SE460273B - Dekorativt laminat med differentiell ytstruktur samt saett att framstaella laminatet - Google Patents

Description

460 273 10 15 20 25 30 35 2 Sammandrag av uppfinningen Enligt förekommande uppfinning àstadkommes ett dekorativt laminat som har differentiell yttextur och differentiell ytglans, lämpligt som en golvbelägg- ~ ning, omfattande ett underlag som har en tryckt bild; ett på underlaget i områden páfört gelat plastisolskikt; PVC-hartspartiklar häftade vid underlaget medelst plastisolskiktet i dessa områden; och ett skikt av en huvudsakligen transparent syntetisk organisk polymer häftad vid PVC-hartspartiklarnas yta och den del av underlaget som ligger mellan PVC-hartspartiklarna; vilket laminat kännetecknas av att det gelade plastisol- skiktet är påfört i överensstämmelse med den tryckta bilden, och av att partiklarna består av polyvinyl- kloridharts av GP-typ (enligt ASTM-D-1755) med ett cellklassificeringstal av 4 (ASTM-D-1755) liksom en mjukningsmedelsabsorptíon av mer än 40 g per 100 g harts (ASTM-D-3367, ståtid 5 min) och uppvisar en kornstorlek av 0,1-0,5 mm, varvid de områden av det dekorativa laminatet som ligger över PVC-hartspartik- larna uppvisar en grov yttextur och har en lägre glans än de områden av det dekorativa laminatct som ligger mellan PVC-hartspartiklarna.

Enligt föreliggande uppfinning âstadkommes vidare ett sätt att framställa ett dekorativt laminat som har differentiell yttextur och differentiell ytglans, lämpligt som en golvbeläggning, vid vilket sätt man - använder ett underlag, på vilket partiklar inte vidhäftar, med en tryckt bild därpå, på vilken partiklar vidhäftar; - anbringar ett överskott av PVC-hartspartiklar över den tryckta bilden och ytan av underlaget och avlägsnar överskottet av PVC-hartspartiklar som inte häftar vid den tryckta bilden; \ - alstrar ett övre hartsartat skikt på PVC-harts- partiklarna och ytdelen i underlaget som ligger mellan PVC-hartspartíklarna genom att anbringa 460 273 3 en syntetisk organisk polymer över PVC-harts- partiklarna och den exponerade ytan på underlaget och uppvärma det resulterande övre hartsartade skiktet för att därigenom åstadkomma ett smält dekorativt laminat.

En utföringsform av sättet enligt uppfinningen kännetecknas av att man - anbringar en plastisoltryckfärgskomposition 10 15 20 25 30 35 på underlaget i överensstämmelse med den tryckta bilden på underlaget; uppvärmer underlaget för att gela plastisol- tryckfärgen därpå, efter att ha anbringat över- skottet av PVC-hartspartiklar över tryckfärgs- kompositíonen och ytan av underlaget och efter att ha avlägsnat överskottet av PVC-hartspar- tiklarna som inte häftar vid tryckfärgskompo- sítionen, för att därigenom fast fästa PVC- -hartspartíklarna på plastisoltryckfärgen innan man bildar det övre hartsartade skiktet.

En annan utföringsform av sättet enligt uppfin- ningen kännetecknas av att man - bildar ett tryckt, gelat hartsartat basskikt på underlaget genom att anbringa en transparent syntetisk organisk polymer pá ett underlag som har en tryckt bild därpå och uppvärmer det hartsartade skiktet tör att därigenom åstad- komma det tryckta, gelade hartsartade basskiktet; innan man anbringar plastisoltryckfärgskompositionen i överensstämmelse med den tryckta bilden pà det gelade hartsartade basskiktet och uppvärmer det gelade hartsartade basskiktet för att gela plastisoltryckfärgen därpå efter att ha anbringat överskottet av pigmenterade PVC-hartspartiklar över tryckfärgskompositionen och ytan av det gelade, hartsartade basskiktet och efter att ha avlägsnat överskottet av pig- 460 273 10 15 20 25 30 35 4 menterade PVC-hartspartiklar som inte häftar vid tryckfärgskompositionen, för att därigenom fast fästa PVC-hartspartiklarna pà plastisol- tryckfärgen och bilda det övre hartsartade skiktet därefter.

Kort beskrivning av ritningarna I de bifogade ritningarna är: fig l ett tvärsnitt som visar anordnandet av element och strukturella drag i det dekorativa laminatet enligt uppfinningen, fig 2 ett tvärsnitt av en annan utföringsform av det deko- rativa lamintet enligt uppfinningen som har ett trans- parent skikt av polymert material placerat mellan det tryckta underlaget och polyvinylkloridpartiklarna; och fig 3 ett tvärsnitt av en annan utföringsform av det dekorativa laminatet enligt uppfinningen som har ett basskikt med annan konstruktion än det som visas i fig l och 2.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen Med referens till fig l och 2, som visar föredragna utföringsformer, omfattar det dekorativa laminatet l0 enligt uppfinningen ett underlag ll, som ofta betecknas som ett basskikt eller stomark. Underlaget eller ele- mentet ll uppbär en tryckt bild l2 på den ena ytan.

Ett skikt 14 av vinylplastisoltryckfärg är placerat i exakt överensstämmelse med den tryckta bilden 12 på underlaget ll. Partiklar av polyvinylklorid (PVC) 16 är anordnade pä och häftade vid skiktet 14 i vinylplast- isoltryckfärgen och är anordnade eller fördelade i exakt 'överensstämmelse med den tryckta bilden l2 på underlaget ll. Ett toppskikt l7 av transparent syntetiskt organiskt polymert material ligger över både PVC-hartspartiklarna lb och områdena över underlaget ll som ligger mellan PVC-hartspartiklarna. Skiktct l7 i laminatet lO beteck- nas ofta som ett "slitskikt" när laminatet används som en golvbeläggning. Det dekorativa laminatet enligt upp- finningen, såsom visas i fig l, är av odelad konstruk- tion, vari elementen eller komponenterna därav som be- skrivs ovan har smälts genom värme i enlighet med sättet som beskrivs nedan. 10 15 20 25 30 35 460 275 v Det dekorativa laminatet l0, som visas i fig 2, skiljer sig från det som visas i fig l genom att det inbegriper ett skikt 13 av transparent syntetiskt orga- niskt polymert material, som täcker både den tryckta bilden 12 och ytan på underlaget ll som ligger mellan den tryckta bilden 12 därpå. Den streckade linjen 15, som visas i fig 2, visar den övre ytan av skiktet 13.

