SE459663B - Fosforhaltigt ferritiskt rostfritt staal - Google Patents

Description

459 663 Beskrivning av uppfinningen Ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett nytt ferri- tiskt rostfritt stål som kan produceras ekonomiskt och som har mycket god formbarhet och sekundär bearbetbarhet.

I överensstämmelse med uppfinningen åstadkommes ett P-haltigt (P-berikat) ferritiskt rostfritt stål med mycket god formbarhet och sekundär bearbetbarhet bestående väsentligen av, i vikt-%, C! 0,0050 till 0,0500 % Cr: 10,00 till 18,00 % Si: upp till 0,50 % Mn= upp till 0,50 % P: mer än 0,040 % men inte mer än 0,200 % S2 upp till 0,030 % Ni: upp till 0,60 % Lösl.Al= 0,005 till 0,200 %, och B: 0,0005 till 0,0050 % resten Fe och oundvikliga föroreningar, varvid legeringsele- menten vidare är balanserade så att den punkt som har procent- värdet representerat med formeln (Cr + 50 x P) såsom abskissa och pnnentvärdet representerat av formeln (C + 10 x B +]ösLAU såsom ordinata kan falla inom området av en fyrsiding ABCD enligt figur 1, vari punkterna A, B, C och D har koordinaterna (12,0, 0,30), (12,0, 0,005),(22,0, 0,020) 0ch(22,0, 0,30).

Allmän förklaring av ritningarna Figur 1 ett diagram som visar sambandet mellan halten av C, Cr,lösligt Al och B i stålet enligt uppfinningen, figur 2 är ett diagram som visar, för ferritiskt rostfritt stål med 13 % Cr - 0,03 % C, effekten av P-halten på Yevärdet, 459 663 :figur 3 är ett diagram som för ferritiskt rostfritt stål inne- hållande 13 % Cr - 0,03 % C - 0,10 % P visar effekten av hal- ten av löslig Al på Charpy-slagseghetsväråetfflch figur 4 ett diagram som visar resultaten av provning för bestämning av den sekundära bearbetbarheten (bägarexpansions- provning) vilka resultat utgör bas för härledande av samban- det mellan halten C, Cr, P, löslig Al och B i stål enligt uppfinningen.

Beskrivning av uppfinningen Det ferritiska rostfria stålet enligt uppfinningen känneteck- nas i princip av det särdraget att P, som i konventionella ferritiska rostfria stål skall uppvisa reducerad halt, posi- tivt tillsättes i en lämplig mängd i förhållande till de andra legeringselementen.

Av ferritiska rostfria stål är 9 sorter av varmvalsad plåt standardiserade i JIS G 4304 under det att 10 sorter av kall- valsad plåt är standardiserade i JIS G 4305. Beträffande P-halten i dessa standardiserade ferritiska rostfria stål- plåtar och -band föreskriver standardvärdena icke mer än 0,030 % P för 2 sorters SUS 447 J1 (Cr: 28,50 till 32,00 %) och SUS XM 27 (Cr: 25,00 till 27,50 %), samt icke mer än 0,040 % för andra sorter. A ena sidan har ferritiskt rost- fritt stål en kristallstruktur med rymdcentrerat kubiskt gitter som i sig leder till minskad seghet hos materialet.

A andra sidan bidrar Cr, som förefinnes i materialet i en mängd av så mycket som 11 % eller mera, även till att ytter- ligare sänka materialet seghet. Det antages därför att beträf- fande föroreningar, som har uppfattats såsom ofördelaktigt pâverkande segheten hos materialet, i synnerhet P, föreskriver standarden strikt upprätthållande av icke mer än 0,030 (eller 0,040) % P.

Det har visat sig att tillsats av en lämplig mängd av P till 459 663 'ett ferritiskt rostfritt stål förbättrar betningsegenskaperna hos det varmvalsade materialet liksom bearbetbarheten hos det kallvalsade materialet.

