SE463356B - Foerfarande och anordning foer kontinuerlig gjutning av metall - Google Patents

Description

463 356 10 15 20 25 30 35 2 tillstånd"-gjutsteget. Det ursprungliga låghastighets- gjutsteget kallas vanligtvis "götändesbildnings“-steget.

Olyckligtvis har anläggningsoperatörer inte kunnat reglera parametrarna för kylmedlets temperatur och hastig- het i den grad de skulle önska. Kylmedlet är vanligtvis det vatten som tillförs till operatörens anläggning från lokala källor, och tillförseln varierar inte endast vad gäller tillgänglig volym, utan den varierar kraftigt i temperatur från en årstid till en annan, såsom från sommar till vinter och vice versa. Dessutom finns det en minsta ström- ningshastighet som operatören måste bibehålla om han skall kunna undvika en punkt där s k "filmkokning" sker. Detta är den punkt vid vilken götets yta inte längre fuktas kontinuerligt av kylmedlet, utan i stället omsluts av en ångfilm, som begränsar värmeförlusten från metallen till endast värmelednings- och strålningsfaktorer. När det lokala vattnet är alltför varmt och/eller tillförseln är otillräcklig, måste operatörerna ofta utifrån inköpa ytter- ligare vatten för att sänka kylmedlets temperatur och bibehålla en kylningshastighet, som ligger över den tempe- ratur, vid vilken filmkokning uppstår.

Patentinnehavaren i US patent nr 4 166 495 försökte reglera värmeavgångshastigheten under operationens in- ledande götändesbildningssteg vid låg hastighet genom att lösa en gas i kylmedlet. Gastillsättningen sades minska den hastighet, med vilken värme bortfördes från metallen under detta inledande steg. Senare, när fortfarighetstill- ståndsgjutsteget började, var gasen inte längre löst i kyl- medlet, och operationen genomfördes därefter med endast kylmedlet.

Såsom i US patent nr 4 166 495 tillsätts också en gas till kylmedlet enligt föreliggande uppfinning för att reglera den hastighet, med vilken värme bortförs från metallen i det utgående götet. Gasen är emellertid inte löst i kylmedlet, utan är i stället insprutad eller innesluten i kylmedlet som små, enskilda, olösta bubb- lor, vilka medföljer kylmedelsströmmen när denna riktas mot det utkommande götets yta. I stället för att det 10 15 20 25 30 35 3 ändrade kylmedlet verkar för att kyla metallen vid en minskad värmeavgångshastighet, verkar dessutom det bubbel- inneslutande kylmedlet för att kyla metallen vid en ökad värmeavgångshastighet; och om operatören så önskar kan han använda den ökade-värmeavgångshastigheten, tillsammans med kylmedlets utmatningshastighet, för att reglera kylnings- hastigheten vid varje steg i gjutoperationen, inklusive under fortfarighetstillståndsgjutsteget. Om operatören så önskar kan han dessutom använda den ökade värmeavgångshas- tigheten för att kompensera för den bristande kontroll han har över temperatur och utmatningshastighet, eftersom han kan tillåta kylning att ske i filmkokningsområdet, om kylmedelstillförselns temperatur och/eller tillgänglighet så erfordrar, och använda föreliggande uppfinning för att reglera denna, såsom under det inledande götändesbildnings- steget, då en låg kylhastighet är önskvärd, såsom förklarats tidigare. Om han så önskar kan han i själva verket selektivt använda den ökade värmeavgångshastigheten för att reglera kylhastigheten under hela gjutoperationen, för dess bägge steg. Det vill säga att han valfritt kan aktivera eller avbryta effekten, exempelvis för att tillåta filmkokning att ske då så önskas, och att avbryta eller kompensera för denna när så önskas.

Enligt uppfinningen införs smält metall i en ring- formad gjutforms hålighet, genom en ändöppning hos denna, och medan metallen partiellt stelnar i gjutformen för att bilda en kropp av denna på ett stöd intill hålighetens andra ändöppning förflyttas gjutformen och stödet fram och tillbaka i förhållande till varandra i hålighetens längdriktning för att förlänga metallkroppen genom hålig- hetens sistnämnda öppning. Dessutom införs vätskekylmedel till en ringformad strömningskanal som sträcker sig runt håligheten i gjutformens kropp och mynnar i gjutformens omgivande atmosfär intill dennas motstående ändöppning för att utmata kylmedlet som en ridå, som träffar den utkommande metallkroppen för att direkt kyla denna. Under tiden införs en gas, som i huvudsak är olöslig i kyl- medelsvätskan, under tryck till en ringformad fördelnings- 465 356 10 15 20 25 30 35 4 kammare, som är anordnad runt kanalen i gjutformens kropp och som mynnar i kanalen genom en ringformad slits, som är anordnad uppströms kanalens utmatningsöppning vid periferin av kylmedelsströmmen i denna. Gasen i kammaren utsläpps i kanalen genom slitsen och uppdelas i ett flertal gasstrålar, när gasen utmatas genom slitsen. Stràlarna insläpps i kylmedelsströmmen vid en temperatur och ett tryck, vid vilka gasen är innesluten i strömmen som en mängd bubblor, som tenderar att förbli enskilda och olösta i kylmedlet, när kylmedelsridån utmatas genom kanalens öppning och träffar den utkommande metallkroppen. Med bubbelmängden innesluten i sig har ridån en ökad hastighet, och denna ökning kan användas för att reglera kylmedels- vätskans kylhastighet, eftersom den mer än väl kompenserar för varje minskning av kylmedlets värmeledningsförmåga.

I själva verket synes den snabbströmmande, bubbelinnehål- lande kylmedelsridån att ha en skrubbningseffekt på metal- len, vilken sönderdelar eventuell film och minskar tenden- sen till filmkokning vid metallens yta, vilket således medger att processen kan ske vid en mer önskad bubbelkok- ningsnivå, om så önskas. Tillsättningen av bubblorna åstadkommer också mer kylmedelsånga i kylmedelsridån, och den tillsatta ångan tenderar att stiga upp i den spalt, som normalt bildas mellan metallkroppen och gjut- formens vägg, omedelbart ovanför ridån, för att kyla metallen på denna nivå. Som följd härav tenderar metallen att stelna längre upp på väggen än som annars förväntas, inte bara som en följd av den högre kylhastighet som uppnås på det ovan beskrivna sättet, utan också som en följd av bildandet av kylmedelsånga i spalten. Den högre nivån försäkrar i sin tur operatören att metallen kommer att stelna på gjutformens vägg vid en nivå där det finns å smörjolja; och tillsammans åstadkommer alla dessa effekter en överlägsen, mer sidenliknande, friktionsfri yta på ' metallkroppen över götets hela längd.

