SE463945B - Ansaettare foer saadana artilleripjaeser som laddas med granat och drivkrutladdning var foer sig - Google Patents

Description

463 945 för själva drivkrutladdningen blir den sträcka som ansättaren måste förflytta granaten in i eldröret relativt lång.

Dessutom måste granaten drivas in med en viss kraft för att den skall sitta kvar där även då pjäsen står i sin maximala eleva- tion. Detta ger vid renodlat axiellt förskjutbara ansättare förhållandevis långa konstruktioner medan de hittills kända mer kompakta ansättarkonstruktionerna fått förlita sig på en relativt lång s k friflykt för granaten vilket innebär att denna har kontakt med ansättaren under endast en relativt kort del av ansättningssträckan från laddläget till ansättnings- läget men att granaten under denna kortare del av ansättnings- sträckan ges en tillräcklig hastighet för att efter det att kontakten med ansättaren upphört genom en kombination av den erhållna hastigheten och den egna tyngden fortsätta in i sitt ansättningsläge med tillräcklig kraft för att ge önskat grepp i eldrörsräfflingen.

Ett exempel på dylik ansättare med lång friflykt för granaten finns beskriven i DE-OS 3.607.006. En lång friflykt innebär emellertid en osäkerhetsfaktor eftersom man då får en dålig kontroll av hur god ansättningen verkligen blir i varje särskilt fall. Ändamålet med föreliggande uppfinning är nu i första hand att erbjuda en ansättare med kort friflykt och en mycket kompakt konstruktion. Dessutom består ansättaren enligt uppfinningen av få och okomplicerade och därför robusta delar.

Vidare har konstruktionen enligt uppfinningen gjort det möjligt att vid hydraulisk drift av ansättaren begränsa antalet hydraulanslutningar till ett minimum samtidigt som dessa an- slutningar tack vare ansättarens speciella utformning kan göras i form av fasta anslutningar på pjäsens rekylmantel, som alltså ej deltar i pjäsrekylen vilket även det är mycket fördelaktigt med tanke på såväl driftsäkerheten som servicebehovet. o 463 945 Ovan uppräknade goda egenskaper hos ansättaren enligt upp- finningen kommer bland annat till sin fulla rätt då det gäller att modernisera äldre typer av ursprungligen manuellt laddade i pansartornskyddade pjäser av vilka det finns ett mycket stort antal från sextio- och början av sjuttiotalet och vars värde skulle ökas i mycket stor utsträckning om de kunde förses med hel- eller halvautomatiska laddsystem istället för sina tidigare i de flesta fall helt manuella laddsystem. I och med att dessa pjäser redan är monterade i pansartorn med begränsat innerutrymme blir kraven pá kompakta laddsystem mycket stora.

Dessutom mäste laddsystemet kunna monteras på plats utan större ingrepp på pjässystemet som sådant eller dess eventuella hjälpsystem.

Ansättaren enligt uppfinningen är sålunda i första hand avsedd för sådana artilleripjäser som laddas med granaten och driv- krutladdningar (karduser) var för sig. Ansättaren skall vid laddningen av pjäsen förskjuta granaterna från ett laddläge helt eller delvis utanför pjäsens bakre laddöppning till granatens ansättningsläge framom det för drivkrutet avsedda laddutrymmet i eldrörets bakre del. Denna förskjutning är som nämnts redan i nuläget relativt lång och längre torde den bli i framtiden eftersom granaterna pà senare tid har en tendens att bli allt längre och slankare i samband med att man ökat artilleriets skottvidder. Beträffande kravet på att driva in granaterna med en viss kraft i ansättningsläget så att de kvarstannar där även då pjäsen står i sin högsta elevation kan nämnas att de ovan nämnda pansartornskyddade pjäserna ofta är av haubitstyp och har en max elevation om 75-800 relativt mark- planet.

Till laddläget omedelbart utanför eldrörets bakre laddöppning förs granterna antingen på en insvängbar s k laddvagga vanligen försedd med speciella fasthållningsorgan för granaterna eller också placeras granaterna manuellt i laddläget. Med en lämplig utformning på laddvaggans upphängning kan man få denna att svänga in granaten åtminstone en bit_in i pjäsens laddöppning. 463 945 Detta underlättar givetvis ansättningen.