Figur 2 visar grafiskt en effekt av P på Y-värdet hos den kallvalsade produkten, varvid man givit marginal för vissa variationer av mätningarna såsom visas med det streckade om- rådet. De resultat som visas på figur 2 erhölls för kallvalsad plåt med en tjocklek av 0,7 mm och en grundsammansättning av 13 % Cr - 0,03 % C med varierande P-halt. Alla de provade plâtarna framställdes med samma konventionella metod inklude- rande stegen varmvalsning, glödgning av den varmvalsade plâ-- ten, kallvalsning och glödgning av den kallvalsade plåten.

Såsom är välkänt inom tekniken är F-värdet ett typiskt mått som representerar materialets förmåga att djupdras. Ju större i -värdet är, i synnerhet ju mer f-värdet överstiger 1,0, desto bättre förmåga har materialet att djupdragas. Såsom framgår av figur 2 är med en P-halt av c:a 0,025 %, som nor- malt återfinnes i konventionella ferritiska rostfria stål, i -värdet under 1,0. När P-halten ökar och överstiger 0,075 % blir emellertid X-värdet högre, eventuellt till 1,4 eller mera.

Såsom redan angivits förbättras betningsegenskaperna hos ett varmvalsat ferritiskt rostfritt stål genom tillsats av P.

Till följd härav kan betningssteget med fördel genomföras med användning av saltsyra som normalt användes vid betning av lâgkolhaltiga stål i stället för användning av salpetersyra och fluorvätesyra som normalt användes vid betning av ferri- tiska rostfria stål.

Det förhållandet att bearbetbarheten och betningsegenskaperna hos ferritiska rostfria stål kan förbättras genom anrikning med P är mycket fördelaktigt med hänsyn till åstadkommandet av prisbilliga ferritiska rostfria stål. För det första är P i sig ett mycket billigt element. För förbättring av bear- betbarheten hos rostfria ferritiska stål har tidigare dyrbara 459 663% legeringselement, såsom Ti, Nb och Al, använts, vilket oundvik- ligen medför en ökning av priset för produkten. Anrikning av 'P kan genomföras genom tillsats av en lämplig P-källa, såsom Fe-P-legering, eller genom användning av P-haltigt smält tack- Ijärn. I det förstnämnda fallet är ökningen av produktens pris mycket ringa. I det sistnämnda fallet kan priset för produkten snarare sänkas eftersom P, som tidigare avlägsnats, utnyttjas effektivt och sålunda besväret med defosforisering kan elimi- neras eller minskas. Vidare är det möjligt i det sistnämnda fallet att såsom råmaterial använda P-haltiga järn- och krom- malmer som ekonomiskt har haft ett lågt värde såsom råmaterial för framställning av rostfria stål på grund av dessas höga P-halt. För det andra kan steget med betning av det varmvalsa- de materialet genomföras med användning av saltsyrabetvätska, vilket är fördelaktigt icke endast ekonomiskt utan även på grund av att behandlingen är lätt att genomföra.

Det skall emellertid icke förnekas att P i ferritiskt rost- fritt stål ofta påverkar vissa egenskaper hos stålet ofördel- aktigt. Närvaron av P försämrar ofta segheten och sekundära bearbetbarheten hos det ferritiska rostfria stålet.

Vi har föreslagit tillsats av P och lösligt Al till kända ferritiska rostfria stål i EP~Al~O 130 220, i vilken visas att dessa stål har förbättrad djupdragbarhet.

Vi har nu funnit att den skadliga effekten av P på segheten hos det ferritiska rostfria stålet kan övervinnas genom reglering av C och Cr samt tillsats av en mycket ringa mängd av löslig Al.

