SE458949B - Roerkoppling med en kropp och ett gaengat organ foer inboerdes hopskruvning - Google Patents

Description

"45s 949 2 något slag av hermetisk avtätning eller en avtätning medelst en gängad koppling. Dessa hermetiska avtätningar inbegriper inert- gashârdlödning eller silverlödning hellre än att man litar till en gängad koppling som kan ge vika efter en lång användningstid och kräver underhåll, vilket vanligtvis är ganska dyrbart för tillverkaren eller installatören. De ganska svaga vibrationer som förorsakas av kompressorn i drift skulle kunna förorsaka utmattning och brott i de gängade kopplingarna, varför man följ-_ aktligen vanligtvis undvikit dessa.

Automatisk luftkonditionering har tillfört ytterligare problem vid försök att uppnå en läckningsfri rörförbindning, nämligen det breda temperaturintervallet från under -18°C till ovanför 38°C under huven hos en modern bil, vibrationerna hos bilmotorn och stötarna då bilen träffar hål i vägbanan, osv.

Kryogeniska luftkonditioneringsanordningar som används inom industrin och vid medicinska tillämpningar skapar kanske till och med värre omgivningsbetingelser, med temperaturer som varie- rar brett från vanlig rumstemperatur på 21°C ned till -62°C eller t.o.m. -84°C, tillsammans med vibrationer från kompressorn.

Detta har resulterat i att man vid sådana automatiska och kryo- geniska luftkonditioneringstillämpningar nästan helt har använt sig av någon form av hermetisk avtätning vid rörförbindningarna hellre än att lita till någon form av gängad förbindning. Icke desto mindre har brott inträffat ute på fältet, där det varit servicemannens sak att göra en reparationsskarv utan sådan ut- rustning som används vid den vanliga tillverkningen, någon inertgashârdlödningsutrustning. t.ex. utan En svårighet med de tvådelade slangkopplingarna som beskrivs i den amerikanska patentskriften 927 388 är att den yttre gängan i dessa är slitsad i längdriktningen för att hylsan skall kunna tryckas radiellt inåt. Detta minskar sålunda pâ ett effektivt sätt läckvägens längd till hälften, vilket kan vara tillfreds- ställande för en lâgtrycksslang men otillfredsställande för en högtrycksrörförbindning. Den tvådelade rörkopplingen enligt den amerikanska patentskriften 3 375 D26 används enbart till- 458 .949 3 sammans med rör med mycket liten diameter, t.ex. en ytterdiameter på 1,6 mm, och den kraft som erfordras för att i längdriktningen förflytta tryckhylsan torde vara ytterst stor vid större rörstor-' lekar. Denna koppling är även en sådan vid vilken vibrationerna skulle kunna vibrera loss tryckhylsan; Svårigheten med de tredelade rörkopplingarna som har en separat yttre hylsa är att friktionen mellan den yttre hylsan och muttern vid vridning av muttern visar benägenhet att vrida hylsan, vilken tenderar att vrida röret, och om röret är av mjukt material kan röret vridas av före en tät avtätning erhållits. Vid aluminiumrör försvagar dessutom en liten skära, såsom en ringformig skära runtl röret, röret tillräckligt för att efterföljande svängningar skulle kunna leda till utmattning och brott av röret vid en sådan ring- formig skära.

De kända fyrdelade rörkopplingarna är avsedda att användas till- sammans med plaströr, som har liten tryckhållfasthet i riktning radiellt inåt och erfordrar insättning av en inre hylsa. Detta medför emellertid en ytterligare skarv vid vilken läckage kan uppträda, snarare än en minskning av de ställen där läckage skulle kunna uppträda.

Problemet som skall lösas är därför hur man skall uppnå en gängad förbindning vid en icke uppflänsad rörkoppling som är lätt att montera på fältet med användning av enkla verktyg, såsom U-nycklar, och som ändå förmår avtäta högt vätske- och gastryck upp till sprängstyrkan för röret, motstå temperaturchocker, vibrationer och fysiska stötar.

