SE457733B - Anvaendning av en massa som har underkastats mekanisk behandling foer framstaellning av hartsmaettbart papper - Google Patents

Description

_ 2-_ 457 735 ' e användes för dessa egenskaper, nämligen “mättbarhet" och “genom- tränglighet". som insugits i de störa hâlig förflyttar sig in i porerna hela pappena: Detta skeende kontakt med arket och fortsä till fast form i pressen. fördelning spelar huvudrol heten. heterna eller porerna i papperet med mindre diameter och fördelas i början när hartset först komer i tter till dess att hartset överförts De mindre porernas antal och storleks- len vid bestämning av genomtränglig- Enär båda dessa egenskaper är mycket komplicerade och endast delvis förklarade måste man vid praktisk pappersframställning använda mera lätt bestämbara egenskaper för att styra framställ- ningsförfarandet. Skenbar densitet, eller dess rêciproka värde bulk, användes ofta. Enär densiteten hos papperstillverknings- eller porvolymen.

Ett papper med lågt värde för skenbar densitet (högt värde för bulk) har stor total porvolym, det vill säga många porer med stor diameter, och har följaktligen även högt värde för mättbarheten. Omvänt har ett ark med högt värde för skenbar densitet fler små porer. Detta medför lägre värde för mättbar- het och högre värde för gencmtränglighet. Den skenbara densi- teten hos arket regleras i allmänhet genom ökning eller minsk- ch/eller pressning och kalandrering.

I praktiken har det visat sig vara lämpligt att använda en mäld bestående av en blandning av barrveds- och lövveds- massor. De kortare, tunnare lövvedsfibrerna gör det lättare att framställa papper med den erforderliga likformigheten i arkbildningen. Pâ grund av att lövvedsfibrerna är mindre ger de större antal små porer, vilket förbättrar genomträngligheten.

Tallvedsfibrer är nödvändiga för att ge arket tillräcklig ning av massans malgrad o m) . ' 3 ' 457 733 hållfasthet, så att det kan bearbetas på pappersmaskinen och under hartsimpregneringen. Tallvedsfibrerna är större och styvare och har tendens att ge arket större bulk, vilket förbättrar mätt- barheten. _ Vid framställning av plattor av hartsimpregnerade papper har det visat sig nödvändigt att använda en tillräcklig hartsmängd för tillförsäkring av att alla mellan fibrerna befintliga hål- rum utfyllts med harts, sedan laminatet pressats. Om detta icke uppnås försämras SkiV0rHaS.fysikaliska.egenskaper med avseende på vattenabsorbtion. Enär hartset är dyrare än samma volym pappers- fibrer är det önskvärt att minska mängden använt harts. Det före- drages följaktligen papper med hög genomtränglighet. I dessa till- försäkrar kapilärkrafterna att alla fiberporerna vätes med harts, varigenom de mikroskopiska hâligheterna elimineras.

I den amerikanska patentskriften 3 827 934 beskrives ett för- farande för framställning av lövvedsmassa med hög hållfasthet f och i högt utbyte, vilket innfattar modifiering av den alkaliska uppslutningen och efterföljande mekanisk behandling av massan för åstadkommande av fibriller i fiberytorna lfiberization) utan att fibrerna i nämndvärd grad nedbrytes. Hartsmättbara ark framställ- da av hög utbytes- lövvedsmassan absorberade harts med en hastig- het jämförbar med den, med vilken ett konventionellt ark inne- hållande lövveds- och tallvedsmassa absorberar harts.

I den amerikanska patentskriften 4 060 450 beskrivas högut- bytespapper, som kännetecknas av-en hög utbytes- lövvedskompo- nent av 65% eller mer och till 35% av en mindre utbytes- barr- vedskomponent. I patentskriften specificeras dessutom att papperet innehåller 8-15% lignin, vilket i första hand mäste vara lövveds- lignin, detta för att undvika snabb verktygsförsämring. Det be- skrivna papperetuppvisar icke de önskade egenskaperna av minskad bulk och förkortade hartsgenomtränglighetstider och hartsupptag- ning i jämförelse med konventionella, hartsmättbara ark inne- hållande lägre ligninhalter.