Figur 3 visar grafiskt en effekt av halten av lösligt Al på segheten (angiven av Charpy-slagseghetsvärdet). Resultaten som visas i figur erhölls på provstycken med en grundsamman- sättning av 13 % Cr - 0,03 % C - 0,10 % P med olika halter av lösligt Al. Varje provstycke hade framställts genom bered- ning av ett 30 kg gjöt med den ovannämnda grundsammansätt- 459 663 ningen och den speciella halten av lösligt Al detta vid 11oo° 1so° , smidning av C, varmhållning av det smidda materialet vid C under 4 timmar och avskärning av provstycket från det .varmhållna materialet. Charpy-slagseghetsprovningarna genom- fördes vid temperaturer av 20°C respektive 0°C. Det anges all- mänt att det acceptabla slagseghetsvärdet är minst 5 kpm/cm2.

Under det att, såsom framgår av figur 3, slagseghetsvärdet för stålet innehållande 0,002 % lösligt Al är nära 0 vid de prova- de temperaturerna kommer, när halten av lösligt A1 överstiger 0,005 % och närmar sig 0,010 % slagseghetsvärdet hos stålet att drastiskt öka väl över det acceptabla värdet av minst 5 kpm/cmz, och med en halt av lösligt Al av mer än cza 0,020 % tenderar effekten av lösligt Al för förbättring av segheten att vara mättad.

Med uttrycket "sekundär bearbetbarhet“ avses bearbetbarheten hos ett djupdraget material. Vi har funnit att när en kall- valsad plåt av P-anrikat ferritiskt rostfritt stål djupdrages (en första dragning) och därefter på nytt drages (re-strikingL eller när en djupdragen plåt av P-anrikat ferritiskt rostfritt stål utsättes för chock orsakad av sprödskärning (frange cutting), uppträder sprödbrottssprickor ofta parallellt med riktningen av den första dragningen. Dessa sprickor till- skrivas en reduktion av segheten hos materialet på grund av den första dragningen och sannolikheten för att de uppträder är strörre, ju kraftigare den första dragningen och den lägre temperaturen är. Den sekundära bearbetbarheten är en egenskap hos materialet som är skild frân segheten och formbarheten.

Det bör därför observeras att det ofta förekommer att även om ett material har mycket god djupdragningsförmâga, som rep- resenteras av dess höga f-värde, kan det icke med gott resul- tat formas till den önskade slutprodukten på grund av dess dåliga sekundärbearbetbarhet.

Beträffande inverkan av P på sekundärbearbetbarheten hos det P-anrikade ferritiska rostfria stålet är funktionsmekanísmaxän- nu icke helt klarlagd. Det antages emellertid att även om P är 459 665 ett element som i sig har benägenhet att segrereras eller av- skiljas i korngränserna, förstärkes verkan av P, som har seg- regerats i korngränserna för försvagning av den intergranulära bindningskraften, av den första dragningen varigenom sannolik- heten ökar för sprickbildningar på grund av intergranulärt brott.

Det har visat sig att den skadliga effekten P på den sekundära bearbetbarheten kan övervinnas genom noggrann balansering av legeringselementen icke endast individuellt utan även inbördes såsom föreslås häri.

Figur 4 är ett diagram som visar resultatet av provningen för bestämning av den sekundära bearbetbarheten (bägarexpansions- provning), och på basis av dessa resultat har sambanden mellan halten av C, Cr, P, lösligt Al och B i stålet enligt uppfin- ningen härletts. De resultat som visas på figur 4 erhölls på kallvalsad plåt med en tjocklek av 0,7 mm och olika samman- sättningar som hade framställts med samma konventionella me- tod inkluderande stegen varmvalsning, glödgning av den varm- valsade plåten, kallvalsning och glödgning av den kallvalsade plåten. Varje plåt som skulle provas djupdrogs med ett drag- ningsförhållande av 2,0 till en bägare med en yttre diameter av 27,0 mm, som expanderades till brott vid en temperatur av 0°C med hjälp av en konisk dorn. Man undersökte om brottet i bägaren var duktilt eller sprött. Av en viss stålsammansätt- ning som skulle provas framställdes 5 till 10 bägare och ex- panderades till brott, och den procentuella andel av bägarna som hade undergâtt sprödbrott (% sprödbrott) bestämdes. Denna provning benämnes bägarexpansionsprovning. Om alla bägarna med den speciella sammansättningen som provades hade undergâtt icke sprött brott i bägarexpansionsprovningen, d.v.s. om %- värdet av sprödbrott är 0, kan man säga att den sekundära be- arbetbarheten hos stålet med denna sammansättning är praktiskt tillfredsställande.