Detta problem löses enligt föreliggande uppfinning med en rörkopp- ling som utmärker sig av att den ringformiga kamföljarytan pà den yttre hylsan är belägen mellan ändarna av denna hylsa och att kam- ytan och kamföljarytan är så utförda att vid àtdragning av det gängade organet deformeras den yttre hylsan i längdríktningen bort från den fria änden av kroppen, medan den yttre hylsan, röret och den inre hylsah gemensamt deformeras radiellt inåt över ett ring- formigt område, som i längdriktningen ligger vid det ställe, där den ringformiga kamföljarytan på den yttre hylsan är belägen. _. .I _._V___L..:,,. . -. ... .~-.,_-___f-,.\-,.¿4f¿1_..~3:_ I' '°'-"f': -. -f-Sn.. 458 949 4 Med föreliggande uppfinning uppnås sålunda att man åstadkommer en tvådelad rörkoppling för ett icke uppflänsat rör som är lätt att anbringa på fältet med endast två U-nycklar. Med uppfinningen åstad- kommes även en tvådelad rörkoppling med en lång läckväg för minime- ring av möjligheten för läckage, liksom även en tvådelad rörkoppling som faktiskt avtätar vid tre olika områden för minimering av möjlig- heten för läckage.

Uppfinningen beskrives närmare nedan under hänvisning till bifo- gade ritning, pâ vilken fig. 1\üsaren sidovy,delvis i snitt, av kroppen hos en rörkoppling enligt föreliggande uppfinning, fig. 2 visar en ändvy av kroppen i fig. 1, fig. 3 visar en sidovy, delvis i snitt, av en mutter som används tillsammans med kroppen i fig. 1, fig. 4 visar en sidovy, delvis i~snitt, av en modifierad rörkopp- ling i delvis monterat och monterat tillstånd och fig. 5 visar en sidovy delvis i snitt, av ännu en ytterligare utföringsform av uppfinningen.

Fig. 1 och 2 visar en kropp 11 som tillsammans med en mutter 12 som visas i fig. 3 med hjälp av gängor kan ihopsättas för bildande av en rörkoppling 13. Denna rörkoppling 13 visas i delvis monterat tillstånd i den övre halvan av fig. 4 och i avtätat tillstànd i den undre halvan av fig. 4.

Fig. 1 visar att kroppen 11 har en längdaxel 14 och en central borrning 15 däri som är avsedd för inrymmande av vätska och gas under tryck. Kroppen 11 har en första ände 16 och en andra ände 17. Den andra änden av kroppen 11 har en förstorad öppning 18 för mottagande av den yttre diametern av ett rör, såsom ett kopparrör (icke visat), med hjälp av en hârdlöd- eller silverlöd- förbindning. Kroppen 11 i fig. 1 och 2 är som sådan avsedd att användas som en övergängskoppling för en övergång mellan ett sådant kopparrör och ett aluminiumrör 21, såsom visas i fig. 4 I detta syfte kan kroppen 11 vara tillverkad av mässing så att den är förenlig med både kopparröret och aluminiumröret. I fig. 4 visas en kropp 11A och skillnaden gentemot fig. 1 och 2 är att vid den andra änden av denna kropp används en konisk gängförbind- ning 22 för åstadkommande av förbindning med något annat aggregat, t.ex. ett grenrör. I fig. 5 visas en kropp 11B som är en kropp 4582 949 5 med dubbla ändar och som kan användas som skarvförbindning mellan två rör, t.ex. två aluminiumrör, eller mellan rör av olika mate- rial, t.ex. aluminium och koppar.

