SE459582B - Skumalstrande komposition, vattenhaltig gipsloesning innehaallande kompositionen samt foerfarande foer framstaellning av skum i en vattenhaltig gipsloesning och gipsskivor - Google Patents

Description

459 582 10 15 20 25 30 35 2 även vattendropparna, varvid den hastighet minskas, med vilken vatten agglomererar och sipprar ut. Dessa båda effekter reducerar den mängd vatten, som är erfor- derlig för att erhålla en acceptabel uppslamning.

P g a sin egen låga densitet reducerar luftbubblorna, vid införlivandet i uppslamningen, vidare den totala densiteten hos den resulterande härdade gipskärnan.

Det har länge varit känt att införandet av luft- bubblor i cement och murbruk är önskvärt av olika skäl, inklusive reduktionen av den mängd vatten, som - erfordras för att erhålla en acceptabel cement- eller murbruksuppslamning. Bland de många ytaktiva medel, som hittills använts för att alstra ett skum för inför- livandet i cement- och murbruksuppslamningar, kan anges natrium- ochammoniumsalter av n-alkyl-oxietylerade svavelsyror (US-patent 3 782 983) och natrium- och ammoniumsalter av grenade alkyl-oxietylerade svavelsyror (US-patent 4 046 582).

Ett av de skumbildande medlen enligt US-patentet 3 782 983 kan representeras av formeln C113(cnflxcnz(ocnzcnfiyosognfl vari föredragna föreningar är de, i vilka x är 6-8 och y har ett medelvärde mellan l-och 3, varvid M+ är antingen en natrium- eller ammoni- umkatjon. Nämnda patent anger även att föreningar, i vilka x är 10-12, är klart sämre skumbildande medel och innefattas därför inte i uppfinningen.

US-patentet 4 156 615 uppger att samma föreningar, som beskrives i US-patentet 3 782 983 för användning i cement- och murbruksuppslamningar, är användbara såsom goda skumbildande medel vid framställningen av gipsskivor. Häri anges att föreningar med formeln cn¿(cnznšcnzmcnzcnyyosognfi i vilken x är s eller 8, y har ett medelvärde av 2 och M är antingen en natrium- eller ammoniumkatjon, alstrar skum för inför- livande i gipsuppslamningar. Detta patent anger även att föreningar, i vilka x är antingen 10 eller 12, är sämre skumbildare, och utesluter uttryckligen dem 10 15 20 25 30 35 459 582 från uppfinningen däri.

I enlighet med föreliggande uppfinning har man upptäckt att när smá mängder av klent skumbildande ytaktiva medel med formeln CH3(CH2)xCH2(OCH2CH2lyOSO3_M+, vari x är 10-12 och y har ett genomsnittligt värde av omkring 1-3, ersätter en lika mängd av föreningar med samma allmänna formel, i vilken x är 6-8 och y har ett genomsnittligt värde av omkring 2-3 (vilka är högskummande medel), förbättrar de den skumalstrande förmågan hos de senare föreningarna så att blandningen, angiven i vikt per vikt, alstrar mera skum än de bättre. skumbildande föreningarna ensamma, i vilka x är 6-8.

Detta är ganska förvånande, eftersom man hade funnit att de föreningar, i vilka x är 10-12 och y är omkring 1-3, är avgjort sämre skumalstrare i jämförel- se med sina homologer, i vilka x är 6-8.

Effektiviteten av ett ytaktivt medel såsom ett luftinförande medel är beroende på tvâ egenskaper: (a) dess förmåga att bilda rikliga skumvolymer och (b) vanligen använda metoden för att uppskatta dessa egenska- , stabiliteten av skummet under bearbetningen. Den per är enligt följande: Exempel 1 Omkring 227 g gips hälles i ett kärl om 19 1, vilket är nästan fyllt med vatten, och kärlets innehåll omblandas med en liten blandare av typ "Lightning" i omkring 15 till 30 min. Därefter får blandningen sedimentera över natten. Det övre vätskeskiktet utgör en mättad gipslösning, vilken användes såsom utspädnings- medel för all skumtestning.

