SE458663B - Foerfarande och vaatavskiljare foer tvaettning av foerorenad luft - Google Patents

Description

458 665 _2_ dorna utgående, i strömningsriktning konvergerande eller sluttande styrplåtar för sammanstyrning av från båda sidorna tillrinnande strömmar av spolvätska under samtidig uppblandning med förorenad luft före venturihalsen till bildande av en blandnings- och ljud- dämpningszon eller ljudfälla inom området för venturiinloppet och före venturíhalsen.

Denna tidigare kända våtavskiljare innefattar alltså en enda ven- turianordning, och en i dess inlopp anordnad blandnings- och ljuddämpningsanordning bestående av styrplåtar. Styrplåtarna med sin flacka lutning och obefintliga längdutsträckning i mellan- liggande öppning utgör inte någon venturi och har som huvudsak- lig uppgift att åstadkomma en ljuddämpning. Medelst styrplåtarna erhåller man en tidig instyrning av luft, som tack vare den rela- tivt flacka vinkeln relativt horisontalen bildar mot varandra riktade strömmar, som möts inom eller strax nedanför nämnda styr- plåtsöppning. Därmed bildas ett ljudlås, som låser in en del av ljudet från venturihalsen, venturiutloppet och en studsplatta.

(Se sidan 5, sista stycket).

Mellan styrplåtarna och venturisidorna kan det bildas ljudfällor, som fångar upp en väsentlig del av ljudalstringen. Dessa ljud- fällor bildar emellertid s.k. döda zoner, som ligger helt vid si- dan om den genomströmmande luftens strömningsväg.

Syftet med föreliggande uppfinning är därför att frambringa en våtavskiljare, som nedbringar ljudalstringen, och som trots detta förbättrar avskiljningsförmågan och är lätt att hållas eller göras ren. Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att föra teknikens stånd på detta område i olika andra avseenden vidare, t.ex. genom långtgående återanvändningsmöjligheter och energibesparing.

Nämnda syftemål förverkligas enligt uppfinningen genom att ett förfarande av det inledningsvis beskrivna slaget i huvudsak ge- nomföres så, som anges i den kännetecknande delen av patentkravet l resp. genom att en våtavskiljare i huvudsak är så beskaffad, som anges i det första anordningskravet. Laboratorieprov har visat, 458 663 -3- att under i övrigt samma driftsvillkor en konventionellt utformad våtavskiljare har en ljudnivå på c:a 82 db (A), medan en våtav- skiljare enligt föreliggande uppfinning sänker denna nivå betyd- ligt vilket får betraktas som en väsentlig förbättring, eftersom just marginalsänkningen betyder en oerhörd lättnad för personalen i sprutboxen.

Våtavskiljaren enligt uppfinningen skiljer sig från den tidigare kända genom att den uppvisar två stycken venturianordningar med en mellanliggande dispergeringskammare med stor volym. Vid det första utloppet erhålles en första sönderdelning av den ned- rinnande vattenfilmen, vilket resulterar i en effektiv förav- skiljning genom att vattenflödet blandas droppliknande med och i den passerande luftströmmen. I dispergeringskammaren sker en dis- pergering av vätskedropparna genom att dessa slår emot studsytor eller en styryta eller en bottenyta. Tack vare dispergerings- kammarens storvolymiga utförande uppnås en intensiv uppblandning och homogenisering av spolvätska, luft och föroreningar. Genom att dispergeringskammaren sedan i strömningsríktning utmynnar i ett relativt inloppet huvudsakligen motsatt riktat utlopp, som är utformad som en trång venturi uppnås, att blandningen av nämnda komponenter blir ännu mer fint fördelad och homogen. Det före- kommer inga s.k. döda zoner utan hela dispergeringskammaren är aktiv i nämnda blandning och homogenísering, så att en mycket fördelaktig avskiljning erhålles.

Ofördelaktiga s.k. laminatströmmar, som är inbördes olika till sin sammansättning undvikes med säkerhet genom att luften bringas att undergå en dubbel eller upprepad riktningsändring, i synner- het i väsentligen S- eller Z-form, vid passagen genom våtavskilja- ISH- Vid den tidigare kända anordníngen strömmar den förorenade luften trots styrplåtarna i stort sett laminärt genom våtavskiljaren som föroreningsrika resp. föroreningsarma, väsentligen parallella delströmmar, vilka behandlas var för sig i ett behandlingssteg.