Ansättaren enligt uppfinningen är i likhet med de flesta andra ansättare utformad att gripa bakom granten och skjuta denna framför sig från laddvaggan till granatens ansättningsläge inne i eldröret. Som redan påpekats eftersträvas här kortast möjliga friflykt för granaten. Vi har nu lyckats åstadkomma en maximal slaglängd för ansättaren enligt uppfinningen inom ett minimalt utrymmesbehov genom att dela upp den på två, medelst en tvärarm med varandra förbundna parallellt med varandra och med eldröret från och till sina respektive nollägen axiellt förskjutbara kolvcylindersystem bestående av en primär- och sekundäran- sättare vars sammanlagda slaglängd motsvarar den sträcka som ansättaren skall följa granten och varvid primâransättarens cylinder är oförskjutbart anordnad relativt pjäsens rekylman- tel medan tvärarmen är förbunden med primäransättarens förskjutbara kolvstång medan sekundäransättarens cylinder är fast förbunden med tvärarmens andra ände. Dessutom gäller att primäransättarkolvens utskjutningsriktning är riktad bakåt längs pjäsens eldrör och lika med sekundäransättarkolvens in- dragningsriktning, vilket i sin tur innebär att sekundäran- sättarkolvens utskjutningsriktning är riktad framåt i eldrörs- riktningen. De bägge samverkande ansättarna är vidare monterade på pjäsen på sådant sätt att då primäransättaren är helt ut- skjuten och sekundäransättaren helt indragen så befinner sig sekundäransättarens främre del d v s främre delen av dess kolvstång omedelbart bakom en på laddvaggan e dyl belägen granat. Med denna utformning på ansättaren åstadkommes ansätt- ningen genom en kombination av utskjutning av sekundäransätta- ren och indragning av primäransättaren.

Enligt uppfinningen är ansättaren dessutom så utformad att den, så länge den inte sträcker sig in i eldrörets laddutrymme, kan , vridas åt sidan omkring tvärarmens fäste vid primäransättaren så att sekundäransättaren helt vrides bort parallellt vid sidan om eldrörsaxeln d v s bort från eldrörets bakre laddöppning. 463 945 Genom indragning av primäransättarkolven kan då hela ansätta~ ren överföras till ett viloläge bredvid eldröret.

Möjligheten att på detta sätt föra sekundäransättaren åt sidan utnyttjas även med fördel efter ansättningen för att underlätta insvängningen av laddvaggan med en ny granat. Vid avfyringen innebär denna möjlighet även att inget separat utrymme för an- sättaren krävs bakom pjäsen vid dennas rekyl.

Ansättaren enligt uppfinningen har närmare definierats i de efterföljande patentkraven och skall nu något ytterligare beskrivas tillsammans med det på bifogade ritningar visade utföringsexemplet.

Av figurerna visas: Fig 1 ett snitt genom ett pansartorn med monterad artilleripjäs med hög elevation och försedd med ansättaren enligt upp- finningen.

Fig 2 visar i annan skala ett snitt genom bakre delen av ett eldrör försett med ansättaren enligt uppfinningen i dess främsta läge (ansättningsläget).

Fig 3 visar samma pjäs som fig 2 sedd bakifrån men här i momentet omedelbart innan laddvaggan svängts in pà plats bakom eldröret.

Fig 4 visar i annan skala en perspektivbild med fler naturtrogna detaljer av bakre delen av en artilleripjäs försedd med ansättaren enligt uppfinningen där ansättningen just påbörjats.

Fig 5 visar principen för ansättaren. 463 945 Fig 6a-e visar i mindre skala principerna för hur ansättaren fungerar (vridfunktion har för tydlighets vinnande utelämnats på dessa figurer).

Det på fig 1 visade pansartornet 1 som t ex kan ingå i banddriven pansrad haubits innehåller en haubits 2 vars bak- stycke slutar vid 3 men vid rekyl går ned till det markerade läget 3a. Pjäsens på bilden öppna kammarskruv är markerad 4. En ansättare 5, en laddvagga 6 och slutligen en granat 7 som är på väg att ansättas skymtar även på figuren. (För närmare detaljer om laddvaggans och ansättarens utformning hänvisas till övriga figurer). Dessutom visar fig 1 en laddare 8 vars uppgift är att tillse att rätt granat från granatförrådet 9 hamnar på laddvaggan 6. I det antydda fallet antas att laddaren 8 manuellt placerar granaterna på laddvaggan 6 som sedan svängs in för ansättning av granaten. Även förflyttningen av grana- terna till laddvaggan kan dock automatiseras men det har inget med uppfinningen att göra varför det ej kommer att diskuteras här.

I den mån detta har varit möjligt har motsvarande detaljer givits samma hänvisningsbeteckningar på de olika figurerna.