Där uppfinningen utnyttjas i samband med den apparat och den teknik som beskrivs i US patent 4 598 763, har uppfinningen dessutom den ytterligare fördelen att all 10 15 20 25 30 35 4-65 356 5 gas och/eller ånga som insläpps i spalten från ridån blandas med fluidringen som utmatas från gjutformens hålighet vid den patenterade anordningen och tekniken och åstadkommer en stabilare strömning av sistnämnda utmatning, i stället för att utmatningen sker som inter- mittenta fluidpulser.

Såsom anges bör gasen ha en låg lösningsförmåga i vätskan; och då vätskan är vatten kan gasen vara luft som är billig och lätt tillgänglig.

Under gjutoperationen kan gasen i fördelningskammaren insläppas i kylmedelsströmningskanalen genom slitsen under såväl götändesbildningssteget som fortfarighets- tillståndsgjutningssteget, eller kan gasen insläppas i kanalen genom slitsen endast under fortfarighetstillstånds- gjutningssteget. Exempelvis under götändesbildningssteget kan kylmedlets utmatningshastighet justeras till att underkyla götet genom att skapa en filmkokningseffekt; och gasen kan insläppas i kanalen genom slitsen då metal- lens temperatur uppnår en nivå, vid vilken kylhastigheten erfordrar en ökning för att bibehålla en önskad yttempera- tur på metallen. När då yttemperaturen sjunker under den föregående nivån kan gasen inte längre insläppas genom slitsen i kanalen för att på detta sätt åter under- kyla metallen. Till slut när fortfarighetstillståndsgjut- ningen börjar kan gasen åter insläppas i kanalen, genom slitsen, och på en obestämd grund tills gjutningsopera- tionen fullbordats. Alternativt kan kylmedlets utmatnings- hastighet justeras under götändesbildningssteget för att bibehålla metallens temperatur inom ett föreskrivet område, och gasen får inte insläppas i kanalen genom slitsen förrän kylmedelts utmatningshastighet ökas och fortfarighetstillståndsgjutningssteget börjar.

Kylmedlets utmatningshastighet under götändesbild- ningssteget och fortfarighetstillståndsgjutsteget kan vara i huvudsak lika, eller varieras från det ena steget till det andra. På liknande sätt kan kylmedlets utmatnings- hastighet varieras under varje steg.

När gasen insläpps genom slitsen, begränsas den 463 356 10 15 20 25 30 35 6 företrädesvis att strömma genom ett flertal öppningar som uppdelar den i ett flertal gasstràlar. Öppningarna kan bildas av en perforerad remsa i slitsen; och remsan kan vara av plast, såsom då ett perforerat membran är infört i slitsen mellan gasfördelningskammaren och kyl- medelsströmningskanalen. Alternativt kan remsan vara av metall, såsom då ett perforerat eller krenelerat metall- band är infört i slitsen mellan kammaren och kanalen.

Dessutom kan vätskekylmedlet genomgå i huvudsak rätlinjig strömning till kanalens öppning, efter det att gasstrålarna insläppts i denna; eller kan vätske- kylmedlet genomgå krökt strömning därefter, innefattande återinströmning till kanalens öppning efter det att gas- strålarna insläppts i denna.

Gasstràlarna kan insläppas direkt i kylmedelskanalen; eller indirekt genom en grenledning vid kanalens omkrets.

Grenledningen ligger företrädesvis i linje med det parti av kanalen som ligger nedströms den punkt, vid vilken den förenas med kanalen.

I vissa för närvarande föredragna utföringsformer av uppfinningen införs vätskekylmedlet i kanalen genom en ringformad uppehàllskammare, som är anordnad runt hålig- hetens axel i gjutformskroppen, för att kyla gjutformen.

I vissa för närvarande föredragna utföringsformer av uppfinningen är uppehållskammaren anordnad i nivå med håligheten; och i andra utföringsformer är kammaren anord- nad vid en nivå som motsvarar den, vid vilken kylmedels- ridån träffar det utkommande götet.

Anordningen enligt uppfinningen innefattar organ som avgränsar en ringformad strömningskanal, som är an- ordnad runt håligheten i gjutformskroppen, för att leda vätskekylmedel och som mynnar i gjutformens omgivande atmosfär intill den nämnda motstående ändöppningen av denna, för att på så sätt rikta vätskekylmedlet mot götets yta när det utkommer från gjutformen för att avlägsna värme från denna. Dessutom innefattar anordningen organ för att införa vätskekylmedel i den ringformade strömnings- kanalen, och organ som avgränsar en ringformad gasfördel- 10 15 20 25 30 35 465 356 7 ningskammare, vilken är anordnad runt strömningskanalen i gjutformskroppen. Dessa organ åtföljs dessutom av organ för att öppna kammaren mot kanalen, innefattande en ring- formad slits som är anordnad uppströms kanalens utmatnings- öppning vid periferin av kylmedelsströmmen i denna. De åt- följs också av organ för att inmata trycksatt gas i den ringformade fördelningskammaren, och organ för att insläppa gasen i kanalen genom slitsen, då kammaren är öppen mot kanalen. Det finns också organ i slitsen för att uppdela gasen i ett flertal gasstrålar, när gasen utmatas genom slitsen, så att gasen under antagande att den är i huvudsak olöslig i kylmedelsvätskan, är innesluten i kylmedelsström- men som en mängd bubblor som tenderar att förbli enskilda och olösta i strömmen när den utmatas genom kanalens öppning och träffar den utkommande metallkroppen.

Såsom angetts tidigare kan organen för att uppdela gasen i gasstrålar innefatta organ i slitsen som bildar ett flertal öppningar, genom vilka gasen begränsas att strömma när den utmatas i kylmedelsströmningskanalen från gasfördelningskammaren. Såsom också angetts tidigare kan dessa organ ha formen av en perforerad remsa i slitsen, såsom de som beskrivits tidigare. På liknande sätt kan kylmedelsströmningskanalen ha den tidigare beskrivna egenskapen med avseende på det parti därav, som ligger nedströms slitsen eller någon annan punkt, vid vilken gasen insläpps i kanalen; och anordningen kan dessutom innefatta en ringformad uppehållskammare för vätskekylmed- let, som är förbunden med kanalen för tillförsel av kyl- medel till denna, såsom beskrivits tidigare. Dessutom kan gjutformen uppvisa organ, som är utformade i dess kropp runt håligheten i denna, för att åstadkomma det ringformade fluidrummet som nämnts tidigare i samband med US patentet nummer 4 598 763.