De föroreningsrika delströmmarna erhåller då med nödvändighet en relativt dålig rening p g a allt för små mängder absorbentmaterial, 458 663 -4_ dvs spolvätska. Någon möjlighet att avhjälpa detta i ett andra be- handlingssteg föreligger inte vid den kända anordningen.

Med tidigare känd teknik är det relativt lätt att ta hand om cirka 98% av de uppkommande föroreningarna vid t.ex. en sprutbox. La- boratorieprov har visat att man medelst föreliggande uppfinning är kapabel att ta hand om nästan hela den resterande delen av föroreningarna under samtidigt betryggande ljuddämpning. Det skall påpekas, att även en mycket liten procentuell förbättring av re- ningsverkningsgraden i detta område kan innebära mycket stora minskningar av utsläppen i absoluta tal vid en stor anläggning, t.ex. en sprutmålningsanordning vid en bilfabrik. På senare tid har man alltmer insett de stora faror för hälsa och miljö som utsläppen från exempelvis en karosserímålningsanläggning inne- bär. Genom en anordning enligt föreliggande uppfinning kan dessa utsläpp nedbringas högst väsentligt, vilket innebär en allmän förbättring av miljön och det allmänna välbefinnandet i området för en sådan karosserimålningsanläggning. Uppfinningen innebär således ett avsevärt framsteg och väsentlig teknisk landvinning jämfört med känd teknik.

Ytterligare kännetecken av och fördelar med uppfinningen även vad beträffar förfaringssättet, framgår av följande beskrivning under hänvisning till bifogade ritningar, som föreställer några ej begränsande utföringsexempel.

Fig. l visar en konventionell sprutbox för spraymålning av bilka- rosser och med en konventionell våtavskiljare i genomskärning, fig.2 ett första utloppsutförande enligt uppfinningen med sluttande till- rinningsplan, fig. 3 ett andra utloppsutförande enligt uppfinningen med sidobelägna vattenreservoarer, fig. ü ett tredje utlopputförande enligt uppfinningen för begränsade utrymmen, fig. 5 ett fjärde ut- loppsutförande enligt uppfinningen för ytterst begränsade utrymmen i höjdled, och fig. 6 ett femte utloppsutförande enligt uppfinningen.

I ritningsfígurerna betecknas med samma hänvisningsbeteckningar samma eller liknande delar. 458 663 -5- I fig. l betecknas med l en sprutbox för spraymålning av på en transportör 2 frammatade bilkarosser 3 medelst utrustning 4, var- vid boxens golv är bildat av ett galler 5.

Boxens innertak 6 är företrädesvis perforerat eller försett med filtermatta över hela bredden och kan vara försett med luftmun- stycken 7 alstrande luftridåer 8 med högre hastighet än genom ta- kets perforeringar utträdande delluftströmmar 29, som kan variera mellan vistelsezonen och behandlingsområdet.

Ovanför innertaket 6 kan finnas en inspektionsbrygga 9 och i an- slutning till denna en filtrerings- och/eller fördelaranordning 10 för en inkommande luftström 12, som kan inträda via ett inlopp ll försett med fläkt 13 och eventuellt tempereringsanordning 14. I fig. l betecknas vidare med 15 en föredragen arbetsbelysning.

Nedanför gallret 5 finns en eller flera vattenreservoarer 16, som lämpligen är sidobelägna och har utsträckning under den huvudsakliga ytan av golvet 5. Alternativt till sådana reservoarer kan finnas ej visade, företrädesvis mot centrumet lutande plan, som ständigt bespolas med vatten, vilket i båda fallen matas fram genom tillför- selledningar l7 av en pump 10 från en uppsamlingsbehållare 19 med exempelvis vattenlâs 20. Vattnet kan på i och för sig känt sätt innehålla kemikalier för dödande av färg, så att dess klibbande egenskaper reduceras eller upphävs.

Nedanför nämnda reservoarer eller lutande plan finns ett avskilj- ningsrum 21 med uppgift att ta hand om den genom en venturi 30 ut- trädande färgbemängda luftströmmen 22. 458 663 _5- I fig. 1 visas ett asymmetriskt utförande av venturin 30. Även symmetriska sådana är tidigare kända, Valet mellan dessa utföranden bestämmes av exempelvis utrymmet och lik- nande faktorer. Uppfinningen är tillämplig på båda utförandena trots att endast det asymmetriskautförandet visas. Vid applicering av motsvarande delar på det asymmetriska utförandet ligger det självfallet inom uppfinningens och patentkravens ram att utforma delarna på den ena sidan kortare eller längre, högre eller lägre resp. med varierande lutningsvinklar mm; Ett sådant utloppsutförande är således behäftat med de i be- skrivningsinledningen angivna nackdelarna, d.v.s. relativt hög ljudalstring i kombination med risk för avlagring av färgpar- tiklar framförallt vid inmynningsområdet till venturin 30 och därutöver krävs i detta fall mycket plats för ett i anslutning till venturin anordnat avskiljningsrum, som kan vara svårt eller rentav omöjligt att skapa i efterhand hos befintliga an- läggningar.

