SE460482B - Kornorienterad elektrotunnplaat - Google Patents

Description

w ä; . ä; mw . “iw Ü, 149,,?,,.,..,w,,..~,,,§,~,. ~ .kw .NH vy-nw; -~-.-«w å 'w 's ~ï»,~ “I fl. u. '4eo 4a2 1 10' 15 20 l 25 íso 35 wattförlust till följd av trenden mot energibesparing.

Kornorienterad elektrotunnplåt framställdes genom varm ch kallvalsning av en platin till önskad slutlig plåttjocklek och därefter slutglödga det resulterande stålbandet för att genomföra selektiv tillväxt av íll0}<00l>-orienterade primärrekristalliserade korn, d.v.s. att förverkliga så kallad sekundär rekristillation. “ För att genomföra sekundär rekristallisation måste fin-ut- skiljningar, såsom Mns och Alu vara fint och enhetligt för- delade i faser i stål. under det att stålet underkastas be- handlingar före den slutliga högtemperaturglödgningen, för att undertrycka tillväxt av primärt rekristalliserade korn med orienteringar andra än {ll0}<00l>-orientering under_ den slutliga bögtemperaturglödgningen (inhibitoreffekt) som reglerar den sekundära rekristallisationen, är det möjligt att öka andelen av de noggrant {llQš<00l>-orien- terade kornen i kristallkornen, och därvid öka dexmagne- tiska flödestätheten hos den kornorienteradeielektrotunn-1' plåten och sålunda för att reducera wattförlustperíoden är det viktigt att utveckla produktionstekniker soa medger reglering av den sekundära rekristallisationen.

I den japanska patentpublikationen nr 40-15644 (Tagucbi et al) och japanska publikationen 51-13469 (Imanaka et al) visas grundläggande tekniker för att framställa en korn- orienterad elektrotunnplåt med en hög magnetisk flödestät- het och sänkt wattförlust. ' Den'grundläggande teknik som visas i de tvâ japanska pa- stentçublikationerna lider emellertid av vissa fundamentala problem. Vid sättet som visas i den japanska patentpubli- _rat1anea 40-15644 är ae: svårt att uppnå tatalt aptiaala produktionsförhâllanden och att stabilt framställa korn- orienterad elektrctunnplât med hög magnetisk flödestäthet. ssom följd därav är sättet ej lämpligt för stabil framställ-_ 10 15 20 25 30 _Sättet som visas i den japanska patentpublikationen l Den japanska patentpublikationen 48-51852 (ogranskad) vi-' 460 482 3 ning av produkter med de basta magnetiska egenskaperna{ S1-13469 innebär dubbel kallvalsning och användning av ett dyrbart element såsom Pb eller Se. Detta sätt innebär där- för höga prodnktionskostnader. ' Båda de tidigare kända förfarandena kräver även höga pla- tinvärmningstemperaturer, vilka är till nackdel med hänsyn till den energi, som användes för att uppvärma platinen, minskat utbyte beroende på slaggalstring och ökade repara- tionskostnader för värmeugnarna.

Då man uppvârmer en platin för att få den valsbar måste man öka platinvärmningstemperaturen tillräckligt högt för att upplösa äns och andra inhibitorelement. Dessa senare ut- skiljas som Mnâ, A18 och liknande, då stålet varmvalsas el- ler nnderkastas varmbandglödgning. Ju högre orienteringsgra~ den önskas; desto större måste mängden HnS, Alfl och andra fina utskiljningar~vanasom måste förekomma i stålet och därför är den nödvändiga platinvärmningstemeraturen desto högre._ g sar en förbättring av sättet enligt den japanska patentpub- likationen 40-15644. vid detta sätt ökas Si-halten i ut- gângsmaterialet. En hög kiselhalt begränsar emellertid snävt varmvalsningsförhållandena under vilka AIR kan säkerställas i det varmvalsade bandet. Eftersom kiselhalten är hög är temperaturomrâdet vid vilket Alfl utskiljes under varmvals- ning på lämpligt sätt högre, vilket erfordrar en högre pla- _ ._,,._.,~».~«...-a__v-a~.s_......__ ,. . .. .. . ...,.-.». tinvârnningstemperatur. ¿nnvänas1ng av kontinuerlig gjntning har skapat ytterligare Aproblen vid framställning av kornorienterad elektrotunnplåt. vid kontinuerlig gjutning frankallas ibland Ofullfitäßåíga H¿segnn§âra:rekristallisationspartier, ommämnda som stråk i '[å$;å}etL Detta försämrar stålets magnetiska egenskaper. Pro- 4ßo 4s2 10 15 20 25 .30 35 blemet med stråk förvärras i hög grad genom en hög kisel- halt; Då kiselhalten överskrider 3,0 % blir det utomordent- ligt svårt att stabilt producera kornorlenterad elektro- tunnplåt. Japanska patentpublikationen 48-53919 (ogranskad) (M. F. Littman) beskriver hur man undanröjer problemet med stråk genom att underkasta en kontinuerligt gjuten stålåder dubbla varmvalsningssteg då man fr mställer varmvalsat band.

Japanska patentpublikationen 53-37009 (ogranskad) (Akira Sakakura et al= beskriver ett sätt att framställa kornorien- terad elektrotunnnlát, där ett varmvalsat stålband framstäl- les genom dubbla varmvalsningssteg. Dessa två tidigare kända förfaranden, utnyttjar emellertid ej till fullo fordelarna med kontinuerlig gjutning, d.v.s. utelämnandet av götvals- ning. Två senare publikationer japanska patentpublikatlo- nen 53-19913 (ogranskad) (Morio Shiozaki et al) och japans- ka patentpublikationen 54-120214 (ogranskad) (Fumio Matsumoto et al) visar hur man använder enkel varmvalsning för att framställa kornorienterad elektrotunnplåt med användning , av en kontinuerligt gjuten sträng. Dessa förslag nödvändig- gör emellertid rekonstruktion av en gjutnings- eller vals- ningsanläggning och löser ändå ej helt problemet med fram- dkallning av stråk. §ammanfattning av uppfinningen Föreliggande uppfinning avser en kornorienterad elektrotunn- plåt, väsentligen bestående av 3,0% till 4,5% Si, från 0,08 till 0,45% Mn och från 0,015 till 0,045% P, varvid resten väsentligen består av Fe och som uppvisar en hög magnetisk flödestäthet uttryckt i B16 om 1,89 Tesla eller högre, fram- ställd genom varmvalsning av en platin från 1430°C eller läg- re till ett varmvalsat band, glödgning av bandet inm ett temperatur-varade aso°c :in 12oo°c under kom: tidsperiod, gkallvalsning av bandet till slutdimention i ett enda behand- A"lingssteg med ej mindre än 80% reduktion, kontinuerlig av- .¿kolningsglödgning av det kallvalsade bandet i fuktig vätgas- 4 10 15 ~ 20 25 30 35 460 482 I 5 atmosfär, anbringande av ett glödgningsmellanlägg på ban- det, och därefter genomföra en slutlig högtemperaturglödg- ning." A Det väsentliga i föreliggande uppfinning ligger 1 att plati- nen består av 0,025% till 0,075% C, från 3,0% till 4,5% Si, från 0,010% till 0,060% i syra lösligt aluminium, från 0,0030% till 0,0130% N, ej mer än 0,007! S, från 0,08% till 0,45% Mn och från 0,015% till 0,045% P, där resten utgöres av Fe och oundvikliga föroreningar. I Ett av särdragen enligt föreliggande uppfinning är svavel- halten på 0,007 % eller mindre. Inom den tidigare kända tek- niken, som visas i den japanska patentpublikationen 30-3651, 40-6644 øch 41-25250 förmodas ae: att svavle: är nyttigt för framställning av kornorienterad elektroplåt, eftersom svavel bildar MnS, en av de oundgângliga utskilj- ningarna fßr att alstra sekundär rekristallisation.

