SE463597B - Straengsprutbar tandkraem innehaallande iota-karrageenan - Google Patents

Description

4s in 10 l5 20 25 30 OJ U'1 'k C? ~<| använts i sådana tandkrämer, tenderar att med tiden tjockna. Ett liknande problem uppträder när ett kisel- syrahaltigt polermedel såsom kiseloxid-xerogel, vatten- haltig kiseloxid, utfälld kiseloxid eller amorf kisel- oxid innehållande bunden aluminiumoxid, väsentligen mot- svarande ett aluminiumoxidsilikat såsom natriumalumi- niumoxidsilikat,utnyttjas. K-karrageenan gelningsmedel, som också rekommenderats, tenderar att göra att dessa tandkrämer blir tunna när de skjuvas vid passagen genom ett behållarmunstycke.

Tandkrämer som tjocknar blir allt svårare för en konsu- ment att strängspruta från en tandkrämstub över en viss tidsperiod. Med andra ord kan konsumenten behöva öka trycket på en tandkrämstub innehållande en sådan tand- kräm under användningsperioden för att mjuka upp eller överföra i vätskeform den halvfasta tandkrämsmassan för att rit kunna strängspruta denna. Detta har tidigare inte va- något större problem, eftersom sammansättningarna kan justeras genom att använda mindre gelningsmedel för att vid tet att trycket för strängsprutning av den önskade mängden tand- erhålla en balans så att den inte är alltför mjuk användningens början och inte alltför tjock vid slu- och under alla omständigheter har konsumenterna lätt anpassa sig genom att pålägga den det nödvändiga kräm på tandborstens strån.

Tandkrämer, som är tunna vid strängsprutning från en tub, har också tolererats under användning om de stelnar till en mer fast form på tandborstens strån inom ett par se- kunder. Sålunda kunde typen av gelningsmedel varieras i hög grad för tandkrämer paketerade i tuber. Sålunda har Copenhagen Pectin Factory, Ltd., Little Skensved, Danmark, ett dotterföretag till Hercules, Inc., i Wilmington, 10 15 20 25 30 '> fn N in 'O *J Delaware, USA föreslagit sin produkt Genuvisco typ 0819, enirkarrageenan, som en tänkbar förtjockare för tand- kräm. I-karrageenan försåld av Marine Colloids Division av FMC Corp. i Springfield, New Jersey, i form av Vis- carin TP-5 harockså föreslagits för eventuell använd- ning i tandkräm med tandkrämer innehållande dikalcium- fosfat eller kiseloxid. Sålunda har rkarrageenan före- slagits som förtjockningsmedelskomponent tillsammans medlviarrageenan och alkalimetallalginat för en tand- kräm innehållande galaktan-galaktos enligt japanska pa- tentpublikationen 56 ll57ll, publicerad september ll, l98l i namnet Lion Dentifrice Ltd. Xantan är en annan typ av gelningsmedel, som kan användas för att göra ett dikalciumfosfat- eller kiselsyrahaltigt polermedel mind- re benäget att tjockna.

När en tandkräms dispenser, som arbetar mekaniskt eller genom tryckskillnad utnyttjas, är inte konventionell teknik för reduktion av tjockningen hos tandkräm inne- hållande dikalciumfosfat eller kiselsyra innehållande polermedel helt tillfredsställande. På liknande sätt är, eftersom tendensen att övergå i vätskeform ökas under skjuvning och strängsprutning, särskilt från tryckpåver- kade dispenser, gelningsmedel som producerar tunna tandkrämer inte heller helt tillfredsställande eftersom de tenderar att vara alltför långsamma att åter anta fast form efter strängsprutning. När konventionella gel-- ningsmedel såsom natriumkarboximetylcellulosa eller hydroxietylcellulosa användes, blir tandkrämen för tjock för strängsprutning genom dispenserns munstycke eller strängsprutas endast med avsevärd svårighet. I själva verket är det så att om en tandkräm innehållande ett sådant gelningsmedel kan strängsprutas, blir den alltför tunn vid skjuvning. Medlrkarrageenan blir tand- krämen alltför tunn vid skjuvning. Reducerade andelar 10 15 20 25 30 ' x LM 0"! \C av dylika gelningsmedel tenderar att göra produkten allt- för mjuk eller vätskeformig, så att den inte ligger kvar uppe på tandborstens strån, när den strängsprutats, utan i stället blir platt och sjunker ihop. Alternativa typer av gelningsmedel såsom xantan tenderar att göra tandkrämen mjuk och trådig.

Helt oväntat har, bland alternativa typer av gelningsme- del,irkarrageenan visat sig ge utomordentlig reologi för en tandkräm innehållande polermedel såsom dikalcium- fosfat eller kiselsyra, när den skall strängsprutas från en mekaniskt eller tryckpåverkad dispenser. Detta är fallet när i-karrageenan användes som enda gelningsmedel.

Dessutom, närirkarrageenan användes i blandning med cel- lulosagelningsmedel, uppnås ytterligare önskade reolo- giska egenskaper för sådana gelningsmedel utan otillbör- lig tjockning. Det skall noteras att xantan inte är kompatibelt med cellulosagelningsmedel eftersom den kan innehålla cellulas.