Det första utloposutförandet enligt uppfinningen såsom visat i fig. 2 innefattar mot varandra sluttande eller nedåt konverge- rande tillrinningsytor 31 och 32 på ömse sidor om en centrum- linje 51 för t.ex. en snrutbox.-Ytorna slutar på nämnvärt av- stånd från varandra ungefärligen på samma nivå för att övergå i en rundad utloppssida 33 resp. en rak sådan 34, varvid den rundade sidan med toppen ligger på nämnvärt avstånd från nämnda centrumlinje och slutar i brant vinkel bort från denna något snett nedåtriktad. Den raka sidan däremot kan innesluta en -7_ 458 663 vinkel på t.ex. 30 - 40° med nämnda centrumlinje och sluta i omedelbar närhet av denna något nedanför nivån för den fria änden av rundningen 33.

Den raka utloppssidan 34 övergår sedan i en mindre brant snett nedåt riktad styrvta 35 åt samma håll som rundningen 33 leder till, varvid det bildas en utloppshals 38 mellan den nedre de- len av sidan 33 och styrytan 35, vilken hals är relativt vid och med egenskaper, som skall beskrivas längre fram.

Styrytan 35 kan slutta nedåt i en vinkel mot horisontalen på mellan 5° 'och 45°, företrädesvis kring 25°. Denna styryta har betydande längd och kommer längdens funktioner att närmare be- skrivas längre fram.

Utloppshalsen 38 utgör inloppet till en dispergeringskammare 40, som uppåt begränsas av nämnda tillrinningsvta 31 och nedåt av nämnda styryta 35, medan resterande sidor bildas av en ver- tikal studsvägg 39, som nedtill övergår i en sluttande botten- yta 41, som sluttar åt samma håll som tillrinningsytan 31 eller åt motsatt håll som styrytan 35 och innesluter en vinkel med horisontalen på mellan 10 och 45°, företrädesvis runt 20°.

Styrvtan 35 övergår nedtill i en venturisida 43 företrädesvis via en rundning och är denna venturisida 43 något brantare lu- tad, exempelvis under inneslutning en vinkel på 10 - 60° med vertikalen, företrädesvis runt 30°. Sedan är till denna ventu- risida 43 ansluten en venturiinloppsrundning 44, som slutar fritt på avstånd från bottenytan 41 och ungefärligen parallellt relativt denna under inneslutning av en venturiöppning 45, som inom området för bottenytan 41 begränsas av en . '”' fläns 42, som kan vara anordnad i rät vinkel relativt bottenytan 41. Den senare kan fortsätta rakt fram ett stycke för att sedan ut- mynna i eller övergå till en uppsamlingszon 49, varifrån vatten och luft kan bortföras på känt sätt, t.ex. med luftutflöde genom en frånluftkanal 50 såsom antvtt i fig. 5.

Genom en sådan utformning bildas ett första utlonp 46 med 458 665 ' -s- relativt stor minsta genomströmningsarea och ett andra utlopp 47 med betydligt mindre minsta genomströmninnsarea. Funktionen av de båda utlonpen och den mellanbelägna dispergeringskamma- ren skall förklaras i det följande: Tack vare att det första utloppet 46 ej uppvisar några skarpa kanter eller utsprång av något slag i kombination med den rela- tivt vida halsen 38 hàlles ljudalstringen mycket låg och be- tvdligt under värden för jämförbara konventionella anläggningar.

Genom att det andra utloppet 47 är försett med en strypfläns 42 och en relativt liten öppning 45 ökar visserligen ljudalstringen inom detta område, men erhålles här en effektiv avskiljning av färgpartiklar och andra föroreningar, varvid man samtidigt får betona, att det andra utloppet genom sin belägenhet relativt långt borta från boxen 1 med dess vistelsezon för personalen ej skapar några ljudproblem inne i själva boxen, där ljud- alstringen från det andra utloppet icke på något sätt blir märkbar. Ljudet från det andra utloppet dämpas också betydligt genom dispergeringskammaren 40 och en senare närmare beskriven dispergeringsström 48, då inom dessa zoner finns en betydande mängd vattenpartiklar, som effektivt dämpar varje ljudalstring.