Till nästan 100 ml mättad gipslösning tillsättes det fasta, för upplösning avsedda ytaktiva materialet, vilket har noggrannt vägts, och lösningen bringas till en volym av 100 ml med utspädningsmedlet. Dà emellertid det ytaktiva materialet vanligen inte är tillgängligt i ren fast form utan i form av koncentre- rade vattenhaltiga lösningar med från omkring 25 vikt% 459 582 10 15 20 25 30 35 4 . till omkring 75 vikt% rent aktivt ytaktivt medel, ¿ kan detta användas istället för det fasta materialet. l I sådana fall utspädes en viss del av den koncentrerade lösningen med utspädningsmedel, så att den utspädda lösningen innehåller exakt 10 vikt% aktivt material.

En precis tillräcklig mängd av denna utspädda lösning pipetteras ned i omkring 50 ml mättad gipslösníng så att vikten av det aktiva materialet är exakt lika med den önskade vikten av de ytaktiva medlen. Lösningen bringas därefter till 100 ml med utspädningsmedel. _ Den lösning, som skall testas, måste innehålla minst 95 vo1ym% av utspädningsmedlet, som består av den mättade gipslösningen, och inte mer än S volym% vatten, företrädesvis mindre. På detta sätt framställes 100 ml testlösning från var och en av de rena fasta ytaktiva medlen, eller från de koncentrerade lösningarna av ytaktiva medel. n Testlösningen placeras i ett kärl om l liter av typen "Waring Blender" (modell LAH, enkel hastighet), varvid kärlet dessförinnan har graderats för varje 25 ml ökning upp till 1000 ml, och blandaren aktiveras vid exakt samma tidpunkt som ett tidtagarur igångsättes- * Efter exakt 60 s omblandning deaktiveras blandaren men tidtagaruret får fortsätta. Skummets volym noteras vid närmaste 25 ml markering.

När omblandningen stoppas börjar skummet att rytas och vätska börjar avgå till kärlets botten.

När exakt 50 ml vätska har avgått till kärlets botten, stoppas tidtagaruret och tidpunkten noteras. Det antal sekunder, som det tar för 50 ml vätska att avgå till kärlets botten, är känt såsom halveringstiden för skummet. Denna är lika med den totala förflutna tiden minus 60 s.

Fastän testningen av de ytaktiva blandningarna enligt föreliggande uppfinning genomfördes när de var upplösta i koncentrerad gipslösning, är uppfinningen inte begränsad till koncentrerade gipslösningar utan 10 15 20 25 30 35 459 582 5 täcker vattenhaltiga lösningar av blandningarna i allmänhet. Skälet för att testa blandningarna i kon- centrerade gipslösningar är att när vattenhaltiga uppslamningar av dessa blandningar och kalcinerat gips erhålles under framställningen av väggskivor, blir lösningen mättad med avseende på gips; sålunda testas effektiviteten för blandningarna i koncentrerade gipslösningar för att så långt som möjligt efterlikna de faktiska framställningsbetingelserna. Detta är även tillämpbart när ett vattenhaltigt skum innehållande blandningarna enligt föreliggande uppfinning sättes ' till en gipsuppslamning.

För att bestämma parametrarna enligt föreliggande uppfinning testades blandningar av salter av åtskilliga n-alkyl-polyoxietylsvavelsyror. De totala koncentratio- nerna av allt aktivt material i testlösningarna sattes vid 0,13%, 0,22%, 0,33% och 0}45%, tioner, vid vilka dessa material användes vid framställ- eftersom de koncentra- ningen av väggskivor vanligen ligger mellan 0,l% och 0,5%. Det förefaller emellertid som om högre koncentratio- ner uppvisar liknande egenskaper.