Vid var och en av kropparna 11, 11A och 11B används ett hexagonalt parti 25 och ett lämpligt verktyg, t.ex. en U-nyckel, för montering av rörkopplingen. Kropparna 11, 11A och 11B är helt identiska vid sin första ände 16, varför den förstorade vyn i fig. 4Vi första hand kommer att användas för att beskriva den konstruktion som är användbar för alla utföringsformer. Kroppen 11 är en kropp i ett stycke med en odelad inre hylsa 28 och en odelad yttre hylsa 29, var och en i huvudsak koaxiell och belägen på avstånd så att en yttre yta 30 av den inre hylsan 28 och en inre yta 31 av den yttre hylsan 29 är i huvudsak cylindriska och avgränsar ett cylindriskt ringformigt spår 32 som sträcker sig in i kroppen 11 från den första änden 16. Detta är ett ringformigt spår för mottagande av ett metallrör 21, som har en inre yta 33 och en yttre yta 34 samt en ände 35 som är avsedd att införas tills den slår emot botten 36 i spåret 32. Företrädesvis är den ena eller den andra av de inre och yttre hylsorna 28 och 29 längre än den andra för under- lättande av införandet av röränden 35 i spåret 32 ifall rörets ände icke är helt cylindrisk. Vid den föredragna utföringsformen är den inre hylsan 28 längre än den yttre hylsan och har den en lätt avfasning 37 även denna för underlättande av införandet av röret.

Muttern 12 är ett gängat organ som är avsett att bringas i gäng- ingrepp med kroppen 11. Den kan ha gängor på utsidan eller på in- sidan och, såsom visas, är den en mutter med gängor 40 på en innersida därav som omger den yttre hylsan 29. Dessa gängor 40 står i ingrepp med yttre gängor 39 på kroppen 11. Muttern 12 har en kamyta 41, som är en ringformig yta för samverkan med en ring- formig kamföljaryta 42 på den yttre hylsan 29. Vid den föredragna utföringsformen är denna kamyta 41 en ganska brant kon med en kon- vinkel av cirka 450 för samverkan företrädesvis med ett koniskt kamföljarorgan 42 med en mindre konvinkel, t.ex. 140, varje vinkel i förhållande till axeln 14. En i huvudsak cylindrisk förlängning 43 är försedd på den yttre hylsan 29 utanför kamföljarytan 42 och har en yttre ände 44. Muttern 12 har en något konisk, avsmalnande '45s 949 öppning 45 vid den första änden 46 därav som är avsedd att ligga över denna cylindriska förlängning 43. I monterat och avtätat till- stånd för rörkopplingen 13 är den första änden 46 av muttern avsedd att ligga invid den första änden 16 av kroppen 11, såsom bättre framgår av den undre halvan av fig. 4. Muttern 12 är avsedd att kunna vridas med ett verktyg och i detta syfta kan den vara utförd med ett hexagonalt parti 49, t.ex. för en U-nyckel.

Rörkopplingen 13 kan under drift användas på många olika sätt.

Den kan användas som reparationsskarv vid brott av ett rör, i vilket fall kroppen 11B i fig. 5 kan användas. Den kan användas som förbindning till ett samlingsrör med gängade öppningar, i vilket fall kroppen 11A i fig. 4 kan användas. Den kan användas som övergångsskarv för förbindning med ett annat rör av samma eller annat material, t.ex. genom inertgashårdlödning eller silver- lödning, i vilket fall kroppen 11 i fig. 1 kan användas. I alla dessa fall erfordras endast två vanliga U-nycklar för åtdragning av rörkopplingen till âtdraget och vätske- och gasavtätat tillstånd.

Röret 21 skäres av vinkelrätt mot sin axel t.ex. medelst en roter- bar handmanövrerad rörskäranordning. För undvikande av att rör- skäranordningen bular till röret så mycket att dess inre yta 33 deformeras till en mindre diameter vid änden 35 kan man med rör- skäranordningen helt enkelt göra en skära i den yttre ytan av röret som endast har ett djup motsvarande en del avväggtjockleken och därefter gäng på gäng böja röret vid skâran för avsnäppning av detsamma. Detta går bra med aluminiumrör och även med kopparrör.