I utföringsformen i fig 2 är skiktet 14 av vinylplasti- soltryckfärg anordnat på skiktet 13 i exakt överens- stämmelse med den tryckta bilden l2 på underlaget ll.

Elementen i det dekorativa laminatet l0 kommer att beskrivas individuellt nedan i förbindelse med en beskrivning av sättet att kombinera dessa element för att framställa de dekorativa laminaten.

Underlaget Det dekorativa laminatet l0 formas på ett underlag eller stomark ll av starkt, hållbart och böjligt ma- terial. Den böjliga stommen kan vara vävd, filtad eller ett fast ark av syntetiskt eller naturligt material.

.Den konventionella böjliga stommen är en väv av filtade fibrer. Filten framställes vanligen med användning av en planvira- eller cylinderpappersmaskin, varvid tjock- leken på det resulterande arket är den som vanligen används i golv- och väggbeläggningar, dvs frän 0,5l till 2,0 mm. En tjocklek av ca 0,81 mm föredrages van- ligen. Det fiberhaltiga materialet som används är nor- malt av cellulosa- eller asbestursprung, även om andra fibrer kan användas, inklusive de av mineraliskt och animaliskt ursprung. Källorna till cellulosahaltigt material kan inbegripa bomull eller annat lumpmaterial, trämassa inklusive både mald massa och kemisk trämassa, papper, kartong eller blandningar därav i alla propor- tioner. Väven kan även innehålla fyllmedel, såsom trä- mjöl. ' Filten kan förstärkas och förbättras beträffande vattenbeständighet genom impregnering med ett bituminöst 460 275 lO l5 20 25 30 35 6 material. Många bitumínösa material är välkända som impregneringsmedel vid framställningen av tryckta yt- beläggningar och inbegriper asfalter av petroleumur- sprung eller naturligt ursprung och tjäror och beck- rester av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung. Dessa material kan behandlas för att uppnå de önskade fysi- kaliska egenskaperna ur mjukningssynpunkt eller visko- sitet för tillfredställande användning vid sådan be- handling som luftblàsníng, ångdestillation och liknande.

Impregneringsmedlet skall vara homogent dispergerat genom hela filtarket. Detta kan kontrolleras i viss utsträckning genom mättningsmetoden genom användning av tryckvalsar i mättnadsbadct. Där impregneringsmedlet inte är homogent dispergerat genom hela materialet kan blàsbildning ofta inträffa beroende på höga koncentra- tioner av material intill den ena ytan av filten.

Andra impregneringsmedel för det fiberhaltiga arkct kan även användas för att bilda stomark för användning vid framställningen av tryckta ytbeläggningar i enlighet med uppfinningen. Sådana material som fenolformaldehyd- och fenol-ureahartser, polymeriserade vinylföreningar, såsom polyvinylklorid, polyvinylacetat och liknande, cellulosaacetat, cellulosanitrat, butadien-styrensam- polymer, butadienakrylonitrilsampolymer, naLurgummi och liknande, kan användas. Polymeriserbara material kan även införlivas i filten och arkct som utsattes för värme för härdning och polymerisation av materialet.

Sådana material som naturliga och syntetiska torkande oljor, blandningar av flervärda alkoholer och flervärda syror, som härdar under bildning av polyestrar, bland- ningar av flervärda alkoholer och polyisocyanat som härdar under bildning av uretanpolymerer och liknande kan användas.

Om ett impregnerat stomark används förses det van- ligen med en eller flera tätandc skikt före tryckning d av det dekorativa mönstret. De tätande skikten utövar f). l0 15 20 25 30 35 460 273 7 den önskade funktionen att maskera färgen på filten och hindra impregneringsmedlet från att tränga igenom och färga slitskiktet och skapar dessutom en slät homo- gen yta som är lämplig som en bas för tryckning. Filtark av den typ som vanligen används som stommar för tryckta . ytbeläggningar tenderar till att ha mindre ytoregelbun- denheter beroende på oenhetligheter i filtframställnings- utrustningen. Arket uppvisar även ofta ett antal små utskjutande fiberlängder. De tätande skikten är formade för att dölja alla dessa oregelbundenneter. Den erforder- liga totala tjockleken på de tätande skikten är normalt från ca 0,025 till ca 0,300 mm. Denna tjocklek kan skapas genom användning av en enda tjock beläggning eller flera på varandra belägna tunnare beläggningar. Med användning av konventionella beläggningsmetoder, såsom böjlig scha- bervalsapplicering skapas den önskade tjocklëken genom användning av mer än en beläggning. Användningen av flera beläggningar är även önskvärd för att gynna op- timal adhesion av slitytskiktet på stommen, eftersom det tätande skiktet som är anbringat direkt på den fiber- haltiga stommen kan utformas för optimal tätning gent- emot migrering av bituminöst impregnerande material och det översta tätande skiktet kan utformas för optimal adhcsion till slitskiktets polyvinylkloridyta.