En fördel med föreliggande uppfinning är att en tandkräm åstadkommes, som är lätt strängsprutbar från en meka- niskt eller tryckpåverkad tandkrämsdispenser med önskade reologiska egenskaper.

Ytterligare en fördel med föreliggande uppfinning är att önskade reologiska egenskaper för tandkräm, associerade med cellulosagelningsmedel, bibehålles under det att o- tillbörlig förtjockning av tandkrämen undvikes.

Ytterligare fördelar kommer att framgå av nedanstående detaljerde beskrivning.

Enligt vissa aspekter av uppfinningen, hänför sig denna till en tandkräm i en mekaniskt eller tryckpåverkad dis- l0 l5 20 25 30 penser innefattande cirka 20 - 80 vikt-% av en vatten- haltig humektant vehikel, cirka 0,1 - 5 vikt-% gelnings- medel och cirka 10 - 75 vikt-% polermedel, vilken tand- kräm som polermedel innehåller åtminstone cirka 20 vikt-% dikalciumfosfat, räknat på tandkrämens vikt, eller åt- minstone cirka 10 vikt-% av ett kiselsyrahaltigt poler- medel, varvid nämnda gelningsmedel är rkarrageenan 1 en mängd av cirka 0,1 - 2,5 vikt-%, räknat på tandkrämen, eller en blandning i en mängd av cirka O,l - 2,5 vikt-% av tandkrämen avirkarrageenan blandat med ett cellulosa- gelningsmedel i ett viktförhållandeírkarrageenan till cellulosagelningsmedel på cirka 99:l till cirka 1:3, och där det totala gelningsmedlet är närvarande i en mängd av upp till cirka 5 vikt-%.

I tandkrämskompositionen omfattar dentalvehikeln en vätskefas proportionerad med gelningsmedlet till bild- ning av en strängsprutbar krämig massa med önskad kon- sistens. Vätskefasen i tandkrämen omfattar huvudsakligen vatten och humektant såsom polyoler, innefattande gly- cerin, sorbitol, maltitol, xylitol, lågmolekylär poly- etylenglykol (t.ex. 400 eller 600), propylenglykol eller liknande innefattande lämpliga blandningar därav. Det är vanligen fördelaktigt att som vätskefas använda vat- ten och en humektant såsom glycerin, sorbitol eller polyetylenglykol, typiskt i mängder på cirka l0 - 55 vikt-% vatten och cirka 20 - 50 vikt-% humektant i en tandkräm innehållande dikalciumfosfat som huvudsakligt polermedel. I en tandkräm innehållande ett kiselsyrahal- tigt polermedel användes vanligen cirka 3 - 50 vikt-% vatten och cirka 20 - 70 vikt-% humektant.

Tandkrämen innehåller dikalciumfosfat- eller kiselsyra- haltigt polermedel innefattande en blandning därav i mängder på cirka l0 - 75 vikt-%. Dikalciumfosfat, när (TR Cxl 10 15 20 25 30 U". \f) detta ingår, omfattar åtminstone cirka 20 vikt-% av tand- krämen. Kiselsyrahaltiga polermedel, när sådant är när- varande, utgör åtminstone cirka 10 vikt-% av tandkrä- men, och typiskt cirka 10 - 50 vikt-%. Dikalciumfosfat kan användas i sin dihydrerade eller vattenfria form eller som blandningar därav i varje önskat förhållande.

Vanligtvis användes dikalciumfosfat i sin dihydratform.

Dikalciumfosfat är typiskt det enda polermedlet, men om så önskas kan mindre mängder (t.ex. upp till cirka 20 vikt-% av dentalkrämen och mindre än mängden av di- kalciumfosfat) av andra dentalt fördragbara vatteno- lösliga polermedel, som inte väsentligt interfererar med kompositionens enligt uppfinningen förmåga att befrämja munhygienen, vara närvarande. Kiselsyrahaltiga poler- medel, förutom att vara det huvudsakliga polermedlet, kan också utgöra ett ytterligare polermedel i kombina- tion med dikalciumfosfat. Andra typiska ytterligare po- lermedel innefattar hydratiserad aluminiumoxid, vatten- fri aluminiumoxid och kalciumkarbonat. En mindre mängd hydrerad aluminiumoxid (t.ex. cirka l %) motverkar el- ler till och med förhindrar tendensen hos vissa dental- krämer att separera eller "blöda" i sina tuber.

Kiseldioxidhaltiga polermedel innefattar en amorf kisel- dioxid innehållande bunden aluminiumoxid, som kan an- ses vara ett alkalimetall-aluminiumoxidsilikat med ett refraktivt index av från 1,44 till 1,47 och innehållan- de åtminstone 70 % kiseldioxid, upp till 10 % aluminium- oxid, såsom cirka 0,1 - 10 %, t.ex. cirka 0,1 - 3 %, fö- reträdesvis upp till cirka 20 % fukt, såsom cirka 0,5 - 10 %; och upp till cirka 10 % alkalimetalloxid. Typiskt har detta material en partikelstorlek inom intervallet l till 35 /nn, företrädesvis från 2 till 20 frn, t.ex. 2 till 4 fun. Det föredragna fuktinnehållet är l0 till 20 %, mätt genom antändning vid 10000 C och det typiska 10 15 20 25 30 463 597 alkalimetalloxidinnehållet är 5 till 10 %. Vanligen har polermedlet en fri skrymdensitet på upp till 0,2 g/cm3, såsom från 0,07 till O,l2 g/cm3.