I de för närvarande mest föredragna utföringsformerna av uppfinningen inmatas gasen i fördelningskammaren genom ventilorgan eller liknande, vilka kan manövreras för att förhindra tillbakaströmning in i gastillförselorganen från kylmedelsströmningskanalen. 463 356 10 l5 20 25 30 35 8 I vissa för närvarande föredragna utföringsformer av uppfinningen har gjutformen formen av sammansatta delar, och gasfördelningskammaren har formen av ett spår i ytan hos en del som är motsatt ytan hos en annan del, när delarna är sammansatta. I vissa av dessa utföringsfor- mer begränsas kylmedelsströmningskanalen av de nämnda ytorna hos respektive delar; och i en grupp av dessa utföringsformer är en remsa anordnad i spåret, vilken remsa är perforerad för att uppdela gasen i ett flertal strålar, när gasen utmatas genom spårets mynning. I en annan grupp är en remsa hos en del anordnad i slitsen på dennas yta, vilken remsa är perforerad eller krene- lerad för att uppdela gasen i ett flertal strålar, när gasen utmatas genom remsan.

Dessa särdrag kommer att förstås bättre med hänvis- ning till de bifogade ritningarna, vilka illustrerar uppfinningen såsom den utnyttjas i samband med anordningen 763. ämnesgjut- och tekniken enligt US patentet nummer 4 598 Figur 1 är ett snitt genom en flerstäds ningsanordning längs ett städs axel i denna; Figur 2 är ett liknande snitt vid det nedre högra hörnet av figur 1, men i större skala; Figur 3 är en delvy i perspektiv av ett elastomer- membran som används i anordningen enligt figur l och 2; Figur 4 är en vy liknande figur 2, men visar en modifierad version av bubbelinföringsmekanismen som ut- nyttjas i anordningen enligt figur l - 3; Figur 5 är ett axiellt snitt genom en plattgötgjut- ningsanordning som är utrustad med ett alternativt organ för att införa gasbubblor i det ridâbildande kylmedlet i denna; Figur 6 är ett liknande snitt genom det nedre högra hörnet i figur 5, men åter i större skala; Figur 7 en delvy i perspektiv av det öppningsbildande organet som utnyttjas i anordningen enligt figur 5 och 6; Figur 8 är ett axiellt snitt genom en flerstäds ämnesgjutningsanordning som är utrustad med en alternativ mekanism för att införa bubblor i det ridâbildande kyl- 10 15 20 25 30 35 4-63 356 medlet; Figur 9 är ett liknande snitt genom det nedre högra hörnet i figur 8, men i större skala; och Figur 10 är ett liknande snitt genom samma hörn, och i större skala, men vridet i vinkel mot snittet enligt figur 8 och 9 för att ytterligare visa bubbelinförings- mekanismens egenskaper.

Med hänvisning först till figur 1 - 3 framgår det att, liksom i US patentet nummer 4 598 763, ämnesgjut- ningsanordningen 2 innefattar en flerstäds gjutningsanord- ning 4 av kylmedelslådtyp, en varm överdel 6 för att mata anordningens respektive gjutstäd 8, och en enhet av tele- skopiska bottenplattor 10 för att understödja metallämnena (ej visade) som progressivt bildas i städen. Gjutningsanord- ningen 4 innefattar en låda 12 med stora dimensioner som uppvisar en motsvarande dimensionerad kammare 14. Kammar- en 14 innehåller ett vätskekylmedel 16, såsom vatten, vilket cirkuleras runt en uppsättning ringformade gjut- formar 18, som är installerade i de respektive gjutstäden 8. Gjutformarna 18 är installerade i ett flertal lika stora öppningar 20 i lådans 12 botten 22, och är vertikalt in- riktade i linje med mindre, men på samma sätt dimensione- rade öppningar 24 i lådans överdel 26. Gjutformarna 18 är också anpassade till ringformade anslag 28, som är utforma- de runt de inre periferikanterna av lådans övre öppningar 24, och till ringformade anslag 30, som är utformade runt de yttre periferikanterna hos lådans nedre öppningar 20.

Den varma överdelen 6 innefattar en fördelninge- behållare 32 för smält metall, vilken vilar pá lådans 12 överdel och uppvisar ett flertal hål 34, som är'anordnade att ligga i linje med lådans övre öppningar 24. De par- visa öppningarna 24 och hålen 34 är i sin tur utrustade med isolerande eldfasta utlopp 36, vilka är flänsförsedda vid en mellanliggande nivå och monterade i de parvisa öpp- ningarna och hålen genom insättning uppåt i dessa genom lådans motsvarande nedre öppningar 20. När utloppen 36 glidbart ingriper med de parvisa öppningarna 24 och hålen 34 mottages deras flänsar 38 i öppningarnas anslag 28. 465 356 10 l5 20 25 30 35 10 Under tiden förblir utloppens nedre partier 36' nedhängande i kammaren 14 vid de respektive städen 8, och anpassas till gjutformarna 18, och vice versa, när de sistnämnda installeras vid städen, såsom kommer att förklaras.

Varje gjutform l8.innefattar en hög metallgjutring 40 med cylindrisk yta; en lägre, men likaledes med cylindrisk Q yta utformad grafitmatningsring 42 med mindre inner- och ytterdiameter; och en bredflänsad metallfästring 44, som samverkande inskjuter i gjutringen 40 för att avgränsa en mellanliggande kylmedelsströmningskanal 46, såsom skall förklaras. Vid sin överdel uppvisar gjutringen 40 ett anslag 48 med stor diameter på sin inre periferikant; och anslaget 48 i sin tur uppvisar ett smalare, djupare infällt anslag 50 vid sin inre periferikant. Gjutringen 40 uppvisar också ett yttre periferianslag 52 vid sin överdel, vilket är infällt till samma djup som anslagets 48. Det finns också ett ringformat spår 54 i överdelen av gjut- ringen, mellan de två anslagen 48 och 52. Vid sin nederdel uppvisar gjutringen 40 ett högt, inre periferianslag 56, vars överdel 58 bildar en bågformad ursparing fram till en linje strax innanför ringens inre periferiyta 60, vilket således lämnar en ringformad tå 62 runt ringens innerperiferi vid dess överdel. Anslagets 56 vertikala vägg 56' uppvisar en serie symmetriskt, med inbördes vinkelavstând anordnade hål 64, vilka utmynnar i ringens yttre periferiyta 66.

