Q@@Hx<.m Qo@Hxm.@H oQoHxm.mH QQoHxH.@H u>@1m u>@1w M > x wcmpmmcowflwcox wmm owHwxfl>>mw»mw:wuw .:wx«Hnm>u H æw»w>Ho@oE wcmnwmcowfiwnox wmm owHoM«>>mwnæw:mum .cuxflnwwcmfl M mwnm>Hø@mE wmwmnwflwmm mcmnmwcmfiflmcox www mmHox«>>mwHm®:muw . CPMHHHW>U .H Qfihmkrfi QÜQE mcmnmmcowfimcox æma owHoxfi>>mwhmw:mww .upxfihwwcmfi « @@~m>H@w@e mmwwmmwmmw mcmnwwcmwfiwcox www @wHøxfl>>mwHmwnwuw . .rfivvfifi-Hkfikrfl .n Üfiuhwïrfi OÜOE wcmawmcowflmcox wma owHmM«>>ß1»mw:spw .cuxflwwwcmfi M øw»m>HowoE wmmmmmwwmw 28 464 469 - - @H@.@ @@o.0 mo@.Q - | @H@.@ HQo.° @oo.° | 1 @æo.@ mNH.Q @QH.o - - H M H - I H N H - - NH HH @H - I H H H - 1 N H H - - OH HH HH - QQoHxm.Q @oQHxo.H oooHxß.~ @@@Hxo.m | oQoHxw.Q Q@QHxo.o o@oHxH.H o@oHxm.H - @@oHxH.ß @@oHxH.«N o@oHx@.@N Q=OHx@.- J Q@@HxH.Q ooQHx@.H oo@HxH.H @Q=Hxß.m - QooHx~.@ oo@HxN.H oQoHxH.H @oQHxw.~ - cooHxw.@ @o@HxH.m~ oooHx<.mN QQ@HxH.>N U>@-m u>@-@ H > X mcmpwmcowflmaox wmm omHmx«>>wuHmU:muw .zpxflnwwcwfi H owHm>HmwoE wHHwHv HHHHHHENNM wcmnmwcowfimcox »mm owHoxH>>mwHmwcmHm .:uxH»Hm>u H øwHm>H@vmE mcmhmmcmdfiwcox »mm omHoxfl>>ß1Hmu:muw .øpxfiafiwcmfi M øwHm>HovøE .w HHH.H w=H=HEHHH HHH uowß ®«> hømwxmcmwomäzhx mcmnwwcovfiwcox Hmm wwHmx«>>wvHww:apw .:pxHHHm>u H owHm>HowoE _. mcmnwwcofiflwcox www øwHmxfi>>wfiHw1:mpm .cpxwnwmcmfi H oflnw>HovoE w=H=H@H Hmm 464 469 29 1 1 N Q H m:mHwwcowHw:ox www 1 1 H N H mwHwxH>>ßfiwm@:mum 1 1 HN ßw mm .:uxHn»m>u H ww»m>HovoE 1 1 o N H m:mHwmimfiHwGoM www 1 1 Q H H owHmxH>>æwHmwcmwm 1 1 BH m~ WN .=~x«~@m=mH H @@@m>H@@0e ßfiñæv wcflzmaxwx fipw uomm1wH> Hommxmcwmmnäænx 1 1 wNN WQH aaw mcmflwwcøwfimcøx www 1 1 mwH No mßH mmHoMH>>mwHmw=mum 1 1 HHQN HmmN >HH~ .=@¥HH»m>» H @@~w>H@w@e 1 1 QHH ßom »Om wnmflwmcwwfiwqog www | I mø HMH maa wmfiüvfiflkífßfihßfiflmuw 1 1 wm>H @wß~ w««~ .=~MHHww=mH H @w~m>H@w@e w .H m N aH~nmxV :HG:fl~m E ax 1 1 HH@.o @Qo.@ wQ@.o m=m»ww:@wHw=oM www 1 1 ßQo.o «oo.o moc.@ @wH@xH>>mw~m@=m~w 1 1 mixa HHHá N36 .fifipëïp H mfišmfiwwße .wwnom Hwxv wwmnxmäxnx U>m1m U>m|w M > X 464 469 1 1 m H H 1 1 H H H 1 1 HH M4 H4 1 1 HWN HHH m4H 1 1 QHH wß Om 1 1 HHHH GHHH æwwm 1 1 www HQH Nßm 1 1 QHN «NH mmm 1 1 HHHN QHNH QHHN 1 1 Hooac «oo.o mQo.@ 1 1 ~o@.o HoQ.Q m=o.o 1 1 @mH.o @mH.o NNH.o 1 1 NHo.Q «o=.o wHo,o 1 1 æ°Q.° HoQ.o HHo.Q 1 1 wH@.Q N«H.o «HH.° u>m1m u>@1@ M H H wcmnwwcowfimcox www øwHøxH>>ßvHav:mum .cuxHHwm:mH H øUHm>Ho@øE HHAHV m:HcmENHx Hnm ooom flH> Hømæxwcomomëxnx mcmnwmcøwfimcox »mm omHmxH>>mwHm1cmuw .:~xHHHm>u H ouHm>HmwoE m:wHmm=ofiHmcox www øwHmxH>>mwHwwcmHm .cwxflnflmcmfi H ø®Hm>HowøE 11 GH mßàv: MHHHfiCWQWQENHM mcmnwwcmwfiwcox Hmm omHoxH>>wvHm©:muw .:uxHHHw>u H ofiHm>HowøE wcmnwmcowfimcøx wma mmHoxH>>nwHn®=muw .cuxflwwmcmfi H owHm>HowoE wHHwHV HHQHHNEHHH 464 469 31 - - NNN m@N NNN - - om NCH QN - I NNNN NNNN NNNN 1 - CNN NNN NNN - - Nw QNN QQN - - OHNN NNNN NNQN | I mNo.