Alla material som testades har den allmänna mole- kyiära formeln CH3yoso3"M+, så att de kan identifieras endast pá grundval av heltalen x och y samt identiteten hos katjonen M+.

Följande tabell l visar skumvolymerna efter ombland- ning i 60 s samt den totala förflutna tiden i sekunder tills 50 ml av vätskan har avgâtt från skummet- (Halve- ringstiden för skummet kan beräknas genom att subtrahera 60 s från den totala förflutna tiden). I tabellen representerar siffran före snedstrecket skumvolymen; siffran efter snedstrecket representerar den totala förflutna tiden. Tabellen visar de kvantitiva resultaten från flera olika blandningar av alkyl-oxietylerade svavelsyrasalter: 459 582 Testat material TABELL l Total koncentration av aktivt material i testlösningen 0,13% x = 6 (omkr. 50%) x = 8 (omkr. 50%) y =.2 (genomsnittl.) ammoniumsalt x = 6 (Omkr. 50%) x = 8 (omkr. 50%) 400/157 y = 3 (genomsnittl.) ammoniumsalt x = 6 (omkr. 50%) x = 8 (omkr. 50%) 450/164 y = 3 (genomsnitt1.) natriumsalt x = 10 (omkr. 67%) »<2 12 (Qmkr. 33%) 250/95 y = 1 1/4 (genomsnittl.) ammoniumsalt x = 10 (omkr. 33%) x = 12 (omkr. 67%) 250/95 y = 1 1/4 (genomsnittl.) ammoniumsalt x =~l0 (omkr. 67%) x = 12 (omkr- 33%) 250/95 y: ammoniumsalt 3 (genomsnittl.) 0,22% 500/157 500/172 550/212 300/112 275/113 275/113 0,33% 600/195 600/214 600/220 325/113 300/120 300/122 0,45% I 650/221 650/228 650/226 350/120 325/122 325f129 10 15 20 25 30 459 582 7 Test B i tabell 1 visar att när en blandning innehållande omkring 50% av den förening, i vilken x = 6 och y = 3, och omkring 50% av den förening, i vilken x = 8 och y = 3, varvid katjonen är ammonium, testades vid totala koncentrationer av 0,13%, d V s 0,065% (x = 6) och 0,065% (x = 8), liksom vid totala koncentrationer av 0,22%, 0,33% och 0,45%, var skumvo- lymerna efter 60 s 400 ml, 500 ml, 600 ml resp 650 ml, och den totala förflutna tiden tills 50 ml av vätskan har avgått från skummet var 157 s, l72's, _ 214 s resp 228 s.

Testerna A till F visar klart och tydligt att de sammansättningar, i vilka x = 6 och x = 8, varvid y är 2 eller 3, är mycket bättre skumbildande medel (d v s ger större skumvolym) och är mycket mer stabila (d v s har längre halveringstid), vare sig y = 2 (genom- snittligt) eller 3 (genomsnittligt), än de sammansättningl ar, i vilka x = 10 och x = 12, vare sig y = 1 1/4 eller 3 (genomsnittligt) vid alla koncentrationer, som används vid testerna. Sammansättninarna A, B och C, vilka representerar blandningar av föreningar, i vilka x = 6 och/eller = 8, är högskummande samman- sättningar. Sammansättningarna D, E och F, vilka repre- senterar blandningar, i vilka x = 10 och/eller = 12, är lágskummande sammansättningar.

Följande tabell 2 visar skumvolymerna och totala förflutna tiderna för blandningar av högskummande sammansättningar med làgskummande sammansättningar, d v s blandningar av antingen A, B eller C med antingen D, E eller F. 459 582 Testat material I. A:D = : II. B:D = 7: III. B:E = .

