SE461094B - Saett att framstaella drivkrutsladdningar samt i enlighet daermed framstaella laddningar - Google Patents

Description

10375 461 094 ej försetts med någon inhibering, men praktiskt taget hela krut- ' förbränningen kommer vid en dylik laddning att ske i vapnets patronläge eller dess omedelbara närhet, vilket ger en mycket hög lokal förslitning av eldröret. Dessutom måste det förhindras att det tryck som förbränningsgaserna ger upphov till inne i de långa krutrören blir så högt att krutrören efter en viss brinntid fläks upp längs hela sin längd samt splittras upp i småbitar. Detta ger i så fall en förhållandevis stor momentan ökning av krutets brinnyta vilket lätt resulterar i en mycket stor tryckstegring i eldröret vilket i sin tur givetvis lätt kan få en katastrofal verkan på eld- röret. Hålen eller kanalerna i krutrören till sådana laddningar måste därför göras ganska stora, vilket minskar möjligheten att nå hög laddtäthet och dessutom minskar prgressiviteten hos mánghålskrut.

Ett försök att undvika ovan i all korthet beskrivna effekt redo- görs för i USA-patentet 660.567 från år 1900 i vilket uppfinnaren Gathmann föreslår att man förser ett flerhåls rörkrut i långa längder med gasutlopp på jämna avstånd från varandra för att där- igenom förhindra att krutrören sprängs sönder i mindre bitar under förbränningens gång. Enligt patentet har dessa gasutlopp givits formen av V-formade ganska vida urskärningar som växelvis från varandra motstående sidor sträcker sig in åtminstone förbi krut- rörets centrum. På detta sätt får krutrörens längsgående kanaler förbindelse med åtminstone vart annat gasutlopp. Med denna ut- formning säger sig uppfinnaren kunna uppnå att krutrören under förbränningen bibehålles hela och ej sprängs sönder i mindre bitar.

Uppfinnaren menar sig även kunna åstadkomma speciella effekter genom att variera inskärningarnas storlek längs krutstavarna.

Därigenom menar han sig bl a kunna framställa drivkrutladdningar som kan ges en jämn fördelning i hela laddningsrummets volym och som ej riskerar att samlas längst fram eller bak vilket skulle kunna ge oönskade tryckstegringar medan laddningen brinner.

Vi har emellertid sedan länge varit medvetna om att drivkrut- laddningar bestående av löst liggande i korta längder uppdelat, rör- eller stavformigt, s k kornkrut oftast ger laddningen de mest fördelaktiga brinnegenskaperna och den minsta eldrörsför- DJ 461 094 slitningen. Det är nämligen så att löst liggande krut i drivkrut- I laddning för eldrörsvapen vid laddningens antändning till stor del följer med krutgaserna och projektilen ut i eldröret under en successiv förbränning. Detta ger en väsentligt lägre lokal för- slitning av eldröret i den kritiska zonen närmast framför laddnings- rummet samtidigt som krutets korta längder eliminerar problemen med söndersprängning av krutrören och därav följande oönskade tryck- stegringar i eldröret. En önskad tryckstegring i en laddning av löst liggande krut kan däremot styras till en gynnsam tidpunkt av förbränn- ingen genom att välja ett eller mânghålskrut med lämplig hàldiameter eventuellt kompletterad med en på känt sätt genomförd ytinhibering.

Nackdelen med det löst liggande kornkrutet är dess stora platsbehov eftersom varje krutkorn då kommer att ligga i en av slumpen bestämd riktning. Dessutom kräver dylika löskrutladdningar långa tändskruvar eller andra typer av längs åtminstone en del av laddningen sig sträckande tändmedel som säkerställer en momentan övertändning längs en större del av laddningen.