Enligt dessa publikationer är svavlets effekt mest frame trädande i ett visst analysomrâde, som bestämmas av mäng- den löst Mnâ, som bringas till fast lösning under värmnin- gen av platinen.

A25 wileaz även nteziifisinqar som íßrnedas vara nyttiga for att framställa en kornorienterad elektrotunnplåt. tonventionellt har både MnS och AlN utskiljningar använts somdinhibitorer.

Uppfinningen undersökte i detalj utskiljningsbeteendet för V HnS och AlN. De upptäckte att då en platin med sammansätt- ningen lânplig för elektrotunnplåt uppvärmes, därefter varm- valsas och då ett varmvalsat band glödgas, utskiljes MnS först.vid en hög temperatur och Alu utskiljes sedan vid en låg temçeratnr. Efterstn äns redan är närvarande i stålet, u < rw _ f* 1 10 “ls '20 25 íso 35 ¿4so«4s2 då AIN utskiljes, har AIN en tendens att utskiljas omkring MnS, resulterande i en komplex utskiljning. Sålunda påver- kas storleken och fördelningstillståndet hos Alfl av ut- skiljningstillstånden för MnS. Qetta innebär att då mängden Mns utskiljning är stor uppvisar AIN stor storlek och är oenhetligt fördelad.

Såsom är känt från japanska patentpublikationen 4d-51852 (ogranskad) utgöres ett grundläggande metallurgiskt recept för att framställa kornorienterad elektrotunnplåt med hög magnetisk flödestäthet medelst en enda kallvalsning att skapa ett lämpligt fördelningstillstånd för AIN genom att utnyttja (Vår) (IH-omvandlingen som inträffar under varm- vxlsning eller glödgning- Då kiselhalten är hög ändras UL till K'-omvandlingen ofördelaktigt, så att fördelningen av AIN försämras. Vid kontinuerlig gjutning är det detta som förmodas resultera i alstring av stråk.

Baserat på de ovan beskrivna upptâckterna och hânsynstagan- de till DL 'åK-omvandlingen minskade uppfinnarna utskilj- ningsmângden av äns. De upptäckte sedan att även ned en hög kiselhalt i stålet, kan fördelningstillståndet för A18 hål- las enhetligt och jämnt och A18-utskiljningarna kan hållas små till sin storlek.

Särdragen enligt föreliggande uppfinning ligger därför i punkten att svavelhalten âr lägre än inom den tidigare kän- da tekniken. även med detta kan utskiljningen av Alu reg- leras lämpligt och framkallandet av stråk vid kontinuerlig gjutning, som kan inträffa då kiselhalten är hög kan för- hindras.

.Efterson svavelhalten är lâg är utskiljningsmângden HnS _¿g“en1ígt röreliggande uppfinning mindre än vid den kända tek- f.n¿kç¿; sänkningen i utskiljningsmângden för änS innebär träff aan totala uangaen innibitarer minskas. vilket tenderar : 10 il5 20 Åzs 30 35 i . , .V4 17,' e: 460 482 att minska den magnetiska flödestätheten. För att kompen- sera för sänkningen i magnetisk flödestäthet, tillsättes Mn och P till stålet i lämplig mängd.

Ett annat särdrag enligt föreliggande uppfinning ligger 1 _ det faktum att Mn och P, som tillsättes stålet, ej ändrar inhibitorerna utan gör den primära rekristallisationstex- turen lämplig före den sekundära rekristallisationen. Det innebär, att de kompenserar för den ovan nämnda sänkningen i magnetisk flödestäthet och till och med ökar den magne- -tiska flödestätheten genom reglering av texturen. Kristall- kornen raffineras och har en enhetlig storlek, med resul- tatet att den sekundära rekristallisationen stabiliseras.

Ett annat särdrag enligt föreliggande uppfinning är att kiselhalten i utgångsmaterialet är åtminstone 3,0 %, under det att den sekundära rekristallisationen stabiliseras och sålunda förhindrar framkallandet av stråk. Detta resulterar i en av de lägsta wattförlusterna och den högsta magne- tiska flödestâtheten tillgänglig i den höggradigt korn-- orienterade elektrotunnplåten.

Kort beskrivning av ritningarna.

Föreliggande uppfinning kommer att beskrivas mera detalje- rat med hänvisning till ritningarna där: fig. lå - lD visar fotografier av kristallkornmakrostruk- turerna hos produkterna so framställs md användning av stål innehållande 0,004 %, 0,007 $, 0,015 8 och 0,025 3 57 fig. ZA - 2D visar fotografier på kristallkornmakrostruk- turerna hos produkter framställda med användnifl9 aV k°ntÄ' nuerligt_gjutna strängar innehållande 0,004 %, 0.007 %| o,9i2f% och 9.030 s s; V ' _¿ rffig, d ett diagram över inflytandet av än och P På magnetisk www-»w w- « °4eo 482 10 15 20 å 25 l so 35 8 fig, 4 ett diagram beträffande inflytande av Mn och P på magnetisk flödestäthet Eld avseende en produkt framställd genom att använda en kontinuerligt gjuten platin innehållan- de 0,0090 % N; fig. 5 ett diagram över de magnetiska egenskaperna hos pro- dukter framställda under samma förhållanden som i fig. 3 men vid en platinvärmningstemperatur av såväl ll50° C som 13so° c; fig. 6 ett diagram över inflytande på platinvärmmingstempe- ratur på produkternas magnetiska flödestâthet; fig. 7 ett diagram över förhållandet mellan magnetisk flö- _destäthet (B10) hos produkter och uppvärmningshastigheten_ inom ett temperaturområde av från 700° C till 11000 C, var- vid sådan vârmning utföres under den slutliga högtempera- turglödgningen; fig. 8 ett diagram över förhållandet mellan magnetisk flö- destäthet, wattförlusten och Cr-halten och fig. 9 visar slutligen ett diagram liknande fig. S av- seende Cr-haltiga stål. I Beskrivning av föredragna utföringsformer Fyra stål där S-halterna var 0,004 %. 01007 %, 0.015 % 0Ch 9,025 2 respektive och saa innehöll o,o3u % c, 3,4s”% si, 0,030 %i synalöslig aluminium och 0,0085 % kväve iordnings- ställdes i form av 40 mm tjocka små prov. De uppvärmdes till >l200° C i en ugn och uttogs sedan från ugnen. och de'fiCk »svalna i en omgivande luft ned till temperaturen 1000° C- .De fyra stålen hölls sedan i en ugn under 30 Sekflflåef Vid ^ißo00 c_ pe fyra stâlen med temperaturen l000° C varmvalsa- liV¿¿5'¿_tIe steg till 2,3 mm tjocka varmvalsade plåtar. Sedan ÉÉütfördes7följande åtgärder i följdï kontinuerlig glödgning É 30 10 15 20 25 I ,'f gvavelhalten är 0,007 5 eller mindre. 460 482 9 vid-ll00° C under 2 minuter; kallvalsning till 0,30 m _ kallvalsad plåt; avkolningsglödgning i fuktig väteatmosfär; anbringande av MgO; och slutlig högtemperaturglödgning vid l200° C under 20 timmar. I Såsom framgår från kristallkornmakrostrukturerna i produk- ' terna visade i fig. lA.- 1D, uppträder ingen ofullständig sekundär rekristallisation då svavelhalten är 0,007 % eller mindre. Enligt uppfinnarnas försök uppträdde ej heller nå- gon ofullständig sekundär rekristallisation då Si-halten var 4,5 %_eller mindre och då svavelhalten var 0,007 % eller mindre. Därmed begränsas svavelhalten till 0,007 % eller mindëêzenligt föreliggande uppfinning. Svavelhalten sänkes önskvärt i det smälta steget vid stålsmältningen på grund av att avsvavlingsbehandlingen under den slutliga. högtemperaturglödgningen kan underlättas. Enligt de före- liggande smältförfaranden för att sänka svavelhalten, kan svavelhalten som lätt kan uppnås utan att förorsaka kost- nadsökningar vanligen vara 0,001 % eller högre.