@ @o@.@ NQo.o | - QNo“Q No@.@ Noo.Q | - N«H,o QNN.o NNN.o I - Noo.@ @N@.Q NNo.O | - N@o.o NNo.Q NH@.o | 1 mN.o @mN.o @mN.o - - N N N - - N N N | - NN NN @N U>@-m u>@-w N > x mCWHMmfi0ÜH%flOM www 0WH®¥H>>dÜHdÜGßHW .CH¥HHMW>Q M 0Ükfi>fi0ÜOE wcmuwwcmwflmcox www 0WHOMH>>dUHßÜSGHw a | NHNNNNV w=N==mmmNeNNN .nuxflnwwcmfi N mwnm>HowoE wcmæwwcowflwcox »ma owHmxfi>>mwHmw:wpw .:uxfiH»m>u N ow»m>HowwE WGWHWWCO¶fl%flO¥ æmm ®WHO¥H>>ßÜHflÜCNPw .fißåfihfiwflflfi H OÜHfl>HOUUE v NHANNV pwqpzmewgx mcmnwmcovfimcox »mm mwHmx«>>mwwmfi:æuw .cpxfiNnm>u N w@»m>HmwoE .wwnow fiwv wcficmëxnx flnw 32 464 469 O - HHH HHH HHH Q - Hm om QH O - QHHH oNwN QHHM QHH - @wH wN~ @@« @@ - HHH HHH @@N »HH - HHHH woom @w@N @@@.o - HHo.= ~°o.o mQQ.= oOo.@ - H@o.o Ho=.Q Ho@.o ooQ.Q - HHH.o HmH.Q NNH.Q moo.Q - HQo.Q mH@.= HNo.@ m@Q.@ - m@o.o @o@.= HHQ.Q @oo.o - o@@.o HmH.Q =mH.Q O - N N H c 1 H H H H 1 i 3 Hm N - H N _N H 1 m H H QH - OH wq ww HUOHQH @H> *V u>@-m* u>m1w H H x mcmhwmcowfimcox www øwHmxH>>mwHmv:æuw .:uxHHHm>u H owHm>HmwmE wcmnwwcowfimnox »ma mwHoMH>>mwHmUcmuw .cuxflnww:mH H øfiHm>HowoE aflñmmxv wnficcmmmmëxax WCWHWWCÜÜMMÄMOM .www ®WH®Mfl>>NÜHßUCNUW .Güvflfiähflkrß ÜÜ-Hflxfflßfiüå wcmnwwcovfiwøox www owHoxH>>:fiHs1:sum .fluxfiawwcwfl H owHw>HoflmE HHHMHV HHQHHHENHH wcmpwwcoflfimcox wmm mwHoxH>>wwHuw:mum .:@xHHHm>w H w1Hm>HofioE wcmHmw:owHm:ox “mm omHoxH>>mwHnwcmum .cuxfinvmcmfi H o1Hm>HofioE “Hää uowofi wH> Hommxmcowomäznx 464 469 33 wcwHwwcøwHw:ox www mwHmxH>>mwHww:mHw .:wxHHHm>u H owHm>H@®oE wcmHwwc@wHw:ox www owHmxH>>mwHmw:mHm v mfiñmmxv m:H::mmwmENHx .:uxHHww:mH H mwHm>HwwmE wcmHmm:mwHm:ox wmm mwHwxH>>mwHmw:mHw .cHxHHHm>H H mvHm>H@wmE u w:mHwm:mwHwmox wma wwHmxH>>mwHmw:wHw .:uxHHwwcmH H mw»m>Hmw@E iaf äga mcmHmwcmwHwcox »mm mwHwxH>>æwHmfi:mHw .cHxHHHm>u H øwHm>Høw@E o wcwHww:ofiHHcox Hmm øwHoxH>>mwHww:nHm .cuxHHwm:mH H øfiHm>HovoE H w m N . ßfiñßv GHG E Hx Hmm Q - @wH HHH Hmm O - HHH HHH HHH Q - WHHH HHHH mH@H @H I Hm HHH wmm HH - HH HH HHH HHH - HNHH Hw@H HHHN Q@Q.Q - @°o.o Ho@.@ @Q@.@ o@Q.o - H=Q.@ HQ@.= HøQ.@ Q@o.Q - HHH.O @HH.o QHH.o H@Q.Q - HHo.@ mH@.= H~o.@ Noo.@ - w@@.o @Q=.@ mHQ.o æo@.o | H@@.@ >NH.Q H~H.ø H - H H H H - H H H H - mm Hm Qm H - N N H H - H H .H HH - Hm Qm mm HUOQHH wH>**V u>@-m** u>@-w H H H uoßøH fiH> Honwxmzommmäæwx 464 469 34 Följande fotnoter hänför sig till tabell II. 1.

