SE459474B - Traeningsanordning foer bollspel - Google Patents

Description

459 474; 10 15 20 25 30 35 Träningsanordningar av i ingressen angivet slag beskrivs även i den tyska patentpublikationen 2456997. Enligt en utföringsform som visas i Fig. 2 och 3 består bolluppsamlingsanordningen av en ränna av flexi- belt material och med kupad botten. Bolluppfångningsanordningen utgörs av en duk, som dirigerar bollarna så att de faller ned i rännan. Trots att denna består av ett flexibelt material kan det inte undvikas att bollar ganska ofta studsar upp ur rännan. Dessutom kan bollar som följer rännans baksida rulla ned med sådan fart utmed baksidan att de fortsätter upp över den främre kanten och på detta sätt förloras pr rännan. En annan nackdel med den kupade formen, vilken konstaterats i samband med utvecklandet av den föreliggande uppfinningen, är att bollar kan pressas ihop mot varandra och på detta sätt fastna på sin väg längs rännans botten mot utmatningsöppningen. Denna tendens kan dessutom bli större om rännan är gjord av ett flexibelt material. I Fig. 14 och 15 i den tyska patentpublikationen 2456997 illustreras en annan utföringsform av en träningsanordning enligt ingressen. I detta fall är rännans botten visserligen väsentligen plan, vilket kan för- hindra den nämnda fastkilningen av bollar mot varandra. För att för- hindra studsverkan har emellertid rännans botten gjorts av ett nätverk med tillräckligt liten maskstorlek för att förhindra att bollarna skall passera igenom. Ett sådant material utgör inte någon bra rull- bana för bollarna, vilket gör att bollarna kan hindras att rulla fram till utmatningsöppningen i rännans lägst belägna punkt. Uppenbarligen i syfte att förhindra återstuds ur rännan över spillnätet har rännan Dels förloras härigenom väsentligt utrymme av spelplanen, dels blir även gjorts mycket bred, vilket inte är-någon bra lösning. träningsanordningen svår att ställa undan i träningslokalen, inte skall användas- då den REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Ändamålet med uppfinningen är att erbjuda en anordning för träning av bollspel vilken inte uppvisar nackdelarna hos de kända bollspels- träningsanordningarna enligt ovan. Enligt en första aspekt på upp- finningen finns en dämpningsanordning i bolluppsamlingsanordningen mellan rännan och bolluppfångningsanordningen. Bollarna måste passera denna dämpningsanordning varvid bollarnas fallhastighet minskas. Dämp- lO 15 20 25 30 35 - 45.9 474 ningsanordningen förhindrar även att bollarna genom återstuds från rännans botten lämnar bolluppsamlingsanordningen. Enligt en andra aspekt på uppfinningen kännetecknas uppfinningen av att rännans botten består av ett plant, företrädesvis endast i rännans längsriktning lutande plan av jämförelsevis hårt och formstyvt material. Företrädes- vis bör den nämnda åtminstone första, plana rännans bottenbredd uppgå till mellan 3 och 12 bolldiametrar, företrädesvis till mellan 4 och 10 bolldiametrar. Med bolldiameter förstås i detta sammanhang diametern på de bollar för vilka anordningen är avsedd.

Enligt en föredragen utföringsform utgörs dämpningsanordningen av ett på ett avstånd över rännans botten spänt nät, vars maskor är något, men inte mycket vidare än bolldiametern. Att en boll skall falla genom nätet utan att stöta emot detta blir därför osannolikt. Ännu mindre sannolik är möjligheten att en boll skall kunna studsa tillbaka upp från den lutande bottnen och passera genom nätet igen utan att först dämpas mot detta. I själva verket är sannolikheten så liten att den kan försummas. Även andra dämpningsanordningar än nät är i princip tänkbara. Bland sådana eventuellt tänkbara anordningar kan nämnas linor som är spända över rännan, dels i dennas längsriktning, dels i tvärriktningen, så att linorna korsas i ett nätmönster. Vidare kan man tänka sig att nätet ersätts av lameller som sträcker sig företrädesvis tvärs över rännan, något snedställda relativt vertikalriktningen.