Det tätande skiktet anbringas lämpligen i form av en vattenhaltig emulsion av hartsartat bindemedel och fyllmedel. Vid framställningen av det tätande skik- tet emulgeras ett hartsartat bindcmodol och fyllmedel i vatten i närvaro av konventionella vätmcdol, förtjock- ningsmedel, antiskummedel, sekvesteringsmedcl och lik- nande. Efter anbringandet av det tätande skiktct på stomarket torkas beläggningen genom att arket utsättes för värme, såsom t ex i området från ca 37CC till ca 66OC i ca 30 minuter till ca 2 h. Alternativt kan tork- ningen åstadkommas genom att det belagda arket expone- ras för en temperatur av l77-204OC i Ca 30-Ca 300 S. 460 273 l0 15 20 25 30 35 8 Den hartsartade föreningen i det tätande skiktet % är företrädesvis ett vinylharts. Lämpliga hartser är kommersiellt tillgängliga i form av vattenhaltiga disper- sioner innehållande 40-50% fastämnen och vinylhartsplasti- * soler och organosoler. Dispersionen kan förutom mjuknings- medel, harts, pigment och fyllmedel, innehålla konventio- nella vätmedel, förtjockningsmcdel, antiskummedel, sek- vesteringsmedel och alkali. Lämpliga vätmedel inbegriper natriumsaltet av polymeriserad alkylarylsulfonsyra, kaliumoleat, alkylarylpolyetersulfonat, hartssyratvål och liknande. Ammoniumkaseinat, boratiserat kasein, metylcellulosa, karboximetylcellulosa, hydroxietylcellu- losa och liknande är tillfredsställande förtjocknings- medel. Exempel på lämpliga antlskummedel är tallolja och silikonantiskummedel, diglykollaurat och oktylalko- hol. Lämpliga sekvesteringsmedcl inbegriper tetranatrium~ pyrofosfat och tetranatriumsaltet av etylendiamintetra- ättiksyra. Alkalit åstadkommer ett pH-värde av ca 7,0, så att det inte blir någon tendens till att latexen skall koagulera. Kalciumhydroxid, natriumhydroxid, ammoniak och kaliumhydroxid är lämpliga alkali för detta ändamål.

Normalt mals pigmenten och fyllmedlen med vatten i närvaro av vätmedel, förtjockningsmedel och liknande och pigmentdispersionen blandas med vinylhartset och mjukningsmedlet senare. Alternativt kan det tätande skiktet effektivt anbringas i form av en lösning med användning av exempelvis ett sådant lösningsmedel som toluen eller metyletylketon. Emellertid gör kostnaden för användning av lösningsmedel och brand- och hälso- riskerna som skapas av dess användning metoden oönskad.

Det tätande skiktet kan innehålla stabiliserings- medel för att fördröja sönderdelningen av vinylhartset och öka produktens livslängd, såsom sulfider och sulfit av aluminium, silver, kalcium, kadmium, barium, natrium, magnesium, strontium; bly- och tennstearat; oleat och andra komplex; glycerin, leucin, alanin, o- och p-amino- bensoesyra och sulfanilsyror, hexametylentetramin, salter 1 10 15 20 25 30 35 460 273 9 inklusive fosfat, stearat, palmitat, oleat, ricinoleat, abietat, laurat, salicylat och liknande.

Såsom anges ovan är hartskomponenten i det tätande skiktet företrädesvis ett vinylharts, dvs ett polymert material erhållet genom polymerisering av föreningar innehållande minst en CH2=CH2-radikal. Användbara vinyl- hartser inbegriper homopolymerer, såsom polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylpropionat, polyvinylbutyrat, polymeriserad vinylidenklorid, polymeriserad akrylsyra, polymeriserat etylakrylat, polymeriserat metylakrylat, polymeriserat propylakrylat, polymeriserat butylakrylat och liknande; samt polymerer av de ovanstående med varand- ra såsom vinylklorid-vinylacetatsampolymer, vinyliden- klorid-vinylkloridsampolymer, metylmetakrylat-vinylklorid~ sampolymer, metylakrylat-etylakrylatsampolymer, etylakry- lat-butylakrylatsampolymer och liknande och sampolymerer av ovanstående med andra monomerer som är sampolymeri- serbara därmed, sásom vinylestrar, inklusive vinylbromid, vinylfluorid, vinylkloroacetat, vinylalkylsulfonat, trikloroetylen och liknande; vinyletrar, såsom vinyl- etyleter, vinylisopropyleter, vinylkloroetyleter och liknande; cykliska omättade föreningar, såsom styren, klorostyren, kumaron, vinylpyridin och liknande; malein- syra och fumarsyra och deras derivat, såsom dietylma- lcat, dibutylfumarat och liknande; omättade kolväten, såsom ctcn, propcn, butun och liknande; allylförcningar, såsom allylacetat, allylklorid, allyletyleter och lik- nande; konjugerade och tvärkonjugerade omättade före- ningar, såsom butadien, isopren, kloropren, 2,3-dimetyl- butadien~l,3, divinylketon och liknande. De ovan uppräk- nade monomererna är användbara vid framställning av sampolymerer med ett vlnylharts och kan användas som modifieringsmedel vid polymerisationen, i vilket fall de kan vara närvarande i en mängd av några få procent, eller kan de användas i större mängder, upp till så mycket som 40 vikt% av blandningen som skall polymeri- seras. Om så önskas kan en blandning av vinylhartser 460 275 10 l5 20 25 30 LU UI 10 användas vid framställningen av beläggningsmálarfärger för användning i uppfinningen.

Ett mjukningsmedel för vinylhartset är även ofta närvarande i den tätande beläggningskompositionen. Lämp- liga mjukningsmedel för vinylhartset inbegriper mjuk- ningsmedel av estertyp, såsom tributylfosfat, dioktylfta- lat, dipropylenglykoldibensoat, fenylfosfat, dibutyl- tartrat, amyltartrat, butylbensylbensoat, dibutylsebacat, dioktyladipat, didecyladipat och liknande, gummiartade mjukningsmedel, såsom butadien-styrensampolymer, butadien- -akrylonitrilsampolymer och liknande, och andra material som fungerar som mjukninqsmedel, såsom epoxiderade tor- kande oljor, aromatiska kolvätekondensat och liknande.

Där vissa böjliga mjuka vinylhartser används vid bland- ningen av det tätande skiktet, såsom polymerer innehål- lande stora andelar etylakrylat, behövs inget mjuknings- _medel. Emellertid är i de flesta fall ett mjukningsmedel väsentligt för att ge den torkade tätande beläggningsfil- men de nödvändiga böjlighetsegenskaperna. Det tätande - skiktet måste vara kompatibelt med det därefter pàförda skiktet.

Likaså kan plastisol- eller organosoldispersioner av vinylhartser användas som tätande skikt på den ena eller båda ytorna av underlaget ll.