Muttern 12 förs över rörets 21 ände och rörets 21 ände 35 insättes därefter i det ringformiga spåret 32 tills röränden träffar botten 36 i spåret. Rörets inner- och ytterytor anligger vanligtvis tätt mot de ytor som avgränsar spåret, men beroende på olika väggtjocklek hos kommersiellt tillgängliga rör, finns vanligtvis ett visst ra- diellt spelrum både vid insidan och utsidan.

Muttern förs sedan framåt och pâgängas på kroppen 11. halvan av fig.

Den övre 4 visar muttern då den är fingertätt âtdragen, och den är fingertätt âtdragen då den koniska öppningen 45 står i friktionsingrepp med den yttre änden av den yttre hylsans 29 458 949 1 cylindriska förlängning 43. Vanligtvis är detta cirka tre eller fyra vridningar från fullt åtdraget tillstånd, vilket visas i den undre halvan av fig. 4. Åtdragning cirka ett eller tvâ ytter- ligare varv av muttern 12 med en nyckel kan lätt göras innan kam-, ytan 41 pâ muttern faktiskt börjar komma till ingrepp med kamföljar- ytan 42 på den yttre hylsan 29. Vid denna punkt blir muttern 12 fortgâende svårare attvrüh.eftersom metallen, primärt den hos kamföljarytan 42, i materiell mening kommer att förflyttas. Den ringformiga volymen 51 av metall i det dubbelstreckade omrâdet i den övre halvan av fig. 4 är i huvudsak den som kommer att för- flyttas (jfr den övre och undre halvan i fig. 4). Den undre halvan i fig. 4 visar muttern 12 i fullt åtdraget tillstånd, i vilket kamorganet 41 har fått det inre hörnet 52 i huvudsak rundat be- roende på hoptryckning och friktion. Den ringformiga volymen 51 av metall omedelbart innanför kamföljarorganet 42 har förflyttats i huvudsak radiellt inåt, men även något i längdriktningen, bort från kroppens 12 första ände 16. Denna förflyttning i längdrikt- ningen av röret 21 kilar fast rörets ände 35 mot spårets botten 36 och ökar väggtjockleken av rörets ände så att den fyller ut spåret 32 fullkomligt. Detta har visat sig sant även om väggtjock- leken legat vid den tunna änden av tjockleksintervallet för kom- mersiellt tillgängliga rör. Denna metall förflyttas nu inåt för ástadkommande av en°inât ringformig utbuktning 53 på den yttre hylsans 29 inneryta 31. Denna utbuktning tar upp allt radiellt spel mellan den yttre hylsan och röret 21 och trycker samman röret tillräckligt för att en inàtriktad ringformig utbuktning 54 med något större radie skall bildas på rörets 21 inneryta 33. Denna utbuktning 54 tar i sin tur upp allt radiellt spel mellan den inre rörväggen och den yttre hylsan 29 och åstadkommer en motsvarande ringformig utbuktning 55, återigen med något större radie, på den inre ytan som bildar den centrala borrningen 15.

Dessa utbuktningar 53, 54 och 55 åstadkommer tvâ ting: en fysisk fastlåsning av röret 21 och rörkopplingen 13 samt en vätske- och gastät avtätníng vid tre olika ställen. Den fysiska fastlåsningen av röret och kopplingen erhålls eftersom utbuktningarna 53 och 54 föreligger i form av en ringformig inâtriktad deformation av rör- väggen, så att den effektivt fastlâses vid kroppen 11. Även om muttern 12 därefter skruvas av kan röret 21 icke dras ut för hand eller ens med någon rimlig kraft. 458 949 Då muttern av fig. 4, 12 har blivit åtdragen såsom visas i den undre halvan är den yttre änden 46 av den yttre hylsan 29 synlig och i huvudsak i jämnhöjd med mutterns 12 första ände 46. Detta kan variera något i beroende av den aktuella tjockleken av rörväggen.' vid ett rör med en ytterdiameter av 9,5 mmm kan rörväggen vid kommersiellt tillgängliga rör variera från 0,7 - 0,9 mm tjocklek.