På figur 4 Visas sammansättningen av de provade stâlen i ett . . 459 663 k00råinatSyStem med de %-värden som representeras av formeln (Cr + 50 c P) såsom abskissa och de procentvärden som repre- senteras av formeln (C + 10 x B + lösligt Al) såsom ordinata.

I dessa formler betyder Cr, P, C, B och lösligt Al procent- värdena av respektive element i stålet. Figur 4 visar att det finnes en tydlig korrelation mellan sammansättningen av stålet och den sekundära bearbetbarheten hos det kallvalsade materialet. Speciellt framgår det av figur 4 att med den sam- mansättning som representeras av en punkt som faller inom området ovanför den raka linje som sammanbinder punkterna B (12,0, 0,005) och C (22,0, 0,020) och vänstra sidan av den raka linje som sammanbinder punkterna C (22,0, 0,020) och D (22,0, 0,30) har inget sprödbrott observerats vid bägar- expansionsprovningen, med undantag av stâlen P1 och P2. Figur 4 visar vidare att Cr och P bidrar till att försämra den se- kundära bearbetbarheten under det att C, B och lösligt Al bi- drar till att förbättra den sekundära bearbetbarheten.

Det antages att exceptionella egenskaperna hos stâlen P1 och P2 bör härledas till halten av speciella legeringselement.

Stàlen P1 och P2 hade de sammansättningar som anges i tabell 1 nedan. Vi antar att stål P1 på grund av dess mycket låga kolhalt av 0,0035 % icke uppvisar en tillfredsställande sekundär bearbetbarhet trots närvaron av en rimlig mängd av lösligt Al, under det att den sekundära bearbetbarheten hos stål P2 försämras även av dess förhållandevis låga halt av P eftersom det innehåller en alltför stor mängd Cr (18,60 %).

Det är därför för ändamålen enligt uppfinningen nödvändigt att föreskriva den lägre gränsen för C liksom den övre gränsen för Cr. 459 665 Tabell 1. Kemisk sammansättning, Vikt*% c si nn P ' s P1 00035 0.29 0.18 0.082 0.006 e P2 00310 0.08 0.23 0.048 0,005 Cr Ni So1.Al N B =° 12.09 0.07 0.035 0.0070 tr. 18.60 0.13 0.023 0.0250 tr.

Baserat på de ovannämnda bägarexpansionsprovningsresultaten och bedömningarna av dessa har vi härlett det ömsesidiga sam- bandet mellan vissa legeringselement som grafiskt visas på figur 4 liksom halterna C minimum 0,005 och Cr maximum 18,00 %: Den exakta funktionsmekanism med vilken C, B och lösligt Al inverkar för att förbättra den sekundära bearbetbarheten är ännu icke helt klarlagd. Följande antages emellertid. Vad beträffar C och B skulle dessa i sig förmodligen segregeras i korngränserna och häriqenom stärka korngränserna eller för- hindra att P, som är skadligt för den sekundära bearbetbar- heten, segregeras i korngränserna. Beträffande lösligt Al gäl- ler att eftersom detta ämne bidrager till att undertrycka ut- fällning av Cr-karbid minskas mängden C som förbrukas såsom Cr-karbid och i sin tur ökar mängden C, som är upplöst eller segregerad i korngränserna, och denna C verkar, enligt den ovannämnda mekanismen, till att förbättra den_sekundära bear- betbarheten.

Skälen till de numeriska begränsningarna av de enskilda lege- ringselementen kommer nu att beskrivas.