Lufthastighetenvid det första utloppet är ökande, men ej maxi- mal, medan maximal hastighet uppnås vid det andra utloppet.

Vid det första utloppet erhålles en första sönderdelning av den nedrinnande vattenfilmen, vilket resulterar i en effektiv föravskiljning genom att vattenflödet blandas droppliknande med och i den passerande luftströmmen. Vid det andra utloppet blir dropparna mindre, närmast dimliknande, och man erhåller en kompletterande högeffektiv avskiljning. I detta sammanhang får man komma ihåg, att cirka 90% av föroreningarna alltid avskiljes, medan ytterligare cirka 8% är lätta att ta hand om.

Den resterande delen däremot, som i absoluta tal kan vara nog så stor, förorsakar emellertid stora problem och laboratorie- försök har visat att föreliggande uppfinning är kapabel att ta hand om nästan hela den resterande delen under samtidig 458 665 -9_ betryggande ljuddämoninn, vilket ger en hög effektiv anläggning med i dagens läge maximala positiva värden i alla avseenden.

I anslutning till det första utloppet alstras en dispergerings- ström 48, som sträcker sig i en svag båge utmed och ovanför styrytan 35 nedtill det andra utloppet. Hastigheten i denna luftström avtar alltmera, vilket medför nämnda bågform, så att den från utloppet vända bågänden befinner sig alldeles i när- heten av det andra utloppet, där i strömmen ingående vatten- droppar slår ned på styrytan och sönderdelas samtidigt resul- terande i ytterligare dispergerind och uppblandning av samtliga komponenter. Således är styrytan fram till det andra utloppet intensivt bespolad med vatten och dispergeringsströmmen 48 ser till att inströmningszonen till det andra utloppet fylls med en intensiv blandning av små vatten-partiklar i kombination med färgpartiklar och föroreningar och luft, varigenom opti- mala förutsättningar erhålles för en effektiv avskiljning vid och i anslutning till det andra utloppet. En ytterligare in- tensifiering av nämnda blandning sker genom att dispergerings- strömmen 48 bildar en höghastighets- och högtryckszon, vari- från delströmmar med mindre vatten- och färgpartiklar lätt rycks bort för att fylla ut hela dispergeringskammaren 40.

En del av i blandningen ingående flytande och fasta medier kommer att rinna av från undersidan på ytan 31 samt ytorna 39 och 41 för att samlas ovanför flänsen 42 och vid den fria kan- ten av flänsen 42 snabbt ryckas bort och finfördelas vid och i anslutning till det andra utloppet till en dimliknande kon- sistens. Härvid uppstår relativt stor ljudalstring, men däm- pas denna betydligt tack vare dispergeringsströmmen 48 och dess beskrivna sönderdelning vid slutet av ytan 35 och vid ingången till det andra utloppet. I detta sammanhang kan nämnas, att det alltid torde vara fördelaktigt, om dispergeringsströmmen träffar slutet på styrytan på grund av den då erhållna minimala infallsvinkeln, som tillåter en sönderdelning av vattendroppar- na, men minskar ljudalstringen i samband härmed, t.ex. jämfört med en infallsvinkel på 90°, vilket skulle medföra en betydande ljudalstring. Det är således önskvärt, att dispergeringsströmmens hummdel ej träffar direkt på bottenytan bl. Sammanfattningsvis kan 458 665 _10- således sägas, att tack vare uppfinningen bildas ett effektivt ljuddämpningslock vid ingången till andra utloppet, varvid egenljudalstringen hålles så låg som möjligt.

En fördel med sådana utloppsutföranden kan också bestå i att det är ytterst lätt att ändra utloppens minsta fria area, fram- förallt genom att flänsen 42 lätt kan bytas ut mot en större eller mindre sådan eller ges en annan lutning eller rentav kan skjutas in olika långt utifrân och kan man givetvis även utan större problem justera de olika delarnas längd och/eller lut- ning. Vid t.ex. ändrad lufthastighet i arbetslokalen kan man lätt anpassa t.ex. det andra utloppet för att bibehålla av- skiljningsegenskaperna alternativt vid oförändrad lufthastig- het anpassa särskilt det andra utloppets minsta area till framtida eller ändrade önskade egenskaper såsom krav på högre avskiljningsgrad.