Fastän matningsringen 42 är mindre är den utformad på liknande sätt, genom att även denna uppvisar ett högt, inre periferianslag 68, vars överdel uppvisar en båg- formad ursparing 70. Matningsringen uppvisar emellertid en plan överdel och det finns ett par vertikalt åtskilda runtomgående spår 72 i ringens yttre periferiyta. * Såsom angetts uppvisar fästringen 44 ett djupt in- fällt, yttre periferianslag 74 kring sin överdel, för * att på detta sätt kunna inskjutas teleskopiskt i gjut- ringens nedre, inre periferianslag 56, men uppvisar en fläns 76 som har större diameter än gjutringens 40 yttre periferiyta 66. Flänsen 76 uppvisar vid sin insida en 10 15 20 25 30 35 463 356 ll ringformad ansats 80, vilken också har större diameter än ringens 40 yta 66, och det finns ett ringformat spår 82 runt flänsen 76 vid ansatsens 80 nederdel. Ringens peri- feriyta 84 uppvisar en något konisk form, som är avrundad eller hålkälformad vid överdelen för att bilda en över- hängande ringformad läpp 86. Det finns också en serie symmetriskt med inbördes vinkelavstånd anordnade, vid nederdelen avfasade ribbor 88 runt ringens inre peri- feriyta, vilka har större diameter än ringens läpp 86.

Matningsringen 42 är anordnad att insättas i gjut- ringens 40 mindre, övre, inre periferianslag 50, och ligger, när den är insatt, i plan med nederdelen av ringens större, övre, inre periferianslag 48, såväl som med gjut- ringens inre periferiyta 60. Fästringen 44 är anordnad att glidbart insättas i gjutringens nedre, inre peri- ferianslag 56, tills dess ansats 80 anligger mot ringens nederdel. Vid en punkt något över ansatsen är väggen hos fästringens yttre periferianslag 74 av mindre diameter, så att såsom antyds en ringformad kanal 46 för kylmedel bildas mellan de två ringarna 40 och 44. Vid sin överdel är dessutom fästringen 44 avrundad till en semitoroid form, motsvarande ursparingen vid anslagets 56 överdel 58 i gjutringen 40. Men fästringens överdel har inte samma höjd som gjutringens ursparing, så att en bågformad förlängning 46' hos kanalen bildas mellan de två ringarna.

Till sist bildar tån 62 och läppen 86 hos de två ringarna en ringformad öppning 90 mellan sig för utmatning av kylmedel 16 från kanalen 46 i en spetsig vinkel mot ringar- nas axel.

Inuti kanalen finns ett par runtomgående spår 92 och 94 i den med mindre diameter utformade väggen hos fästringens anslag 74. Spåren 92 och 94 är vertikalt åtskilda från varandra och är anordnade att bibringa de bubbelinneslutande särdragen enligt uppfinningen, såsom skall förklaras.

Flänsen 76 på varje gjutforms 18 fästring 44 har större diameter än lådans motsvarande bottenöppning 20; medan ansatsen 80 har en diameter som i huvudsak är densamma 463 356 10 15 20 25 30 35 12 som öppningens diameter. Dessutom har gjutringens yttre periferiyta 66 en diameter som är större än anslagets 28 ansats 78 runt lådans övre öppning 24; medan väggen hos gjutringens yttre periferianslag 52 har i huvudsak samma diameter som anslaget 28. Matningsringen 42 å andra sidan har en innerdiameter som är i huvudsak densamma som ytterdiametern hos utloppets nedhängande parti 36'.

När de tre ringarna 40, 42 och 44 är sammansatta, och den därigenom bildade gjutformen 18 är insatt i lådan 12 genom dess bottenöppning 20, kommer följaktligen mat- ningsringen 42 att stå i ingrepp med utloppet 36 runt dess nedhängande parti 36', och gjutringen 40 är tele- skopiskt insatt mellan utloppet och anslagets 28 ansats 78 hos lådans övre öppning 24. Samtidigt är de två yttre ringarna 70 och 74 anordnade så att gjutringen 40 anligger mot överdelen av anslaget 28, fästringens 44 fläns 76 anligger mot anslaget 30 på lådans nederdel, och en ring- formad tätningsring (ej visad) är innesluten mellan gjut- ringens ansats 96 och ansatsen 98 på lådans överdel, såsom i US patentet nummer 4 598 763. Samtidigt anligger matningsringens 42 överdel och gjutringens större, inre periferianslag 48 mot.utloppets 36 fläns 38, efter det att ett par O-ringar 98 av plast är inneslutna mellan de yttre ringarna 40, 44 och lådan 12, i ringarnas spår 54 och 82. Huvudskruvar (ej visade) utnyttjas normalt för att fästa de yttre ringarna vid varandra och gjut- formen vid lådan.

När anordningen bringas till användning insätts bottenplattorna 10 teleskopiskt i gjutformarna 18, varvid ribborna 88 samtidigt verkar som styrningar för botten- plattornas huvuden. Smält metall införs i gjutformarna från behållaren 32, och efter utbredning runt utloppens inre periferikanter bildar metallen ämnesliknande metall- kroppar (ej visade) på bottenplattornas 10 Överdelar. “ Bottenplattorna förflyttas därefter fram och tillbaka i förhållande till gjutformarna, så att, när mer smält metall tillföres till gjutformarna, metallkropparna för- längs progressivt genom gjutformarnas bottenöppningar 84. 10 15 20 25 30 35 B 465 556 Se US patentet nummer 4 598 763 i detta sammanhang. Under tiden utmatas ridåer av vätskekylmedel 16 på de utkommande metallkropparna från kanalernas 46 öppningar 90, och såsom beskrivs i US patentet nummer 4 598 763 sprids olja och gas genom matningsringarnas 42 kroppar från spåren 72, för att hjälpa gjutningsoperationen. Systemet med invändiga kanaler för detta ändamål visas emellertid inte på ritningarna, för att förenkla illustrationen av föreliggande uppfinning.

