SE463021B - Bandfordon - Google Patents

Description

463 021 är skränkta. dvs. har s.k. camber och toe-in. Avsikten är att minska risken för att banden skall krängas av resp. drivhjul.

Denna lösning nödvändiggör emellertid återkommande justering av camber och toe-in i takt med att styrtungorna slítes och glapp på nytt uppkommer.

Df umentet US 3 275 386 visar en liknande lösning för att för- hindra bandavkrängning, vid vilken endast det främre bärhjulet är skränkt. vilket innebär att bandvandring i sin helhet ej förhindras.

Föreliggande uppfinning avser ett bandfordon. vid vilket glap- pet mellan styrtungor och band icke medför bandvandring och vilket fordon är stabilt vid höga hastigheter.

För att uppnå detta syfte är ett bandvagnsunderrede av inled- ningsvis nämnt slag kännetecknat av att bandställens längs- axlar vardera lutar med en vinkel a mot underredets längs- axel så att bandställens längsaxlar i fordonets framåtriktning är konvergerande eller divergerande. På grund av denna lutning av bandställen kommer banden vid körning av fordonet att kon- stant ha en sidorörelsekomponent. Detta medför att bandens yttre eller inre styrtungor kommer till anliggning mot ut- resp. insidorna av bärhjulen beroende på om bandställen i p framâtriktningen är konvergerande eller divergerande. Vid kör- ning på jämn och rak väg uppträder därmed ingen bandvandring och de relativa sidorörelser mellan band och hjul, som upp- kommer vid styrrörelser, exempelvis vid kurvtagning, kommer att kompenseras av bandet självt på grund av ovannämnda av bandställslutningen inducerade sidorörelsekomponent hos banden utan att föraren behöver vidtaga några styrkorrektioner.

Dessa och andra särdrag och fördelar kommer klarare att framgå efter genomläsning av följande detaljerade beskrivning av ett föredraget utföringsexempel av ett bandfordon enligt upp- finningen med hänvisning till bifogade ritning. i vilken fig. l i en sidovy visar ett midjestyrt bandfordon enligt ett utföringsexempel av uppfinningen, fig. 2 visar schematiskt ett snitt längs linjen II-II i fig. 1. och fig. 3 och 4 visar i större skala detaljer ur fig. 2. 10 15 20 25 30 35 463 czfi Det i figurerna visade bandfordonet utgöres av ett midjestyrt fordon med tvâ vagnsdelar A. B. vilka är förbundna medelst en led C. Varje vagnsdel innefattar en karosseridel 1 och ett underrede 2. Underredet är uppbyggt av en centrumbalk 3, i vilken en främre tvärbalk 4 och en bakre tvärbalk 5 på lämp- ligt sätt är infästa. Två bandställ 6 och 7 uppbäres på ömse sidor om centrumbalken i ändarna av tvärbalkarna 4, 5. Varje bandställ innefattar ett par av drivhjul 8 och fem par av bärhjul 9. vilka på lämpligt och i sig på känt sätt är roter-. bart uppburna i en skidbalk 10. Drivhjulsparet 8 är även an- slutet till ett icke visat drivaggregat. Banden ll. vilka löper över driv- och bärhjulen innefattar på konventionellt sätt inre och yttre styrtungor, vilka är avsedda att komma till anliggning mot bärhjulens sidoytor för att förhindra att banden rör sig i sidled relativt hjulen. I fig. 1 syns de yttre styrtungorna 12 hos de i denna figur visade banden.

Såsom framgår av fig. 2 är skidbalkarna lo och därmed band- ställen 6, 7 i ett horisontalplan lutande med vinkeln a mot centrumbalkens 3 längsaxel L. Vinkeln a är liten och ligger mellan 0 och 3°. Företrädesvis är a inte större än l°.