Den tack vare uppfinningen möjliga successiva uppberedningen och behandlingen av en blandning av vatten, luft och förore- ningar medför ytterligare en ej oväsentlig fördel. Vid första utloppet kan den beskrivna blandningen ofta vara otillräckligt homogen, t.ex. genom att lösningsmedel och/eller färgpartiklâr och/eller andra föroreningar ej inströmmar jämt fördelade innebärande att en homogen avskiljning vid ett första utlopp är försvàrad och ofta omöjlig att genomföra. Men tack vare den successiva behandlingen och framförallt den stigande intensi- teten och effektiviteten uppnås en bättre avskiljningsgrad hos en mera homogen blandnihg. Exempelvis lösningsmedel kan på- verka vattnets ytspänning rätt så omedelbart och det är ju självfallet önskvärt, att man tar hand även om stundom inten- sivt utkommande föroreningar så långtgående som möjligt.

Utförandet enligt fig. 3 liknar utförandet enligt fig. 2, men finns här inga sluttande tillrinningsytor utan i stället vatten- reservoarer 16 vid ingången till det första utloppet.

Utförandet enligt fig. 4 liknar utförandet enligt fig. 3, men avsett för begränsade utrymmen, varvid utloppshalsen 38 med -11- 453 663 fördel kan vara något vidare, så att disnergeringsströmmen 48 ej erhåller en för stor kastlängd.

Slutligen är utförandet enligt fig. 5 avsett för ytterst be- gränsade utrymmen i höjdled, varvid stvrytan 35 med fördel kan vara uppdelad i en övre stvrvtedel 36 med aningen brantare lutning än en anslutande nedre stvrytedel 37 ledande till det andra utloppet, som här är anordnat som en rak fortsättning på styrytan utan omkastning av luftströmmen i S- eller Z-form såsom enligt de tidigare visade och beskrivna utförandena. Även här kommer dropparna från dispergeringsströmmen att studsa i flack vinkel mot den nedre delen av stvrytan, så att sönder- delning erhålles mitt för det andra utloppet och därmed ett ef- fektivt ljuddämpningslock förutom önskvärda finfördelningsegen- skaper och en homogen blandning vid inträde i det andra utlop- pet.

Utloppsutförandet enligt uppfinningen såsom visat i Fig.6 inne- fattar från sidobelägna vattenreservoarer 16 mot varandra slut- tande eller nedåt konvergerande tillrinningsytor 31 och 32 på ömse sidor om en centrumlinje 51 för t.ex. en sprutbox. Ytorna slutar på nämnvärt avstånd från varandra ungefärligen på samma nivå För att t.ex. via rundningar övergå i nedåt vinklade, mindre starkt konvergerande utloppssidor 33 resp. 34, varvid t.ex. den vänstra sidan 33 slutar i brant vinkel bort från denna något snett nedåtriktad. Den andra sidan 3h däremot kan innesluta en vinkel på t.ex. 30 - 40° med nämnda centrumlinje och sluta i omedelbar närhet av denna något nedanför nivån För eller på sam- ma nivå som den fria änden av sidan 33.

Den högra utloppssidan 34 övergår sedan i en mindre brant snett nedåt riktad styryta 35 åt samma håll som den fria änden av si- dan 33 leder till, varvid det bildas en utloppshals 38 mellan den nedre delen av sidan 33 och styrytan 35, vilken hals är relativt vid och med egenskaper, som skall beskrivas längre Fram. Halsen 38 kan med fördel vid styrytan 35 begränsas av en från denna utskjutande Fläns 33'. 458 663 _12- Styrytan 35 kan slutta nedåt i en vinkel motfmrißmüfllen på mellan 5° och 45°, företrädesvis kring 2$°. Denna styryta har betydande längd och kommer längdens funktioner att närmare beskrivas längre fram. Styrytan kan sluta i en något uppåtbockad fri ände 35' mitt ovanför en nedan beskriven resorvoar 10 .

Utloppshalsen 38 utgör inloppet till en dispergeríngskammare 40, som uppåt begränsas av nämnda tillrinningsyta 3l och nedåt resp. åt ena sidan delvis av nämnda styryta 35, medan resterande sidor bildas av en vertikal studsvägq 39, som nedtill övergår i nämnda reservoar l6'.