Då rör med tjockare väggtjocklek.san t.ex. 0,9 mm används, kommer den första änden 44 vanligtvis icke helt ut till mutterns första ände 46. Verkan av âtdragningen och avtätningen förflyttar ut- buktningen 53 radiellt inåt, men har även en inåtriktad komposant i längdriktningen som förflyttar röret 21 i längdriktningen inåt för att trycka röränden 35 tätt mot spárets 36 botten för åstad- kommande av en avtätning mot denna.I väggtjocklek, t.ex. 0,7 mm, används, inses att muttern 12 kommer att vrida sig på kroppen ytterligare vid förflyttning av tillräck- lig volym metall för att skapa utbuktningarna 53, 54 och 55, och följaktligen kan vanligtvis en del av den cylindriska förlängningens 43 ände observeras skjuta ut framför mutterns 12 första ände 46.

Denna cylindriska förlängning 43 är icke längre cylindrisk utan har blivit formad till konisk form såsom visas i den,undre halvan av fig. 4 och är tätt tryckt mot rörets 21 ytteryta 34. Syftet med detta är att förhindra inträde av fukt mellan förlängningen 43 och den koniska öppningen 45 och mellan förlängningen 43 och den yttre rörväggen 34. Genom att på detta sätt förhindra inträde av fukt kan denna fukt icke frysa och bilda is som eventuellt skulle kunna skada rör 21 eller muttern 12 ifall kopplingen 13 används vid luftkonditionering eller liknande tillämpningar.

Den vätske- och gastäta avtätningen är ett särskilt värdefullt utmärkande drag för föreliggande uppfinning, fastställt att den vätske- eftersom det har blivit och gastäta avtätningen uppträder icke endast vid ett ställe utan faktiskt vid tre olika ställen. Det har genom tester fastställts att den första avtätningen är vid utbukt- ningen 54, den andra avtätningen är vid änden 35 av röret och den tredje avtätningen är vid utbuktningen 53.

Att testa för att fastställa att det finns en avtätning vid utbukt- ningen 54 mellan rörets inre yta 33 och den inre hylsans 28 yttre 4613-949 yta 30, insättes röret 21 till sitt fulla djup och dras därefter tillbaka ett kort stycke, t.ex. 0,6 mm. Muttern 12 dras därefter åt på vanligt sätt ungefär fram till dess att den yttre hylsans 29 yttre ände 44 blir synlig och i huvudsak befinner sig i nivå med mutterns 12 första ände 46.

Med muttern 12 åtdragen skärs därefter i testsyfte en bàgformig slits 58 med en rundskäranordning genom muttern 12 vid ett ställe vid omkretsen och genom en del av den yttre hylsan 29, såsom visas i fig. 5, för âstadkommande av tillträde till spârets 32 botten 36. Genom användning av en provtagningsanordning för helium som är förbunden med en heliummasspektrometer och genom att sätta röret 21 och kopplingen 13 under ett tryck av 6,89 MPa, kan där- efter fastställas att det icke finns nâgra läckor. Detta bevisar det faktum att det finns en första avtätning vid utbuktningen 54 mellan rörets inneryta 33 och innerhylsans yttre yta 30.

För att demonstrera förekomsten av en andra avtätning mellan rör- änden 35 och spårets 36 botten, slitsas därefter en djup längs- gående skåra med en längd av en rördiameter i rörväggens inneryta 33. Denna skära måste vara djup, t.ex. 0,5 mm. Annars kan präg- lingen av metallen under åtdragningen täppa till en mindre repa, ; t.ex. en med ett djup av endast 0,2 mm. Röret 21 anbringas mot spârets 36 botten för denna test och muttern åtdras som tidigare. É Därefter skärs återigen den bâgformiga testslitsen 58 genom en 1 del av muttern 12 och den yttre hylsan precis till man stöter på rörets 21 yttre yta 34. Denna djupa längsgående ritslinje âstaå- kommer att den första avtätningen vid utbuktningen 54 försëöfisß Röret 21 och kopplingen 13 fylls äter med helium med ett tryck av 6,89 MPa och provtagningsanordningen vid heliummasspektrometern v is a r åter vid ett flertal provförsök att det finns en ring- formig avtätning _ ' vid rörets ände 35 och spårets botten 36 som motstâr höga vätske- och gastryck.