IV.-B:D = 3:1 V. B:E = 3 1 VI. C:D = 7:1 VII. C:E = 3:1 VIII. B:F = 7: IX. B:F = 4:1 X. B:F = XI. C:F = 4 TABELL 2 Total koncentration i testlösningen 0,13% 450/138 450/145 450/145 450/165 450/157 450/164 450/164 400/157 400/150 375/145 400/152 0,22% 0,33% 0,45% 1 sso/178 650/205 750/221 550/207 700/230 soo/245 550/200 650/220 775/230 eoo/205 750/213 eoo/230 sso/210 700/izá 1757232 sso/210 700/223 775/223 eoo/200 750/213 soo/232 525/192 625/220 650/241 son/192 600/223 eso/243 475/182 550/210 600/247 soo/184 625/222 650/245 Test II i tabell 2 visar att en blandning av 7 delar av sammansättning B med l del av sammansättning D, vid totala koncentrationer av 0,13%, 0,22%, 0,33% resp 0,45%, producerar skumvolymer av 450 ml, 550 ml, 700 ml resp 800 ml, och har halveringstider av 145 s, 207 s, 230 s resp 2 Eftersom B är en 50/50-viktssammansättning av föreningar, där x = 45 s. 6 och x = 8, varvid y är 3, i närvaro av ammoniumsalter, och D är en sammansättning av två delar av föreningar, där x = 10, och en del av föreningar, där av ammoniumsalter, 7:1, är därvid vid koncentrationen av och.0,057% är x = 8, medan koncentrationen av D är x: och eftersom förhållandet B:D är en total koncentration av 0,13% A 0,114%, varvid 0,057% är X = 0,0l6%, varvid 0,0ll% därav är föreningar, där x och 0,005% är fören ingar där x = 12.

Tabell 2 demonstrerar tydligt att det finns en viss synergistisk aktivitet mellan de lågskummande 6 föreningarna (sammansättningarna D, E och F) och de 12, varvid y är l l/4, i närvaro l0~ 10 15 20 25 459 582 9 högskummande föreningarna (sammansättningarna A, B och C) med hänsyn till skumbildningen.

Testerna I till VII visar att när omkring 12 1/2 % till omkring 25% av de lågskummande föreningarna, i vilka y = omkring 1 l/4, ersätter en identiskt lika mängd högskummande föreningar, alstras en större volym skum vid testet. Làgskummande föreningar kan med andra ord förhöja de skummande egenskaperna hos de högskum- mande föreningarna genom att ersätta dem i en blandning.

Pâ liknande sätt visar testerna VIII till XI att när omkring 12 l/2% till omkring 33 1/3% làgskummanl de föreningar, i vilka y = omkring 3, ersätter en identiskt lika mängd av en högskummande förening, minskar varken volymen av det bildade skummet eller skummets stabilitet. Ersättning av t o m 25 och 33% av högskummande föreningar med lågskummande minskar med andra ord varken volymen av alstrat skum eller dess stabilitet.

Den faktiska koncentrationen av var och en av komponenterna i blandningarna enligt tabell 2 visas i följande tabell 3: TABELL 3 x = genomsnittligt värde för heltalet x i den allmänna molekylformeln y = genomsnittligt värde för heltalet y i den allmänna molekylformeln M+ = katjon i den allmänna molekylformeln 5 1 g* 0,13% 0,22% 0,33% 0,45% 2 NH; 0,057 0,096 0,145 0,197 2 NH; 0,057 0,096 0,145 0,197 10 1 1/4 NH; 0,010 0,019 0,026 0,030 + 0,006 0 009 0 014 0 018 12 1 V4 “Ex 0,130 01220 0:33o 0f450 459 582 II.

III.

IV.