Zl 13. 14. . 16. 17. 18. 19.

. ASTM D1746-70 . ASTM D2457-70 ASTM D882-81 Alla värden i tabell II är medelvärden, som erhållits ur fyra (4) upprepade försök.

. C. L. är konfidensgräns - till exempel om det mätta medel- @ värdet var 10 och C. L. vid 95 % var 2, och om 100 uppre- pade försök gjorts, skulle 95 av dem ha ett värde mellan = 8 och 12, inklusive.

ASTM D882-81 ASTM D882-81 . ASTM D1938-79 ASTM Dl004-66 (reviderad 1981) . ASTM D3420-80 ASTM DlO03-61 ASTM Dl003-61 (reviderad 1977) (reviderad 1977) (reviderád.l978) (reviderad 1977) Föreslagen ASTM standard l2.2.ll på sidorna 85-89 i för- slag ll till Standard Guide for the Selection of Stretch, Shrink, and Net Wrap Materials daterad 23 november 1983.

Se fotnot 13 ASTM D882-81 ASTM D882-81 ASTM D2732-70 (reviderad 1976) ASTM D2838-81 (krympkraft = krympspänning X filmtjocklek i mikroinch x 1000) ASTM D2838-81 Sammanställningen ovan av rivutbredningsdata visar att standardavvíkelsen och den maximala konfidensgränsen för detta värde för utföringsformerna X och Y är nästæilika hög eller hög- re än'de rapporterade medelvärdena. På samma sätt visar rivbe- ständighetsdata liten förbättring av den uppmätta rivbestän- digheten hos utföringsformerna X och Y jämfört med K. Dessa oväntade resultat betraktas vara låga i jämförelse med subjek- tiv utvärdering. Andra försök att erhålla mer meningsfulla da- * ta uppnådde liknande resultat. Dessa resultat tros indikera att den mekanism som åstadkommer någon uppmätt ökning i riv- egenskaperna hos filmen är mycket variabel med låga rivhastig- heter. Ett försök att utvärdera dessa material vid högre riv- 364 469 hastigheter med ett oberoende försökshjälpmedel s som en riv- testare av Elmendorf-typ gav mer överensstämmande resultat, fastän en viss grad av varierbarhet i de fem upprepade för- söksvärdena, som avlästes för varje film,fortfarande var tyd- lig. Dessa resultat visas i tabell III nedan.