C bör vara minst 0,005O %. Om halten är alltför låg kommer den önskade sekundära bearbetbarheten icke uppnås, såsom visats 459 663 io i ovan beträffande stål P1. En alltför hög C-halt gör emellertid icke endast materialet alltför styvt, vilket leder till en otillfredsställande formbarhet, utan påverkar även ofördel- Å aktigt svetsbarheten hos materialet. För att undvika dessa olägenheter är det erforderligt att sätta den övre gränsen för C till 0,0500 %.

Den lägre gränsen av 10,00 % för Cr erfordras för att uppnå en önskad nivå av korrosionsbeständighet. Linjen AB på figur denna lägre gräns för Cr och den lägsta P. En alltför hög halt av Cr försämrar seg- heten liksom den sekundära bearbetbarheten hos materialet såsom visats ovan beträffande P2. Av detta skäl är den övre gränsen för Cr satt till 18,00 %. 1 är bestämd från möjliga halten av Si förbättrar oxidationsbeständigheten hos materialet vid förhöjd temperatur. Den övre gränsen för Si är emellertid satt till 0,50 % eftersom alltför hög halt Si gör materialet alltför styvt.

Mn är ett element som förbättrar varmbearbetbarheten hos materialet och segheten hos svetszoner av materialet. Med mer än 0,50 % Mn tenderar emellertid dessa effekter att bli mättade och produkten blir dyrbar. Av dessa skäl är den övre gränsen för Mn satt till 0,50 %.

S är ett skadligt element som ofördelaktigt påverkar korro- sionsbeständigheten och varmbearbetbarheten hos materialet och sålunda är det bättre ju lägre halten av S är. Den tillâtbara övre gränsen för S är nu satt till 0,030 %.

Ni har en fördelaktig effekt genom att förbättra segheten hos de ferritiska materialen. Men en hög halt av Ni gör emellertid produkten dyrbar vilket motverkar ändamålet med uppfinningen.

Där har den övre gränsen av 0,60 % för Ni, som föreskrives för konventionella standardiserade ferritiska rostfria stål, övertagits såsom övre gräns för Ni i legeringarna enligt upp- 459 663 ll finningen.

Halten av P är kritisk för ändamålet med uppfinningen. Med icke mer än 0,040 % P erfordras ett föregående avlägsnande av P från tackjärn eller en speciell behandling för avlägsnande av P i konverten, vilket leder till ökning av tillverknings- kostnaderna. Dessutom erhålles icke effekterna av den anrikade halten av P, d.v.s. förbättrade betningsegenskaper och för- bättrad formbarhet. Mer än 0,040 % P erfordras därför. Allt- för hög halt av P påverkar emellertid segheten, varmbearbet- barheten och den sekundära bearbetbarheten hos materialet ofördelaktigt. Även om dessa ofördelaktiga effekter av P kan minskas genom noggrann balansering av de övriga legeringsele- menten enligt uppfinningen sättes gränsen för den övre halten av P till 0,20 %.

Al verkar såsom desoxideringsmedel vid ståltillverknings- processen för minskning av syrehalten i stålet och för rening av stålet. Vidare bidrar syralösligt Al (lösligt Al) till att undertrycka de ofördelaktiga effekterna av P på segheten och sekundära bearbetbarheten hos produkten. För erhållande av denna fördelaktiga effekt av lösligt Al erfordas minst 0,005 % lösligt Al. Vid mer än 0,200 % lösligt Al tenderar emellertid denna effekt att bli mättad och ett teknologiskt problem kan dessutom uppkomma genom igensättning av munstycken vid tappningssteget. Av dessa skäl är den övre gränsen för lösligt A1 satt" till o,2oo Se.