Kylmedlet 16 för de respektive ridåerna tillförs genom kammaren 14 och inmatas i de respektive kanalerna 46 genom hålen 64 i gjutringarnas väggar 66. Kylmedlet ström- mar därefter uppåt mellan gjutringen och fästringen, därefter tillbaka ned genom kanalernas öppningar 90, och till slut i vinkel ned på de utkommande metallkropparna.

Såsom förklarats tidigare är den hastighet, med vilken varje metallkropp kyls genom motsvarande kylmedelsridå, delvis en funktion av kylmedlets hastighet, när det ut- kommer genom öppningen 90 i respektive kanal och träffar metallens yta. Denna hastighet kan regleras, enligt före- liggande uppfinning, genom.att i kylmedelsströmmen införa en mängd små, enskilda, olösta bubblor av luft eller någon annan gas, vilka verkar för att öka kylmedlets hastighet och således förmågan att reglera själva kyl- ningshastigheten genom reglering av kombinationen av hastighet och kylmedlets utmatningshastighet.

Med hänvisning åter till figur l - 3 framgår det att fästringens 44 övre runtomgående spår 92 är något av- fasat vid sin över- och underdel, och är anordnat mittemot serien inloppshâl 64 i gjutringen 40. Det nedre_spåret 94 är djupare ursparat i fästringen, och spårets inre periferiparti 94' (figur 2) är urfräst för att uppvisa konkavt tvärsnitt, med större bredd än spårets mynning 126, och inskuret mot spårets över- och underdel, vilket så- ledes lämnar ringformade anslag 100 på spårets över- och underdel, halvvägs längs dettas radiella djup. Dessutom uppvisar fästringen 44 ett system 102 av inbördes för- bundna strömningskanaler, vilka matas med komprimerad 465 556 10 15 20 25 30 35 14 gas genom lådans botten 22, och som i sin tur verkar för att mata spåret 94 med gas för bubbeleffekten, såsom skall förklaras. Kanalsystemet 102 innefattar ett radiellt inåt riktat hål 104 i den yttre periferikanten hos fäst- ringens 44 fläns 76, vilket vid sin inre ände är förbundet med en mellanliggande punkt hos ett vertikalt hål 106 i flänsens 76 underdel. Hålet 106 i sin tur är förbundet med en rätvinklig krök 108, som mynnar i spårets inre periferiparti 94'. Hålet 104 matas med gas genom ett hål 110, som mynnar i flänsens överdel, som är försänkt vid sin öppning för att innefatta en tätningsring 112 av plast. Gasen matas till hålet 110 genom ett motstående hål 114 i lådans botten, vilket också är försänkt vid sin överdel och gängat för att mottaga en nippel 116 på änden av en matningsslang 118, som är införd i gjut- ningsanordningen genom lådans kammare 14. Slangen 118 är flexibel och matas med gas från en källa (ej visad) utanför lådan. Pluggar 120 är insatta i hâlens 104 och 106 ändar för att tillsluta systemet 102 mot utsidan, så att gasen från slangen 118 endast matas till spåret 94, såsom visas i figur 2.

När gjutformen 18 sammansätts tillsätts ett ring- format membran 122 av ett flexibelt, ringa vattenabsor- berande plastmaterial, såsom polykarbonatmaterial, till spåret 94. Membranet 122 är anordnat så att då det är böjt och insatt i spåret kommer det att snäppingripa bakom ansatserna 100 i dettas över- och underdel. I detta tillstånd är membranet 122 effektivt låst och förseglat på plats genom verkan av gasen som pressar membranets vinklade kanter djupare in i fördjupningarna hos spårets 94 ansatser 100. Samtidigt insläpps gasen i kanalen 46 genom en serie på symmetriskt inbördes vinkelavstånd anordnade hål 124 i membranets bottenparti. Hålen 124 verkar för att uppdela gasen i ett flertal gasstrålar (ej visat).

Strålarna insläpps i kylmedelsströmmen genom spårets mynning 126; och enligt uppfinningen är gasen i huvudsak olöslig i kylmedlet och strålarna insläpps från hålen 124 med en temperatur och ett tryck, vid vilket varje stråle u 10 15 20 25 30 35 463 556 15 bildar en sträng av små, enskilda, olösta gasbubblor (pilen 128), vilka tenderar att förbli enskilda och olösta i strömmen när kylmedlet utströmmar genom kanalens 46 utmatningsöppning 90 och träffar den utkommande metall- kroppen. Verkan på kylmedelsströmmen i sin tur är att öka dennas hastighet vid metallens yta, så att, såsom anges, kylhastigheten kan regleras i enlighet med den valda utmatningshastigheten för kylmedlet.

I utföringsformen enligt figur 4 uppvisar fästringens 44' ansats 80' en serie låga avsatser 130, som är an- ordnade på inbördes vinkelavstånd runt dess överdel, vilka är försedda med ett anslag vid 132 för att ingripa med gjutringens 40' underdel när fästringen 44' inskjuts teleskopiskt i denna. Hålen 64 i utföringsformen enligt figur l - 3 är uteslutna och kylmedlet utmatas från kam- maren l4 genom de ringformade spalterna 134 mellan av- satserna. Samtidigt uppvisar den yttre periferiansatsens 74' vägg i fästringen ett runtomgâende spår 136 runt dess nederdel, intill ansatsen 80' överdel, vilket åstad- kommer en förstoring av kanalens 46" underdel. Det övre spåret 138 är utfört på det sätt som visas i figur 1 - 3, för att införa bubblor av olöslig gas i kylmedelsströmmen; och spåret 138 matas i sin tur av ett kanalsystem 140, vilket är utformat i fästringen, såsom i utföringsformen enligt figur 1 - 3. Naturligtvis inkommer kylmedlet, i motsats till sistnämnda utföringsform, i kylmedels- strömningskanalen 46" uppströms gasmatningsspàret 138, och bubblorna införs i kylmedelsströmmen relativt sett nedströms den punkt, vid vilken kylmedlet inkommer i kanalen. I motsats till utföringsformen enligt figur l - 3 uppvisar fästringen 44' dessutom en mer cylindrisk form vid sin inre periferiyta 84', så att läppen 86' och tån 62' hos ringarna 40' och 44' är vitt åtskilda vid myn- ningen l4l hos kanalens öppning 90', vilket således åstadkommer en utvidgning av mynningen.

Företrädesvis uppvisar kammarens botten ett ring- format spår 142 runt sin inre periferikant, för att med- verka till att utmata kylmedlet från kammaren 14 in i 465 356 10 15 20 25 30 35 16 kanalen 46".