Mellan samlingsbehâllaren 16' och styrytans 35 undersida kan blandningsströmmen inträda i en efterdispergeringskammare 40', som uppåt begränsas av ytans 32 undersida, framåt eller åt höger av en vägg 39' och nedåt av ett andra utlopp 47, som liknar det första 46 med evt. på olika nivåer belägna sidobelägna vatten- reservoarer 16" och mot varandra strävande, nedåtlutande tillrin- ningsytor 3l', 35'. Hela detta andra utlopp liknar företrädesvis det första och således övergår ytan 35' nedtill i en venturi- sida 43 företrädesvis via en rundning och är denna venturisida 43 något brantare lutad, exempelvis under inneslutning en vin- kel på 10 - 60° med vertikalen, företrädesvis runt 30°. Sedan är till denna venturisida 43 ansluten en venturiinloppsrundning 44, som slutar fritt på avstånd från en bottenyta 41 och unge- färligen parallellt relativt denna under inneslutning av en ven- turiöppning 45, som inom området för bottenytan 41 begränsas av en fläns 42, som kan vara anordnad i rät vinkel relativt bottenytan 4l. Den senare kan fortsätta rakt fram ett stycke för att sedan utmynna i eller övergå till en uppsamlingszon 49, varifrån vatten och luft kan bortföras på känt sätt, luftutflöde genom en frånluftkanal. t.ex. med Genom en sådan utformning bildas ett första utlopp 46 med rela- tivt stor minsta genomströmningsarea och ett andra utlopp 47 med betydligt mindre minsta genomströmningsarea. Funktionen av de båda utloppen och den mellanbelägna dispergeringskammaren skall '”' 458 ess förklaras i det följande.

Tack vare det första utloppets G6 vida hals 38 hålles ljud- alstringen mycket låg och betydligt under värden för jämförbara konventionella anläggningar.

I övrigt stämmer detta utförande till stora delar överens med ti- digare beskrivna resp. visade utföranden bortsett från följande detaljer: Den intensiva dispergeringsbågen i anslutning till det första utloppet befinner sig med sin nedströms belägna ände ej i omedelbar närhet av det andra utloppet utan av änden 35' av styrytan. En del av i blandningen ingående flytande och fasta medier kommer att rinna av från undersidan på ytorna 31, 32 och 35 samt ytorna 39 och 39' för att samlas framför allt i reser- voaren l6', medan den fortsättande blandningsströmmen finförde- las vid och i anslutning till det andra utloppet till en ännu finare dimliknande konsistens. I detta fall är det önskvärt, att dispergeringsströmmens huvuddel ej träffar direkt rescrvo- aren l6'.

Utförandet enligt fig. 6 blir särskilt fördelaktigt, om man har nämnda tvâ venturiavskiljare i serie med skilda vattensystem.

Den andra arbetar med markant kallare vatten än den första.

I den första venturin är tryckfallet lågt, varvid som fördel erhålles låg ljudnivå i själva arbetsutrymmet. Tryckfallet är dock så högt, att luften vid passage av venturin blir nära mättad med vattenånga.

I den andra venturin, som arbetar med högre tryckfall än den Första, sker på grund av att vattnet är kallare än den tillför- da, mättade luften en utkondensering av vatten, vilket avsevärt förhöjer venturins avskiljningsgrad och medger exempelvis kon- centrering av lösningsmedelsångor i frånluften utan att den slut- behandlade frånluften uppvisar ökade föroreningsrestbeståndsde- lar, om man recirkulerar frånluften.

Samtidigt sker en avfuktning av luften vilket är önskvärt om 458 ses '¥“ luften skall återföras till boxen, ex.vis. till robot- och auto- matzoncr. Innan luften återföres, skall den dock filtreras och värmas till den temperatur, vilken den skall ha i boxens arbets- utrymme.

Denna värmning kan ske med en konsensor 52 i en krets 53 till en värmepump 56. Förångaren 54 kan därvid lämpligen få kyla vattnet i det andra venturisteget.

I fig. 6 betecknas med 55 en anordning för t.ex. filtrering av frånluften, som sedan kan avgívas till atmosfären och/eller boxen. Vidare kan i denna anordning ingå en Fläkt, lämplig styr- och kontrollutrustning, eventuellt extra värmnings- och/eller kylutrustning.