Fyra kontinuerligt gjutna platiner, i vilka svavelhalterna var 0,004 s, 0,001 2, 0,012 2 och 0,030 z respektive och som innehöll 0,055 % C, 3,30 % Si, 0.25 % Mn, 01030 % i syra lösligt aluminium, och 0,0080 % kväve uppvârmdes till l4l0° C i en ugn och varmvalsades till 2,3 m tjocka varm- valsade plåtar. Därefter genomfördes successivt följande process: kontinuerlig glödgning vie 11500 C under 2 minuter; ikallvalsning till 0,30 mm kallvalsat band; avkolningsglödg- x ning i fuktig vätgasatmosfär;.anbringande av H90 som glödg- ningsmellanlägg; och slutlig högtemperatur91öå9Dífl9 Vid ¶l200° C under 20 timmar.

Såsom framgår av makrostrukturerna för kristallkornen visade” *i,fig. zaz- 2D är det även mindre sannolikt att stråk alst- :as då sv¿§e1ha1t¿§ är lägre och stråk uppstår ej alls då .._,,_.l..,,,. _ '.460_482 jl0 V15 f20 :25 En iu' Kontinuerligt gjutna platiner, där Mn och P-halterna varie- raaes och som innehöll o,oso 2 c, 3,40 z si, o,oo2 %'s, o,o3o s 1 syra lösligt aluminium can o,ooao s kväve iord- ningställdes i form av 40 m tjocka små prov. De uppvärm- des till ll50° C i en ugn och varmvalsades med tre stick till 2,3 mm tjocka varmvalsade plåtar. Slutvarmvalsnings- temperaturen var cirka 820° C. A I Därefter utföres följande åtgärder efter varandra: konti- nuerlig glödgning vid ll00° C under 2 minuter; kallvalsning till 0,30 mm kallvalsad plåt; avkolningsglödgning i en fuk- tig vätgasatmosfär; anbringande av Hgof och slutlig hög- temperaturglödgning vid l200° C under 20 timmar: Den magnetiska flödestätheten B10 för produkterna visas i fig. 3. I fig. 3 svarar x mot B10 < 1,80 Tesla, Cssvarar mot 1,80 § B10 < 1,89 Tesla, o svarar mot 1,89 g B10 § 1,91 Tesla, och 0 svarar mot 1,91 Tesla < B10. Såsom framgår från fig. 3,_då Mn-halten är låg, blir den sekundära re- kristallisationen instabil och då manganhalten är hög»är den magnetiska flödestätheten B10 hög. Då En tillsättes i mer än en viss halt är den emellertid ineffektiv för att förbättra den magnetiska flödestätheten B10 och är oekono- misk eftersom mängden tillsatslegering blir ofördelaktigt stor.V Då P-halten är alltför låg är den magnetiska flödestäthe- ten Blu låg och alstringen av ofullständig sekundär re-" kriscaiíisation ökas. nä P-halten är alltför hög ökas frekvensen för sprickbildning under kallvalsning.

Sålunda begränsas Mn-halten till området från 0,08-% till 0,4S,% och P-halten begränsas till omrâdet från-0,015 % till 0,04ö % enligt föreliggande uppfinning. I dessa områ_ š5ggfr fien är den magnetiska flödestätheten B10 1,39 Tesla eller » högre, den sekundära rekristallisationen är stabil och pro- _¿blemet med sprickbildning är ej framträdande. -.v 10 15 A 20 25 130 asedfl 4so 4a2 L' ll -_ Kontinuerligt gjutna platiner, där Hn~ och P-halterna va- rieraae; een som innehöll o,oso z c, 3,45 2 sl, 0,004 a s, 0,033 % 1 syra lösligt aluminium, och 0,0090 8 kväve, upp- väraaea till l4lo° c een varavalaaaee saa» alla 2,3 aa tjocka varmvalsade band. Därefter genofördes följande aegazaer 1 fulja= xeaelauezllg glaagalng V14 aso° c unaer 2 minuter; kallvalsning till 0,30 mm kallvalsade band; avkolningsglödgníng i en fuktig vätgasatmosfär; anbringan- de av Mg0 som glödgningsmellanlägg; och slutlig högtempe- raturglödgning vid l200° C under 20 t1mmar.l Den magnetiska flödestätheten B10 hos produkten visas i tig. 4, där x motsvarar B10 < 1,80 Tesla, A.svarar mot 1,80 g 810 < 1,89 Tesla, 0 svarar mot 1,89 g B10 < 1,92 Tesla, I svarar mot B10 åtminstone 1,92 Tesla och B10 = 1,93 Tesla som högst och Glsvarar mt 1,93 < B10. Såsom framgår av fig. 4 blir den sekundära rekristallisationen instabil då Mn-halten är alltför låg, och då manganhalten är hög är den magnetiska flödestätheten B10 hög. Då Hn tillsättes högre än en viss halt är den emellertid ínef- fektiv för att förbättra den magnetiska flödestâtheten B10 och är oekonomisk eftersom mängden tillsatslegering blir ofördelaktigt stor. ' Då P-halten'är låg är den magnetiska flödestätheten B10 alltför låg och alstringen av ofullständig sekundär re* kristallisation ökas. Då P-halten är alltför hög ökas frekvensen för sprickbildning under kallvalsning. salaaaa begränsas ua-halten till omradet från o,oa s till o,45t% aen_P-halten begränsas till amraaec från o,ols z till o;o4s s enlig: föreliggande uppfinning. I dessa aa- lråden år den magnetiska flödestätheten B10 1:39 Tesla ¿ eller högre, den aekaaaära rekriatalllsacionen är stabil foch problemet med sprickbildning är ej av betïfielse- l ”4¿o 432 12 Vad beträffar de andra komponenterna kan stål enligt fö- religgašde uppfinning smältas i en konverter, elektrisk ugn, eller martin-ugn, under förutsättning att stålets samman- sättning faller inom de områden som beskrivas i det föl- 5 jande. V ' :I C-halten är sålunda åtminstone 0,025 %. Vid en C-halt av mindre än 0,025 0 är den sekundära rekristallisationen instabil. Även om sekundär rekristallisation inträder, är 10 den magnetiska flödestätheten låg (B10 är 1,80 Tesla som högst). å andra sidan är C-halten 0,075 t som högst, efter- som avkolningsglödgningstiden är lång och sålunda oekono- misk då C-halten överskrider 0,075 %. 15 Si-halten âr 4,5 % som högst. Vid en Si-halt överstigande 4,5 % uppträder ett stort antal sprickor under kallvals- ningen. Kiselhalten är åtminstone 3,0 3, företrädesvis åt- minstone 3,2 %. vid en Si-halt mindre än 3,0 % kan den högsta kvaliteten på wattförlusten, d.v.s. H17/50 på 1,05 20 w/kg vid plåttjockleken 0,3 mm ej uppnås.