En annan lämplig typ av polermedel är porös amorf kisel- syraanhydrid med en genomsnittlig partikelstorlek fö- reträdesvis understigande 20 /nn och över 1 jnn, en yt- area på åtminstone 200 m2/g, företrädesvis åtminstone 300 m2/g, och en skrymdensitet på åtminstone 0,15 g/cm3, företrädesvis åtminstone 0,30 g/cm3, såsom en dehydra- tiserad kiseloxidhydrogel (d.v.s. en xerogel), företrä- desvis av den välkända "regular density" eller "inter- mediate density"-typen. Exempel på dylika amorfa kisel- syraanhydrid-polermedel är "Syloid 63", "Syloid 72", och "Syloid 74" (SYLOID är varumärke) som beskrives i "The Davison Family of Syloid Silicas" publicerad av deras tillverkare, Grace, Davison Chemical Company.

"Santocel 100" från Monsanto (SANTOCEL är varumärke), är också ett lämpligt dentalt slipmedel. "Syloid 72" har en genomsnittlig partikelstorlek på cirka 4 fun, en ytarea på cirka 340 m2/g, och en skrymdensitet på cirka 1,77 g/cm3. För "Syloid 63" är motsvarande siffror cir- ka 9 /nn, cirka 675 m2/g och cirka 0,4 g/cm3. En kvali- tet av "Santocel 100" har en ytarea på cirka 239 m2/g och en skrymdensitet på cirka 0,24 g/cm3. Dessa amorfa kiselsyraanhydrider kan användas enbart eller i bland- ningar.

Vattenhaltig kiseloxid, som kan användas som polermedel, beskrives särskilt i den brittiska, publicerade patent- ansökningen 2 038 303A i namnet Grace G.m.b.H. Den vat- tenhaltiga gelen beskrives vanligen som uppvisande en genomsnittlig partikelstorlek på l till 30 /nn och: a) en ytarea på l till 600 m2/g, Ja.

CX 10 l5 20 25 30 u: 01 Vf) 8 b) en porvolym på 0,05 till 0,5 cm3/g, c) en produkt av ytarea ( m2/g) X porvolym (cm3/g) mindre än eller lika med 240, d) en beräknad pordiameter på 1,5 till 2,5 nm, och e) ett vatteninnehåll på mindre än 25 vikt-%.

Polermedel i form av syntetisk hydratiserad utfälld kiseloxid är icke en kiseloxidgel, xerogel eller aero- gel, utan erhålles som en finfördelad utfällning, såsom från en lösning av alkalimetallsilikat och syra. Va- riablerna koncentration, pH och temperatur väljes så att bildning av en kontinuerlig gelatinös massa för- hindras och så att utfällningen av kiseloxid i finför- delad form befrämjas, vilken lätt kan filtreras och tvättas.

Gelningsmedlet enligt föreliggande uppfinning är närva- rande i tandkrämen i en mängd av cirka 0,1 - 5 vikt-%.

Den kan enbart varairkarrageenan i en mängd av cirka 0,1 - 2,5 vikt-% eller en blandning av cirka 0,1 - 2,5 vikt-% rkarrageenanblandat med ett cellulosagelningsmedel, varvid viktförhållandet:bkarrageenan till Ce1lu10Sa9e1' ningsmedel uppgår till 99:l till cirka 1:3, företrädes- vis från cirka 2:1 till cirka 1:3 och särskilt cirka 2:1 till cirka 3:2 eller cirka 3:2 till cirka l:l, och den totala gelningsmedelsblandningen är närvarande i en mängd av upp till cirka 5 vikt-%, företrädesvis cirka 0,2 - 3 vikt-%. Sträckgränsviskositeten av tandkrämen ligger företrädesvis inom intervallet 2000 - 5000 dyn/cmz, företrädesvis cirka 2000 - 4000 dyn/cm2, från tidpunkten då tandkrämen stelnar efter framställningen under åt- minstone cirka tre månader när den förvaras vid rums- temperatur (mätt på Haake Rotovisco viskosimeter med användning av en profilerad SV IIP kopp). 10 15 20 25 30 465 597 Såsom nämnts ovan är i-karrageenan kommersiellt tillgäng- lig såsom Genuvisco typ 0819 och Viscarin TP-5 och har rekommenderats för användning i en tandkräm. Dylik an- vändning i en tandkräm beskrives i den japanska patent- publikationen 56 ll57ll i namnet Lion Dentifrice Ltd., där i-karrageenan nämns som en tänkbar komponent i ett gelningsmedelssystem tillsammans med k-karrageenan och alkalimetallalginat. I US patent 4 353 890 beskrives i-karrageenan som ett alternativ till k-karrageenan som ett tandkrämgelningsmedel, vari tandkrämen utsättes för mikrovågsstrålning för reduktion av tendensen hos karra- geenan i allmänhet att bli tunn under framställning.