Det relativt plana, fiberhaltiga underlagets ll tjocklek kommer att i stor utsträckning bero på den särskilda produkt som skall framställas och den sär- skilda efterföljande användningen Som den är avsedd för. Normalt är en tjocklek i området från ca 0,25 mm till ca 2,25 mm tillfredsställande.

Underlaget ll i fig l och 2 och underlagselemen- tet Zl i fig 3 kan även vara ett tunt ark eller matta av glasfibrer som är mättat eller fullständigt belagt med en värmehärdad polyvinylkloridplastisol eller -orga- nosol. Glasfibermattor är lätt tillgängliga och beskrivs exempelvis i US patentskrifterna 3 980 5ll, 4 Old 647 l0 15 20 25 35 460 273 11 och 4 234 379, inklusive även DE-OS 2 605 879, och de många patent som beskrivs i de nämnda patentskrifterna.

Tryckt bild på underlaget En dekorativ tryckt bild 12 anbringas på underla- get ll på dess belagda yta efter torkning av bcläggningen.

Tryckningen är konventionell och målarfärger och tryck- färger som normalt används för applicering av ett deko- rativt mönster på en vinylfilm eller -skikt används.

Kompositionen blandas företrädesvis så att bindemedlet i tryckfärgen innehåller en väsentlig mängd av ett vinyl- harts. Lämpliga vinylhartser inbegriper vinylkloridpoly- mer, vinylklorid~vinylacetatsampolymer, vinylklorid-vinyl- propionatsampolymer, vinylbutyratpolymer, vinyliden- kloridpolymer, vinylidenklorid-vinylkloridsampolymer, sampolymerer av vinylklorid och vinylidenklorid med estrar av maleinsyra och fumarsyra, såsom dimetyl-, dietyl- och dibutylmaleat och -fumarat, och liknande.

Utdrygningshartser, såsom cellulosanitrat eller akrylsyra- polymercr kan användas som en del av bindemedlet i tryck- färgen eller màlarfärgen.

Den dekorativa tryckninqskompositionen innehåller pigment enligt den önskade färgen och blandas företrädes- vis som en lösning i lösningsmedlet, såsom cyklohexanon, metyletylketon, metylisobutylkcton och liknande.

Den dekorativa tryckningskompositioncn kan anbringas på den tätande belagda ytan av arket på vilket lämpligt sätt som helst för framställning av den önskade särskilda dekorationen. Vilken som helst av de roterande trycknings- processerna inom den grafiska tekniken kan användas, såsom djuptryck, offsettryck eller litografiskt tryck.

Om så önskas kan mönstret anbringas genom konventionell klichétryckningsmetod.

Basskikt av transparent syntetisk organisk polymer Ett eventuellt basskikt 13 av transparent syntetiskt organiskt polymert material kan anbringas på det tryckta underlaget ll. Den polymera kompositionen i basskiktet l3 kan vara vilken som helst av de kända syntetiska 460 275 10 l5 20 25 30 35 12 hartserna, såsom exempelvis en polymer eller sampolymer av vinylklorid eller andra hartser, såsom polyuretan (tillräckligt dimensionsstabil), en elast, såsom natur- gummi eller syntetiskt gummi etc. Även om en polymer eller sampolymer av vinylklorid i form av en plastisol är det föredragna och typiska syntetiska hartset som skall införlivas i den hartsartade baspolymerkomposi- tionen, är många andra hartser lika användbara, inte endast i plastisolform-utan även i organosolform, latex- form eller lösningsmedelsform. Det specifika hartset och dess särskilda användningsform såsom det används hänför sig inte till det väsentliga i uppfinningens idé och många andra hartser anges i de tidigare nämnda US patentskrifterna.

Basskiktet l3 av hartsartad komposition kan anbringas med ett schaberblad, eller valsbeläggas eller hällas eller gjutas eller på annat sätt anbringas eller formas och häftas vid det uppbärande arkmaterialet, såsom det fibernaltiga stomarkmaterialet ll, på ett huvudsakligen homogent sätt i en huvudsakligen homogen tunn beläggning genom förfaranden som är välkända inom tekniken. Tjock- leken av den hartsartade baskompositionen l3, anbringad och fortfarande våt, ligger inom området från ca 0,025 mm till ca l,25 mm, eller t o m mer, om så önskas eller erfordras av dess efterföljande användning.

Gelning av den hartsartade baskompositionen Efter det att basskiktet 13 av en hartsartad plasti- solkomposition har anbringats eller formats på det upp- bärande stomarkmaterialet värms det under tämligen milt värme under en tidsperiod av från ca l minut till ca 4 minuter vid en förhöjd temperatur av från ca ll6OC till ca 232OC, men mer normalt och kommersiellt från ca 143% till aa 177%, varvid piastisoien gelar och stelnar så att den lättare kan'hanteras och behandlas i efterföljande operationer. Den förhöjda temperaturen är emellertid inte tillräckligt hög för att förorsaka k» blàsning eller skumning av den hartsartade polymera baskompositionen. lO 15 20 25 30 35 460 273 13 Vinylplastisolklisterkompositionen Underlaget ll eller eventuellt det gelade basskiktet 13 av hartsartad komposition trycks eller belägges med en lämplig tryckfärgskomposition eller kompositioner l4 l det önskade eller erforderliga mönstret eller formen i exakt överensstämmelse med den tryckta bilden 12 på underlaget ll. Det särskilda mönstret eller formen som används hänför sig inte till det viktiga vid uppfinning- en och vilket lämpligt mönster eller form som helst kan väljas. Tryckningsförfarandet är i allmänhet konven- tionellt och skall inte erfordra någon ytterligare be- skrivning, sá tillvida som de flesta processer är väl- kända inom industrin och beskrivs i många publikationer och patentskrifter.

Det tryckta skiktet l4, företrädesvis av vinyl- plastisol, är ca 0,075-0,100 mm tjockt, även om vilken önskad tjocklek som helst kan användas. Det tryckta skiktet l4 anbringas företrädesvis på underlaget ll medelst en roterande silnäts/bladbeläggningsanordning.