Det är eljest tänkbart att övertändningen av laddningen blir alltför ojämn p g a det höga och ojämna motståndet mot gasströmning mellan krutkornen. önskemålet att kunna framställa drivkrutladdningar med samma laddtäthet som den som kan uppnås vid buntat rörkrut i full laddlängd men med samma brinnegenskaper som de som erhàlles vid i mindre längder uppdelat löst liggande rör- eller stavformigt kornkrut har gjort att man även prövat att framställa laddningar där krut av den senare typen mer eller mindre manuellt staplats upp i ordnade rader ovanpå varandra varv efter varv. Dessa laddningar har i och för sig fungerat tillfredställande men de är mycket dyra att göra manuellt och mycket svära att tillverka maskinellt. Ett annat sätt att öka eldrörs- pjäsernas prestanda utan att tillgripa en nykonstruktion med plats för större drivkrutladdningar skulle da vara att övergå till ett krut med högre force vilket i sin tur automatiskt ökar eldrörsförslitningen pà ett ofta icke acceptabelt sätt.

Vi har emellertid nu kommit fram till att det faktiskt gär att fram- ställa drivkrutladdningar där drivkrutet vid själva antändningen fungerar som ett rörkrut med stor längd i förhållande till brinnkanal- ernas diameter helt enkelt därför att det då utgörs av ett dylikt 10374 461 094 krut men kort därefter vid den fortsatta förbränningen fungerar på samma sätt som ett i korta längder uppdelat stav- eller rörformigt C kornkrut helt enkelt eftersom det då utgörs av ett dylikt kornkrut.

Att dessa laddningar dessutom kan göras med extremt höga laddvikter är en ytterligare fördel.

Lösningen på problemet har visat sig vara att forma laddningen av parallellt med varandra tätt sammanpackade en- eller flerhåls rör- krutstavar som dessförinnan på bestämda avstånd från varandra försetts med genomstickningar från krutrörens utsida till samtliga dess längsgående kanaler och företrädesvis tvärs igenom krutröret._ Genomstecknigarna kan antingen föras tvärs igenom krutrörens centrum så att de täcker krutets samtliga brinnkanaler och lämnar en viss mängd krut intakt på vardera sidan om genomstickningarna vilket ger rörkrutstaven önskvärd sammanhållning fram till antändningsögon- blicket eller också kan genomstickningarna göras parvis från vardera sidan om rörkrutstavarna på något avstånd från varandra så att de delvis överlappar varandra och alltså var och en endast täcker en del av krutets brinnkanaler.

En väsentlig skillnad med det ovan nämnda USA- patentet är därvid att vi funnit att dessa genomstickningar skall göras utan avlägs- nande av material så att genomsticknigarna i antändningsögonblicket mer fungerar som en radikal försvagning av krutröret än ett gasut- lopp. Resultatet blir härvid att krutrören på grund av krutgasernas inre övertryck på ett mycket tidigt stadium sprängs upp i småbitar och alltså bildar ett kornkrut av på förhand bestämd form. Försvag- ningen vid varje genomstickning skall alltså vara så stor att krut- röret har lättare att brista tvärs av i höjd med genomstickningarna än att fläkas upp längs med krutkanalerna. Ett lämpligt avstånd mellan dessa genomstickningar har vi funnit vara 10 till 100 gånger krutrörens innerdiameter, dvs brinnkanalernas diameter. Eftersom varje genomstickning bör täcka samtliga längsgående kanaler i rör- krutet, som t ex kan ha 1, 7, 19 eller 37 hål eller annat lämpligt antal kanaler är det fördelaktigt att göra genomstickningarna på ett sådant sätt att en tillräcklig krutmängd lämnas på ömsesidor om genom- stickningen för att krutrören skall behålla en tillräcklig egenstyvhet 10374 461 094 för att inte brytas sönder under såväl formningen som hanteringen av I laddningen. Vid krutrör med en längd som överstiger 100 gånger dess brinnkanalers diametrar måste åtgärder vidtagas för att krutrören vid antändning ej skall splittras sönder på ett okontrollerat sätt. Pro- blemet kan i vissa fall uppstå redan vid krutrör med en längd strax över 10 gånger dess brinnkanalers diameter. Den krutlängd som i varje särskillt fall ger upphov till en dylik okontrollerbar förbränning måste alltså anses som för långt i detta sammanhang. Vi avser alltså med rörkrut med stor längd i förhållande till brinnkanalernas dia- metrar rörkrut med längder överstigande 10-100 gånger brinnkanalernas diameter. Den tätpackning av drivkrutet som vi lyckats åstadkomma på detta sätt har t ex medfört att vi kunnat bipacka slitskydd vid en modifiering av en av våra äldre laddningar utan att vi för den skull behövt varken sänka prestanda eller öka krutets force. Tvärt om upp- visar den modifierade laddningen väsentligt bättre prestanda samtidigt som slitskyddstillsatsen minskat eldrörsförslitningen på ett mycket tillfredställande sätt.