Pâ fig 2 till 4 finns fler detaljer än på fig 1 men även pá fig 4 heter pjäsbakstycket 3 och vid detta är kammarskruven 4 fäst. Framom den öppna kammarskruven 4 ligger pjäsens laddöppning 10 och framom detta det för drivkrutladdningen av- sedda laddutrymmet ll (endast fig 2). Laddvaggan 6 (se fig 4) är upphängd i svängarmarna 12 och 13 och den manövreras medelst hydraulcylindern 14. För fasthållning av granaten 7 på laddvaggan fram till ansättningen finns vidare ett hydrauliskt manövrerat fasthållningsdon 15.

Ansättaren 5 består av en primäransättare 16 bestående av en i detta fallet vid rekylmantelns ovansida fäst hydraulisk cylinder 17 och en parallellt med eldrörets förlängning bakåt i 463 945 pjäser: riktning utskjutbar kolvstàng 18. Parallellt med primäransättaren och manövrerad av denna är vidare en axiellt förskjutbar styrbalk 19 anordnad. Denna innehåller i sin tur en oljereserv för hydraulsystemet. Utformningen av den senare kommer närmare att diskuteras i samband med fig 5 och 6a-e.

Kringvridbart anordnad vid styrbalkens 19 och primäransättar- kolvens gemensamma ändstycke 20 är en tvärarm 21 fäst och vid tvärarmens andra ände är cylindern 23 för en sekundäransättare 22 fäst. Dennas kolvstång har beteckningen 24. Sedkundäran- sättarens kolvstång har sin utskjutningsriktning in i eldrö- ret 2.

För att ansättaren skall kunna föras åt sidan från laddöpp- ningen 10 finns en vridfunktion bestående av en hydraulcy- linder 25 som påverkar en splinesaxel 26 vid vilken ett kugghjul 27 är ovridbart förbundet. Då kugghjulet 27 kring- vrids påverkar detta i sin tur ett andra kugghjul 28 som är fast förbundet med tvärarmen 21 som därvid kringvrides. Som framgår av bl a fig 3 kan sekundäransâttaren på detta sätt förflyttas mellan de två på figuren visade lägena I respektive II där läge I är ett viloläge och läge II ansättningsläge.

Som vidare framgår av fig 2 når sekundäransättaren vid maximal utskjutning kombinerad med en helt indragen primäransättare fram till ändläget S. I figuren är vidare granatens ansätt- ningsläge A markerat med streckade linjer. Mellan lägena S och A ligger en kortare friflyktsträcka som granaten passerar som en följd av den hastighet som den bibringats innan den når ändpunkten S för ansättarens påskjutning.

Ansättningen följer alltså följande schema: Granten 7 placeras av laddaren 8 i laddvaggan 6. Förutsatt att laddöppning 10 nu är öppen genom att kammarskruven 4 fällts åt sidan så kan laddvaggan 6 med hjälp av kolven 14 svängas in i laddöppningens 10 mynning. Nästa steg blir att aktivera den i viloläget I belägna ansättaren 5 vid_yi1ken först primäran- 463 945 sättaren 16 förskjuts till sitt fullt utskjutna bakre läge, därefter vrids tvärarmen 21 med sekundäransättaren 22 till läge II med hjälp av kolven 25,. axeln 26 och kugghjulen 27 och 28.

Då sekundäransättaren 22 nått läge II kommer dess yttre ända att befinna sig omedelbart bakom granatens 7 bakända. I detta e» P4 läge aktiveras ansättningen samtidigt som kvarhållningsorganet 15 frigöres. Vid ansättningen skall primäransättaren dras in till helt indraget läge och sekundäransättaren skjutas ut helt.

Dessa bägge aktiviteter görs antingen efter varandra eller ännu hellre delvis samtidigt eftersom hastigheterna då adderas.

Bästa resultatet uppnås om primäransättaren, som lämpligen har den längsta slaglängden, först startas och drivs ensam en första sträcka med relativt låg hastighet och först därefter startas sekundäransättaren och drivs parallellt med primäransättaren. Ansättarnas hastigheter kommer då att adde- ras under sista delen av granatens ansättning varigenom erforderlig ansättningshastighet uppnås. Då sekundäransätta- ren 22 med sin ytterända nått läge S skall granaten 7 ha fått en hastighet som räcker för att granaten av egen kraft skall passera sträckan A-S och ändå ha en tillräcklig rörelseenergi då den når A för att fästa granaten mot räfflornas bommar i ansättningsläget framom A.

Av laddoperationen återstår nu endast att, sedan laddvaggan svängts åt sidan, tillföra drivkrutet i laddutrymmet 11 bakom granaten samt att stänga kammarskruven.

Principerna för hydraulsystemet skall nu något närmare beskrivas tillsammans med figurerna 5 och 6a-e.