Gjutningsanordningen 144 i figur 5-7 är anordnad att gjuta plattgöt eller liknande med rektangulärt tvär- snitt, i stället för runt tvärsnitt. Därför används ett modifierat sätt att införa gasbubblorna i kylmedelsström- men. Gjutningsanordningen 144 innefattar en enkelstäds gjutanordning 146 av kylmanteltyp, en varm överdel 148 för att mata gjutanordningen, och en teleskopisk botten- platta 150 för att stödja metallgötet som progressivt bildas i anordningen. Gjutanordningen 146 innefattar ett par ringformade metallsektioner 152 och 154, vilka är staplade på varandra och anordnade att mellan sig bilda en bubbelmatande kylmedelsströmningskanal 156, såsom skall förklaras. Den övre sektionen 152 avgränsar gjutytan 158, och den nedre sektionen 154 avgränsar en kylmantel 160 för denna. Den varma överdelen 148 inne- fattar också ett par staplade ringformade sektioner 162 och 164, vilka emellertid är framställda av eldfast material. Den nedre eldfasta sektionen 162 avgränsar en behållare och ett utlopp för den smälta metallen; den övre sektionen 164 bildar inneslutningsväggar för den smälta metallen i behållaren.

Närmare bestämt innefattar gjutanordningens 146 övre sektion 152 en ringformad metallgjutring 166, en grafitmatningsring 168, och en skivformad fasthâllningsring 170 av metall för matningsringen. Också här har gjut- ringen 166 en cylindrisk yta och uppvisar ett inre peri- ferianslag 172, vilket är försett med ett smalare, högre anslag 174 vid sin inre periferikant. I detta fall har emellertid gjutringskroppen också en fläns 176 med stor diameter runt sin ytterperiferi och vid sin underdel.

Dessutom uppvisar ringens underdel, innanför flänsen 176, en ringformad ursparing 178, som i huvudsak har samma radiella utsträckning som ringens kropp. Ursparingen 178 slutar emellertid alldeles innanför ringens innerkant och är avrundad eller hålkälsformad för att lämna en ring- formad tå 180 runt ringens innerperiferi. Intill flän- sen l76 har ursparingen 178 reducerad höjd, och är anordnad 10 15 20 25 30 35 465 356 17 så att en ringformad ribba 182 och en ringformad ansats 184 bildas i ursparingen, vid dess ytterperiferi. Ribban och ansatsen åtskiljs av ett mellanliggande ringformat spâr 186, vilket till sin funktion kan jämföras med spå- ren 94 och 138 i utföringsformerna enligt figur 1-4, såsom skall förklaras. Följaktligen finns det ett radiellt hål 188 i gjutringens 166 fläns 176, som står i förbindelse med spåret 186 och uppvisar en gängad försänkning 190 vid sin mynning, på flänsens kant. Försänkningen 190 är anordnad att mottaga nippeln hos en gasmatningsslang (ej visad), och att tillföra komprimerad gas till spåret 186 på samma sätt som kanalsystemen 102 och 140 gjorde i utföringsformerna enligt figur 1-4. Dessutom uppvisar den ringformade ribban 182 en serie omvänt V-formade, med inbördes vinkelavstånd anordnade radiella fördjupningar 192 (figur 6 och 7), vilka verkar för att utmata gasen från spåret 186 på samma sätt som öppningarna 124, såsom skall förklaras.

Matningsringen 168 liknar den som visas i figur l-4, och är också anordnad att insättas i gjutringens 166 smalare, inre periferianslag 174, men med en något mindre .inre väggdiameter än ringens. Såsom tidigare ligger dess- utom matningsringens överdel i plan med underdelen av anslaget 172 med större diameter i gjutringen.

Fasthållningsringen 170 är anordnad att vila på gjutringens 166 överdel i dess anslag 172, och att ligga över matningsringens 168 yttre periferiparti. En serie individuellt försänkta, med inbördes vinkelavstånd an- ordnade hål 194 i fasthållningsringen ligger i linje med en motsvarande serie gängade hål 196 i anslagets 172 underdel, för att möjliggöra att huvudskruvar 198 kan användas för att fastspänna matningsringen på plats på gjutringen.

Gjutanordningens nedre sektion 154 innefattar ett par relativt staplade ringar 200 och 202 som avgränsar en kammare, av vilka den övre ringen 200 uppvisar ett omvänt U-format tvärsnitt, och av vilka den nedre ring- en 202 är försedd med anslag vid sin inner- och ytter- 465 356 18 periferi för att ingripa med kanalen 204 i den övre ring- en 200. Också här utnyttjas huvudskruvar 206 för att fastspänna den ena ringen mot den andra; och ett par ringformade spår 208 utnyttjas i täckringens anslag 210 5 för att fasthâlla ett par O-ringar 212 av plast, vilka tjänar till att täta den bildade kammaren 204 mot läckage.

Kammaren 204 tillförs vätskekylmede på ett icke visat sätt, och kylmedlet utmatas pà den nedre sektionens 154 överyta genom en serie med inbördes vinkelavstånd anordnade 10 hål 214 i den övre ringens 200 överdel.

Den nedre sektionens 154 överdel är anordnad att ingripa med ursparingen 178 i den övre sektionens 152 underdel, då sektionerna är staplade på varandra. Innan sektionerna staplas på varandra insätts emellertid en 15 uppsättning upprättstáende stift 216 i en serie med in- bördes vinkelavstånd anordnade hål 128, som är anordnade runt den nedre sektionens inre periferiparti, vid den övre ringens 200 överdel. Stiften 216 tjänstgör som distanselement och är anordnade att anligga mot urspa- 2Û ringens 178 överdel, då den nedre sektionens yttre peri- feriparti anligger mot ribban 182 och ansatsen 184 vid ursparingens ytterperiferi. Den inre periferiytan 220 - hos den nedre sektionens övre ring 200 är dessutom försedd med anslag för att åstadkomma en överhängande, ringformad 25 läpp 222 vid dess överdel, motsvarande läppen 86 i ut- föringsformen enligt figur 1-3; och tillsammans avgränsar läppen 222 och den övre sektionens 152 tå 180 mynningen 224 hos en ringformad kanal 156, som bildas mellan de två sektionerna i den spalt som lämnas medelst stiften 216. 30 vid användning tjänar kanalen 156 till att utmata vätske- kylmedlet som utkommer från kammaren 160 genom hålen 214. Samtidigt uppdelas gasen, som införts i spåret 186, vid ribban 182 i ett flertal radiellt inåt riktade gas- strålar (pilen 226), vilka utmatas från ribbans krenele- 35 ringar eller fördjupningar 192, för att förse det inström- mande kylmedlet med strängar av smà, enskilda, olösta gasbublor, på samma sätt som àstadkoms medelst membra- net 122 i utföringsformerna enligt fig 1-4. Gassträngar- 10 15 20 25 30 35 463 356 19 na 226 insläpps emellertid i kylmedlet med hjälp av en sidogrenledning 227, som ligger i linje med kanalen 156, radiellt utanför hålen 214.