Genomstickningen av rörkrutstavarna kan lätt genomföras i samband med att krutet slutformas genom extrudering i matris. Ett automatiskt verkande organ för genomstickning av krutrören på bestämda avstånd från varandra kan anordnas i anslutning till matrisens utloppssida eller på annan plats. I samband därmed kan även organ för ytinhiber- ing av krutrören anordnas i de fall då man önskar ett ytinhiberat krut med ökad progressivitet. Drivkrutladdningar i enlighet med upp- finningen helt eller delvis bestående av ytinhiberat progressivt krut är alltså lätta att framställa. I detta sammanhang är alltså upp- finningen mycket intressant eftersom ett ytinhiberat krut som regel kräver höga laddvikter för att komma till sin rätt. Provade laddningar av denna typ har även visat sig fungera mycket bra. Ytinhiberingen kan beroende av inhiberingssubstans beläggningsmetod mm göras antingen före eller efter genomstickningen.

Uppfinningen har definierats i de efterföljande patentkraven och skall nu något ytterligare beskrivas i samband med några figurer. Av dessa visar fig 1 en stucken 7-håls rosettformad rörkrutstav i snedprojektion medan fig 2 visar ett tvärsnitt längs en av genomstick- 10374 461 094 ningarna genom krutstaven enligt fig l och fig 3 visar en genomstickning genom ett runt 19-hàlskrut medan fig 4 visar en färdig laddning i annan I skala. Figur 5 visar ett alternativ till genomstickningen och slutligen fig 6 ett generellt arrangemang för framställning av stucket krut i enlighet med uppfinningen.

På figurerna har motsvarande delar, oberoende av figurernas olika skalor, givits samma hänvisningsbeteckningar.

Beteckningen 1 anger sålunda ett stucket 7-hálskrut där de längs- gående krutkanalerna har beteckningen 2 och genomstickningarna har beteckningen 3. Som redan påpekats innebär genomstickningarna att inget som helst krut avlägsnats, Genomstickningarna 3 kan snarare beskrivas som genomgående snitt vilka vart och ett täcker samtliga av rörkrutets sju längsgående brinnkanaler 2 men lämnar en viss del 4,5 av rörkrutväggarna intakta pà ömse sidor om snittet (se fig 2).

Figur 3 visar alltså motsvarande genomstickning genom ett runt 19-hàlskrut.

Den pà fig 4 visade laddningen består av ett antal stuckna rörkrut- stavar 1 av full laddlängd som buntats samman med brännbara band 6 och som t ex kan föras ned i en hylsa eller förses med en omgivande kardusväv. Laddningen kan även om så önskas förses med en ändanfyrn- ingsladdning 7 och kompletteras med slitskydd 8. Enligt den på figur 5 antydda varianten har genomstickningarna formen av två snitt 9, 10 som fràn vardera sidan går från krutrörets 1 ytterkant och något förbi dess mittplan. Snitten skall vidare ligga så nära varandra att ”krut- bryggan" mellan dem lätt brister vid antändning i vapnet men inte närmare än att rören kan hanteras utan att brista. Tanken är alltså att krutet vid övertändning skall brista längs snitten istället för att rörkrutväggen skall sprängas.

Pà figur 6 slutligen visas en generell anordning för framställning av stucket ytinhiberat rörkrut. På figuren finns en skruvpress ll försedd med en matris 12 genom vilken det färdiga krutet 1 pressas ut.