Ett huvudändmâl med förevarande uppfinning är följaktligen framställning av ett för impregnering med harts avsett papper med förbättrad genomtränglighet. Närmare bestämt avses ett papper av angivet slag framställt av olika typer av massa, vilket papper uppvisar minskad bulk, förkortad hartsgenomträngningstid och ökad hartsupptagning vid ett givet värde för avvattningsmotstând enligt Williams. _ 457 733 ' Det har visat sig, att hartsmättbart papper med exceptionell genomtränglighet kan framställas genom användning av genom ett alkaliskt uppslutningsförfarande framställd trämassa, som har underkastats minst en mekanisk behandling, som resulterar i tvin-, ning, snoning, krusning och kollaps av de enskilda cellulosafib- rerna. Hartsmättbart papper som framställts av massa som behand- lats på detta sätt uppvisar också väsentligt mindre splitter och förbättrad smutsdispersion. Papper med adekvat hartsmättbarhet och -genomtränglighet kan framställas med högre dräneringsförmága på viramaskinen, vilket i allmänhet möjliggör snabbare framställ- ning, det vill säga högre maskinhastighet. Alternativt kan denna egenskap möjliggöra framställning av ark med högre kvadratmeter- vikt än vad som annars vore möjligt.

I figur 1 visas grafiskt den enligt uppfinningen avsedda behandlingens inverkan på bulk som fun stånd hos obehandlade massor och masso nivå av 4,0 hk-dagar/ton. ktion av avvattningsmot- r behandlade vid en energi- I figur 2 visas grafiskt den effekt som behandlingen enligt uppfinningen har på bulk som funktion av avvattningsmotstând för ebehandlade massor och massor behandl ade vid en energinivå av 8,0 hk-dagar/ton.

I figur 3 visas grafiskt den effekt som behandlingen enligt uppfinningen har på bulk som funktion av avvattningsmotstånd för obehandlade blandningar av massor som representerar de normala komponenterna i mäld för framställning av hartsmättbart papper och blandningar behandlade vid en energinivå av 6,0 hk-dagar/ton.

I figur 4 visas grafiskt den effekt som behandlingen enligt uppfinningen har på den tid som erfordras för att ett standard- harts skall penetrera 5% av provytan det hela som funktion av bulk för prover av obehandlade massor och massor behandlade vid en energinivâ av 8,0 hk-dagar/ton.

I figur 5 visas grafiskt den effekt som behandligen enligt uppfinningen har på 5% hartsgenomträngningstid som funktion av bulk för obehandlade blandningar av massor med normala mäld- f komponenter för framställning av hartsmättbart papper och bland- ningar behandlade med 6,0 hk-dagar/ton.

I figur 6 visas grafiskt den effekt som tillsats av lövveds- massa behandlad enligt förevarande uppfinning till obehandlad lövvedsmassa har på tiden för hartsets genomträngning. 457 73; De förbättrade och oväntade egenskaperna hos papperet upp- nås enligt föreliggande uppfinning genom behandling av massa innehållande hög halt lövvedsmassa eller barrvedsmassa fram- ställd genom alkalisk uppslutning, exempelvis sulfatkokning, antingen kontinuerlig eller satsvis, vilken massa har under- kastats mekanisk behandling eller behandlingar, som resulterar i tvinning, snoning, krusning och kollaps av fibrerna.

Eftersom uppfinningen ligger i upptäckten att massor behand- lade enligt den beskrivna processen ger väsentligt förbättrad hartsgenomtränglighet är den specifica typen av mekanisk fibrille- ring (difiberation) eller den specifika utrustning som därvid användes icke väsentlig för uppfinningen. Väsentligt är däremot att resultatet av den mekansika fibrilleringen (difiberation) är tvinning, snoning, krusning och lumenkollaps hos cellulosa- fibrerna, så attpapperet erhåller de förbättrade egenskaper som angives i förevarande sammanhang. _ För att uppnå den önskade effekten av den mekaniska behand- lingen av fibrerna bör massan ha relativt hög halt, det vill säga innehålla 20-60% fasta beståndsdelar, när den underkastas den mekaniska behandlingen. Det föredrages att massan har en halt av 30-35%.

Uppfinningen beskrives i närmare detalj i följande exempel.

Exempel 1. Förattdemonstrerabehandlingenenligtuppfinningen behandlades massor av fyra olika typer. Dessa massor represen- terade de normala komponenterna i mäld för framställning av harts- mättbart papper. Massaproverna var (1) barrvedsmassa, (2) lövveds- massa, (3) sågspânsmassa och (4) pappersavfallsmassa (för fram- ställning av hartsmättbart papper avsedd mäld, som erhållits ur en blandning av lövveds- och barrvedsmassa och torkats och där- efter uppslutits på nytt för inblandning i ny massa).