Kombinationen av en roterande silnätstryckanordning och en bladraka medger god kontroll av plastisoltryck- färgsappliceringen och medger att det roterande silnä- tet slirar för att uppnå god överensstämmelse hos tryck- färgsplastisolen. I motsats härtill har ett roterande tryckningssilnät försett med en valsraka inte uppträtt tillfredsställande och en sådan kombination rekommen- deras inte för närvarande.

Applicering av PVC-partiklar på det tryckta hartsartade basskiktet eller underlaget Partiklar l6 av polyvinylkloridharts (PVC) anbringas på tryckfärgsplastisolen företrädesvis genom att dränka hela underlaget ll eller basskiktet l3 och tryckfärgs- skiktet 14 därpå med PVC-hartspartiklarna. PVC-hartspar- tiklarna 16 häftar vid tryckfärgen l4 och överskottet av PVC-hartspartiklar 16 som ligger ovanpå pà de otryckta ytdelarna av underlaget ll eller basskiktet l3 avlägs- nas med lämpliga medel, t ex luftkniv, vakuum- eller 460 273 10 15 20 25 30 35 14 sugmetoder och -anordningar.

PVC-hartspartiklarna 16 använda för framställning av det dekorativa laminatet enligt uppfinningen måste vara karaktäriserade av två väsentliga kännetecken, nämligen kornstorlek och mjukningsmedelsabsorptions- egenskaper. Närmare bestämt måste PVC-hartspartiklarna l6 ha en kornstorleksdiameter av mellan ca 0,100 mm och ca 0,500 mm med företrädesvis en medelkornstorleks- diameter av mellan ca 0,200 och ca 0,300 mm.

Dessutom måste PVC-hartspartiklarna 16 klassificeras som ett harts av typ GP (såsom specificeras i tabell l i ASTM-D-1755) och kännetecknas av en mjukningsmedels- absorption som är större än ca 40 g per 100 g PVC-harts (mätt med ASTM-D-3367, modifierad för att medge en ståtid av 5 minuter i stället för de l5 minuter som specifi- ceras i § 7.6 i ASTM-förfarandet). Tillfredsställande resultat uttryckta som differentiell glans och differen- tiell textur har uppnåtts med användning av GP-hartser som har ett cellklassíficeringstal av 4 (ASTM-D-1755).

PVC-hartspartiklarna 16, som har de ovanstående kornstorleks- och mjukningsmedelsabsorptionsegenskaperna, är nödvändiga för att man skall erhålla den önskade dífferentiella glansen och differentiella texturegen- skaperna hos det dekorativa laminatet enligt föreliggande uppfinning. Tillfredställande resultat har erhållits med användning av ett partikelformigt PVC-harts sålt under varumärket "Geon 92" av B.F. Goodrich Chemical Company, Inc, Cleveland, Ohio. Partikelformiga PVC-hartser som inte har visat de önskade differentiella glans- och differentiella texturegenskaperna inbegriper blanda- de hartser, såsom "TBNNECO 501" och "Goodyear Pliovic M-70", och dispersions-PVC-hartser såsom “TENNECO 1732" och “TENNECO 1755".

PVC-hartspartiklarna 16 kan antingen vara klara, dvs ofärgade, eller färgade. Lämpliga färgade PVC-harts- partiklar l6 kan erhållas genom att blanda klara PVC- -hartspartiklar med torra ogenomskinliga pigment med _en lämplig mängd mjukningsmedel. Koncentrationen av w lO 15 20 25 30 35 460 273 15 de ogenomskinliga pigmenten som används skall inte vara så hög att den skadligt påverkar PVC-hartspartiklarnas absorptionsegenskaper, eftersom annars absorptionsförmå- gan hos PVC-hartspartiklarna och den önskade differen- tiella texturen och differentiella glanseffekten hos den slutliga dekorativa laminatprodukten inte erhålles.

Användningen av en allt för stor mängd mjukningsmedel skall undvikas vid framställning av färgade PVC-harts- partiklar l6. Stora mängder mjukningsmedel påverkar skadligt de önskade synliga dragen, differentiell textur och differentiell glans, hos den färdiga laminerade produkten (t ex kommer den färdiga laminatprodukten att resultera i sämre yttextur och högre glans). T ex skall mängden primärt mjukningsmedel som kan tillsättas till PVC-hartset, såsom "Geon 92" såsom i exempel l, vara mindre än ca 30 delar per 100 delar harts.

Uppvärmning av det tryckta skiktet för att fästa PVC-harts- partiklar på detta Underlaget ll eller basskiktet 13 som har det tryckta skiktet l4 med PVC-hartspartiklar l6 häftade vid plasti- soltryckfärgen i skiktet 14 uppvärmes genom konventio- nella metoder, t ex i en konvektionsugn eller genom strâlningsvärmare, för att gela plastisolen och fast- häfta PVC-hartspartiklarna på denna. Man måste vara försiktig så att man undviker överhettning av det tryckta skiktet l4 under gelningssekvensen, eftersom annars PVC-hartspartiklarna 16 kommer att absorbera den tryckta plastisolen l4 och inte åstadkomma den önskade differen- tiella glansen och differentiella textureffekten hos slutprodukten. Ett lämpligt uppvärmningsomràde är mellan ca iz1°c och ca z3z°c, företrädesvis 149°C. Égppskikt av transparent syntetisk organisk polymer Underlaget ll eller basskiktet 13 som har PVC-harts- partiklar 16 selektivt anordnade därpå och häftade därvid belägges med ett övre skikt l4 av transparent, syntetiskt organiskt polymert material, såsom exempelvis en poly- vinylklorid(PVC)plastisol. Företrädesvis har den transpa- 460 273 10 20 25 30 35 16 renta PVC-plastisolen en viskositet av ca l0O0 cP och anbringas på det mellanliggande laminatet medelst ett roterande fläcksilnät försett med en bladraka. Lämp- liga resultat har erhållits med plastisoler som har ett viskositetsområde av mellan ca 350 och ca 1250 cP.

Kombinationen av en roterande fläcksilnätstryckanord- ning/bladbeläggningsanordning har gett bättre resultat hittills än andra kombinationer.av beläggningsutrustning eller -metoder, såsom exempelvis en blad-över-vals, luftkniv, motvals eller raka av valstyp och roterande silnätsbeläggningsmetoder.