I anslutning till extruderingen finns en första anordning 13 före yt-' inhibering av krutet med lämplig substans samt slutligen en andra an- 461 094 ordning 14 för genomstickning av krutröret på bestämda avstånd fràn varandra. Genomstickningen av krutrören kan även göras för hela krutlängder pà en gäng med ett flertal samverkande genomsticknings- organ. Uppfinningen är ej begränsad av øvan angivna exempel utan finns definierad i de efterföljande patentkraven.

Claims (9)

10375 461 094 NYA PATENTKPAV

1. Sätt att framställa drivkrutladdningar för eldrörsvapen där drivkrutet vid själva antändningen fungerar som ett rörkrut med stor längd i förhållande till brinnkanalernas diameter men vid den fortsatta förbränningen fungerar som ett i mindre längder upp- delat löst liggande, rör- eller stavformigt s k kornkrut k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att drivkrutladdningen for- mas genom sammanpackning längs med varandra till buntar av lämplig form av en- eller flerhålsrörkrntstavar med stor längd i förhållande till brinnkanalernas diameter vilka dessförinnan pá bestämda av- stånd från varandra utan avlägsnande av krutmaterial försetts med genomstickningar från krutrörets utsida in till samtliga dess längsgående brinnkanaler.

2. Sätt enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att varje genomstickning görs tvärs igenom krutröret och på en tillräcklig bredd för att passera genom samtliga längsgående brinn kanaler i krutröret.

3. Sätt enligt krav 1 att genomstickningarna av krutstavarna genomföres på ett sådant k ä n n e t e c k n a t d ä r a v sätt att en tillräcklig sammanlagd krutmängd finns tillgänglig på ömse sidor om genomstickningen för att hålla samman krutröret men att denna krutmängd samtidigt på inget ställe är tjockare än att krutröret hellre brister där än att krutrörets väggar fläks upp.

4. Sätt enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att genomstickningarna genomföres som parvis tätt på varandra anordnade från motstáende sidor av krutrören utgående snitt där minsta avståndet mellan snitten uppgår till 0,1 -0,5 gånger rörens största yttermått i tvärsektion.

5. Sätt enligt ett eller flera av kraven 1-4 k ä n n e - t e c k n a t d ä r a v att rörkrutstavarna före sammanbuntningen till hela laddningar förses med en ytinhibering av i och för sig känd typ antingen genom ytbehandling eller ytbeläggning. 461 094

6. Sätt enligt ett eller flera av kraven 1-S k ä n n e - t e c k n a t d ä r a v att såväl genomstíckningen av krutet som ytinhïberingen sker i samband med krutrörens framställning genom extrudering i matris.

7. Sätt enligt ett eller flera av föregående patentkrav k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att genomstickningarna görs på ett avstånd från varandra som motsvarar 10-100 gånger diametern hos krutrörets längsgående brinnkanaler.

8. Drivkrutladdning framställd i enlighet med sättet enligt ett eller flera av patentkraven 1-7 k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att den utgörs av ett flertal tätt, parallellt med varandra sammanpackade en- eller flerhàls rörkrutstavar (lï av stor längd i förhållande till brinnkanalernas (2) diameter där varje rörkrutstav på ett avstånd motsvarande 10-100 gånger av brinnkanal- ernas (2) diameter utan avlägsnande av något krutmaterial försetts med genomstickningar som täcker alla krutrörets brinnkanaler (2) och som antingen utgörs av enstaka genomgående snitt (3) som går tvärs genom respektive rörkrutstav från dess ena till dess andra sida och endast lämnar en krutvägq (4,5) på ömse sidor om snittet alternativt utgörs av parvis tätt pà varandra anordnade från motstáende sidor av krutrören utgående snitt (9, 10) som går något förbi varandra.

9. Drivkrutladdning enligt krav 8 eller 9 k ä n n e t e c k - n a t d ä r a v att krutrörstavarna förutom att de är genom- stuckna även är ytinhiberade med en substans av i och för sig känd typ . OPA/Fkb 1989-03-06