Eftersom vid föreliggande uppfinning AIM användes för ut- skiljningarna som är oundgângligen nödvändiga för sekundär rekristallisation, måste minimimängden AIN säkerställas ge- 2S nom att åstadkoma en i syra löslig Al-halt och H-halt av åtminstone 0,010 S och 0,0030 % respektive. Den i syra lös- liga A1-halten är 0,060 z se högst. via en 1 syra löslig Al-halt överskridande 0,060 % fördelar sig Alfl ej enhetligt och jämnt i det varmvalsade bandet, vilket till resultat 30 medför dålig sekundär rekristallisation. R-halten är 0,0l30 % M som högst. via en n-nal: överskridande o,o13o s bildas bla- . sor på stâlplåtens yta; 3 knä stålet har den sammansättning som beskrives ovan är det § ss *ej nsavanaigt med en hög plazanvärmningstenneratvr över- š“ «V31 stigande l300° C, som accepteras som vanlig praxis. Då upp- . pífinnarna uppvärmde tvâ platiner till hög temeratur OCH en »'» f 'Lß-K IÜÜÜWIW' 10 15 20 25 lïao » w ~~wumflw1awfnflwtf ...af 460 482 13 låg temperatur respektive oh därefter underkastaåe'dem åtgärderna för att framställa kornorienterad elektrotunn- plåt, fann de mera överraskande att två erhållna prdukter med identiska magnetiska flödeståtheter kommer att ha avse- värt lägre wattförlust då den erhållits med låg temperatur platinuppvârmníng än den soæ erhölls med hög temperatur, »platinuppvärmníng. Sålunda platinuppvärmd till låg tempera- tur möjliggör ej endast minskningar 1 produktionskostnader och lätt användning av en kontinuerligt gjuten sträng som utgångsmaterial, utan även en uattförlustalnskning.t 'å Pig. S visar de magnetiska egenskaperna hes produkter frame ställda under same förhållanden som de l Elg. 3. men vid platlnuppvärmningstemperaturer av såväl ll50° C som 13500 C.

Av jåaíörelßen mellan de prødukterna (llfiflo C ack 1350° C) framgår det att en lägre uppväraníngsteaperatur drastiskt minskar wattförlusten för samma magnetiska flödestâthet.

Då upvärmníngstemperaturen får platinen är 12800 C eller mindre äíldas ej slagg alls under uppvärmningen, Dessutom då uppvârmníngstemperaturen för platinen är 12800 C eller mindre och då klselhalten är 3,0 1 eller mindre kan den högsta kvaliten på produkten. d.v.s. produkt son uppvisar en wattförlust Wi?/50 på l,50 w/kg eller mindre vid en pláttjocklek av 0,30 em erhållas.

Den lägsta väræningstemperaturen för platinen är ej speci- fikt begränsad, men är önskvärt l050° C eftersom vid en läg- re temperatur än 10500 C en_stor drivkraft krävas för vara- valsning och formkvaliteten på stålbandet försämras. Den lägsta platintemperaturen på 10500 C föredrages därför ur industriell produktionssynpunkt för stålet. _ Plazinøn .Wu användes kan vara nšgan plßzm frfimsrälw éß' nam götvalsning eller kontinuerlig gjutning. En kontinuer- ligt gjuten platin är att föredraqa beroende på den lnne~ boende arbetsbesparingen och utbytesförhättrlngen vzd koa- 10 15 n 20 325 30 . .www . W, _ n, MW, v, , VÉ¿ßà 4s2 14 tinuerlig gjutning. Vidare säkerställer kontinuerlig gjut- ning en jämn kemisk samansättning i en platin, vilket ned- V för jämna magnetiska egenskaper 1 produktens längdriktning.

Såsom beskrives i japanska patentpublikationen 53-19913 (0- granskad) alstras stråk och sålunda gör det omöjligt att genomföra en stabil produktion, n en kontinuerligt gjuten pletin uppvärmes till en hög temperatur, såso cirka l320° C. Efterso platinvërmningstemperaturen kan vara 12so° c eller »indre enligt föreliggande uppfinning inträf- far icke någon ofullständig sekundär rekristallisation över huvud taget. Föreliggande uppfinning gör det därför möjligt att åstadkomma den högsta kvaliten på uattförlusten, under det att man använder sig av lågtenperaturplatinuppvârmning jämförbar med den hos kolstål. _ - Nyligen gjorda framsteg inom kontinuerlig gjutning har ökat de kontinuerliga gjutmaskinerms produktivitet så att de motsvarar kapaciteten hos kontinuerliga varmvalsningsverk.

Kontinuerliga gjutmaskiner kan därför nu direkt kobineras med kontinuerliga varnvalsverk. Då stål levereras från en kontinuerlig gjutmaskin direkt till ett kontinuerligt varar valsverk kan man i varmvaïcverket genomföra_valsning utan väntetid; Enligt en fördelaktig varmvalsning, son kan an- vändas .vid3 föreliggande uppfinning kyles en platin där- för ej efter kontinuerlig gjutning och vaxmvalsas direkt med utnyttjande av platinens kännbara värme. Enligt en annan alternativ fördelaktiggvarmvalsning çhargeras en glatin i en rekuperatorugn, då platinens tenperatur, sârsfilt yt- temperaturen lätt går ned. Platinen uppvârnes därefter i en qcket'konpakt värmeugn för kolstål under kort tid och varm» tvalsas_dârefter. ¶'Ü Dessa varmvalsningssâtt âr i aktiv användning för franstållf H§S,§ nfgçáà ¿§ßk¿l$tål. Genom att använda dessa sätt för att fran- V), »q- fälla kornorienterad e1ektrotunnplåt_kaß en ëöš ”RIB --Q Albïvningseiiektivitet jämfornar med motsvarande hs kolstål er- fw...-. fw» » WW 460 482 15_ hållas.

Då en kontinuerlig gjutmaskin är direkt konbinerad med ett kontinuerligt varmvalsverk, kan bildning av inre sprickor fördelaktigt förhindras. En platin som innehåller en stor mängd kisel har en lig värmeledningsförnâga och därför en hög tempenaturskillnad. Sålunda skapas värnespänningar mel- lan ytan och-platinens inre_áe1ar. On den kyles efter kon- tinuerlig gjutning, bildas inre sprickor i platinan och så- lunda minskas utbytet; Efterson emellertid en platin ej ky- les vid den fördelaktiga varmvalsningen, kan bildningen av inre sprickor med fördel förhindras, som är en fördel sär- skilt iakttagbar vid varmvalsning av kisellegerade stål.