Genom att returstudsar kan förhindras från uppsamlingsanordningen med hjälp av den i uppsamlingsanordningen integrerade dämparen har man enligt uppfinningen även fria händer när det gäller att dirigera bollarna ned i uppsamlingsanordningen. Detta innebär bl a att man kan tillåta bollarna att från högsta punkt i uppfångningsanordningen falla rakt ned mot uppsamlingsanordningen utan att behöva räkna med fatala återstudsar. Därför är det lämpligt att uppfângningsanordningen inne- fattar en vägg av jämförelsevis flexibelt material och att denna vägg har mindre lutning mot vertikalriktningen i sin övre del, varigenom kan förhindras att bollarna studsar ut från väggen utan att hamna i uppsamlingsanordningen nedanför väggen. 459 10 15 20 25 30 35 4 En föredragen utföringsfbrm av anordningen kännetecknas vidare av att den första rännan mynnar i en andra ränna med kupad botten, andra rännan lutar mot en bollutmatningsöppning, att den och att den första rännan är väsentligt längre än den andra. Lämpligen lutar de båda rännorna i riktning mot varandra, så att de möts i uppsamlings- anordningens lägsta punkt, där utmatningsöppningen på i och för sig känt sätt är placerad. Dämparen täcker även den andra rännan.

Enligt utföringsformen är vidare en bollackumulator anordnad mellan utmatningsöppningen och bollmatningsanordningen. Denna kan exempelvis bestå av ett lutande rör. Bollarna kan utskjutas från ett utskjut- ningsrör med hjälp av ett lufttryck som åstadkommas med hjälp av en fläkt via en tryckkammare. Bollinmatningsanordningen kan exempelvis vara placerad intill bollutmatningsöppningen och kan ha formen av ett vändkors med böjliga armar.

Ytterligare aspekter och kännetecken på samt fördelar med uppfinningen kommer att framgå av den följande Beskrivningen av en föredragen utföringsform. Härvid kommer att refereras till bifo gade ritninge- figurer, av vilka Fig. 1 utgör en perspektivisk vy av anordningen betraktad snett fram ifrån höger, Fig. 2 visar, delvis schematiskt, anordningens ramverk i ungefär samma perspektiviska vy, Fig. 3 visar anordningens uppsamlingsanordníng i en vy snett fram ifrån höger, Fig. 4 visar schematiskt uppsamlingsanordningens och bolluppfång- ningsanordningens huvuddelar i ett vertikalt snitt intill anordningens högra gavel i en riktning mot anordningens vänstra gavel, 1Û 15 20 25 30 35 - 459 474 5 Fig. 5 visar en detalj av uppfångningsanordningen och del av bollutmatningsanordningen i större skala, och Fig. 6 visar en annan del av bollutmatningsanordningen.

BESKRIVNING AV FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM Träningsanordningen enligt uppfinningen har allmänt betecknats 1 i figurerna. Den består av följande huvuddelar, nämligen en bollupp- fångningsanordning 2, Fig. 1, en bolluppsamlingsanordning 3, Figl 3, en bollmatningsanordning 4, Fig. 2, och en bollutskjutningsanordning 5. Träningsanordningen 1 är uppbyggd på ett stativ eller ramverk 6, som till huvuddel består av metallplåt och plåtprofiler. Övriga delar i anordningen 1 består huvudsakligen av duk eller annat flexibelt material.

I ramverket 6 har en nederdel betecknats 7. Denna består av en vänstra och en högra gavelplåt 8 respektive 9. Fpra på gavelplåtarna monterade hjul har betecknats 10. En bottenplåt har betecknats 11. Från vart och ett av nederdelens 7 främre hörn sträcker sig ett par i nederdelens hörnstolpar teleskopiskt monterade, vertikalt höj- och sänkbara fäst- stolpar 12. Fäststolparna 12 är fixerbara i önskade lägen med hjälp av icke visade rattskruvar. Vid sin övre ände är respektive fäststolpe 12 försedd med en horisontell tvärbalk 13, som sträcker sig vinkelrätt bakåt i gavelplåtarnas 8 respektive 9 hörn. Mellan tvärbalkarna 13 sträcker sig två övre dukstänger, en främre dukstång 14 och en bakre dukstång 15, i samma horísontalplan. En nedre främre dukstång 16 är via hylsor 17 teleskopiskt förskjutbar på fäststolparna 12 och kan inställas i önskade vertikallägen med hjälp av icke visade skruvar. En bakre nedre dukstång 18, delvis skymd i Fig. 2 är monterad i neder~ delens bakre hörn på en nivå som är något lägre än den nedre främre dukstången 16. Detaljerna 12 - 18 utgör stomme till bolluppfångnings- anordningen 2. Denna består av en bakre uppfângningsduk 20, ett par gaveldukar 21, och en takduk 22. Mellan gavelplåtarna 8 och 9 och under den nedre främre dukstången 16 finns en nedre främre upp- fångníngsduk 23 och framför denna ett tennisnät 24. Vidare finns två stycken skärmar 25, som också består av duk. Skärmarna 25 kan hängas 459 474 10 15 20 25 30 35 ° utföríngsformen 50 cm. fast i fäststolparna 12 med hjälp av fästelement som uppifrån träs ned i fäststolparna och som är vridbara i dessa, så att skärmarna kan ställas in i önskade vinkellägen.