Användningen av plastisoler som har en viskositet som är mycket större än ca l25O cP rekommenderas inte eftersom den nödvändiga mängden plastisol är svår att reglera. Dessutom har sådana plastisoler olämpliga flö- desegenskaper omkring och in i PVC-hartspartiklarna 16. Som ett resultat härav erhålles inte de önskade differentiella glans- och differentiella texturdragen hos den slutliga produkten.

Det översta skiktet 17 av PVC-plastisolen sträcker sig över hela ytan av det mellanliggande dekorativa laminatet så att det ligger över både PVC-hartspartik- larna l6 och områdena på underlaget ll eller basskiktet l3 som ligger mellan PVC-hartspartiklarna. Användningen av en roterande silnätsapplikator som är försedd med en bladraka har medgett uppnåendet av en tunn, homogen PVC-plastisolbeläggning på PVC-hartspartiklarna, som noga mättar området som innehåller PVC-hartspartiklar- na, medan områdena på underlaget ll eller basskiktet 13, som ligger mellan PVC-hartspartiklarna, även beläg- ges.

Smältning av den övre hartsartade kompositionen Efter det att det övre skiktet l4 av hartsartad plastisolkomposition har anbringats över hela den övre ytan av det mellanliggande dekorativa laminatet, upp- värmes det genom konventionella metoder, t ex i en kon- vektionsugn eller genom strâlningsenergi, vid en för- I J fl 10 15 20 25 30 35 460 275 17 höjd temperatur för att smälta hela produkten och åstad- komma en produkt med enhetlig konstruktion. Lämpliga temperaturer för uppvärmning av det övre skiktet 17 inbegriper ett omrâde av mellan ca l77OC och ca 260°C, företrädesvis 204°C.

Såsom visas i fig l, 2 och 3 kännetecknas det resul- terande smälta,'dekorativa laminatet av unika ytkänne- tecken som omfattar delar eller områden 18 som uppvisar en grövre yttextur och har en låg glans och områden l9 som är släta och har en hög glans. Dessutom har yt- områdena 18, som innehåller PVC-hartspartiklarna l6, en större tjocklek än områdena l9, varigenom det skapas en präglad effekt. Det är att märka att den präglade effekten av det dekorativa laminatet uppnås utan använd- ning av sekundära eller ytterligare åtgärder, såsom kemisk eller mekanisk behandling av laminatet. Om så önskas kan förbättrade präglingseffekter uppnås genom användning av konventionella kemiska eller mekaniska präglingsmetoder. T ex kan dekorativa vinylgolvbelägg- ningsprodukter som har många olika visuella effekter erhållas genom att kombinera de ovanstående metoderna.

T ex kan en vinylgolvbeläggningsprodukt, som förverkligar de kännetecknande dragen hos golv av keramisk typ, erhål- las genom att placera PVC-hartspartiklarna i överens- stämmelse med den tryckta delen 12 av underlaget 20 som representerar foglinjerna i en golvplattprodukt av keramiskt material eller lera. En skumbar vinylplasti- sol kan anbringas över både områdena som innehåller PVC-hartspartiklarna och områdena intill dessa som inte innehåller PVC-hartspartiklarna. I detta fallet anbringas en kemisk inhibitor pà områdena som innehåller PVC-harts- partiklarna och hela det mellanliggande laminatet upp- värmes för att skumma eller expandera det skumbara plasti- solskiktet'för att därigenom åstadkomma en dekorativ golvbeläggning som har en differentiell profil, dvs en präglad yta, vari de nedsänkta delarna, som represen- terar foglinjerna, innehåller PVC-hartspartiklarna och 460 273 l0 l5 20 25 30 35 18 har en låg glans. De upphöjda områdena som representerar den keramiska golvplattytan innehåller inte PVC-harts- partiklar och har en slätare yttextur och en högre glans _ än de nedsänkta fogområdena.

Xttexturen på områdena 18 kännetecknas av en ytpro- fil av minst l,25 mm, kvadratiskt medelvärde (rms = root mean square) och företrädesvis mellan ca 2,00 och ca 25 mm (rms). Glansen på de texturerade områdena l8 kännetecknas av en Gardner 600 glans som är mindre än ca 30 glansenheter, företrädesvis under ca l0 glansen- heter. I motsats härtill kännetecknas de släta och hög- glansiga områdena l9 av en Gardner 600 glans som är större än 30 glansenheter, företrädesvis mellan ca 50 och ca l0O glansenheter och mest föredraget ca 80 glans- enheter.

Utföringsformen i fig 3 Utföringsformen av det dekorativa laminatet enligt uppfinningen som visas i fig 3 är huvudsakligen densamma som visas i fig l och 2, med undantag av att underlags- skiktet 20 är av sammansatt konstruktion. Närmare bestämt omfattar underlagsskiktet 20 en bas 21 av samma material som basen ll i fig l och en bas 22 som häftar vid basen 21. Basen 22 är av en skummad hartsartad polymer, såsom blåst eller skummad polyvinylklorid.

Föreliggande uppfinning illustreras och beskrivs närmare i följande exempel, som endast skall tas som exempel och som visar typiska föredragna utföringsformer av uppfinningen. Alla delar och procenthalter i de föl- jande exemplen är i vikt, om inte annat anges.

Glans- och ytprofilsegenskaperna på de texturerade områdena av de dekorativa laminaten i exemplen bestämdes i enlighet med följande förfaranden: Glansmätning erhölls med användning av en Gardner, 0Multi-Angle Glossmeter, modell nr GG9095 från Gardner Lab, Inc, Bethesda, Maryland, inställd på en vinkel av 600.

Mönster valdes för att åstadkomma texturerade områ- den som innehöll partikelformig PVC och släta områden U 10 l5 20 25 30 35 460 273 19 som var större än 10,16 x lO,l6 cm (4 tum x 4 tum) fyr- kanter för att erhàlla 600 glansavläsningar pà varje omrâde oberoende av varandra.