B verkar även i mycket ringa mängd effektivt till att förbätt- ra den sekundära bearbetbarheten hos materialet. För uppnående av den önskade sekundära bearbetbarheten kan en spårartad mängd av B vara tillräcklig, förutsatt att mängdera av de samverkande C och lösligt Al är lämpliga i förhållande till de ifrågavarande halterna av Cr och P. För en optimal sekun- där bearbetbarhet föredrar vi minst 0,0005 % B. Den övre gränsen för B är emellertid satt till 0,0050 % eftersom B tenderar att försämra produktens formbarhet. :från 0,005O % till 0,05 % Étionella ferritiska rostfria stålen. 459 663 12 *N är icke mycket kritisk för ändamålet enligt uppfinningen.

Det kommer oundvikligen in i produkten under förloppet av stålframställningsprocessen och kan ingå i det ferritiska rostfria stålet enligt uppfinningen i en mängd varierande , såsom det förekommer i de konven- För ändamålet enligt uppfinningen måste legeringselementen regleras individuellt inom de ifrågavarande intervallen såsom föreskrivits ovan, och dessutom måste, beroende på den ifråga- varande halten av Cr och P , halten av C, B och lösligt Al balanseras så att den punkt som har procentvärden represente- rade av formeln (Cr + 50 x P) såsom abskissa och procentvärden representerade av formeln (C + 10 x B + lösligt Al) såsom ordinata kan falla inom området av en fyrhörning ABCD på figur 1.

Bästa sätt för utövande av uppfinningen Karakteristiska särdrag och fördelaktiga resultat enligt upp- finningen beskrivas ytterligare i följande tillämpnings- och kontrollexempel.

Smälta stål med de kemiska sammansättningar som anges i ta- bell 2 framställdes. Av varje smält stål framställdes ett varmvalsat band med en tjocklek av 3,2 mm. Ett stycke av det varmvalsade bandet behandlades för avlägsnande av oxidskikt genom betning och kallvalsades därefter till en tjocklek av 0,7 mm utan någon mellanglödgning samt underkastades därefter en slutglödgning innefattande såsom steg likformig upphett- ning till en temperatur av 820°C under minst en minut och fick svalna till svalare luft.

Stålprovstyckena som framställts på detta sätt provades be- träffande I-värdet och den sekundära bearbetbarheten. X'- värdet beräknades enligt formeln 459 665 13 f: (fo +2F4s+føo) /4 fvari rg, r45 och r90 är Lankford-värden uppmätta längs rikt- 'ningarna 00, 450 øch 900 i förhållande till valsningsrikt- Åningen. För bestämning av den sekundära bearbetbarheten ge- Énomfördes bägarexpansionsprovning, som nämnts ovan under hän- 'visning till figur 4; vid en temperatur av 0°C och resultaten är värderade på figur 4.

Hw@mHfio»u=ox u m cmmcflccfiwmm: umflncm .Ûwvm u 4 14 459 663 _ = «@m=.° =m.- = =m==.= «==.= °_.= =~_ß» @°=.= ~@°.= -.@ @u.= ~vmu.° m m = m._Q.= @m.=~ = =m~°.Q m==.= @°.= @@.@_ m°=.= m~°.= =~.° @~.@ m@D=.@ m m _. ßv»=.° ~@.m~ = _~_=.° @~°.= w=.Q ~n.»_ @Q=.° _mv.° m~.= m~.° @mm=.= m ß ._ mm¶°.= @~.¶~ = m«_=.° m¶=.= =_.= «m.~_ @Q=.° vmQ.= «_.° mv.° @~°=.° m w ._ mm»=.° mm.«- = _m°°.= ~m=.= @=.= »=._. =_=.= -=.° @~.= =_.° m@~=.° m m _. mmm°.= ~@.m~ .~w.um n=.=.° m~=.° ~=.= vn... m°=.= =m~.= «~.° @~.= @=m=.= m . G ._ @m@=.= m~._~ m»==.= °@Q°.= ~m=.= »=.= °m.~. m=Q.= m@=.= mN.= m~.Q @m°=.° < m ._ m@@=.= °m.«_ ~@°°.= =.~°.° =_=.= ~=.= m@.»_ ~=Q.° _nm°.= «F.= @_.= m~m=.° < . N äucflmwwow. 2.3... 3.3 QSQ... D32. amd... S... 3.2 26... 5.... ä... ä... .E35 q d »mmm ødä+m=_+u m=m+ßø m z anwa fiz Lo w Q == fim U wmmfiz Mc Hmum N flfiwnmm. 459 663 ls tabell 3 Stål, Klass fee-Ile šíïïšíïšerhít 1 A 1.49 O 2 l 11.21 O 3 A e 1.34 o ' 4 B 1.32 1! s B 0.87 C) 6 B 1.45 CI 1 B ' 1.51 ll 8 B 1.43 ll B 1.33 II stål enligt uppfinningen ' kontrollstål bagarexpansionsprovning sprödbrott: 0 sprödbrott: mindre än 50 % sprödbrott: inte mindre än 50 % QQO*\;U> w Följande kan härledas. stålen nr 1 till 3 ner förhållandevis nöge I -värden vilket anger stâlens mycket goda förmåga att bli djupdragna, och undergâr icke sprödbrott vid bägarexpansionsprovning, vilket speglar deras tillfredsställande sekundära bearbetbarhet.