Karrageenanet kan vara ensamt gelningsmedel eller blandat med andra gelningsmedel. Enligt föreliggande uppfinning kräver tandkräm innehållande i-karrageenan som skall för- packas i en mekaniskt eller tryckpåverkad dispenser icke mikrovågsstrålning.

Den kända tekniken som diskuterats allmänt ovan antyder inte att gelningsmedelssystem baserade på i-karrageenan kan bibringa tandkrämer innehållande dikalciumfosfat eller kiselsyrahaltiga polermedel den reologi som är nödvändig för långvarig strängsprutning från en meka- niskt eller tryckpåverkad dispenser.

Det skall noteras att US patent 4 029 760 beskriver en oral komposition i vilken i-karrageenin anges såsom va- rande ett antigingivitismedel alternativt till andra karrageeniner. Karrageeniner är kraftigt depolymeriserade derivat av karrageenaner. Karrageenaner tycks icke ge nå- gon antigingivitseffekt.

Tandkrämer framställes vanligen genom en kall process, t.ex. vid cirka 250 C, eller genom en varm process, t.ex. vid cirka 600 C. I-karrageenan kan användas antingen i -a l4r~ ~_. . 10 l5 20 25 Cx' LH MQ 10 kalla eller varma processer. K-karrageenan kan endast »Ia användas i samband med varmbearbetning.

Fysikaliska egenskaper för Genuvisco typ 0819 i-karra- geenan anges nedan: l. Viskositet för en 0,30-procentig lösning av GENU- VISCO typ 0819 i mjukt lösningsmedel framställt med en varm process (600 C): viskositet = 690 1 80 cP mätt på Brookfield visko- simeter LVT vid 25° c viskositet = ll0 1 17 cP vid 32 rpm viskositet = 70 1 ll cP vid 64 rpm viskositet = 45 1 7 cp vid 128 rpm mätt på HAAKE Rotovisco RV3 vid 25° c Viskositet för en 0,30-procentig lösning av GENU- VISCO typ 0819 i mjukt lösningsmedel framställt ge- nom en kall process (25° C): viskositet = 450 1 60 cP mätt på Brookfield visko- simeter LVT vid 2s° c viskositet = 85 1 13 cP vid 32 rpm viskositet = 55 1 8 cP vid 64 rpm viskositet = 37 1 6 cP vid 128 rpm mätt på HAAKE Rotovisco RV3 vid 250 C 3. Partikelstorlek: mindre än l % gummi på 0,075 mm testsikt (DIN 80, 200 US mesh) 4. Fuktha1t= mindre än 12 % * 4. pH: 8,5 1 1,5 i 0,5-procentig lösning ' i destillerat vatten vid 250 C 6. Färg: vit till kräm l0 l5 20 25 30 465 597 ll Viscarin TP-Sjrkarrageenan hade följande fysikaliska egenskaper: Färg: ljusbrun till brun Partikelstorlek: mer än 95,0 % genom en US standard- sikt, 250 nm (serie #60) Fukt: max 12,0 % (Cenco Moisture Balance) pH: 7,0 till 9,5, 1,5-procentig lösning, 3o° c Närjrkarrageenan blandas med ett cellulosagelningsmedel i en tandkräm innehållande dikalciumfosfatpolermede1 eller kiselsyrahaltigt polermedel, uppträdde inte för- tjockning som interfererar med strängsprutning från en mekaniskt eller tryckpåverkad dispenser och andra reo- logiska egenskaper såsom konsistens och motstånd gente- mot beröring förbättras. Typiska önskvärda cellulosagel- ningsmedel innefattar alkalimetall-karboximetylcellu- losa, metylcellulosa, hydroxietylcellulosa och hydroxi- propylcellulosa. Natriumkarboximetylcellulosa föredrages.

När det blandade gelsystemet är närvarande i en mängd av upp till cirka 5 vikt-% av tandkrämen, är cirka 0,1 - 2,5 % av tandkrämenírkarrageenan och viktförhållandet i-karrageenan till cellulosagelningsmedel uppgår till från cirka 99:l till cirka 1:3, företrädesvis cirka 2:1 till cirka 1:3, såsom cirka 3:2 till cirka 2:l eller cirka l:l. Sålunda kan en typisk tandkräm innehålla cir- ka 0,9 - 1,2 % totalt gelningsmedel innefattande cirka 0,3 - 0,9 % av varderajrkarrageenan och cellulosagel- ningsmedel, varvid viktförhållandet mellan dessa tvâ uppgår till från cirka 3:2 till cirka 2:1 eller cirka 2:1 till cirka 1:2.