Långsträckta huvudskruvar 228 utnyttjas för att sammanskruva de två sektionerna 152 och 154, då gjutan- ordningen hopmonteras; och en O-ring 230 av plast in- sätts i ett ringformat spår 232 runt ytterperiferin av anordningens nedre sektion 154, vid dess överdel, för att täta gastillförselsystemet mot gasförluster vid spåret 186.

Ytterigare huvudskruvar 234 används för att fästa den varma överdelen 148 vid gjutanordningen 146, samt för att sammanspänna den varma överdelens respektive komponenter 162 och 164.

Utföringsformen enligt figur 8-10 liknar den enligt figur 1-3 och därför utnyttjas, med några få undantag, samma hänvisningssiffror. Utföringsformen enligt fig 8-10 skiljer sig emellertid på det sätt, på vilket bubblor införs i kylmedelsströmmen. I detta fall tillförs gasen vid fästringens 44 underdel och införs i kanalen 46"' mellan gjutringen och fästringen, vid kanalens underdel.

Som i utföringsformen enligt figur 1-3 är fästringens yttre periferianslag 74 anordnat så att fästringen först inskjuts teleskopiskt i gjutringen, och därefter uppvisar en minskad diameter för att bilda kanalen 46"' mellan ringarna. Den således bildade lilla ytterligare ansat- sen 236 mellan den ursprungliga ansatsen 80 på fästringens fläns 76 och anslagets 74 vägg utnyttjas nu som platsen för den mekanism, genom vilken bubblorna införs i kyl- medelsströmmen. Dessutom utnyttjas metallformade hål i stället för hålen i ett plastmembran, såsom i utförings- formen enligt figur 1-3. Med särskild hänvisning till figur 9 och 10 framgår det att den ytterligare sat- sens 236 överdel är avfasad till en något avrundad form, och det finns en serie med inbördes vinkelavstånd anord- nade, radiellt inåt och nedåt lutande stryphålsstora hål 238, som är maskinbearbetade eller på annat sätt 465 356 10 15 20 25 30 35 20 utformade i denna. Under serien av hål vid hörnet 248 mellan ansatserna 80 och 236, finns ett ringformat spår 240, som bildar en spetsig vinkel mot ansatserna i en större vinkel än själva hålens 238 vinkel. Spåret matas med gas genom ett hål 242, vilket är riktat uppåt mot detta från fästringens underdel. Också här är gastill- förselhálets 242 inloppsöppning 244 försänkt och gängat för att mottaga nippeln 246 hos en gasmatningsslang 247, såsom i de tidigare utföringsformerna. Dessutom är spåret 240 försänkt vid hörnet 248 mellan ansatserna för att mottaga en O-ring 250 av plast, som verkar för att plugga igen spåret över den punkt, vid vilken hålet 242 under- ifrån utmynnar i detta. De stryphålsstora hålen 238 skär samtidigt spåret under O-ringen 250, så att gasen, som matas till spåret från tillförselhàlet 242, utmatas i kanalen 46"' genom de stryphålsstora hålen 238. Härvid uppdelas gasen åter i ett flertal gasstrålar, vilka in- släpps uppåt i kanalen genom en kort grenledning 251 under kylmedelstillförselhålet 64 från kammare 14.

I alla utföringsformer regleras strömningshastig- heten till de respektive gjutstädens 8 slangar 118 eller 247 relativt kylmedelsströmmen medelst gasvolymregler- organ 252. Dessa organ tillförsäkrar att gasen uppdelas på det beskrivna sättet när den utkommer genom utförings- formernas olika hål 124, 194 och 238. Volymreglerorganet innefattar också en backventil 253 eller liknande, vilken förhindrar tillbakaströmning av vätska in i detta när gasen inte tillförs till de olika utföringsformernas bubbelinföringsmekanismer.

Det är känt att den hastighet med vilken en metall- kropp genomgår avkylning, när den utkommer från en gjut- form, kan bestämmas genom att mäta djupet av kroppens gränsyta mellan vätskefas och fast fas, d v s den brunn 254 som framgår av figur 5. Om den effektiva avkylnings- hastigheten genomgår en ökning kommer brunnens djup att minska. Omvänt medför en minskning i avkylningshastigheten att brunnen blir djupare. 10 15 20 25 30 463 356 21 Experiment genomfördes för att bestämma brunnens djup hos en smält aluminiumkropp, när en kylmedelsridå utmatades på den utkommande metallkroppen, både med och utan införda bubblor. Gjutformen var en 152 mm djup gjut- form med varm överdel av det slag som visas i figur 1-3, och var utrustad med de visade bubbelinföringsorganen.

Vatten utnyttjades som kylmedel och utmatades genom en öppning 90 som var 1,52 mm bred. Aluminiumlegering 6063 göts i anordningen vid en arbetshastighet av 152 mm/minut och vid en metalltemperatur av 690,6° É 4,4°C. Vatten- temperaturen var 10°C, och såsom framgår av figur ll varierades vattenvolymen från 1,19 till 2,38 l/minut/cm omkrets.

Vid en serie experiment utmatades vattnet på alu- miniumkroppen utan några inneslutna bubblor. Vid en annan uppsättning infördes luftbubblor i vattenströmmen, med användning av en luftvolym av 5,14 l/minut/cm omkrets.

Figur ll är ett diagram över brunnens djup i förhållande till vattenvolymen, med och utan luftinsprutning. Den ökade kyleffekten med luftinsprutning framgår tydligt.

Effekten är mer uttalad vid låga vattenströmmar och blir mindre effektiv när strömningshastigheten ökar.