Ovan beskrivna och i ritningsfigurerna visade utföringsformer är enbart att betrakta som ej begränsande exempel, som kan modi- fieras och kompletteras på godtyckligt sätt inom ramen för upp- finningstanken och efterföljande patentkrav. I undantagsfall kan strömmen 48 helt eller delvis slå mot ytan 39 och/eller 41. Detta kan ge en fördclaktig dispergcringseffckt och den härav betinga- de ökade ljudalstringen kan vara utan dominerande betydelse vid i övrigt goda ljuddämpningsförhållanden. Vidare kan godtyckliga enskilda kännetecken och känneteckenskombinationer bytas ut mellan de olika utförandena.

I samband med fig. l skall nämnas, att 23 betecknar en anlägg- ningen lämnande luftström,-20 en studsvägg jämförbar med studs- väggen 39, 25 ett utlopp för strömmen 23, 26 en nämnda utlopp innehållande vägg, 27 en bottenyta jämförbar med ytan 41, och 28 en ytterligare bottenyta, som lutar åt motsatt håll relativt ytan 27.

Claims (11)

IS PATENTKRAV 458663

1. l. Förfarande för tvättning av förorenad luft och omhänderta- gande särskilt av fasta och halvflytande beståndsdelar, t ex färgpartíklar, medelst en våtavskiljarä i synnerhet inom om- rådet för och i anslutning till en sprutbox (1), varvid luft och spolvätska samt föroreningar bringas passera ett inlopp (46) och ett utlopp (47) uppvisande en venturi-hals (45) med mindre fri genomströmvningsarea än inloppet (46), k ä n n e - t e c k n a t d ä r a v , a t t nämnda luft och spolvätska samt föroreningar bringas att passera ett inlopp i form av en första venturianordning (46) och i denna underkastas en hastighetsökning och en föravskiljning av nämnda föroreningar och därefter mellan nämnda första venturianordning (46) och utloppet bringas att passera en díspergeringskammare (40, 4Û') med avsevärd volym och i denna underkastas en intensiv bland- ning och homogenisering samt dispergering av i synnerhet spol- vätskedroppar under samtidig riktningsändring av flödet samt slutligen bringas att passera ett utlopp i form av en andra venturianordning (47) med en hastighetsökning till en större hastighet än i den första venturin för en slutlig avskiljning av nämnda föroreningar.

2. Z. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v , a t t den förorenade luften bringas att undergå en dubbel eller upprepad riktningsändring, i synnerhet i väsentligen S- eller Z-form, vid passagen genom våtavskiljaren, och/eller att den förorenade luften i nämnda dispergerings- kammare (40, 40') bringas att ändra riktning medelst företrädes- vis väsentligen vertikala studsytor (39, 39') varvid av luften medtransporterade vätskedroppar bringas att slå mot nämnda studsytor och dispergeras i finare vätske- och/eller dimdroppar.

3. Förfarande enligt något av patentkraven l eller 2, k ä n n e- t e c k n a t d ä r a v, a t t inloppet (46) är anordnat att åstadkomma en dispergeringsström (48) bestående av en bland- ning av vatten, luft och föroreningar, vilken ström är an- ordnad att sträcka sig i en svag båge utmed och ovanför en styr- \E yátâsfléßšflslutande till nämnda inlopp (46) ned mot utloppet (47), i vars närhet strömmen är anordnad att minst delvis slå ned på styrytan (35) i flack vinkel och sönderdelas för åstad- kommande av ytterligare dispergering och uppblandning av samt- liga komponenter med samtidig bildning av ett ljuddämpnings- lock vid ingången till utloppet (47), och/eller att strömmen (48) bringas att slå helt eller delvis mot ytan (39) och/eller en sluttande bottenyta (41) för åstadkommande av dispergerings- effekter inom dessa områden.

4. Förfarande enligt patentkravet 2 eller 3, k ä n n e t e c k- n a t d ä r a v , a t t luften i anslutning till utloppet (47) återföres till sprutboxen eller dylikt (l), på vägen till vilken den företrädesvis filtreras och värmes till avsedd temperatur i nämnda box eller dylikt (l), vilken värmning före- trädesvis åstadkommas medelst en kondensor (52) i en krets (53) till en värmepump (56), där förångaren (54) bringas att kyla vattnet i bevattningssystemet i anslutning till nämnda utlopp (47).

5. förfarande enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e - t e c k n a t d ä r a v , a t t inloppet (46) och utloppet (47) matas med spolvatten från skilda vattenssytem, varvid det till utloppet (47) hörande vattensystemet företrädesvis bibringas en markant kallare vattentemperatur.