Figurerna överensstämmer med undantag för skalan och för att Vridfunktionen, för tydlighets vinnande utelämnats på fig 6a-e.

Huvuddelarna har samma referenser som på övriga figurer även om vi varit sparsamma med att rita ut dessa på fig 6a-e.

Vridfunktionen är, där den förekommer på fig 5, något förenklad jämfört med övriga figurer. 463 945 Som framgår av figurerna utgör primäransättarens 16 cylinder 17 en sammanbyggd enhet med styrbalken 19 och dess däri inbyggda oljereserv. Om man bortser från vridcylindern 25 som har egna anslutningar för hydrauloljan finns det fyra anslutningar 29-32 för styrning av ansättarens olika funktioner. Samtliga dessa anslutningar sitter pá primäransättarens och styrbalkens relativt pjäsens rekylmantel stillastående delar. Styrbalken 19 fràn fig 4 motsvaras funktionsmässigt i principskisserna pà fig 5 och 6a-e av kolvstàngen 19' som skiljer sig något ut- seendemässigt men ej funktionsmässigt från de övriga figurerna.

Kolvstànden 19' är förskjutbart lagrad i cylindern 33 som utgör den tidigare i texten omnämneda oljereserven. Cylindern 33 är fast sammanbyggd med primäransättarens cylinder 16. Genom att delen 16+33 är fast kan även anslutningarna 29-32 göras fasta vilket är mycket fördelaktigt med tanke på konstruktionen, servicen och driften.

Primäransättarens förskjutbara kolvstàng 18 motsvarar helt övriga figurer.

Vridfunktionen är schematiskt ritat och ligger här vid 34 medan tvärarmen 21 och sekundäransättaren 22 idêmässigt helt överens- stämmer med övriga figurer.

Av hydrauloljeanslutningarna har 29 tillgång till primäran- sättarens retursida 35 och 30 tillgång dess utskjutningssida 36 medan 31 mynnar i reservoljeförràdets ena sida 37 för att därifrån via en överledning 38 genom kolvstàngen 19' och tvärarmen 21 nå fram till sekundäransättarens 22 utskjutnings- sida 39 medan anslutningen 32 mynnar på andra sidan 40 om kolven 41 på kolvstàngen 19'. Kolven 41 avdelar denna del av oljeförrådet från dess andra sida 37. Från utrymmet 40 har an- slutningen 32 tillgång till sekundäransättarens retursida 42 via en andra kanal 43 som även den går genom tvärarmen 21 och mynnar vid sekundäransättarens retursida 42. 10 463 945 Av de olika figurerna 6a-e gäller att 6a markerar nolläget i läge I och 6b utskjutning av primäransättaren därefter sker vridning till ansättningsläget II medan fig 6c visar en påbörjad ansättning och fig 6d den returnerade ansättaren just före àtervridningen till läge I varefter fig 6e visar indrag- ningen av primäransättaren.

Funktionen blir nu med utgångspunkt från fig 6a som alltså visar nolläget att man för att aktivera ansättaren (se fig 6b) lägger ett tryck pà anslutningen 30 samtidigt som en dränering sker via anslutningen 29. Vid 31 sker samtidigt en dränering och en påfyllning vid 32. Samtidigt trycks hydraulolja via kanalen 43 in till sekundäransättarens 22 retursida.

Då primäransättaren nätt sitt yttersta läge svängs ansättaren åter från läge I till läge II. Detta sker alltså mellan fig 6b och 6c.

För aktivering av ansättarfunktionen läggs ett tryck pà 29 som drar in primäransättaren vilket alltså kräver en dränering via 30. Om man samtidigt lägger ett tryck på 31 så kommer sekundär- ansättaren att aktiveras via kanalen 38 förutsatt att en dränering sker via 32. Detta visas närmast på fig 6c.

Efter ansättningen skall sekundäransättaren dras in och primär- ansättaren skjutas ut för att hela ansättaren skall kunna föras undan till sitt viloläge. De förstnämnda bägge rörelserna initieras mer eller mindre samtidigt genom att man lägger ett tryck på 30 och 32 och dränerar via 29 och 31. Sekundäran- sättarens retursida når hydraulvätsketrycket från 32 via kana- len 43. Figur 6d visar ändläget av dessa rörelser.

Mellan fig 6d och 6e svängs ansättaren åt sidan till vilolä- get (I) med sekundäransättaren vid sidan av eldröret varefter primäransättaren åter dras in vilket visas på fig 6e medan sekundäransättaren hålls tillbaka i sitt nolläge. Här ligger trycket på 29, dränering via 30 och 32 och påfyllning via 31.