Det skall noteras att de kvaliteter av natriumkarboxi- 463 l0 15 20 597 12 metylcellulosa som kan användas innefattar följande: tillverkare Hercules Wolff Walsrode Nyma Enka n Cros Uddeholm Hoechst Tabell 1 CMC-kvalitet 7MXF 7MFD 9M3lF 9M3lXF l2M3lXF 7MF l2M3lPD 7M8SXF Walocel CRT 1000 PA 09 Nymcel ZMF.33* Akucell AC l642* Akucell AC l632* Cellogen HP-SA Cekol MVEP Tylose CB 200** viskositet 300-500 300-500 900-1200 900-1200 900-1200 300-500 900-1200 200-800 700-1200 50-80 80-120 60-120 700-900 500-800 120-260 * l-procentig lösning (Brookfield; 25oC) ** Hoeppler viskosimeter (2 %; 200 C) Vidare kan följande hydroxietylcellulosakvaliteter användas: 10 15 20 25 463 597 13 Tabell 2 tillverkare HEC-kvalitet viskositet Hercules Natrosol 250M och MR 4500-6500 “ Natrosol 250 HR* 1500-2500 och 250 H* " Natrosol 250 HHR* 3400-5000 och 250 HH B.P.Chemicals Cellobond 5000 A 4200-5600 " Cellobond 7000 A 6000-7000 Hoechst Tylose H 4000 P** 3000-5000 “ Tylose H 10000 P** 7000-12000 * 1-procentig lösning (Brookfie1d; 25° c) 0 ** Hoeppler viskosimeter (2 6; 200 C) I-karragenanet och cellulosagelningsmedel kan blandas samman mekaniskt före blandningen med dentalkrämve- hikelns vätskefas eller kan de blandas separat med väts- kefasen genom varmbearbetning (typiskt cirka 600 C) eller kallbearbetning (typiskt cirka 25Q C).

Syntetiska finfördelade kiseloxider såsom de som säljes under namnet "Cab-0-Sil M-5", “Syloid 244", “Syloid 266", "Aerosil D200" och blandningar därav kan också användas, t.ex. i mängder av från 0,5 till 20 %, för befrämjande av tandkrämens tjockning, särskilt när tandkrämen inne- håller kiselsyrahaltigt polermedel. Mängder inom inter- vallet cirka 5 - l0 vikt-% föredrages.

Tandkrämen förpackas i en behållare från vilken den lätt kan strängsprutas såsom en tryck- eller mekaniskt pâ- verkad dentalkrämdispenser. De reologiska egenskaperna är väl lämpade när en mekaniskt påverkad dispenserings- JT: . f1\ 10 15 20 25 30 \..fl 1 G4 ( "1 I 1 \n~ \1 14 behållare av den typ som beskrives i den brittiska pa- tentansökningen 2 070 695A, publicerad den 9 septem- ber, 1981 användes. Denna utmatningsbehållare omfattar ett utmatningsmunstycke, en anspänningsdel, en central stång, en kolv och ett handmanöverdon. Innehållet i den- na publicerade ansökan skall anses utgöra en del av den- na beskrivning. Tryckdifferential-utmatningsbehållare kan vara av aerosol- eller vakuumtyp.

Fördelarna med föreliggande uppfinning är särskilt tyd- liga när en tryckdifferentialdispenser användes, efter- som dylika dispensers har mycket trånga munstycken, ty- piskt cirka 50 mmz eller mindre, vilka icke tillåter strängsprutning av tjocka kompositioner och som ger höga skjuvningseffekter på de strängsprutade produkterna.

Lämpliga tryckdifferentialdispensers innefattar de som har en hopfällbar produktinnehållande påse anordnad i en styv behållare, som inrymmer ett drivfluidum. I dy- lika utmatningsbehållare tillåter manövrering av ven- tilen endast utsläpp av produkten, under det att driv- fluidet är åtskilt från produkten av den fluidumogenom- trängliga påsen. Dispensers av denna typ beskrives i US patent nr 3 828 977 och 3 838 796. Dessa är de så kallade Sepro-dispensers. Så kallade Exxel-behållare utnyttjar också tryck.

Ytterligare en annan typ av dispenser är spärrkolvbe- hållaren som beskrives i US patent nr 4 l7l 757. Denna container innefattar en ventil, en produktinnehållande kammare och en väsentligen fluidumtät spärrkolv, som separerar drivfluidet från den innehållna produkten, d.v.s. den så kallade Diamond-behållaren.

Fyllningen åstadkommes genom konventionell teknik, exem- 10 15 20 25 30 463 597 15 pelvis när en mekaniskt påverkad dispenser av den typ som beskrives i den publicerade brittiska patentansök- ningen 2 070 695A användes, varvid en förutbestämd mängd av tandkrämen strängsprutas genom ett munstycke för fyllning av dispensern, som är öppen vid sin botten och som innehåller en central stång. En kolv med en diameter motsvarande dispenserns innerdiameter och med ett centralt hål för införande av den centrala stången när den införes på plats. Dispensern förseglas med en bottenplatta.

Tandkrämen kan innehålla en förening, som tillhandahål- ler åtminstone cirka 100 ppm, fluor, typiskt cirka l00 - 10000 ppm, eller cirka 750 - 2000 ppm. Föreningar, som tillhandahåller fluor innefattar natriumfluorid, tenn- fluorid, kaliumfluorid, kaliumtennfluorid, natriumhexa- fluorstannat, tennklorfluorid, natriummonofluorfosfat och aminfluorider, samt blandningar därav. Företrädesvis användes enligt föreliggande uppfinning natriumfluorid, natriummonofluorfosfat eller en blandning av natrium- monofluorfosfat och natriumfluorid.