Den bakre uppfångningsduken 20 och gaveldukarna 21 består av ett finmaskigt eller perforerat, jämförelsevis tungt draperimaterial av ett slag som brukar användas för avskärmning i sporthallar. Genom att materialet är luftgenomsläppligt förbättras dämpningseffekten trots att materialet är tungt.

Gaveldukarna 21 är monterade på fäststolparna 12, så att de med sina främre partier sträcker sig utifrån runt framsidan på fäststolparna 12 och därpå snett bakåt inåt med snett inåtvända partier 27. Dessa partier 27 kan fånga upp bollar som kan följa gaveldukarnas 21 insida tillbaka i riktning mot spelplanen, en tendens som alltså kan för- hindras av partierna 27, så att bollarna i stället fångas upp av dessa partier och dirigeras ned i bolluppsamlingsanordningen 3.

Nederdelen 7 utgör en svetsad konstruktion. I övrigt är hela anord- ningen 1 demonterbar för att underlätta transport och förvaring.

Den bakre uppfångningsduken 20 lutar något framåt för att uppfångade bollar skall falla ned i bolluppsamlingsanordningen 3.

En lämplig elevationsvinkel är 75°.

Höga bollar kan vara svårare att dirigera ned i uppsamlingsanordningen 3, då denna är jämförelsevis smal; enligt Ett antal sätt är tänkbara för att lösa detta Exempelvis kan en kappa 26 hänga fritt ned från vinkeln mellan den bakre uppfångningsduken 20 och takduken 22. ett övre parti 20' problem.

Alternativt kan av den bakre uppfångningsduken lutas in under en mindre elevationsvinkel än uppfångníngsdukens 20 nedre huvuddel. En lämplig elevationsvinkel för detta övre parti 20' är 60°.

Bolluppsamlingsanordningen 3 innefattar en första ränna 30, en andra ränna 31 och en dämpare i form av ett nät 32 som är spänt horisontellt över rännorna 30, 31 ca 12 om under tennisnätets 24 övre kant 28.

Tennisnätets överskjutande parti har betecknats 29. 10 15 20 25 30 35 ^ a* 459 474 Den första rännan 30 sträcker sig från den vänstra gavelplåten 8 i riktning mot den andra gavelplåten 9 och har en längd motsvarande 2/3 av avståndet mellan gavelplåtarna 8 och 9. Den andra rännan 31 sträcker sig från den högra gavelplåten 9 och möter den första gavelplåten 30 och har följaktligen en längd motsvarande 1/3 av avståndet mellan de båda gavelplåtarna. De båda rännorna 30 och 31 är tillverkade av plåt och är på insidan klädda med tyg. Den första rännan 30 har plan botten 33 och plana, inåt lutande sidor 34. Den första rännans 30 totala längd är ca 2 m och fallhöjden är ca 10 cm.

Fallvinkeln är följaktligen ca 3°. Både mindre och högre lutnings- vinklar kan tolereras. Den minsta lutningsvinkeln bör dock inte understiga 1° och företrädesvis inte understiga 2°, medan den högsta lutningsvinkeln inte bör överstiga 6° och lämpligen inte överstiga 5°.

Rännornas 30 och 31 totala bredd är enligt utföringsformen ca 50 cm.

Den andra rännans 31 botten 35 är kupad. Den lutar från den högra gavelplåten 9 i riktning mot den första rännan 30 under väsentligt större fallvinkel än den första rännan 30. Fallhöjden uppgår enligt utföringsformen till ca 20 cm på en sträcka av l m. Fallvinkeln uppgår enligt utföringsformen sålunda till ca l2°. Generellt bör den andra rännans botten ha en fallvinkel som är 2 à 6 gånger så stor som den första rännan 30. Den andra rännan 31 avslutas med en ändvägg 36 nedanför den första rännans 30 nedre kant 37. I ändväggen 36 finns en utmatningsöppning 38 för bollar och framför denna utmatningsöppning finns ett utmatningsdon i form av vändkors 39 med vertikal vridnings- axel 40 och fyra vikbara armar 41 av gummi. Utmatningsvändkorset 39 kan vridas i horisontalplanet via vridningsaxelm 40 med hjälp av en icke visad motor. Företrädesvis sker vridningen oscillerande ett halvt å ett varv i vardera riktningen.