VI- VII. o zn owlk 12 10 12 12 12 hf w tv N 1/4 1/4 l 1/4 1/4 I l/4 1/4 1 1/4 1/4 1 l/4 1/4 1/4 1/4 10 TABELL 3 (forts.) E+ NH + x+ NH X+ NH X + NH x NH NH NH X NH NHx+ Nflx* NH I X NH NH + x+ NH x+ NHR NH x Na+ Na+ NH x NH x Na+ Na+ NH x NH x 0,13% 0,22% 0,33% 0,450 0,057 0,096 0,145 0,197 0,057 0,096 0,145 0,197 0,010 0,019 0,026 0,030 0,000 0,009 0,014 0,010 0,130 0,220 0,330 0,450 0,057 0,096 0,145 0,197 0,057 0,096 0,145 0,197 0,000 0,009 0,014 0.010 0,010 0,019 0,020 0,030 0,130 0,220 0,330 0,450 0,049 0,003 0,124 0,109 0,049 0,003 0,124 0,169 0,021 0,030 0,054 0,074 0,011 0,010 0,020 0,030 0,130 0,220 0,330 0,450 0,049 0,003 0,124 0,109 0,049 0,003 0,124 0,109 0,011 0,010 0,020 0,030 0,021 gigåg 0,054 0,074 0,130 0,220 0.330 0,450 0,057 0,090 0,145 0,197 0,057 0,090 0.145 0,197 0,010 0,019 0,020 0,030 0,000 0,009 0,014 0,010 0,130 0,220 0,330 0,450 0,049 0,003 0,124 0,109 0,049 0,003 0,124 0,109 0,011 0,010 0,020 0,030 0,021 0,030 0,054 0,074 0,130 0,220 0,330 0,450 VIII.

IX.

XI. 459 582 ll TABELL 3 (forts.) å X E 0r33% 0 3 max* 0,057 0,090 0,145 0,197 0 3 NHx+ 0,057 0,090 0,145 0,197 10 3 max* 0,010 0,019 0,020 0,030 + 0 006 0,009 0,014 0,010 12 3 NH 0:130 0,220 0,330 0,450 max* 0,052 0,090 0,132 0,100 max* 0,052 0,090 0,132 - - 0,100 10 3 NHx+ 0,017 0,030 0,044 0,000 + 0,009 0,015 0,022 0,030 12 3 NHX 0,130 07220 0,330 0,450 0 3 max* 0,043 0,074 0,110 0,150 NHx+ 0,043 0,074 0,110 0,150 10 3 NHx+ 0,029 0,040 0,073 0,100 + 0,015 0,024 0,037 0,050 12 3 NHX 0,130 0,220 0,330 0,450 0 3 max* 0,052 0,000 0,132 0,100 0 3 ma; 0,052 0,000 0,132 0,100 10 3 max* 0,017 0,029 0,044 0,000 12_ 3 NH + 0,009 0,015 0,022 0,030 0,130 0,220 0,330 0,450 Lösningarna för testerna II och IV framställdes även medelst alternativa metoder enligt följande: Exemgel 2 8 viktdelar av lösningen P (innehållande omkring 55% aktivt material, av vilket omkring 27 l/2% var den förening, i vilken x = 6, y = 3 (genomsnittligt) och M+ = ammonium, och omkring 27 l/2% var den förening, i vilken x = 8, y = 3 (genomsnittligt) och M+ = ammo- nium) blandades med 2,33 viktdelar av en lösning Q (innehållande omkring 27% aktivt material, av vilket omkring 18% var den förening, i vilken x = 10, y = l l/4 459 582 10 15 20 25 12 ammonium, och omkring 8% var den förening, i vilken x = 12, y = 1 1/4 (genom- snittligt) och M* = (genomsnittligt) och M+ = ammonium), varvid erhölls en vatten- haltig blandning innehållande 49% aktivt material, i vilken en total mängd av omkring förhållandet mellan aktivt material i lösningen P till lösningen Q är 7:1. Från denna vattenhaltiga lika mängder vätska, av vilka utspädningsmedel innehållande blandning pipetterades bereddes lösningar i totala aktiviteter av 0,13%, 0,22%, 0,33% och 0,45%. 100 ml av var och en av dessa utspädda lösningar utsattes för skumtestet. ' Resultaten var nästan identiska med resultaten i test II, nämligen 450/150, 550/215, 700/235 resp 800/245 för dessa koncentrationer.