Tandkrämen kan företrädesvis innehålla natriummonofluor- fosfat eller en blandning av natriummonofluorfosfat och natriumfluorid i en mängd som tillhandahåller cirka 100 - 10000 ppm fluor, t.ex. cirka 750 - 2000 ppm, och sär- skilt cirka 1400 - 2000 ppm såsom cirka 1400 - l670 ppm.

Ett binärt fluoridsystem av natriummonofluorfosfat och natriumfluorid användes lämpligen, i vilken cirka 30 - 40 % av flunret (t.ex. cirka 30 - 35 %) tillhandahålles av natriumfluorid.

Natriummonofluorfosfat, Na2PO3F, i kommersiellt tillgäng- lig form kan variera avsevärt med avseende på renheten.

Den kan användas i varje lämplig renhetsgrad förutsatt 10 15 20 25 30 16 att eventuella föroreningar icke avsevärt negativt in- verkar på de önskade egenskaperna. I allmänhet är det önskvärt att renheten är åtminstone 80 %. För bästa re- sultat bör den vara åtminstone 85 vikt-% och företrädes- vis åtminstone 90 vikt-% av natriummonofluorfosfat var- vid den resterande delen är primära föroreningar eller biprodukter vid framställningen, såsom natriumfluorid och vattenlösligt natriumfosfatsalt. Annorlunda uttryckt bör den använda natriummonofluorfosfaten ha ett totalt fluoridinnehâll överstigande 12 %, företrädesvis över 12,7 %, ett innehåll av inte mer än 1,5 %, företrädes- vis inte mer än 1,2 % fri natriumfluorid, och ett nat- riummonofluorfosfatinnehåll på åtminstone 12 %, före- trädesvis åtminstone 12,1 %, allt uttryckt som fluorid.

Såsom angetts ovan är natriumfluorid i den binära bland- ningen en separat fluorinnehållande komponent i förhål- lande till natriummonofluorfosfat. Cirka 225 - 800 ppm fluor tillhandahålles företrädesvis till dentalkrämen av natriumfluorid.

Något lämpligt ytaktivt eller detersivt material kan inkluderas i tandkrämskompositionerna. Dylika fördrag- bara material är önskvärda för att tillhandahålla ytter- ligare detersiva, skummande och antibakteriella egen- skaper beroende på den specifika typen av ytaktivt mate- rial och väljes i enlighet därmed. Dessa detergenter är vanligen vattenlösliga föreningar och kan vara anjo- niska, nonjoniska eller katjoniska till strukturen.

Vanligen föredrages användning av vattenlösliga icke- tvål- eller syntetiska organiska detergenter. Lämpliga detersiva material är kända och innefattar exempelvis vattenlösliga salter av högre fettsyra-monoglycerid- monosulfatdetergent (t.ex. natrium-kokosnötfettsyra- monoglycerid-monosulfat), högre alkylsulfat (t.ex. natriumlaurylsulfat), alkylarylsulfonat (t.ex. natrium- m! 10 15 20 25 465 597 17 dodecyl-bensensulfonat, högre fettsyraestrar av 1,2- dihydroxipropansulfonat) och liknande.

Ytterligare ytaktiva medel innefattar de väsentligen mättade högre alifatiska acylamiderna av lägre alifa- tiska aminokarboxylsyraföreningar, såsom de som uppvi- sar 12 till 16 kolatomer i acylradikalen. Aminosyraan- delen härleds vanligen från de lägre alifatiska monoamino- karboxylsyrorna med Ca 2 - 6 kolatomer, vanligen mono- karboxylsyraföreningarna. Lämpliga föreningar är fett- syraamiderna av glycin, sackosin, alanin, 3-amino- propansyra och valin med ca 12 - 16 kolatomer i acyl- gruppen. För erhållande av optimala effekter föredrages emellertid användningen av N-lauroyl-myristoyl- och palmitoylsackosidföreningarna.

Amidföreningarna kan användas i form av den fria syran eller företrädesvis som de vattenlösliga salterna därav, såsom alkalimetall-, ammonium-, amin- och alkylolamin- salterna. Specifika exempel därpå är natrium- och ka- lium-N-lauroyl-, myristoyl- och palmitoylsarkosiderna, ammonium- och etanolamin-N-lauroylglycid och alanin.

För enkelhetens skull hänvisar "aminokarboxylsyraföre- ning" och "sarkosid" och liknande till föreningar med en fri karboxylsyragrupp idevattenlösliga karboxylatsalterna.

Sådana material användes i ren eller väsentligen ren form. Dessa skall vara så fria som är praktiskt möjligt från tvål eller liknande högre fettsyramaterial, som ten- derar att reducera aktiviteten för dessa föreningar. Vid normal användning är mängden sådana högre fettsyramate- rial mindre än l5 vikt-% av amiden och otillräckliga .hk I'1\ 1 \ I l l0 15 20 25 30 f \J 18 för att väsentligt negativt påverka, och företrädesvis mindre än cirka 10 vikt-% av nämnda amidmaterial.