Enligt ett vanligt värmningssätt till hög teneratur för pla- tiner, har en platin vanligtvis en tjocklek av från 150 mm till 300 mm och varmvalsas av ett götvalsverk till 30 till 70 mn tjock mellanprodukt. flellanprodukten varnvalsas sedan -i ett flertal kontinuerliga slutvalsverk, till varmvalsat band med en förutbestämd tjocklek.

Enligt en sådan vanlig metod kan en platin med en liten tjocklek ej användas, eftersom platinen deformeras i en pla- tinvârmningsngn beroende på hög temeratur. med resultat att platinen ej kan tagas ut från ugnen, eller på grund av att en platinvârmningsugn måste vara extremt lång.

Enligt sättet att värma platinen till låg temperatur, kan en -tunngjuten platin användas, eftersom en gjuten platingáirekt ¿kan varmvalsas.>Dessutoæ kan en tunn gjuten platin direkt slutvalsas med uteslutande av götvalsnin9| och därišeßflfi Ut' >lföra Varnvalsningen nycket effektivt. Om en platin år alltför ¶¿¿_tg§?nä: emgllergiå grodnktionseffektíyiteten låg vid kon- šíflminflß Å #014” a* Plafiï” ä” alltför fQjg¿§¿Ü*^¿1ä¿+¿¿á,b¿1a5tn¿n§ Sem måste anbringas i ett slntvarm-. platintjøcxlek från ao m 10 ïlS í20 “rar-w 16 till 70 m är således.att föredraga.

Den magnetiska flödestätheten påverkas kraftigt av uppvärm- ningstemeraturen för platinen. Kontinuerligt gjutna nlatie ner, som innehöll 0,057 B C, 3.50 ü Si, 0.25 1 Mn, 0.039 % P, 0,033 2 i syra löslig Al, och 0,0093 1 N uppvärmdes och varmvalsades i en varmvalsning till 2,5 mm tjocka varmval- sade band. Därefter genomfördes följande åtgärder: konti- nuerlig glödgning vid l120° C i 2 minuter; kallvalsning till 0,30 mm kallvalsade plåtar; avkolningsglödgning vid 8500 C under 2 minuter i fuktig vätgasatmosfär; anbringanë de av N90 som glödgningsmellanlägg: och slutlig högtempe- raturglödgning vid 12000 C under 20 timmar.

Den magnetiska flödestâtheten Blo_hos produkterna visas i fig. 6. Såsom framgår av fig. 6 kan en högre magnetisk flö- destâthet B10 erhållas med en uppvârmningstemperatur för platinen överstigande 12800 C. I många fall är en sådan hög- Are magnetisk flödestäthet specifikt önskad. En hög magne- tisk flödestäthet är t.ex. önskvärd särskilt då en laser- strålningsteknik för att sänka wattförlusterna användes _ för den kornorienterade elektrotunnplåten framställd genom sättet enligt föreliggande uppfinning, emedan wattförlust- 'sänkningen är större vid en högre magnetisk flödestâthet.

En sådan teknik är verksam för att åstadkomma särskilt låg wattförlust. 0 Om en platinvârmningstemperatur är extremt hög, kan en värmningsanlâggning ej motstå en hög temperatur ur indu- striell synpunkt. nen högsta platinvärnningstefleeraturw har vara 143o° c. " 0 ^ Vfvid sättet enligt föreliggande uppfinningen Qlöäšaß dflt Å yarmualsade bandet vid en temeratur av från 850° C tíll_ %¶.§1290?;ç]gsa¿r kart :sa och xyles därefter snabb: sargat: reg- rr;Üiër¿«fiEsiii5ni¿gen ¿v.A1n. om glöagningstenperaturen är läs- l:,¿e~änf359° c kan en hög magnetisk flaaestäcnet ej erhållas. Å 15 10 ízo 025 30 35 ÅHWIÜÜÜÜIÜIÜIIIÜÜÜWIW" 4so 482 17A: Å andra sidan om glödgningstemperaturen är högre än l200° C blir den sekundära rekristallisationen ofullständig. En glödgningstid av 30 sekunder eller längre är tillräcklig» för att uppnå ändamålet med glödgning och en glödgningstid längre än 30 minuter är ekonomiskt ofördelaktig, Glönings- tiden är vanligen från l till 30 minuter.

Det glödgade varmvalsade bandet, som kan omnämnas som varm~ upphasplat, kallvalsas sedan. Kraftig kallvalsning med en reduktionsgrad av åtminstone 80 8 är nödvändig vid kall- -valsningen för att framställa kornorienterad elektrotunn- plåt med en hög magnetisk flödestäthet.

Det kallvalsade bandet avkolningsglödgas därefter. ändamålet med avkolningsglödgningen är att avkola och primâr-rekristal- lisera ett kallvalsat band och samtidigt bilda på det ett oxidskikt, som är nödvändigt som en isolerande film.

Ettiglödgningsmellanlâgg, som är nödvändigt för att bilda en isolerande film gå produkten. anbringas på ytan an detbd avkolningsglödgade kallvalsade bandet. Glödgningsmellanläg- get är i huvudsak sammansatt av H90 och kan dessutm inne- fatta, om nödvändigt en eller flera av TiO2, Al203, CaO, B-förening, S-förening och N-förening.

Därefter genomföres slutlig högtemperaturglödgning. Ända- målet med den slutliga högtemperaturglödgningen är att se- kundär-rekristallisera och rena ett avkolningsglödgat band och bilda en isolerande film huvudsakligen sanansatt av forsterit. Slutlig högtemperaturglödgning utföres vanligen vid en temperatur av ll00° C eller högre i en väteatmosfâr eller den gbieeaniegsetmefär innehållande väte. temperaturen nöjes sedan vanligen till cirka l200° C och reningsglödg- 'ning utföres för att minska halterna N och S i stålet till en nivå så liten som möjligt- V } 'få _ i. . v10 115 A20» Ézs sQr,4¿ïOdd4fïà"VW 18 Efter en slutlig tögtemperaturglödgning anbringas en be- läggningsvätska huvudsakligen samansatt av t.ex. fosfor- syra, kromsyraanhydrid och aluminiumfosfat på stålbandet och glödgning för glättning genomföres. Beroende på be- läggningsfilmen, förstärkas den isolerande filmen ytterli gare och kan alstra en hög spänning. En isolerande film, .som väsentligen består av Hg0'SiO2 bildas slutligen.