Massaprovernas koncentration låg mellan cirka 7 och cirka 28%.

Följaktligen utspäddes massan först till cirka 5% i en låg energi- pulper. Temperaturen injusterades på cirka 45°C med användning av färsk ånga och prover uttogs för användning som obehandlade kontrollprover.

Därefter pumpades massaprovuppslamningen till en skruvpress - för första stegets behandling, där koncentrationen ökades från 30-35%. En liten grad av tvinning och krusning erhölls. Den i Exemplen använda speciella skruvpressen var en "Sudor 100' . men det finns andra godtagbara medel för ökning av koncentrationen.

- Prov uttogs för utvärdering efter skruvpressningen. 457 733 ' 6 ' ' behandlingssteg tvinnas, sammanpressas, krusas, knådas och skjuvas massan mellan i varan- dra ingripande skruvar, vatten med 25°C. Avvattningsbetingelserna framgår av tabell 1.

Exempel 2. En serie ark av handgjort standardpapper fram- ställdes för bestämning av den effekt, som behandlingen enligt uppfinningen har på de normala hållfasthetsegenskaperna hos massan. Dessutom framställdes ett stort antal handgjorda ark 25x30 cm (10x12 inch) för utvärdering i stort Williams Pene- avvattningsmotstånd. Massan maldes därefter till ett avvattnings- motstånd av 20, 30 och 70 sekunder. Standardark av handgjort papper framställdes vid samtliga avvattningsmotstånd. Femton av de tunga arken (200 gram/kvadratmeter) 25x30 centimeter fram- ställdes vid både 20 och 30 sekunder Williams avvattningsmot- stånd i en arkform enligt Williams. De tunga arken pressades avvattningsmotstånd) för de handgjor ställda i tabell 2.

Helt allmånntmedförbehandlin ning av bulk 457 733 umumuumflmwu mxuu « _mæ. mm, Awwwv P.æ m.>m m.w Amwv æoF ~.m _ St t: .SS m5 . män m5 âïaš Nä -muwwwmw _mm. «mP Apßv o.« >.Nm m.w Aflwv wc? ~.m umwcmam w 4 4 ^Nm«. m~> æ.~m o.h Amw. mwv m.m « « Aoowv ß.m æ-m o.> Amw. m- m.m « « .www m.m æ.~m o~> Amw. m«~ m.m nwmmmmw m Amæ.. . mm- kw Aoß. mmp Ao-. m_m m.~m w.ß _w«. mvf w.« _æm. mm- _~ß. «.« m.~m æ.ß .wwv m«F w.« um>>mq N « « A-mP. w.æ w.nm m.m .nv_ mop m.« « « _wo_. «.w ~.æ~ m.m .nwv mo« m.« « « .o~. °Å« ~.w~ m.m Amv. me- m.« øw>»umm « uo mo aoïszx aoïummmwfxs w .noï mm uo .mo w :BÉ mmmmz xwwunm nøumnmmëwu, »xmwwmcH uwwmfiwmwømoa .mHMH. umuucmucoz , au mn _ ummmofiuø. uwumummmcflfiunmsmn manad :mn mumumm mmwmä øøfiønmswao DZ>4 H .HQHÉB _ 3 _ 457 733 bulk avvattningsmotståndet lägre för behandlade massor. Denna effekt framgår klart av diagrammen i figurerna 1, 2, och 3.

Exempel 3. Alla värden för genomträngning bestämdes på de handgjorda pappersarken 25x30 centimeter med kvadratmeter- vikt 200-220 gram/m2. Det för denna bestämning använda instru- mentet var Williams Penetrescop, i vilket tiden i sekunder be- stämdes för ett standardharts att tränga igenom 5 och 95% av provets yta. Instrumentet mäter en kombination av mättbarhet och genomtränglighet, enär ett överskott på harts föreligger under provet. Ju kortare pentretrascoptiden är dessto lättare absorberar arket harts. Dessutom bestämdes hartsupptagningen genom att ett prov vid 5% genomskinlighet frystes i flytande kväve och jämfördes med ett openetrerat ark. Det vid denna be- dömning använda hartset var ett fenol-formäükhwüfiuts med 71,4% fasta beståndsdelar. Det var outspätt och hade en viscositet av 180-205 cP vid 23°C. Data vid 25 sekunder avvattningsmotstând (Williams) är sammanställda i tabell 3.