Profil- eller yttopografi på de upphöjda områdena som innehåller partikelformig PVC karaktäriserades med användning av en "Profilometer", Micrometrical Manufac- turing Company, Ann Arbor, Michigan. Instrumentet var försett med ett diamantstift med en radie av 0,0005 och försedd med en direkt utläsning i RMS-(kvadratiskt medelvärde på ytgrovheten)enheter, som var ett medelvärde erhållet över ett 0,76 mm svep av provet. "Profilometern" kalibrerades med användning av en Stylus Radial Check standard med 9-l3 RMS tillverkad av Bendix Corporation, Automation & Measurement Division.

Proven sveptes med en hastighet av 2,54 mm per s och medel-RMS-värdet per 2,54 cm prov som svepts anges i exemplen.

Exempel l Detta exempel illustrerar det dekorativa laminatet 1 fig 2.

En skumbar plastisolkomposítion med följande sam- mansättning: Komposition A Delar per l00 delar harts Vinylkloriddispersionsharts (“Firestone FPC 605") 72 Vinylkloridblandharts (“Goodyear Plio- vie M7o") 28 Primärt mjukningsmedel ("DOP“) 45 Epoxistabiliscringsmedel ("Drapex 4.4“) 1,0 zinkoktoat l,4 “ABFA"-blåsmedel (azo-bis formamid) Kempore AF 2,5 anbringades med en tjocklek av 0,200 mm på en 0,81 mm tjock golvbeläggningsfiltstomme och gelades vid l6GOC i l minut i en direktinverkande luftugn.

Därefter djuptrycktes en bild på det ovanstående skumbara plastisolskiktct. 4eoi27s aloe 20 25 30 35 Komnosition B 20 Därefter anbringades ett transparent PVC-plastisol- M skikt med en tjocklek av O,l25 mm med följande samman- sättning: delar harts Vinylkloriddispersionsharts ("Tenneco l755") 90 Vinylkloridblandharts ("Borden 260 SS“) 10 Primärt mjukningsmedel (“DOP") 25 Sekundärt mjukningsmedel (“TXIB-Texanol“ isobutyrat) 17 Bpoxistabiliscringsmedel ("Drapex 4.4") 3 Tennstabiliseringsmedel ("Mark 275") l över den tryckta bilden och gelades vid l60°C.

Därefter anbringades ca 0,100 mm vinylplastisol- klister med följande sammansättning: delar per 100 delar harts Vínylkloriddispersionsharts (“Tenneco l732") 100 Primärt mjukningsmedel ("DOP") 35 Sekundärt mjukningsmedel ("TXIB-Texanol“ isobutyrat) l7 Epoxistabiliseringsmedel ("Drapex 4.4“) 3 Tennstabiliseringsmedel ("Mark 275“) 1 med användning av en roterande silnäts/bladbeläggare i överensstämmelse med det djuptryckta mönstret.

Det resulterande tryckta plastisolarket dränktcs därefter med "Geon 92" PVC-harts. "Geon 92" vinylharts häftade vid den tryckta plastisolen. överskottet av harts avlägsnades genom dumpning och sammansättningen gelades därefter såsom beskrivs ovan.

Den resulterande gelade sammansättningen med upp- höjda områden innehållande “Geon 92" PVC-harts klar- belades därefter fullständigt med användning av en ro- terande fläcksilnäts/bladbeläggare. En tunn, homogen plastisolbeläggning med sammansättningen B ovan anbringa- des på ytan av “Geon" PVC-partiklarna. Under dessa beting~ fi' elser klarbeladcs hela ytan av sammansättningen, men Delar per l00 Å 10 15 20 25 30 35 460 275 21 beroende på upphöjda områden innehållande "Geon 92" är tjockleken på den klara plastisolbeläggningcn annor- lunda mellan områdena som innehåller "Geon 92" och om- rådena som inte innehàller "Geon 92" vinylpartiklar.

Den resulterande sammansättningen smältes och expandera- des vid 204°C för att åstadkomma en slutpfodukt som hade upphöjda yttexturerade områden med lägre glans innehållande "Geon 92"-partiklar och släta områden med högre glans. En ca 0,125 mm prägling erhölls mellan områdena.

Gardner 600-glans i det texturerade området mättes och befanns vara ca 2-3 glansenheter. I motsats härtill mättes Gardner 600-glansen på de släta områdena och befanns vara ca 80 glansenheter.

De texturerade omrâdenas ytprofil mättes och befanns vara inom området mellan ca 1,25 mm och ca 4,83 mm (rms) - ett medelvärde av 3,05 mm (rms).

Exemgel 2 I stället för den traditionella golvbeläggnings- filtstommen i exempel l kan en vinyl/glasskivckomposit- stomme användas. T en mättas en Schoellcr 55/3 glas- skiva fullständigt med följande skumbara plastisolkompo- sition och den resulterande kompositen gelade vid l49OC. delar per 100 delar harts Plastisolmättnadssammansättning Vinylkloriddispersionsharts (“Firestonc FPC605") 67 Vinylkloridblandharts ("Goodyear Plio- vic M70") 33 Primärt mjukningsmedel ("DOP") 36 Sekundärt mjukningsmedel (“TXIB") 21 Epoxistabiliseringsmedel (“Drapex 4.4“) u Termiskt stabiliseringsmedel (barium- och zinkneodekanoat) 1,7 "ABFA" bläsmedel (Kempore AF) 0,9 En 0,200 mm beläggning av skumbar plastisol an- bringades på denna glas/vinylkomposit, gelad och tryckt såsom i exempel l. Det tryckta underlaget behandlades 460 275 22 därefter såsom beskrivs i exempel l för att åstadkomma en präglad produkt med differentiell glans- och yttextur.

Om så önskas kan den resulterande produkten beläggas *på baksidan med en utjämnande plastisolbeläggning och 5 uppvärmas för att fullständigt inkapsla glasskivan i den slutliga strukturen.