Vad avser förhållandena vid den slutliga högtemperatur- glödgningen, är värmningshastigheten i ett temperaturområ- de, där sekundär rekristallisation inträder företrädesvis långsam, emedan detta är verksamt för att uppnå en stabil hög magnetisk flödestäthet. Uttryckt metallurgiskt, vid långsam värmning i ett sekundärt rekristallisationtempe- raturområde, alstras de sekundära rekristalliserade kornen som har en mindre lutning från {ll0}<00l>-orienteringen vid en lägre temeratur. Därför kan den långsamma värmningen öka volymproportionen av de sekundärtrekristalliserade kor- nen, som alstras vid en låg temperatur och sålunda ligger nära {ll03<00l>-orienteringen med resultat att den magne- tiska flödestâtheten förbättras. Dessuto eftersom till- växten av kristallkorn är mindre benägna att undertryckas beroende på fina Mns-partiklar enligt föreliggande uppfin- ning, dâr S-halten âr låg och sålunda den inhiberande ver- kan beroende på fin uns är liten, jämfört med de vanliga förfarandena, där mängden HnS är stor, sker korntillvâxten relativt aktivt vid en låg temperatur. Sålunda är långsam varmniug särskilt verksam när ae: galler stål med lag s- g halt för att öka volymproportionen av de sekundârtrekristal- liserade kornen, som alstras vid en låg teneratur och så- lunda ligger nära fll03<00l>-orienteringen och sålunda förbättrar den magnetiska flödestâtheten. av rig. 1 framgår det har den magnetiska fiöaescächeten B19 "påverkas av värmningshastigheten i temperaturområden från n vßß°ßn till 11°°° °- i i 4so 4a2 l9 »_Smält stål som innehöll 0.060,3 C, 3,35 % Si, 0,25 % Mn, ¶0.033'% 1 syra 165119: A1, o,oao s P. o,oos s s een Q,0085»$ N göts kontinuerligt till en sträng. Platiner ut- _skurna från strängen uppvärmdes till l400° C och varmval- 5,0 fSååBS Sedan till 2.3 mm tjocka varmvalsade band. Därefter genomfördes följande åtgärder: kontinuerlig glödgning vid _ 12oo° c nnaer 2 nnnnter; xa11ve1en1ng r111 0,30 nn kall- ; _ valsad plåt: avkolningsglödgning vid 850° C under 2 minu- i" ' »ter i fuktig Vätgasatmosfär; anbringande av glödgningsmel- 10 lanlägg: och slutlig högtemperaturglödgning vid 1200° C under 20 timmar. Uppvärmningshastigheten varierades vid den slutliga högtenperaturglödgningen. ' L Såsom framgår av fig. 7 är den magnetiska flödestätheten 15 B10 högre då uppvârmningshastigheten är lägre. Den magne- tiska flödestätheten B10 är särskilt hög då uppvärmingshas- rigneten är 1s° c/eine eller mindre.

Under långsam uppvärmning fullbordas vid ett temeraturonf g 2o_ råde av från 7oo° c till 11oo° c den sekundära rexristalli- sationen. Vid en uppvârmningshastighet lägre än 150 C/timme varierar den magnetiska flödestätheten ej särskilt mycket åg 0 till följd av temeratur, men värdespridningen för den gnmgnetiska flödestâtheten sjunker vid en låg uppvärmings- - 25 hastighet. Den minimala vârmningshastigheten är önskvärt 70 C/timme med hänsyn till ekonomisk effiektivitet. Temera- turen nöjes därefter vanligen till cirka 12000 c een re- lningsglödgning utföres så att minska R oeh S i stålet till V een nivå så liten enn nöjligr. ,r '_ “*"““ï ¿_Denek¿;¿er¿enrereae eiexrrnrnnnglaten kan innehålla förnrnn idea ovan jangivvß den Iæäfwd av ef* eller fle" rr flée- Cr» i åxóntínnerligtfgjnrna*0iaçiner~enn*innen§1;¥o.os % c, 3.33 s 0¿3 fe ge; 0,035 g p, o;o3o#s41 syra 165119: A1. o,ooas z _s,neh*vár'erena neiter aèïcrevärnaes till 13so° ce glo ;lS -¿2Û 25 ßof ,íå:g%M6@Å?fiMà¿@tA.g 20 Voeh'varnvalsades till 2,3 mm tjocka varmvalsade plåtar.

Därefter genomfördes följande åtgärder i följd efter var- andra: kontinuerlig glödgning vid 1l20° C under 2 minuter; I kallvalsning till 0,30 mn tjocka kallvalsade band; avkal- eningsglödgning i fuktig vätgasatmosfär; anbringande av MgO som glödgningsmellanlägg; slutlig högtemperaturglödgning vid 12009 C under 20 tinnar. Cr kan man fördel bredda områ- det för det i syra lösliga Al vid vilket en hög magnetisk flödestäthet erhålles. Av fig- 8 framgår det att Cr även kan minska wattförlusterna för identiska magnetiska flödes- täcneter. sn cr-halt överskridande 0,25 s är emellertid V olämplig medan Crzs effekter ej är förbättrande och av- kolningshastigheten sänkes vid avkolningsglödgingen.

Kontinuerligt gjutna platiner som innehöll 0,06 8 C, 3,33 % Si, 0,004 % S, 0,033 2 P, 0,032 % i syra lögligt Al, o,oo9o 2 u och 0.15 2 cr uppvärmaes :111 11so° c och 13so° c_ och varmvalsades därefter till 2,3 mm tjocka varmvalsade band. Därefter genomfördes följande åtgärder i följd: kon- tinuerlig glödgning vid 11500 C under 2 minuter; kallvals- ning till o,3o mm xalivalsaae bana; avxølningsglaagníng vid 850° C under 2 minuter i fuktig vâtgasatmosfär; anbringande av Mg0 som glödgningsmellanlâgg: och slutlig hâgtemperatur- giöagning vid 12oo° c under 20 timmar. nu spänninšsbelägg- ning, som huvudsakligen var samansatt av kolloidal kisel- dioxid anbringades på produkterna. De magnetiska egenska- A perna, som Visas i fig. 9, är de som mättes efter bildning 0Landspânningsbelâggningen. _ L §åsom írangår av fig. 9 utövar p1atinvärmpíD9StfiNPeIafi“feß _ ”ett inflytande på de magnetiska egenskaperna. d.v.s. lägre platinüflgr ingstenperatur nedger en lägre_rörlust uid sanna i*¿_@¿gešíska'f1öaestätnef- g5Iel¿š§á¿á;gu@§g¿n91gggb§3g;¿v¿g.ytterligare ned~hjâlp av 10 15 20 25, - Éxengel 1 _ smäll: stal som innehöll 0,053 a c, 3,30 a si, 0,25; un, 0,030: v, 0,006 i s, 0,027 :_ 1 syra lösliga: aluminium och '0¿00900% N tappades till göt. Götet varmvalsades till en 250 mm tjock platin. Platinen uppvärmdes till ll50° C och lvarmvalsedes därefter till 2,3 mn tjocka vazmvalsade plå- 0tar."Därefter genbmfördes följande åtgärden i följd: kon- tinuerlig glödgning vid l080° C under 2 minuter; kellvals- ning till 0,30 nu kallvalsad plåt; avkolningsglödgning vid 8500 C i fuktig vätgasatmosfär; anbringande av H90; och slutlig högtemperaturglödgning vid l200° C undet~20 timmar.

De magnetiska egenskaperna för produkten i valsningsrikte ningen var följande: B = 0,91 Tesla 10 WI7/sn = 1,01 u/kg Ingen ofullständig sekundär rekgistallisation föreku.