Av tabell III och figurerna 4 genomträngningstiden i hög grad minskas genom~behandlingen i samtliga prover med undantag av de av barrvedsmassa framställ- da proverna. Dessa sistnämnda uppvisar en liten min hartsgenomträngningstiden, ehuru ick erhålles med de andra massorna. och 5 framgår det, att harts- skning av e av den storleksgrad, som En annan fördel med det enligt uppfinningen framställda papp- ret är minskningen av splitter och dispergerad smuts. I proverna av lövvedsmassa, sâgspánsmassa och pappersavfallsmassa förelåg inga splitter efter behandlingen, icke ens vid behandling med låg ineffekt och de resulterande handgjorda arken hade extremt rent utseende. Barrvedsmassan var uppenbarligen svårare att bearbeta och ehuru en väsentlig minskning av splitter var uppenbar vid låg ineffekt erfordrades högsta grad av ineffekt (8,0 hk-dagar/ton massa) för_att avlägsna huvudmängden av splitter.

Det enligt förevarande uppfinning framställda förbättrade pappret kan framställas av massa vald ur en grupp bestående av barrvedsmassa, sågspånsmassa, lövvedsmassa och pâppersavfallsmas- sa, avsedd för framställning av hartsmättbart papper liksom även blandningar innehållande sådan pappersavfallsmassa. Papperet t med de beskrivna fiberagenskaper- na uppvisar minskad bulk och följaktligen högre densitet, för- kortad hartsgenomträngningstid och förminskad hartsupptagning vid ett givet avvattníngsmotstånd enligt Williams liksom även minskat splitter och förbättrad smutsdispersion. _9.. '41 457 733 TABELL II ” INVERKAN PÅ EGENSKAPERNA HOS HANDGJORDA PAPPERSARK VID AV- VATTNINGSMOTSTÅND 25 SEKUNDER (WILLIAMS) , KVADRATMETERVIKT rf., 60 s/mz Massa prov Mammgs- niv- spräng- vflafiags- Bulk nragnåll- æöj- nrottstyrka (hk-aaøar/ tid, Styrka styrka tal anB/g fastnat amg ft-Jb/m2 ton massa) nünut 100 m. % Bæzwedsmæsa = Ckehandlad 21,4 173 55 737 1,89 76 2,9 48 1:a steget 23,5 165 56 583 1,83 78 2,8 44 2:a steget (4) 21,1 176 54 564 1,84 77 3,1 49 (6) 18,0 199 44 337 1,85 64 3,0 41 _ (8) 21,8 193 56 711 1,77 76 3,5 57 Iöwmñsmmsa Obehandlad 6,9 102 24 12 1,84 46 2,3 24 1:a Steget 10,8 97 26 14 1,73 44 3,0 33 2:a steget (4) 7,0 96 23 14 1,63 39 3,6 38 (6) 3,2 105 26 19 1,59 44 3,2 31 _ (8) 8,5 87 18 7 1,67 34 3,4 34 Sâgggånsmassa Obehandlad 9,0 73 15 7 1,77 31 2,0 16 1:a steget 10,3 74 17 8 1,69 34 2,6 23 2:a Steget (4) 5,5 87 19 10 1,62 37 2,7 28 (6) 5,7 77 17 7 1,68 31 2,6 21 (8) 6,2 74 16 8 1,64 32 2,9 26 Hqpenævfiflls- nassa* Obehandlad 2,0 121 28 16 1,76 50 2,7 29 1:a steget 4,3 97 26 14 1,73 46 2,9 30 2=a stages (4) 2,2 114 29 27 1,61 46 3,3 37 (6) 3,0 108 22 13 1,65 40 3,2 34 (8) 4,1 93 20 8 1,69 '35 3,4 30 Blananmggff* ' Clxflunuälad 5,0 115 28 19 1,79 49 2,4 23 2:a steget (6) 3,8 110 26 25 1,69 47 3,0 36 * Data för pappersavfallsmassa med avvattningsmotstånd 50 sekunder (Williams).