Tabell III Elmendorf-riv-test Arkbelastningsinstrument X Y K längdríktning 80 gram 144 gram 16 gram tvärriktning 40 gram 144 gram 16 gram Ovanstående värden är medelvärden, som erhållits från fem (5) individuella upprepade mätningar.

Ett andra Elmendorf rivtest genomfördes internt för att bestämma om dessa resultat var reproducerbara. Dessa resultat visas i tabell IV nedan.

Tabell IV Prov I längdriktning I tvärríktning X 96 gram 32 gram 64 gram 32 gram 64 gram 32 gram 96 gram 32 gram Medelvärde på X 80 gram 32 gram Y I 96 gram 96 gram 160 gram 128 gram 160 gram 160 gram 96 gram 128 gram Medelvärde på Y 128 gram 128 gram K 32 gram 0 gram 32 gram 32 gram 64 gram 32 gram 32 gram 32 gram Medelvärde på K 40 gram 24 gram När en fackman på området läser de data som anges i ta- bell IV, skall han vara medveten om att den angivna skalan an- ger data med 32 grams ökning. Sålunda är varje avläsning exakt till en grad av I (plus eller minus) 32 gram. Tabell IV ihop- samlades till huvudsaklíg överensstämmelse med ASTM D 1922-67 (reviderad 1978). Provbitens form överensstämde inte med den 464 469 S6 som erfordrades i nämnda standard på så vis att provbiten var en rektangel på cirka 7,5 cm gånger cirka 6,3 cm.

Det skall förstås att den detaljerade beskrivningen och de specifika exemplen, som anges i de föreliggande föredragna utföringsformerna enligt uppfinningen endast är givna som il- lustration, eftersom ett flertal förändringar och modifie- ringar inom uppfinningens ram och anda skall vara uppenbara för fackmannen på området vid översyn av ovan detaljerade be- skrivning och exempel.

Claims (8)

37 464 469 PATENTKRAV

1. Femskiktsfilm, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar ett kärnskikt innehållande en sampolymer av eten och vinylacetat; två mellanskikt, som vart och ett gränsar till kärnskik- tet, vilka mellanskikt innehåller en linjär polyeten med låg densitet; och två ytskikt innehållande en sampolymer av eten och vinyl- acetat.

2. Film enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att kärnskiktet dessutom innefattar en linjär polyeten med låg den- sitet eller en polyetenhomopolymer med låg densitet.

3. Film enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att kärnskiktet väsentligen består av en blandning av cirka 60 vikt- procent av en eten-vinylacetatsampolymer med från cirka 8,4 till cirka 9,4 viktprocent enheter härledda från vinylacetat och cirka 40 viktprocent av en linjär polyeten med låg densitet av cirka 0,920 g/cmš.

4. Film enligt något av kraven l - 3, k ä n n e t e c k - n a d av att kärnskiktet och båda ytskikten samtliga innefattar samma eten-vinylacetatsampolymer.

5. Film enligt något av kraven l - 4, k ä n n e t e c k - n a d av att den har en krympspänning vid 96°C i tvär- och längdriktningen av minst 2758 kPa och en brottöjning vid ZSOC i både tvär- och längdriktningen av minst 198%.

6. Film enligt något av kraven l - 5, k ä n n e t e c k - n a d av att den är tvärbunden.

7. Film enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att 'den är tvärbunden med en strâlningsdos motsvarande från cirka 4 till 8 Mrad.

8. Film enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att den är tvärbunden med en strâlningsdos motsvarande cirka 5 Mrad.