U 463 945 Uppfinningen är inte begränsad till det ovan diskuterade utföringsexemplet utan den kan modifieras inom den i patent- kraven definierade uppfinningstanken.

Claims (8)

AZ 463 945 PATENTKRAV

1. Ansättare (5) för sådana artilleripjäser som laddas med granat (7) och drivkrutladdning var för sig, avsedd att vid ladd- ningen förskjuta granaterna (7) från en i omedelbar anslutning till pjäsens (2) laddöppning (10) insvängd laddvagga (6) eller motsvarande pà vilken respektive granat (7) förs fram till laddöppningen (10), in i pjäsen (2) samt att driva in granaten (7) till dess ansättningsläge (A) i pjäsens (2), framom för driv- krutladdningen avsett laddutrymme i direkt kontakt med eldrörs- räfflingens bakre del, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att ansättaren (5) som vid förflyttningen av granaten (7) griper bakom denna och skjuter den framför sig från laddvaggan (6) genom pjäsens laddutrymme till dess ansättningsläge (A) längst fram i laddutrymmet är uppdelade på tvâ, medelst en tvärarm (21) med varandra förbundna, parallellt med eldröret från och till ett nolläge axiellt förskjutbara kolvcylindersystem (16 och 22) utgörande en primär- (16) och en sekundäransättare (22) vars sammanlagda slaglängd motsvarar den sträcka som ansättaren (5) skall följa granaten (7) och varvid primäransättarens cylinder (17) är oförskjutbart anordnad relativt eldrörets rekylmantel medan tvärarmen (21) är förbunden med dess förskjutbara kolv (18) medan sekundäransättarens cylinder (23) är fast förbunden med tvärarmen (21) och varvid utskjutningsriktningen för primäran- sättarens kolv (18) är riktad bakåt längs eldrörets bakre del (3) medan sekundäransättarens kolv (24) i arbetsläget har sin utskjut- ningsriktning riktad framåt in i pjäsens (2) laddutrymme och var- vid sekundäransättaren (22), då primäransättarens kolv (18) är i lr 463 945 fullt utskjutet läge men den egna kolven (24) i helt indraget läge greppar omedelbart bakom den på laddvaggan liggande granaten (7).

2. Ansättare enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a d d ä r- a v att primär- (16) och sekundäransättarnas (22) sammanlagda slaglängd är lika med ansättarens (5) önskade hela slaglängd varvid ansättarens bakersta läge motsvaras av en helt utskjuten primäransättarkolv (18) och en helt indragen sekundäransättarkolv (24) medan dess främsta läge motsvaras av en helt indragen primäransättarkolv (18) och en helt utskjuten sekundäransättarkolv (24).

3. Ansättare enligt krav 2 k ä n n e t e c k n a d d ä r- a v att tvärarmen (21) och därvid fäst sekundäransättare (22) är så utformad att den kan vridas från ett första viloläge (I) där sekundäransättarens förlängning ligger vid sidan av eldröret till ett andra aktiveringsläge (II) där sekundäransättarens förlängning sammanfaller med eldrörets centrumaxel.

4. Ansättare enligt något av kraven 1-3 k ä n n e t e c k- n a d d ä r a v att förskjutningen av primär- (16) och sekundär- ansättarnas (22) kolvcylindersystem är anslutna till ett hydrau- liskt styrsystem för manövrering av respektive kolvcylindersystem.

5. Ansättare enligt krav 4 k ä n n e t e c k n a d d ä r- a v att även kringvridningen av förbindelsearmen (21) sker medelst en därmed direkt eller indirekt förbunden hydraulcylinder (25).

6. Ansättare enligt ett eller flera av kraven 1-5 k ä n - n e t e c k n a d d ä r a v att primäransättarens kolv (18) har längre slaglängd än sekundäransättarens kolv (24).p

7. Ansättare enligt krav 3 k ä n n e t e c k n a d d ä r- a v att primäransättaren (16) är anordnad att förskjuta en styr- balk (19) vid vars ytterända tvärarmen (21) är vridbart lagrad.

8. Ansättare enligt krav 7 k ä n n e t e c k n a d d ä r- /L/ 463 945 a v att en oljereserv är anordnad inne i styrbalken (19) och att denna oljereserv avdelas i tvâ delar av en med primäransättaren förskjuten kolv (41) medan sekundäransättarens utskjutnings- respektive retursidor är via genom kolvstàngen (19') löpande kanaler (38 och 43) förenade med oljereserven pà olika sidor om nämnda kolv (41) varvid dessa olika sidor av oljereserven är försedda med var sin anslutning (31, 32) till hydraulsystemet. h!!