Den tredje testen för konstaterande av den vätske- och gastäta avtätningen vid utbuktningen 53 är likartad genom att rörets inre vägg 33 återigen förses med en djup längsgående skära, t.ex. 0,5 mm djup, att röret insättes till sin fulla längd och därefter förflyttas tillbaka ett kort stycke, t.ex. 0,6 mm, och att muttern I. » _. __... f' äw=flšl=swwffrz=fiítïfifffšfPa=-\=~P*f'='*ffl'lf 'i '11 ~-'¿ "_" " " _3458 949 ; 10 12 âtdras som tidigare. Den djupa längsgående skåran säkerställer att den första avtätningen icke är effektiv och tillbakadragandet av röret 0,6 mm säkerställer att den andra av tätningen icke är effektiv.

Den enda plats där det sålunda finns en effektiv avtät- ning är vid utbuktningen 53. Upprepade tester med provtagnings- anordningen tillhörande heliummasspektrometern vid mutterns första ände 46, varvid röret 21 och kopplingen 13 är fyllda med helium med ett tryck av 6,89 MPa, visar effektiviteten av denna tredje vätske- och gasavtätning.

Rörkopplingar konstruerade i överensstämmelse med föreliggande uppfinning har med framgång klarattre på varandra följande tester avseende värmechock, trycktestning och vibra tion utförda enligt följande testprocedur: Vakuum och provtagning med heliummasspektrometer. Noggrannheten i vakuumet skall vara 1 x 10-11. Provtagningen skall utföras vid 1 x 10-8 vid förstorad skala av den undre tred jedelen. Inga spår av läckage tillåtliga. 1. Värmechock vid ett heliumtryck av 4,1 MPa och: A. Sex neddoppningar i flytande kväve och kokande vatten 1 snabb följa från -19s°c till 1oo°c.

B. En test med provtagning vid fogen vid -195°C.

C. En test med provtagning vid fogen vid 100°C. _ Trycktest vid ett heliumtryck av 8,2 MPa och fogen upphettad till 2s7°c i en halv timme. 3. Trycktest vid ett hydrauliskt tryck av 24 MPa, röret brister (väggtjocklek 1,2 mm) utan spår av fogeftergift, röret repa- reras och spolas ur noggrant och trycktestas vid ett helium- tryck av 8,2 MPa. Värmechocktesten upprepas. 4. Pulserande hydraulisk chock vid 3,1 MPa under en miljon cykler, omtestning vid ett heliumtryck av 8,2 MPa och upprepad värme- chock.

.A--.~. ny? __ . .If f 'f-J"T'°I""' 458 949 11 5. T<>rsionstest vid vilken ändarna hålls på ett avstånd av cirka 5 cm från fogen och vridning två hela varv utförs.

Test-vid ett heliumtryck av 8,2 Mpa och upprepad värmechock. 6. Vibrationstest. 6,4 mm utböjning vid 1.750 varv per minut tills röret ger efter. Test vid ett heliumtryck av 8,2 Mpa och upprepad värmechock.

Testen avslutad. Testordningen kan ändras.