Exemgel 3 3 viktdelar av en lösning P (definierad ovan) och 2 viktdelar av en lösning Q (definierad ovan) blandades, varvid erhölls en vattenhaltig blandning innehållande omkring 44% totalt av aktivt material, i vilken viktförhàllandet av det aktiva materialet i lösning P till lösning Q är 3:1. Från denna vattenhal- tiga blandning pipetterades lika mängder vätska, av vilka bereddes lösningar i utspädningsmedel innehållande tötala mängder aktivt material av 0,13%, 0,22%, 0,33% och 0,45%. 100 ml av var och en av dessa utspädda lösningar utsattes för skumtestet- Resultaten var nästan identiska med resultaten i testet IV, nämligen 450/l70, 600/210, 750/220 resp 800/230.

Claims (8)

1. 0 15 20 30 459 582 13 PATENTKRAV l. Skumalstrande komposition innehållande salter av en blandning av n-alkyl-oxietylerade svavelsyror, varvid saltet utväljes fràn en grupp bestående av nat- riumsalt, ammoniumsalt och blandningar därav, varvid samtliga salter har formeln CH3(CH2)xCH2(OCH2CH2)yOS03_M+, där M+ är antingen en natrium- eller ammoniumkatjon, x är ett heltal fràn omkring 6 till 12 och y är ett heltal från omkring l till 3,5, n a d därav, att en huvudsaklig andel av blandningen k ä n n e t e c k - består av de föreningar, i vilka x är omkring 6 till f" 8, och en mindre andel av nämnda blandning består av de salter, i vilka x är omkring 10 till 12, varvid för- hållandet mellan de sammanlagda vikterna av föreningarna, i vilka x är omkring 6 till 8, och de sammanlagda vik- terna av föreningarna, i Vilka x är omkring 10 till 12, är från omkring 2:1 till omkring 8:1, varvid för- hållandet mellan vikten av föreningarna, i vilka x är omkring 6, och vikten av föreningarna, i vilka x är omkring 8, är omkring 1:1, och vari förhållandet mellan vikten av föreningarna, i vilka x är omkring lO, och vikten av föreningarna, i vilka x är omkring 12, är från omkring 3:1 till 1:3.

2. Komposition enligt kravet l, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den föreligger i vattenhaltig lösning.

3. Komposition i vattenhaltig lösning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att den totala kon- centrationen av kompositionen i lösningen är från omkring 0,1 vikt% till omkring 50%. ~ -

4. Vattenhaltig gipslösning innehållande en skum- alstrande komposition av salter av en blandning av n= -alkyl-oxietylerande svavelsyror, varvid saltet utväljes från en grupp bestående av natriumsalt, ammoniumsalt och blandningar därav, varvid samtliga salter har formeln cflfcnfxcuzwcazcnz)yoso3'm+, där M+ är antingen en 459 582 10 15 20 25 30 35 14 natrium- eller ammoniumkatjon, x är ett heltal från omkring 6 till 12 och y är ett heltal från omkring 1 till 3,5, k ä n n e t e c k n a d därav, att den inne- håller en effektiv mängd av en komposition där en huvud- saklig andel av blandningen består av de föreningar, i vilka x är omkring 6 till 8, och en mindre andel av nämnda blandning består av de salter, i vilka x är omkring 10 till 12, varvid förhållandet mellan de sammanlagda vikterna av föreningarna, i vilka x är omkring 6 till 8, och de sammanlagda vikterna av föreningarna,'i vilka x är omkring 10 till 12, är från omkring 2:1 till omkring 8:1, varvid förhållandet mellan vikten av föreningarna, i vilka x är omkring 6, och vikten av föreningarna, i vilka x är omkring 8, är omkring l:l, och vari för- hållandet mellan vikten av föreningarna, i vilka x är omkring 10, och vikten av föreningarna, i vilka x är omkring 12, är från omkring 3:1 till 1:3, till bildning av ett relativt stabilt högvolymskum.