Brunnens djup bestämdes genom att införa en liten metallstav i gjutformens hålighet från dess översida och genom att sänka staven tills den smälta aluminum- kroppens stelnade yta nåddes. Staven hölls där endast momentant för att inte bli ingjuten i den stelnande metall- kroppen. Genom att bestämma hur långt staven hade införts, när kroppens fasta gränsyta nåddes, kunde brunnens djup relativt gjutformens överdel bestämmas.

Claims (10)

463 356 10 15 20 25 30 22

1. PATENTKRAV l. Förfarande för kontinuerlig gjutning av metall som göt genom att införa smält metall i håligheten hos en ringformad gjutform, genom en ändöppning av denna, och att medan metallen genomgår delvis stelning i gjut- formen för att bilda en kropp av denna på ett stöd intill hålighetens andra ändöppning, förflytta gjutformen och stödet fram och tillbaka i förhållande till varandra i hålighetens längdriktning för att förlänga metallkroppen genom hålighetens sistnämnda öppning, k ä n n e t e c k - n a t av att vätskekylmedel införs i en ringformad ström- ningskanal, som är anordnad runt håligheten i gjutformens kropp och som mynnar i gjutformens omgivande atmosfär intill gjutformens nämnda, motstàende ändöppning, för att utmata kylmedlet som en ridå av detta som träffar den utkommande metallkroppen för att direkt kyla denna, att en gas, som i huvudsak är olöslig i kylmedelsvätskan, utmatas under tryck i en ringformad fördelningskammare, som är anordnad runt kanalen i gjutformens kropp och som mynnar i kanalen genom en ringformad slits, som är anordnad uppströms kanalens utmatningsöppning vid periferin av kylmedelsströmmen i denna, att gasen i kammaren införs i kanalen genom slitsen, att gasen uppdelas i ett flertal gasstrálar, när gasen utmatas genom slitsen, och att gasstràlarna införs i kylmedelsströmmen vid en temperatur och ett tryck, vid vilket gasen är innesluten i strömmen som en mängd bubblor, som tenderar att förbli enskilda och olösta i kylmedlet, när ridån av detta utmatas genom kanalens öppning och träffar den utkommande metallkroppen.

2. Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a t av en ring av fluid bildas i håligheten runt metallkroppen, som tenderar att strömma relativt bort från hålighetens ena ändöppning mot den nivå, vid vilken kylmedelsridån träffar det utkommande götet.

3. Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e - 10 15 20 25 30 35

4. -65 356 23 t e c k n a t av, att kylmedlets utmatningshastighet under gjutoperationens götändesbildningssteg regleras för att underkyla götet genom att alstra en filmkoknings- effekt, och att gasen i fördelningskammaren insläpps i kylmedelsströmningskanalen genom slitsen, när metallens temperatur uppnår en nivå, vid vilken kylningshastigheten erfordrar en ökning för att bibehålla en önskad yttempera- tur på metallen; varefter gasen, då yttemperaturen sjunker under föregående nivå, inte längre införs genom slitsen i kanalen, för att på detta sätt åter underkyla metallen; och att gasen till sist, då fortfarighetstillståndsgjut- ning börjar, åter insläpps i kanalen genom slitsen. 4. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a t av, att kylmedlets utmatningshastighet, under gjutoperationens götändesbildningssteg, justeras till att bibehålla metallens temperatur inom ett bestämt område, och att gasen i fördelningskammaren inte insläpps i kylmedelsströmningskanalen genom slitsen, förrän kyl- medlets utmatningshastighet ökas och operationens fort- farighetstillstàndsgjutsteg börjar. k ä n n e -

5. Förfarande enligt patentkravet 1, t e c k n a t av, att när gasen insläpps genom slitsen begränsas den till att strömma genom ett flertal hål, som uppdelar den i ett flertal gasstrålar.

6. Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a t genom en ringformad kvarhållningskammare, som är anordnad av, att vätskekylmedlet införs i kanalen runt hålighetens axel i gjutformens kropp, för att kyla gjutformen.

7. Anordning för kontinuerlig gjutning av metall som göt genom att införa smält metall i håligheten hos en gjutform med öppna ändar vid en ändöppning av denna, under kontinuerlig utdragning av delvis stelnad metall som göt från gjutformens motstående ändöppning, k ä n - n e t e c k n a d av, att den innefattar organ som av- gränsar en ringformad strömningskanal, som är anordnad runt håligheten i gjutformens kropp för att leda vätske- kylmedel, och som mynnar i gjutformens omgivande atmosfär 463 356 10 15 20 25 30 35 _ t e c k n a d 24 intill gjutformens ovannämnda motstående ändöppning, för att rikta vätskekylmedlet mot götets yta när det 'utkommer från gjutformen för att bortföra värme från detta, organ för att införa vätskekylmedel i den ring- formade strömningskanalen, organ som avgränsar en ring- formad gasfördelningskammare, som är anordnad runt ström- ningskanalen i gjutformens kropp, organ för att öppna kammaren mot kanalen, innefattande en ringformad slits som är anordnad uppströms kanalens utmatningsöppning vid kylmedelsströmmens periferi i denna, organ för att utmata trycksatt gas i den ringformade fördelningskammaren, organ för att införa gasen i kanalen genom slitsen, när kammaren är öppen mot kanalen, och organ i slitsen för att uppdela gasen i ett flertal gasstrålar, när gasen utmatas genom slitsen, så att, under förutsättning att gasen är i huvudsak olöslig i kylmedelsvätskan, gasen är innesluten i kylmedelsströmmen som en mängd bubblor, som tenderar att förbli enskilda och olösta i strömmen, när denna utmatas genom kanalens mynning och träffar den utkommande metallkroppen.

8. Anordning enligt patentkravet 7, k ä n n e - av, att organen för att uppdela gasen i gasstrálar innefattar organ i slitsen för att bilda ett flertal hål, genom vilka gasen begränsas att strömma när den utmatas i kylmedelsströmningskanalen fràn gasför- delningskammaren.

9. Anordning enligt patentkravet 7, k ä n n e - t e c k n a d av, att den innefattar en ringformad kvar- hållningskammare, som är anordnad runt hàlighetens axel i gjutformens kropp, och att kylmedelsinföringsorganen kan manövreras för att införa kylmedlet i kanalen genom den ringformade kvarhållningskammaren för att kyla gjut- formen.

10. Anordning enligt patentkravet 7, k ä n n e - t e c k n a d hàligheten runt metallkroppen, vilken tenderar att strömma av, organ för att bilda en fluidring i relativt bort från dennas ena ändöppning mot den nivå vid vilken vätskekylmedlet träffar det utkommande götet.