I det föredragna och visade utföringsexemplet är bandställen 6, 7 i framåtriktningen F konvergerande mot varandra. Vid kör- ning av det i figurerna visade fordonet får banden ll förutom en rörelsekomponent i fordonets längsriktning även en liten sidorörelsekomponent inåt mot centrumbalken. vilket medför att bandens yttre styrtungor 12 vid körning rakt fram kommer att anligga mot bärhjulens 9 utsidor. Om fordonet skall svänga âstadkommmer styrrörelsen att bärhjulen förskjuts i sidled.

Vid ett band, som ligger ytterst i kurvan. medges därvid en relativ sidoförskjutning mellan band och bärhjul eftersom hela det glapp eller spelrum, som på grund av tillverkningstoleran- ser och styrtungeslitage finns mellan styrtungor och bärhjul, ligger på insidan om bärhjulen. Någon sidoförskjutning vid det 463 02? band. som ligger innerst i kurvan. medges följaktligen inte eftersom bärhjulens sidoförflyttning sker i motsatt riktning mot glappet. Den genom bandställslutningen inducerade sido- rörelsekomponenten hos det band. som ligger ytterst i kurvan, leder emellertid till att detta band automatiskt kommer att följa bärhjulens sidorörelse vid kurvtagningen och bibehålla styrtungornas anliggning mot hjulsidorna. Genom bandställslut- ningen blir således banden självjusterande till ett läge där de yttre styrtungorna hos banden anligger mot bärhjulens sido- ytor.

I det visade utföringsexemplet är bandställen framåt konver- gerande mot varandra. Det inses att om bandställen i stället är framåt divergerande blir banden självjusterande till ett läge där de inre styrtungorna anligger mot bärhjulens inre sidoytor. Problemet med instabilitet hos fordonet löses så- ledes med såväl framåt konvergerande som framåt divergerande bandställ. vid kurvkörning är emellertid det band, som ligger ytterst i kurvan, på grund av centrifugalkraften högre belas- tat är det inre bandet. Om bandställen är framåt konvergerande mot varandra åstadkommes. såsom tidigare nämnts. att den genom - bandställslutningen inducerade sidorörelsekomponenten hos banden är riktad inåt mot fordonets mitt. vid k vtagning med framåt konverge: nde bandställ kommer därför den inducerade sidorörelsekomponenten hos det band. som ligger ytterst i kurvan, att verka i samma riktning som styrrörelsen och under- stödjer därmed styrrörelsen för det vid kurvtagning högst be- lastade bandet. Av denna anledning föredrages att bandställen är konvergerande framåt. såsom i det visade utföringsexemplet.

I fig. 3 och 4 visas i större skala ena änden 13 av den främre tvärbalken 4 resp. ena änden 14 av den bakre tvärbalken S. I dessa figurer och i fig. 2 illustreras schematiskt en skid- balksinfästning. vid vilken bandställens lutning mot centrum- balkens 3 längsaxel L kan justeras. ¿ För detta ändamål är skidbalken 10 hos varje bandställ 6, 7 svängbart förbunden med resp. främre tvärbalksände 13 genom en 10 15 20 25 30 35 5 463 021 pivotled 15 och fixerbar i önskat svängningsläge med hjälp av ett lämpligt klämförband, som här symbolíseras genom skruvar 16, 17, vilka löper i genomgående hål i balkänden 13. Skid- balken är vidare i sin bakre del fixerbart förbunden med den bakre tvärbalksänden 14 med hjälp av ett lämpligt klämförband. som här symboliseras medelst skruvar 18, 19. Dessa skruvar är på lämpligt sätt fästa till skidbalken 10 och löper i genom- gående styrslitsar 20, 21 upptagna i änden 14 för att medge skidbalkens svängning kring leden 15. Dessa styrslitsar liksom hålen i änden av den främre tvärbalken 13 är tillräckligt breda för att inom önskat inställningsområde medge skruvarnas 18. följd av skidbalkens svängning. I en variant utformas styr- 19 resp. 16. 17 svängningsrörelser kring leden 15 till slitsarnas styrytor som cirkelbågformiga ytor med en krök- ningsradie motsvarande avståndet mellan resp. styryta och leden 15. Lämpligen är även tvärbalksänden 14 försedd med en skala 22, som anger inställd vinkel a.