Nätet 32 täcker helt rännorna 30 och 31 och är spänt horisontellt över dessa på en höjd av ca 1% cm över rännornas 30, 31 högsta punkt intill de båda gavlarna 8, 9. Maskstorleken är något - 5 à 10 % _ större än diametern på en tennisboll, vilket innebär att bollar endast undan- tagsvis kan passera genom nätet utan att först stöta emot detta. 459 474' 10 15 20 25 30 35 8 Utmatningsöppningen 38 och vändkorset 39 in ningsanordningen, vilken i går som delar i utmat- övrigt består av ezfboilackumulator i form av ett lutande rör 43, som sträcker sig mellan utmatningsöppnin och ett utmatningsaggregat 44. Vidare ingår i utmatningsanordni fläkt 45, som är ansluten till utmatningsaggregatet 44, som kom beskrivas mer ingående samtidigt med beskri arbetssätt. gen 38 ngen en mer att vningen av anordningens Utskjutningsanordningen 5, Fig. 2, innefattar ett utskjutningsror 50, som är anslutet till utmatningsaggregatet 44 nätet 24. öppningen i uppfângningsduken 23 är tätad genom ett strutformigt dukparti som är anslutet till utskjutningsrörets 50 bakre Arbetssättet för den beskrivna anordningen 1 skall nu förklaras.

Bollar slås i första hand mot den bakre uppfångningsduken 20. Bollar som slås vid sidan av uppfångningsduken kan fångas upp av skärmarna 25, som är vinklade på sådant sätt att bollarna dirigeras mot uppfångningsduken 20 eller hamnar direkt i uppsamlingsanordningen 3.

Bollar som däremot inte når över tennisnätet 24 blir kvar på "spelarens planhalva" på samma sätt som vid normalt tennisspel. Bollar som däremot passerar över nätet 24 fångas upp av bolluppfångningsanordningen 2, dvs av bakre uppfångningsduken 20, gavelduken 21 jämte dess snett inåtvända partier 27, takduken 22 och skärmarna 25,'så att de uppfångade bollarna dirigeras ned mot bolluppsamlingsanordningen 3. 10 15 20 25 30 35 - 459 474 I bolluppsamlingsanordningen 3 möter bollarna först det horisontellt spända dämpningsnätet 32, som dämpar bollarnas hastighet, innan bollarna passerar igenom nätet. Fallhastigheten har sålunda reduce- rats, då bollarna träffar bottnen på endera den första rännan 30 eller den andra rännan 31, vilka båda är hårda. Eftersom rännorna är hårda kommer bollarna att studsa, trots att hastigheten har dämpats. Vid höga studsar kommer bollarna att åter träffa dämpningsnätet 32, denna gång från undersidan, men hastigheten är nu i allmänhet så låg att bollarna inte åter passerar igenom nätet. Detta fungerar sålunda_som en "backventil" för tennisbollar. Skulle denna backventilfunktion undantagsvis inte fungera, så att någon boll studsar upp tillbaka genom nätet 32, så kan man i dessa sällsynta undantagsfall räkna med att bollen åter faller ned på nätet och genom detta. Bollarna kommer sålunda att hamna i endera den första rännan 30 eller i den andra rännan 31. Om de hamnar i den senare ansamlas de snabbt i dennas bottendel. Hamnar de däremot i den första rännan 30, som upptar huvuddelen av anordningens bredd, kommer de att betydligt långsammare rulla ned mot den andra rännan 31. Eftersom denna första ränna 30 är plan och bred kommer varje boll att följa sin egen rullväg längs rännans botten 33, varigenom förhindras att bollarna kilas fast mot varandra under sin väg nedför rännan 30.