Kontrollstål nr 4 innehåller P i en mängd överstigande den ovan föreskrivna, och har även även % av (Cr + 50 P) över- stigande det område som visas på figur 1. Såsom en följd är den sekundära bearbetbarheten hos detta stål otillfredsstäl- lande även en Y -värdet är förhållandevis högt.

Kontrollstål nr 5 har låg P-halt, och till följd härav är 459 663 16 dess i-värde lågt, vilket indikerar dess dåliga förmåga att djupdras.

Kontrollstål nr 6 innehåller 0,0028 % C, vilket är lägre än det som föreskrives häri. Såsom ett resultat är den sekundära bearbetbarheten hos detta stål otillfredsställande.

Kontrollstâl nr 7 innehåller legeringselement i mängder som individuellt faller inom respektive härí föreskrivna områden.

Emellertid är % (Cr + 50 P) högre än det omrâde som visas på figur 1, vilket medför otillfredsställande sekundär bear- betbarhet.

Kontrollstâl nr 8 innehåller 0,003 % lösligt Al vilket är lägre än det som föreskrives häri, och % (C + 10 B + lösligt Al) är alltför lågt för dess 20,59 % av (Cr + 50). Såsom ett resultat härav är den sekundära bearbetbarheten otillfreds- ställande.

Kontrollstål nr 9 innehåller även lösligt Al i en mängd mindre än som föreskrives häri, och % Cr samt % (Cr + 50 P) är alltför hög. Såsom ett resultat är den sekundära bearbet- barheten hos stålet dålig.

Claims (1)

1. 459 663 17 PATENTKRAV Ferritiskt rostfritt stål med mycket god formbarhet och sekundär bearbetbarhet bestående väsentligen av, i viktpro- cent: C: 0,0050 till 0,0500 % Cr: 10,00 till 18,00 % Si: upp till 0,50 % Mn: upp till 0,50 % S: upp till 0,030 % och Ni: upp till 0,60 % varvid resten är Fe och oundvikliga föroreningar, k ä n n e - t e c k n a t därav, att stålet dessutom innehåller P: mer än 0,040 % men inte mer än 0,200 % lösl. Al: 0,005 till 0,200 % och B: 0,0005 till 0,0050 % varvid legeringselementen vidare är balanserade så att den punkt som har procentvärdet representerat av formeln (Cr + 50 X P) såsom abskissa och procentvärdet representerat av formeln (C + l0 X B + lösl. Al) såsom ordinata faller inom området av en fyrhörning ABCD enligt figur l, vari punkterna A, B, C och D har koordinaterna (l2,0, 0,30), (l2,0, 0,005), (22,0, 0,020) resp. (22,0, 0,30).