5. Förfarande för bildning av skum i en vattenhal- tig gipsuppslamning, k ä n n e t e c k n a t därav, att i denna uppslamning införlivas en mängd, som är effektiv för bildning av ett skum av relativt hög sta- _bilitet och volym, av en komposition enligt kravet 1 innefattande salter av en blandning av n-a1kyl-oxiety- lerade svavelsyror, varvid ett salt utväljes från en grupp bestående av natriumsalt, ammoniumsalt och bland- ningar därav, varvid samtliga salter har formeln m3(C112»Xcazwcnzcnfiyosogmfi där m* är antingen en natrium- eller ammoniumkatjon, x är ett heltal fràn omkring 6 till 12 och y är ett heltal från omkring l till 3,5, varvid en huvudsaklig andel av blandningen består av de föreningar, i vilka x är omkring 6 till 8, och en mindre andel av blandningen består av de före- ningar, i vilka x är omkring 10 till 12, varvid för- hàllandet mellan vikten av föreningarna, i vilka x är omkring 6, och vikten av föreningarna, i vilka x är omkring 8, är omkring 1:1, och vari förhållandet mellan m 10 15 20 25 30 35 459 582 15 vikten av föreningarna, i vilka x är omkring 10, och vikten av föreningarna, i vilka x är omkring 12, är från omkring 3:1 till 1:3.

6. Förfarande vid framställning av gipsskivor, varvid en vattenhaltig uppslamning av kalcinerat gips utbredes mellan ett par ogenomträngliga skikt, där den härdas genom rehydratisering, k ä n n e t e c k n a t därav, att mikroskopiska luftbubblor i gipsskivans kärna erhålles med hjälp av en komposition enligt kravet l innefattande salter av en blandning av n-alky1foxiety- lerade svavelsyror, varvid saltet utväljes från en grupp bestående av natriumsalt, ammoniumsalt och blandningar därav, varvid samtliga salter har formeln CH3(CH2)XCH2- -(OCH2CH2)yOSO3_M+, där M+ är antingen en natrium- eller ammoniumkatjon, x är ett heltal fràn omkring 6 till 12 och y är ett heltal från omkring l till 3,5, att en huvudsaklig andel av blandningen består av de före- ningar, i vilka x är omkring 6 till 8, och en mindre andel av nämnda blandning består av de salter, i vilka x är omkring 10 till 12, varvid förhållandet mellan de sammanlagda vikterna av föreningarna, i vilka x är omkring 6 till 8, och de sammanlagda vikterna av före- ñïngarna, i vilka x är omkring 10 till 12, är från omkring 2:1 till omkring 8:1, varvid förhållandet mellan vikten av föreningarna, i vilka x är omkring 6, och vikten av föreningarna, i vilka x är omkring 8, är omkring lzl, och vari förhållandet mellan vikten av föreningarna, i vilka x är omkring 10, och vikten av föreningarna, i vilka x är omkring l2, är från omkring 3:1 till 1:3.

7. Förfarande vid framställning av gipsskivor enligt kravet 6, varvid en vattenhaltig uppslamning av kalci- nerat gips utbredes mellan ett par ogenomträngliga skikt, där den härdas genom rehydratisering, k ä n n e t e_c k - _ n a t av ett steg för införande av mikroskopiska luft- bubblor i gipsskivans kärna genom att kompositíonen införlivas i uppslamningen.

8. Förfarande vid framställning av gipsskivor enligt s 459 582 16 kravet 6, varvid en vattenhaltig uppslamning av kalci- _ nerat gips utbredes mellan ett par ogenomträngliga skikt, :i där den härdas genom rehydratisering, k ä n n e t e c k - n a t av ett steg för införandet av mikroskopiska luft- J 5 bubblor i gipsskivans kärna genom att i uppslamningen införliva, före härdningen, ett föralstrat skum bildat med hjälp av kompositionen. I-Û.