EXÉEQÉI 2 smalt stål Sw innehöll 0.050: cl. 3.45 ß s1.0.20 2 un. 0,035 % P, 0,005 % S, 0,026 % i syra lösligt aluminium och V0,0090 % N tappades till en 250 nu tjock sträng genom kanti- 0 nuerllgw gjuming följt av -neanqlning till zs0° c. nenkapa- de Platinen uppvärmdes till 1200° C och varnvalsades sedan tili, 2.:? pïâèäf. 'ñâfefèefgvíä -faljsnçe låçgälrae; :__ följa; glaagning vid 10a0° c, :mder 2 g *till 0,300 m lxellvdalsaçl _plå1=_: 'evkolf * rfifl, fß°° <= 1 === fflkfif-fl “äflfl===*='= *fm m" i f» ,$1flf11é hëfl=@m2flfa*°=§1ëfl@fi1flfl,n“1° i *f#1~°-*=1*0=9$=i*'='¥i“9°“ ”a” 460 482 ' 22 ~ « 0 s1¿}g«_= 1,91 reele .Wu/So n* “'97 V/*V Ingen ofullständig sekundär rekristallisation förekom. 'os nxeggel 3 smält stal een innehöll 0,055 s c, 3,35 a sl, 0,20 a un, 0,035 2 P, 0,006 0 s, 0,027 1 1 syra löellgu aluminium, 10 0,009 % N tappades med kontinuerlig gjutning med användning gav en kokill som hade en 250 mm tjock kokillhålighet. Efter stelning av smält stål chargerades kapade platiner snabbt utan kylning i en varmhärdugn för utjämning. Då platinens ' 7 A temperatur hade utjämnats så att den genomsnittliga tempefo E15 raturen på platinen var cirka ll30° C genomfördes varmvals- ning till 2,3 mm tjocká varmvalsade plåtar. Därefter vid- tege följande åtgärder 1 följa= gleagnlng via l0a0° c un- der 2 minuter; xellvelsning till 0,30 n xellvaleea plåt; avkolningsglödgning vid 850° C i fuktig vâtgasatmosfär; §20 anbringande av HgO; och slutlig högtemperaturglödgning vid l200° C under 20 timmar. 3 «De magnetiska egenskaperna hos produkten i valsningsrikt- E ningen var följande: 125 B10 = 1,90 Tesla Ino “,fl, 7 ' H 0 . »1 _g _ Ingen ofullständig sekundär rekri$tal1ÅSêCi0fl föffikflfl- 30_g "'”i . " n;" s;^» -> . n.'nl ' ~ 0 0 girls-i. 0,15 g un., e. alwmwf 00-0090 :ß 1==-iš1=f¿<1=f+ 0l1<<>#===1#1=ë<:=li9 fi!;i=n='=f*11=*-1 Må an- jxeçlll ned :sh nn ;jeex;§exillnållgnet. un- , --« ..,_,,..,K<~.me~e-w-f,f- i,,. .. ._ . .. .- a .qeße-nnf, __, n. , 10 15 20 25 30 460 482” 23 der den kontinuerliga gjutningen genomfördes värmeisole~ L ring i den kontinuerliga gjutanordningen. Och en ändyta på strängen, som kon att svalna gasvärmdes under en kort tidsperiod, så att svalningen minskades till en nivå så fnliten som möjligt, varvid kylningen skedde efter det smälta stålets stelning. Strângarna, d.v.sl platinerna överfördes snabbt till instickssidan 1 ett varnvalsverk och varmvals- ningen igångsattes då platinernas temperatur i mittsektio- nen och ytdelen hade en temperatur av cirka l200° C och l050° C respektive.

Platinerna varmvalsades till 2,3 mm tjocka varmvalsade plå- tar. Därefter vidtogs följande åtgärder i följd: glödgning vid 1oa0° c under 2 minuter; xallvalsnlng t111_o,30 m kall- valsaae plåtar; avxølnlngsglöagnlng via sso° c 1 en fuktig vätgasatmosfâr; anbringande av H90;-och slutlig högtempera- turglaagning via l2oo° c unaer 20 tinnar.

De magnetiska egenskaperna för produkten i valsningsrikt- ningen var följande: -g B = 1,89 Teslaf 10 nwl7/50 = 1,05 w/kg EXEEQÉI 5 smalt stal som metall 0.060 s c, 2.30 ß si. 0.20 ß un. 0,035 8 P, 0,006 3 S, 0,030 0 1 svra löslig aluniniflfl 0Ch 0,0080 %eN göts till platiner genom kontinuerlig gjutning. fglatinerna uppvârmdes till 13809 C och varmvalsaäeß Sedan till 2¿3 m tjocka varmvalsadelplâtar. Därefter vidtogs föl- iiljàtaei; ¿tgataet l följe alödgning v10 01130° c under 2 minu- Üttt;,xallvalsnlng'tlll 0,30 mm xallvalsaa-plåt; avxolnings- '*°l$q§¿lag via gso9;c¿l fattig vätgaåatmvsfärf flflbfifigafldß _ _ g k I _. i . _ _ _ Q _ ççhrglggliguhogtenperaturglddgning vid 1200 -C un 020* ifärfl-ašsiagéifiafitiøbefififl vid ef” *etmamr frå” åÉawffiÅi@ó0t42y2n 24 V ' - vooq c till 11oo° c var 1o° c/time vid den slutlig; hög- g temperaturglödgningen. Sträckglödgning utfördes och därefter * Å anbringades en sgänningsfilm huvudsakligen sammansatt av kromoxidanhydrid på plåtytan.

Produktens magnetiska egenskaper i valsningsriktningen var fö1janae= ' slog 1,93 æes1a ' Produkten bestrålades sedan med en laserstråle för att bil- da punktliknande bestrâlningsområde 1 C-riktningen (vinkel- n v rätt mot valsningsriktningen) . 3 15 _ E Den laserstrålade produktens magnetiska egenskaper var ut- märkta enligt följande: _Bl0 _ 1,93 Tesla i 20 N17/50 = 0,91 w/kg ll Exemggl 6 Smält Stål S0m innehöll 0,057 % C, 3,45 % Si, 0:29 % Mn; 25 0,039 % P, 0,003 % S, 0,032f% i syra lösligt Al och 0,0090 % N tagpades genom kontinuerlig gjutning till platinér. Plati- ner värmdes till 13800 C och varmvalsades sedan till 2,3 mm tjocka varmvalsade plåtar. Därefter vidtogs följande åtgår' ae: 1 följa: glöagning vid 113o° c unaer 2 minuter; kall- f30 »V valsning till 0,30 mm kallvalsade band) aukolningsglödgning k _>v¿vid_850°aC i fuktig vätgasatmosfär;-anbringande av H90; Oßh Égiutlig högtegperaturglödgning vid l200é C under 20 timmar. _ , ¿¿¿g*¿_¿_üJ ng 0 ,_, 1 V, _ Ü _ O vie offra* 1°° *all 11°° ° b i 'c/tifi@i=@e3s tavi<1 Aiv flei=3 šllitlisvanhösßeaPfifàtuïglFöflgnflgw- seacxëlnæéniåsstdfifàföiflés åvß#1vflafléS ev šväfl- ,,«~«ä,g,», -.«¿«ñ~i>r,ywä:~f~. ygaiwïfiw~ wwwßr mm ~<~--»--.,- .,. ~w~wwww~~ www» \~« 10 1Produkten bestrålades sedan med en laserstråle för att bilda 'spáhkeiiknande_bestrålningsområden i C-riktningen lviflkßl' lfrått mot valsningsriktningen)-» ifbëÜäaš$¿fi@5§$ egenskašerna hos den laserbestrålade produkten 460 482 25 Produktens magnetiska egenskaper i valsningsriktningen var följande: s B10 = 1,92 Tesla Wi?/so = 1,05 w/kg magi 7 Smält stå1.som innehöll 0,060 0 C, 3,38 8 Si, 0,20 % Mn, 0,040 i P, 0,005 i S, 0,033 8 i syra lösligt Al, 0,0085 2 N och 0,16 8 Cr tappades kontinuerligt till platiner. Pla- tiner värmdes till 1400° C och varmvalsades sedan till 2,3 mm tjocka varmvalsade band. Därefter vidtogs följande atgärder i följd: glöagning vid 112o° c unaer 2 minuter; ^ kallvalsning till 0,30 m kallvalsade band; avkolnings~ glödgning vid 850° C under 2 minuter i fuktig vätgasatmos- fär; anbringande av MgO; och slutlig högtemperaturglödg- ning yia 12oo° c unaer 20 timar.