Ytprofilen på de texturerade områdena i produkten enligt exempel 2 mättes och befanns ligga inom området mellan ca l,25 och ca 4,44 mm (rms) - ett medelvärde 10 f av 2,79 mm (rms). 43' Vf)

Claims (13)

10 15 20 25 30 35 460 273 23 PATENTKRAV

1. Dekorativt laminat (10) med differentiell yttextur och differentiell glans lämpligt som en golv- beläggning, omfattande - ett underlag (ll, 20) som har en tryckt bild (12) därpå; - ett på underlaget (ll, 20) i områden páfört gelat plastisolskikt (14): - polyvinylkloridhartspartiklar (16) häftade vid underlaget (ll) medelst plastisolskiktet (14) ~ ett skikt (17) av en huvudsakligen transparent i dessa områden; syntetisk organisk polymer fäst vid ytan av PVC-hartspartiklarna (16) och den delen av underlaget (ll) som ligger mellan PVC-harts- partiklarna (16), k ä n n e t e c k n a t av att det gelade plastisol- skiktet (14) är påfört i överensstämmelse med den tryckta bilden (12), och av att partiklarna (16) består av polyvinylkloridharts av GP-typ (ASTM-D-1755) med ett cellklassificeríngstal av 4 (ASTM-D~1755) liksom en mjukníngsmedelsabsorption av mer än 40 g per 100 g harts (ASTM-D-3367, ståtid 5 min) och uppvisar en kornstorlek av 0,1-0,5 mm, varvid områdena (18) i det dekorativa laminatet (10) som ligger över PVC- -hartspartiklarna (16) uppvisar en grov yttextnr och har en lägre glans än områdena (19) i det dekorativa laminatet (10) som ligger mellan PVC-hartspartiklarna (16).

2. Dekorativt laminat enligt krav l, k ä n n e - t e c k n a t av att underlaget (ll, 20) uppbär ett 'basskikt (13) av transparent syntetiskt organiskt polymert material, som ligger över den tryckta bilden (12) och de otryckta delarna av underlaget (ll, 20) och uppbär plastisolskiktet (14) i exakt överensstämmelse med den tryckta bilden (12). 460 275 10 15 20 25 30 35 24

3. Dekorativt laminat enligt krav 2, k ä n n e - t e c k n a t av att basskiktet (13) omfattar en polymer eller sampolymer av vinylklorid.

4. Dekorativt laminat enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a t av att underlaget (ll, 21) är en harts- impregnerad väv av filtade fibrer.

5. Dekorativt laminat enligt ett av kraven l-4, k ä n n e t e c k n a t av att polyviny1kloridharts~ partiklarna (16) har en kornstorlek av 0,2-0,3 mm.

6. Dekorativt laminat enligt ett av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t av att de texturcrade områdena (18) av laminatet (10) har en ytprofil av minst l,3 pm (kvadratiskt medelvärde).

7. - Dekorativt laminat enligt ett av kraven l-6, k ä n n e t e c k n a t av att polyvinylkloridharts~ partiklarna (16) är pigmenterade.

8. Dekorativt laminat enligt ett av kraven 1-7, k ä n n e t e c k n a t av att skiktet (l7) av transpa- I rent syntetisk organisk polymer är polyvinylklorid.

9. Sätt att framställa ett dekorativt laminat enligt ett av kraven 1-8, som har differentiell yt- textur och differentiell ytglans, lämpligt som en golvbeläggning, k ä n n e t e C k n a t av att man - använder ett underlag (ll, 20), på vilket par- tiklar inte vidhäftar, med en tryckt bild (12) därpå, på vilken partiklar vidhäftar; - anbríngar ett överskott av PVC-hartspartiklar (16) över den tryckta bilden (12) och ytan av underlaget (ll, 20) och avlägsnar överskottet av PVC-hartspartiklar som inte häftar vid den tryckta bilden (12)y - alstrar ett övre hartsartat skikt (17) på PVC- -hartspartiklarna (16) och ytdelen i underlaget (ll, 20) som ligger mellan PVC-hartspartiklarna (16) genom att anbringa en syntetisk organisk polymer över PVC-hartspartiklarna (16) och den exponerade ytan på underlaget (ll, 20) 'få 5 10 15 20 25 30 35 460 273 25 och uppvärma det resulterande övre hartsartade skiktet (17) för att därigenom åstadkomma ett smält dekorativt laminat (10).

10. Sätt enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t av att man - anbringar en plastisoltryckfärgskomposition (14) pà underlaget (ll, 20) i överensstämmelse med den tryckta bilden (12) på underlaget; - uppvärmer underlaget (ll, 20) för att gela plastisoltryckfärgen (14) därpå, efter att ha anbringat överskottet av PVC-hartspartiklar (16) över tryckfärgskomposítionen (14) och ytan av underlaget (ll, 20) och efter att ha avlägsnat överskottet av PVC-hartspartiklarna som inte häftar vid tryckfärgskompositionen, för att därigenom fast fästa PVC~hartsparLiklarna på plastisoltryckfärgen innan man bildar det övre hartsartade skiktet (17).

11. ll. Sätt enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a L av att man ~ bildar ett tryckt, gelat hartsartat basskikt (13) på underlaget genom att anbringa en transpa- rent syntetisk organisk polymer pà ett underlag (ll, 20) som har en tryckt bild (12) därpå och uppvärmer det hartsartade skiktet för att därigenom åstadkomma det tryckta, gelade harts- artade basskiktet (l3); innan man - anbringar plastisoltryckfärgskompositionen (14) i överensstämmelse med den tryckta bilden (12) på det gelade hartsartade basskiktet (13) och - uppvärmer det gelade hartsartade basskiktet (13) för att gela plastisoltryckfärgen (14) därpå efter att ha anbringat överskottet av pigmenterade PVC-hartspartiklar (16) över tryck- färgskompositionen och ytan av det gelade, hartsartade basskiktet (13) och efter att ha 460 273 26 avlägsnat överskottet av pigmenterade PVC-harts- partiklar som inte häftar vid tryckfärgskompo- sítionen, för att därigenom fast fästa PVC-harts- partiklarna (16) på plastisoltryckfärgen (14) 5 och bilda det övre hartsartade skiktet (17) därefter.

12. Sätt enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a t av att ett basskikt (13) av polyvinylklorid bildas.

13. l3. Sätt enligt ett av kraven l0-l2, k ä n n e - 10 t e c k n a t av att en vinylplastisoltryckfärgskom~ positión anbringas. .m1 (a: m