Olika andra material kan inkorporeras i tandkrämerna enligt uppfinningen. Exempel härpå är färg- eller vit- medel, konserveringsmedel såsom metyl-p-hydroxibensoat eller natriumbensoat, stabilisatorer, tetranatriumpyro- fosfat, silikoner, klorofyllföreningar och ammoniserade material såsom urea, diammoniumfosfat och blandningar därav. Dessa hjälpmedel inkorporeras i förevarande kom- positioner i en mängd som inte väsentligt negativt påver- kar de önskade egenskaperna och kännetecknen och väljes och användes på lämpligt sätt i konventionella mängder.

För vissa ändamål kan det vara önskvärt att inkludera an- tibakteriella medel i kompositionerna enligt föreliggan- de uppfinning. Typiska antibakteriella medel, som kan användas i mängder på cirka 0,01 till cirka 5 vikt-%, företrädesvis cirka 0,05 till cirka 1,0 vikt-% av tand- krämskompositionen innefattar: Nl-4(klorbensyl)-N5-(2,4-diklorbensyl)-biguanid; p-klorfenylbiguanid; 4-klorbenshydrylbiguanid; 4-klorbenshydrylguanylurea; N-3-lauroxipropyl-N5-p-klorbensylbiguanid; l,6-di-p-klorfenylbiguanidhexan; l-(lauryldimetylammonium)-8-(p-klorbensyldimetyl- ammonium)oktandiklorid; 5,6-diklor-2-guanidinbensimidazol; Nl-p-klorfenyl-NS-laurylbiguanid; 5-amino-l,3-bis-(2-etylhexyl)-5-metylhexahydropyrimidin; och deras icke toxiska syraadditionssalter.

M) l0 15 20 25 463 597 19 Vilka som helst lämpliga arom- eller sötningsmedel kan användas vid sammansättning av en arom för komposi- tionerna enligt föreliggande uppfinning. Exempel på lämpliga arombestândsdelar innefattar aromatiska ol- jor, t.ex. oljor av spearmint, pepparmint, vintergröna, sassafras, nejlika, salvia, eukalyptus, mejram, kanel, citron och apelsin, liksom metylsalicylat. Lämp- liga sötningsmedel innefattar sukros, laktos, maltos, sorbitol, natriumcyklamat, natriumsackarindipeptider enligt US patent nr 3 939 261 och oxatiazinsalter en- ligt US patent nr 3932 606. Lämpliga arom- och sötnings- medel kan tillsammans utgöra frân cirka 0,01 till 5 vikt-% eller mer av kompositionen.

Tandkrämerna bör ha ett pH som lämpar sig för använd- ning. Ett pH-intervall på 5 till 9 är särskilt önskvärt.

Med pH-angivelsen avses det pH som bestämts direkt på tandkrämen. Om önskvärt kan material såsom bensoesyra eller citronsyra tillsättas för justering av pH till låt oss säga 5,5 till 6,5.

Följande exempel illustrerar ytterligare föreliggande uppfinning, men uppfinningen är på intet sätt begränsad härtill. Alla mängdangivelser av de olika ingredienser- na avser vikt såvida icke annat anges.

Exempel l Nedanstående tandkrämer framställdes genom en konventio- nell varm process vid 600 C. -lïß (mr-K 10 15 20' 25 (_.

\O *J 20 E13; ê lå E glycerin 22,00 22,00 22,00 natriumkarboximetylcellulosa , (7 MF) 1,00 - 0,30 i'karra9eenan (Genuvisco 0819) - 0,90 0,60 natriumsackarin 0,20 0,20 0,20 natriumbensoat 0,50 0,50 0,50 natriummonofluorfosfat 0,76 0,76 0,76 tetranatriumpyrofosfat 0,25 0,25 0,25 dikalciumfosfatdihydrat 48,76 48,76 48,76 natriumlaurylsulfat 1,20 1,20 1,20 aromämne 0,84 0,84 0,84 avjoniserat vatten 24,49 24,59 24,59 Varje tandkräm pâfylles i den mekaniskt påverkade dis- pensern enligt brittiska patentpublikationen 2 070 695 A och sträckgränsviskositeterna bestämdes i Haake Rotovisco viskosimeter med hjälp av en profilerad SV IIP-kopp initialt (2 dagar efter framställning) och efter åldring under olika perioder vid rumstemperatur. Följande resul- tat erhölls: sträckgränsviskositet (dyn/cmz) tandkräm initialt 2 veckor l månad 3 månader A 4380 5030 5760 7080 B 3190 3370 3610 C 3190 2420 2610 2970 Tandkräm A är initialt något tjock och tjocknar avse- värt mer under åldring, så att den är svår att på till- fredsställande sätt strängspruta från den mekaniskt pâ- verkade dispensern. 10 15 20 25 465 597 21 Tandkrämerna B och C har initialt utomordentliga reo- logiegenskaper och strängsprutas väl från den meka- niskt påverkade dispensern efter åldring. I själva ver- ket tjocknar inte tandkräm C ens mätbart under åldrings- perioden.

När vardera av tandkrämerna A, B och C påfylldes i den tryckpåverkade dispensern enligt US patent 4 171 757, blir tandkräm A alltför tjock för att strängsprutas genom dispenserns munstycke, under det att tandkrämerna B och C bibehåller utomordentlig reologi och strängspru- tas väl.

Liknande resultat uppkommer när tandkrämerna framställes genom en konventionell kall process vid rumstemperatur.