För att underlätta inställningen av önskat värde på vinkeln a är en anordning för att fininställa skidbalkens sidoläge utformad. Denna anordning består av tvâ inställningsskruvar 23. 24. vilka löper i gängade hål i två i sidled motstående långsträckta. parallella plattor 25, 26 med rektangulärt tvär- snitt. vilka är fästa i skidbalken 10 och sträcker sig uppåt från denna parallellt med ett vertikalplan genom skidbalkens längsaxel till i höjd med tvärbalkens 5 översida. Dessa plat- tor 25, 26 är placerade på avstånd från varandra och tvär- balksänden 14 innefattar ett parallellepipediskt utskott 27, vilket är inrymt i mellanrummet mellan plattorna.

I fig. 4 visas fininställningsanordningen i inställt läge. Om man önskar ändra inställningen av vinkeln a lossas de främre och bakre klämförbanden för att en svängning av skidbalken 10 omkring leden 15 skall vara möjlig. Därefter lossas de i fig. 4 visade låsmuttrarna 28, 29 hos inställningsskruvarna 24 resp. 23; Om man nu exempelvis vill föra skidbalken uppåt i fig. 4 skruvas först inställningsskruven 24 ut. varefter in- ställningsskruven 23 skruvas in. Eftersom denna skruv 23 av 465' 021 utskottet 27 är förhindrad att röra sig nedåt i fig. 4 inses att plattan 25 och därmed skidbalken 10 korner att förflyttas uppåt i figuren vid denna inskruvning. Efter att önskad vinkelinställning erhållits skruvas först inställningsskruven 24 in till i anliggning mot utskottet 27. varefter låsskru- varna 28, 29 och sedan klämförbandens muttrar åtdrages.

Genom uppfinningen åstadkommes således ett bandfordon med stabila köregenskaper även vid höga hastigheter. Bandvand- ringsproblemet har lösts på ett enkelt och elegant sätt.

Vidare gör den uppkommande självjusteringseffekten hos banden att glappets storlek inte inverkar på köregenskaperna och någon efterjustering beroende på att glappet genom slitage har ökat är inte nödvändig. Vinklen u skall vara så stor att kontinuerligt vid körning uppträdande sidokrafter, exempelvis beroende på vindkraft. är mindre än de av styrtungornas an- liggning mot bärhjulens sidor åstadkomna sidokrafterna.

Ett flertal modifieringar av det visade utföringsexemplet är möjliga inom ramen för uppfinningen. Exempelvis kan bandstäl- len vara fästa till underredet utan att någon möjlighet att justera bandställets lutning föreligger och andra utförings- former för inställningsanordningen är naturligtvis tänkbara.

Tvärbalkarna behöver heller inte vara genomgående utan kan be- stå av separata axeländar. Vidare är uppfinningen tlllämpbar för alla typer av bandfordon. t.ex. vid andra än midjestyrda fordon och vid bandfordon där bandställen är förbundna med underredet på andra sätt än medelst par av tvärbalkar. Uppfin- ningens omfattning skall därför endast begränsas av innehållet i bifogade patentkrav.

Claims (5)

7 ~ 463 021' Patentkrav

1. Bandfordon (A) med ett underrede (2) och två bandställ (6, 7), vilka är fästa till underredet och anordnade på ömse sidor pm detta, k ä n n e t e c k n a t av att bandställens (6, 7) längsaxlar vardera lutar med en vinkel a mot underredets längsaxel (L) så att bandställens längsaxlar i fordonets fram- âtriktning är konvergerande eller divergerande.

2. Bandfordon enligt krav l, k ä n-n e t e c k n a d av att bandställen (6, 7) i framåtriktníngen (F) är konvergerande mot varandra.

3. Bandfordon enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att vinkeln a ligger mellan 0 och 3°.

4. Bandfordon enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att vinkeln a är mindre än l°.

5. Bandfordon enligt krav 1, k å n n e t e c k n a t av att bandställen (6, 7) är förbundna med tvärbalkarna (4, 5) på ett sådant sätt att vinkeln a är ínställbar.