Fig. 4 är förstorad, men är utförd ungefär i skala med avseende på en diameter av 9,5 mm hos röret 21 och kopplingen 13, vilka blivit konstruerade och testade. För ett rör med en sådan diameter pâ 9,5 mm har delarna de dimensioner som anges nedan i Tabell A: TABELL A Rörets 21 ytterdiameter 9,5 mm Rörets 21 vägg tjocklek 0,7 - 0,9 mm Borrningens 15 innerdiameter 6,4 mm Den inre hylsans 28 ytterdiameter 7,7 mm Den yttre hylsans 29 innerdiameter 9,7 mm Förlängningens 43 ytterdiameter 10,6 mm Kamföljarorganets 42 ytterdiameter 12,4 mm Kamorganets 41 vinkel 450 Kamföljarorganets 42 vinkel 140 Spârets 32 djup 9,5 mm Kamorganets 41 innerdiameter 10,7 mm Innerdiametern vid mutterns ände 46 10,2 mm Av ovanstående beskrivning framgår att kamytan 41 och kamföljarytan 42 är ringformiga ytor, som avtar i diameter mot den första änden av muttern 12 eller kroppen 11. Samverkan mellan dessa tvâ ytor åstadkommer att den yttre hylsan 29 pressas eller trycks i huvud- sak radiellt inåt och dessutom något i längdriktningen bort från den första änden av kroppen 11 vid åstadkommandet av de vätske- och gastäta avtätningarna vid de tre olika lägena för utbuktningarna 53, 54 och spårbotten 36. Utbuktningarna 53,-54 och 55 är belägna _" 458 949 .' _; _ 12 ungefär vid mitten av den yttre hylsans 29 längd för att hjälpa till vid den fysiska fastlåsningen av röret 21 vid kopplingen 13.

Genom det faktum att den inre hylsan 28 och den yttre hylsan 29 är utförda i ett stycke med kroppen 11 uppnås det önskvärda resul- tatet med en mycket lång vätske- och gasläckageväg som utgörs av längden av den inre hylsan 28 plus längden av den yttre hylsan 29.

Längs denna långa vätske- och gasläckageväg finns tre olika ring- _ formiga avtätningar och detta är otvivelaktigt skälet till att kopplingen visat sig framgångsrik för avtätning vid vätske- och gastryck höga nog för att spränga röret och trots höga vibrationer och värmechocker. Vad beträffar den lilla längsgående förflytt- ningen av metallvolymen 51 tror man att den gräver sig in i den yttre ytan av metallröret och åstadkommer att även metallröret rör sig i längdriktningen. Vid en test med avseende på denna längs- gående förflyttning av röret 21, vilket har en ytterdiameter av 9,5 mm, åtdras muttern 12 till att börja med tills kamorganet 41 börjar komma till ingrepp med kamföljarorganet 42. Om en rits- linje åstadkommas i den yttre ytan 34 hos röret vid mutterns första ände 46 och muttern 12 därefter åtdras tills den cylindriska förlängningens 43 ände 44 blir synlig, vilket anger fullt åtdraget tillstånd, och avståndet mellan mutterns ände och ritslinjen upp- mäts, visar det sig att detta avstånd t.ex. kan uppgå till 1,0 mm.

Detta motsvarar ungefär vridning av muttern ett helt varv i det fall gängorna 39 eller 40 föreligger i ett antal av 24 st per 25,4 mm.

En annan rörkoppling 13 ställs i ordning med samma väggtjocklek och i detta fall görs efter det att muttern har blivit âtdragen tillräckligt för att kamorganet 41 just ingriper med kamföljar- organet 42 ett första ritsmärke på rörets yttre yta 34 vidtmutterns första ände 46. Röret 21 dras därefter ut ett kort stycke, t.ex. 0,3 mm. Därefter åtdras muttern ett helt varv så att den är i fullt åtdraget tillstånd med änden 44 av förlängningen 43 synlig vid mutterns första ände 46. Man skulle nu förvänta sig att rits- linjen befinner sig 1,0 + 0,3 mm eller 1,3 mm bort från den första änden 46. Vid undersökning visar det sig emellertid att ritslinjen > f- . . ._ _“rzvtf~rr.lr.~.-.-wmk>~ 458 §Ä9 13 endast befinner sig 1,0 mm bort från den första änden 46, vilket indikerar att röret 21 har rört sig inåt 0,3 mm under åtdragningen till följd av den längsgående förflyttningen av den metall som bildar utbuktningarna 53, 54 och 55.