6. Våtavskiljare för genomförande av förfarandet enligt patent- kravet 1 för tvättning av förorenad luft och omhändertagande särskilt av fasta och halvflytande beståndsdelar, t ex färg- partiklar, i synnerhet hos sprutboxar (1), innefattande ett in- lopp (46) företrädesvis med i strömningsriktning konvergerande inloppssidor (33, 34), varvid spolvätska är avsedd att tillföras detta inlopp antingen genom bräddavrinning från sidobelägna reservoarer (16) eller via sluttande tillrinningsytor (31, 32), samt ett utlopp (47) uppvisande en venturihals (45) med mindre genomströmningsarea än inloppet, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , a t t inloppet (46) är utformat som en venturian- ordning, och att i anslutning till nämnda inlopp (46) är an- ordnad en dispergeringskammare (40, 40') med stor volym för in- '7 4ss ses tensiv blandning och homogenisering av luft, Föroreningar och spolvätska samt dispergering av i synnerhet spolvätskedroppar, vilken dispergeringskammare i sin tur leder till ett i huvudsak åt motsatt håll relativt inloppet (46) utmynnande utlopp (47), som är utformat som en andra venturianordning med betydligt mindre fri area än den första venturianordningen (46), vilken senare är anordnad att ha enbart hastighetsökande och föravskiljande ver- kan, medan den andra venturianordningen (47) är anordnad att ge den passerande blandningsströmmen ytterligare ökad hastighet och underkasta den en finavskiljning.

7. Våtavskiljare enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , a t t den första venturianordningen (46) är an- sluten till en styryta (352 som företrädesvis är plan eller huvudsakligen plan och bildar en fortsättning av den första venturianordningens ena sida (34) efter vinkling till ett mindre brant förlopp, t ex mellan 5° och 45°, företrädesvis kring 25° relativt horisontalen, varvid styrytan begränsar venturianordnin- gens (46) hals (38) på den nedre sidan, och/eller att den andra venturianordningen (47) är belägen under eller nedanför nämnda styryta (35).

8. Våtavskiljare enligt patentkravet 6 eller 7, k ä n n e t e c k- n a t d ä r a v, a t t dispergeringskammaren (40) uppåt begränsas av en plåt eller dylikt bildande nämnda tillrinningsyta (31) eller bottnen till en av nämnda reservoarer (16) och på den inloppet (46) motstående sidan en vertikal studsvägg (39), och/ eller att nämnda styryta (35) bildar åtminstone en del av dis- pergeringskammarens (40) nedre begränsning alternativt en delare eller omriktare mellan olika díspergeringskammardelar (40, 40') företrädesvis med en uppâtriktad avslutning (35').

9. Våtavskiljare enligt något av patentkraven 6-8, k ä n n e - t e c k n a d d ä r a v , a t t studsväggen (39) nedtill över- går i en sluttande bottenyta (41), som sluttar ned i riktning mot den andra venturianordningen (47) eller åt motsatt håll som styrytan (35), vilken nedtill övergår i en venturisida (43), före- trädesvis via en rundning, vilken venturisida är något brantare lutad, exempelvis under inneslutning av en vinkel på 10 - 60° (2 458 665 med vertíkalen, företrädesvis runt 3Û°, och att denna ven- turisida övergår i en venturiinloppsrundning (44), som slutar fritt på avstånd från bottenytan (41) ungefärligen parallellt relativt denna under inneslutning av en venturihals (45), som inom omrâdet för bottenytan (41) begränsas av en fläns (42), som företrädesvis är anordnad i rät vinkel relativt botten- ytan (41), och som företrädesvis är inställbar och/eller utbytbar.

10. Våtavskiljare enligt något av patentkraven 6-9, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , a t t styrytan (35) resp botten- ytan (41) fortsätter ett stycke bortom ínloppet (46) resp utloppet (47) för att utmynna i eller ansluta till en upp- samlíngszon (l6' resp 49), varifrån luft och/eller vätska med föroreningar är avsedda att bortföras på i och för sig känt sätt på separata vägar.

11. ll. Våtavskiljare enligt något av patentkraven 6-10, k ä n - n e t e c k n a d d ä r a v , a t t utloppet (47) är till- ordnade eventuellt på olika nivåer belägna sídobelägna separata vattenreservoarer (l6"), vilka företrädesvis ingår i ett be- vattningssystem, som är skilt från det första utloppets (46) be- vattningssystem, varvid de båda systemen företrädesvis har egna vattenuppsamlingszoner (l6' resp 49).