En modifikation av tandkräm C i vilken aromandelen ökats till 0,89 delar och avjoniserat vatten reducerats till 24,54 bibehåller också utomordentliga reologi- och strängsprutningsegenskaper från de mekaniskt och tryck- påverkade dispensrarna.

Liknande resultat uppnåddes när hydroxietylcellulosa ersatte natriumkarboximetylcellulosa.

Exempel 2 Följande tandkrämer framställdes genom en konventionell varm process vid 600 C och genom en konventionell kall process vid rumstemperatur och pâfylldes på vardera av den mekaniskt påverkade dispensern enligt brittiska pa- tentpublikationen 2 070 695 A och den tryckpåverkade dis- pensern enligt US patent 4 l7l 757. 10 15 20 22 glycerin natriumkarboximetylcellulosa (7 MF) irkarrageenan(GenUViSCO 0319) natriumsackarin natriumbensoat natriummonofluorfosfat tetranatriumpyrofosfat dikalciumfosfatdihydrat natriumlaurylsulfat aromämne avjoniserat vatten Tandkrämerna har de önskade reologiska och strängsprut- ningsegenskaperna initialt och efter lagring.

Exempel 3 Följande tandkrämer är framställda genom en konventio- nell kall process vid rumstemperatur och påfylldes i vardera av den mekaniskt påverkade dispensern som be- SELlí-'E P. E 22,00 22,00 0,36 0,45 0,54 0,45 0,20 0,20 0,50 0,50 0,76 0,76 0,25 0,25 48,76 48,76 1,20 1,20 0,84 0,84 24,59 24,59 skrives i brittiska patentpublikationen 2 070 695 A och den tryckpåverkade dispensern som beskrives i US patent 4 l7l 757. (9 10 15 20 463 EQ 23 .fiàli E 9 glycerin 25,00 25,00 natriumkarboximetylcellulosa (7 MF) 1,50 0,75 irkarrageenan(Genuvisco 0819) - 0,75 natriumsackarin 0,20 0,20 natriumbensoat 0,50 0,50 titandioxid 0,40 0,40 natriumfluorid 0,22 0,22 amorf kiseloxid innehållande cirka l % bunden aluminiumoxid (Zeo 49-Huber) 22,00 22,00 kiseloxidförtjockare (Syloid 244) 5,00 5,00 natriumlaurylsulfat l,50 1,50 aromämne 1,00 1,00 avjoniserat vatten 42,68 42,68 Tandkräm F förtjockas och strängsprutas dåligt från dispensern, tandkräm G har önskad reologi och sträng- sprutas väl initialt och efter lagring.

Det torde vara uppenbart för fackmannen att ytterligare modifikationer kan göras av exemplen som illustrerar uppfinningen. ~,q

Claims (11)

10 15 20 25 30 597 24 P a t e n t k r a v

1. Tandkräm i en mekaniskt eller tryckpâverkad dispenser omfattande 20 - 80 vikt-% av en vattenhaltig humektant vehikel, 0,1 - 5 vikt-% gelningsmedel och 10 - 75 vikt-% polermedel, k ä n n e t e c k n a d av att tandkrämen som polermedel innehåller åtminstone 20 vikt-% dikalcium- fosfat baserat på tandkrämens vikt eller åtminstone 10 vikt-% av ett kiselsyrahaltigt polermedel, varvid nämnda gelningsmedel är iota-karrageenan i en mängd av 0,1 - 2,0 vikt-% av tandkrämen eller en blandning av i en mängd av 0,1 - 2,5 vikt-% av tandkrämen iota-karrageenan blandat med ett cellulosagelningsmedel i ett viktförhållande av iota-karrageenan till cellulosagelningsmedel på 99:1 till 1:3 och varvid det totala gelningsmedlet är närvarande i en mängd av upp till 5 vikt-%.

2. Tandkräm enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att iota-karrageenan är det enda närvarande gelningsmedlet.

3. Tandkräm enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda polermedel är dikalciumfosfatdihydrat.

4. Tandkräm enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda gelningsmedel är en blandning av iota-karrageenan och cellulosagelningsmedel i ett viktförhållande iota- karrageenan till cellulosagelningsmedel av från 2:1 till 1:3.

5. Tandkräm enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda viktförhållande uppgår till 2:1 till 3:2 och att nämnda polermedel är dikalciumfosfatdihydrat.

6. Tandkräm enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda cellulosagelningsmedel är natriumkarboximetyl- cellulosa. ÄV (I 10 15 25 -IX ”N CN CPI \O "<1

7. Tandkräm enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda viktförhållande är från 3:2 till 1:2 och att nämnda polermedel är dikalciumfosfatdihydrat.

8. Tandkräm enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda cellulosagelningsmedel är natriumkarboximetyl- cellulosa.

9. Tandkräm enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda polermedel är en amorf kiseldioxid innehållande bunden aluminiumoxid.

10. Tandkräm enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda gelningsmedel är en blandning av iota-karrageenan och cellulosagelningsmedel i ett viktförhâllande iota- karrageenan till cellulosagelningsmedel på från 2:1 till 1:3.

11. ll. Tandkräm enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda cellulosagelningsmedel är natriumkarboximetyl- cellulosa.