De odelade inre och yttre hylsorna 28 och 29 ger icke endast en lång läckbana för vätskan och gasen, utan åstadkommer även under âtdragningen av muttern 12 att ingen rotation mellan rören och inner- och ytterhylsorna förekommer. Detta är mycket viktigt i många fall. I det fall ett mjukt aluminiumrör används förvrids detta rör ofta av de kända tredelade rörkopplingarna eftersom friktionen mellan muttern och den separata yttre hylsan visar benägenhet att rotera den yttre hylsan och genom friktionsverkan rotera röret då muttern âtdras. Härigenom kan röret vridas av eller åtminstone försvagas tillräckligt för att det skall vara totalt olämpligt för användning i kyl- eller luftkonditioneringsanordningar. Vid föreliggande uppfinning förekommer endast relativ rotation mellan kamorganet 41 och kamföljarorganet 42 och någon rotation mellan den yttre hylsan 29 och röret 21 eller mellan röret 21 och den inre hylsan 28 förekommer icke. Kopplingen 13 kan användas till- sammans med vilket som helst rör av smidbart material, inklusive plast, rostfritt stål och t.o.m. titan. Så länge som det är smid- bart, kommer det icke att utveckla nâgra sprickor, icke ens hår- fina sprickor som skulle kunna förorsaka läckage.

Claims (3)

'458 949 14 P a t e n t k r a v

1. Rörkoppling med en kropp (11) och ett gängat organ (12), vilka för inbördes hopskruvning uppvisar var sin gänga (39, 40), och med en inre hylsa (28) och en yttre hylsa (29), som är utformade i ett stycke med kroppen (11) och mellan sig bildar ett ringformigt spår (32) för mottagande av ett rör (21) av metall, varvid det gängade organet (12) i monterat läge ligger över den yttre hylsan och har en första ände (46) inre yta, liksom en pá vilken är utformad en ringformig kamyta (41), vars tvärsnittsarea avtar mot det gängade organets första ände (46), medan pà den yttre hylsan är bildad en yttre ringformig kam- följaryta (42), vars diameter avtar mot den fria änden (44) av den yttre hylsan, så att vid àtdragning av det gängade organet pà kroppen kamytan och kamföljarytan samverkar och pressar den yttre hylsan inàt mot utsidan (34) pà röret, klä n n e - t e c k n a d a v att den ringformiga kamföljarytan (42) pà den yttre hylsan (29) är belägen mellan ändarna av denna hylsa och att kamytan (41) och kamföljarytan (42) är så utförda att vid àtdragning av det gängade organet (12) deformeras den yttre hylsan (29) i längdriktningen bort från den fria änden (16) av kroppen (11), medan den yttre hylsan (29), röret (21) och den inre hylsan (28) gemensamt deformeras radiellt inåt över ett ringformigt omrâde, som i längdriktningen ligger vid det stäl- le, där den ringformiga kamföljarytan (42) på den yttre hylsan (29) är belägen.

2. Rörkoppling enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a d a v att den koniska kamytan (41) har större konvinkel än den koniska kamföljarytan (42).

3. Rörkoppling enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d a v att pá den yttre hylsan (29) är vid den första änden (16) av kroppen (11) anordnad en i huvudsak cy- lindrisk förlängning (43), vilken efter åtdragning av det gäng- ade organet (12) pà kroppen är synlig vid den första änden (46) av det gängade organet (12) (fig 4), att en öppning (45) är an- ordnad i det gängade organet (12), vilken i àtdraget tillstånd av det sistnämnda ligger över denli huvudsak cylindriska för- längningen (43) och att öppningen (45) i det gängade orga- 453-9§9 15 net (12) har en mindre konvinkel, så att öppningens storlek minskar i riktning mot den första änden (46) av det gängade or- ganet i syfte att i àtdraget läge av rörkopplingen pressa den i huvudsak cylindriska förlängningen radiellt inåt möt röret (21) för att i huvudsak utesluta inträngandet av fukt i det ringformiga utrymmet mellan röret (21), förlängningen (43) och áet gängade organet (12).