Alla bollar kommer sålunda så småningom att ansamlas i bottnen på den skopformade andra rännan 31- I dennas botten finns det osoillerande vändkorset 39 framför utmatningsöppningen 38. Genom vändkorsets 39 oscíllerande rörelser matas bollarna ut en och en genom utmatnings- öppningen 38 till det lutande bollröret 43, där 12 à 15 bollar kan samlas som en buffert i systemet. Från buffertröret 43 förs bollarna in i utmatningsaggregatet 44 via en öppning 56 i gaveln till en íntagskammare 57, Fig. 6. Där hamnar bollarna på en fjädrande mellanbotten 58, som är försedd med längsgående, icke visade spår, i vilka kan löpa en gallerformad, vridbar medbríngare 58. Medbringaren 58 för in bollarna styckvis genom en öppning 60 i bakväggen av en tryckkammare 61, som matas med tryckluft från fläkten 45. Bollen passerar ett vridspjäll 62 och rullar ned längs en lutande mellan- botten 63, som samtidigt som den lutar nedåt även lutar åt sidan mot 459 474 10 15 10 kammarens högra gavel, som är försedd med en utblåsningsöppning 64, till vilken bollrörledningen 51 är ansluten. Genom fallverkan dirigeras bollarna sålunda styckvis in i bollrörledningen 51. Så snar-t en boll inträder i bollrörledningen 51 byggs ett mottryck upp i luften i tryckkammaren 61, varvid spjället 62 stängs. Lufttrycket ökar till dess att bollen bringas att röra sig genom bollrörledningen 51, för att slutligen skjutas ut genom utskjutningsröret 50. En ny boll förs därefter in med hjälp av medbringaren 58 till tryckkammaren 61, varefter förloppet upprepas.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 45§ 474 PATENTKRAV

1. Träningsanordning för bollspel, i synnerhet tennisträning, inne- fattande en bolluppfångningsanordning (2) och en bolluppsamlingsanor- dning (3) som i sin tur innefattar åtminstone en första ränna (30) under bolluppfångningsanordningen, vilken bolluppsamlingsanordning står i förbindelse med en bollutskjutningsanordning (5) via en boll- matningsanordning (4), k ä n n e t e c k n a d av att i bolluppsam- lingsanordningen (3), mellan rännan (30) och bolluppfångningsanord- ningen (2) finns en dämpningsanordning (32), vilken bollarna måste passera genom och vilken dämpar bollarnas fallhastighet och förhindrar att de genom återstuds från rännans botten (33) lämnar bolluppsam- lingsanordningen (3).

2. Träningsanordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda åtminstone första rännas (30) botten (33) består av ett plant, företrädesvis endast i rännans längsrikting lutande plan.

3. Anordning enligt något av kraven 1 ~ 2, k ä n n e t e c k n a d av att rännans botten är jämförelsevis hård.

4. Anordning enligt något av kraven 1 - 3, k ä n n e t e c k n a d av att den första rännans bottenbredd uppgår till mellan 3 och 12 boll- diametrar, företrädesvis till mellan 4 och 10 bolldiametrar.

5. Anordning enligt något av kraven 1 - 4, k ä n n e t e c k n a d av ' att dämpningsanordningen (32) utgörs av ett på ett avstånd över rännans botten spänt nät (32), vars maskor är något, men inte mycket, vidare än bolldiametern.

6. Anordning enligt något av kraven 1 - 5, k ä n n e t e c k n a d av att den första rännan (30) mynnar i en andra ränna (31) med kupad botten, att den andra rännan (31) lutar mot en bollutmatningsöppning (38), och att den första rännan är väsentligt längre än den andra.

7. Anordning enligt något av kraven 1 - 6, k ä n n e t e c k n a d av att de båda rännorna lutar i riktning mot varandra, att dämparen även 459 474 'i 10 15 20 25 30 täcker den andra rännan, och att en bollaokumulator (43) är anordnad mellan bollutmatningsöppningen och ett bollmatningsaggregat (44).

8. Anordning enligt något av kraven 1 - 7, k ä n n e t e o k n a d av att bollackumulatorn består av ett lutande rör.

9. Anordning enligt något av kraven l - 8, k ä n n e t e c k n a d av att bollarna är anordnade att utskjutas från ett utskjutningsrör (50) med hjälp av ett lufttryck, som åstadkommas med hjälp av en fläkt. (45), via nämnda utmatningsaggregat (44), att bollarna är anordnade att matas styckvis till bollutskjutningsanordningen (5) och även styckvis utmatas från nämnda andra ränna (31) till bollackumulatorn (43).

10. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att bolluppfångningsanordningen (2) innefattar en över bolluppsam- lingsanordningen anordnad, inåt lutande duk, som upptill kan luta inåt mer än i dukens nedre del och/eller vara försedd med andra don i upp- fångningsanordningens (2) övre del för att dirigera även höga bollar ned mot uppsamlingsanordningen (3) och att uppfångningsanordningen (2) innefattar även gavlar med partier (27) som är snett inåtvända mot uppfångningsanordningens inre för att fånga upp även bollar som ten- derar att följa gavlarnas insida utåt mot spelplanen.