Uppvärmningshastigheten vid en temperatur från 700 till 11000 C var 100 C/time vid den slutliga högtemeraturglödg- ningen. Sträckglödgning utfördes och därefter anbringades en spänningsfilm huvudsakligen sammansatt av kromoxidan- i nyarm på pl-ånym. _ § De møgnetíska egenskaperna hos produkten var följande i valsningsriktningenz II 1,93 Tesla n A v 1 = 0,99 w/xg g , io “ri/so ...qwrmwmfi-ww-y-f, v Mil, sflsh. ...~ < .l -4 _ . ,. 1, » e, » - wwïïwfi-w-flfl _ ,. ef46on4s2 10 15 20- C25 30 r 26 var.utmärkta enligt följande: Bla 1 1,93 ïøßla Exegggl B Smält stål som innehöll 0,053 G C, 3,35 S Si, 0,25 8 Mn, 0,035 3 P, 0.003 8 S, 0,029 8 i syra lösligt A1, 0,0080 % N och 0,15 8 Cr; tappades genom kontinuerlig gjutning t1ll~ platiner- Platiner uppvärmdes till ll50° C och varmvalsa- des sedan till 2.3 ma tjocka varmva1sade planer. närefceri vidtogs följande åtgärder i följd efter varandra: glödgning vid l080° C under 2 minuter; kallvalsning till 0,30 m kall- valsade band; avkolningsglödgning vid 850° C under 2 minu- ter i en fuktig vätgasatmosfär; anbringande av Hgo; och slutlig nöguemperatuzglöagning via 12oo° c under zu timmar.

Uppvârmningshastigheten vid en temperatur från 700 till 11000 C var 20° C/timme vid den slutliga högtemperatur- glödgningen. En spänningsfilm huvudsakligen samansatt av kromxidanhydrid anbringades på plåtytan.

Produktens magnetiska egenskaper*var de följande i vals- ningsriktningen: 1,91 Tesla = 0,97 U/kg B10 “11/so Exemggl 9 smalt stål, som innehöll 0,053 2 c, 3,45 s si, 0,23 z u, 0,031 zur. 0.003 2 s. 0,021 s 1 syra lösliga A1, o.uo9n s N beh 0¿20v% Cr tappades vid kontinuerlig gjutníng till pla- tiner genom ett envänae en xexill med en 250 en :jeex xe- f kiilnelignet; elefiner uppvareaee till 113o° c eenffiarewel- !*;¿¿e5@5¿dan till 2¿3 mm tjoçka varnvalsade plåtar. Därefter sann:- l ¿0f¿0 : d 460 4a2 :20 Ézs 27 vidtaga följande atgärder 1 fana; 'gungning vid 1oao° c 1 2 minuter: kallvalsning till 0,30 mm kallvalsade plåtar; avkolningsglödgning vid 850° C 1'2 minuter 1 en fuktig vät- gasatmosfär; anbringande av H90: och slutlig högtempera- S turglödgning vid l200° C under 20 timmar. v V Uppvärmningshastioheten vid en temperatur av från 700 till ll00° 0 var 100 C/timme vid den slutliga högtemperaturglödg- A ningen. En spänningsfilm huvudsakligen sammansatt av krom- l0 oxidanhydrid anbringades gå plåtens yïa.

De magnetiska egenskaperna hos produkten i dess valsnings- riktning var följande: " " - 1,90 Tesla = 1,01 w/kg 15 B10 "ri/so Exemgel l0A Sfiält stål som innehöll 0,053 % C, 3,45 i Si, 0,23 1 Hm, 0,037 % P, 0,003 2 S, 0,027 % i syra lösligt Al, 0,0090 0 N och 0,20 S Cr tappades genm kontinuerlig gjutning till platiner. Under kontinuerlig gjutning utfördes värneisole- ring i en kontinuerlig gjutmaskin och en ândyta på en sträng, som hade benägenhet att svalna ned. gasuppvârudes under en kort tidsperiod för att så minska svalningen till en nivå så liten som möjligt, där kylningen sker efter det sälta stålets stelning. Xapade strängar, t.ex. platiner, överför- ' des kvickt till instickssidan i ett varmualsuerk och varn- V valsningen inångsattes då tvärsektionsnittdelen och ytde- y'M Valen på platinen hade en tenperatur av cirka 12000 C och qírxa1o5o° c respektive. 02,5 m ”tjøcxa varwslsaae bana \fifff_l framställdes genon varmvalsning. Därefter vidtogs fällande ' i§vn¿¿¿j¿¿^?1ægn1n9_ via 10805? .c under 2.. iminuter: »e knßllvaleflß 1=1å==== avmfliflflß' ,0ss99 §c fuktig šqätqasatwsfät: "wbrinsande _30 N» Aza aQ-'Äzggo ma: vsluuxg högæmperauurgusagning vid 12oø° c un- dçr 20 tinnar. “ Ptodgktæns maçnetiska egenskaper-i valsningsriktningen vax >íö1jande: 819 ~ =fl,$0 Tesla Wl7l5° = 1,03 w/kg. _ Å, ._ 4..__. ~.W..,.m,.,.«--»f\w, , _

Claims (2)

10 15 20 460 482 29 IB 'V

1. Kornorienterad elektrotunnpllt, väsentligen bestående av 3.0\ till l.S\ Si. från 0.08 till 0.15! Hm-och från 0.015 till 0.045! P. varvid resten väsentligen består av re och son upp- visar en hög nagnetisk flödestätnet uttryckt 1 B10 on 1.89 Tesla eller högre. framställd genon varnvalnning av en platin från l130°C eller lägre till ett varuvalsat band. glódgning av bandet inon ett teuperaturourlde 850°C till l200°C under kort tidsperiod. kallvalsning av bandet till nlutdinension 1 ett enda behandlingssteg ned ej mindre än 80t reduktion. kontinuer- lig avkolningnglödgning av det kallvalsade bandet i fuktig vät- gasatuosfâr. anbringande av ett glödgningsuellanlägg på bandet. och därefter genonföra en slutlig bögtenperaturglödgniug. k ä n n e t e c-k n a d av att platinen består av 0.025! till 0.075! C. från 3.0! till 4.5! Si. från 0.010! till 0.060! i syra lösligt aluniniun. från 0.030! till 0.0130t I. ej ner än o.oo7: s. från most till o.4stun och fran 0.015: ti11_ 0.045: P. där resten utgöres av Fe och oundvikliga föroreningar.

2. Elektrotunnplât enligt krav l. k ä n n e t e c k n a t av att platinen dessutom innehåller från 0.078 till 0.25! Cr.