** Blandningarna var: 60-65% lövvedsmassa 8-12% barrvedsmassa 8-12% sågspånsmassa 10-20% pappersavfallsmassa 'IA _ 10 _ 457 753 ' ' TABELL III INVERKAN PA BULK OCH HARTSGENOMTRÄNGNING VID AWATTNINGS- uoTsTANn 25 SEKUNDER (WILLIAMS) Fön 'rumcA ARK (212 g/mz) Williams pmetrescop Eïltsühm Vid avvattnings- 5% 95% nnufiånd gaxnmfiågh garnmfiüg- Hmisqgw 25 sännñhx ningstfld ningstfld, tagning, Fhssa- Energi Rhlnfiunr- âäšk sekunder sekuder % EEUV hkflàmfinj tid, /g mhufier Bannæfismßsa Ctehandlad 21,4 2,07 16,0 52,0 57,7 1:a steget 23,5 2,01 12,2 43,8 - 2:a steget 4,0 21,1 1,78 17,1 79,8 - 611 __ 8,6 21,8 1,72 13 8 60,9 38,8 Lövwakmassa Obehanlad 6,9 1,94 20,5 48,4 62,5 ~ 1:a steget 10,8 1,86 16,1 36,2 - 2:a steget 4,1 7,0 1,70 9,4 21,7 - 6,3 3,2 11,70 4,2 11,5 - 8,4 8,5 1,68 4,6 15,3 - 46,0 Obehandlad 9,0 1,86 10,9 38,6 49,5 1:a stegt 10,3 1,85 11,2 41,1 - 2:a stegt 3,6 5,5 1,69 7,1 24,1 - 5,7 5,7 1,77 4,4 20,1 - 7,5 6,2 1,71 4,9 14,5 44,8 Papemænáälls- mææa* - Obehandlad 2,0 1,94 16,8 40,5 57,5 1:a steet 4,3 1,83 12,3 33,1 - 2:a steget 4,0 2,2 1,62 19,0 32,1 - 5:8 310 619 __ 8,1 4,1 1,68 9,0 16,5 52,0 Bhflf ninggš I* 6,6 1,94 15,8 35,7 59,2 Bhæflf ninggg II** 6,0 4,0 1,71 8,8 21,5 53,0 * Data för pappersavfallsmassa med avvattningsmotstånd 50 sekunder (Williams) ** Blandningarna var: 60-65% lövvedsmassa 8-12% barrvedsmassa 8-12% sâgspånsmassa 10-20% pappersavfallsmassa - *à -11- l- 45J 735 Exempel 4. För att bestämma hur många fibrer behandlade en- ligt förevarande uppfinningsomnåste föreligga för att ge väsent- lig förbättring av mättningsegenskaperna hos mäld för framställ- ning av papper av här ifrâgavarande slag, framställdes en serie blandningar av obehandlade och behandlade lövvedsmassor. Av bland- ningar innehållande 0, 5, 10, 20, 40, 80 respektive 100 % be- handlad massa_framställdes ark för hand. Hartsgenomträngnings- tiden bestämdes med användning av Williams Penetrescop och fenol- harts med 59% fasta beståndsdelar. De erhållna resultaten är sammanställda i tabell 4 och figur 6.

TABELL IV HARTSGENOMTRÄNGNINGSTIDER BESTÄMDA MED WILLIAMS PENETRESCOP 5% hartspenetraticns- 95% hartsgencnmrängnings- tfld tfid prov sekunder 95% säker- sekuder '95% säker- hebäpänser heuxfiänser íooæ obehandlad s,7¿o',9 7,s-9,8 20.65,1 19,1-'22,1 95%0bdumdLïU 5% Behanfllad 7,4j¶,1 6,0-8,8 18,Q12,G 15,1-21,7 90% Obéhmiflaå/ 10% Behandlad 7,Q:0,4 7,0-7,9 16,§:fl,0 15,3-17,7 80% Obäïflfflad/ 20% Behandlad 6,QIO,7 6,0-7,8 15,Q:1,3 14,2-17,4 60%ObäEmdkfi/ 40% Behandlaå 6,§:¶,3 4,8-8,0 16,3:],7 - 14,3-18,5 20% obehanalad/ ' 80% Behandlad 4,0:fl,4 2,3-5,8 11,0:ß,9 6,0-16,0 100% mamma 2,1_+_o,s 1,a-2,4 5.011,1 3,s-s,3 Hartsgenomträngningstiderna som framgår av tabell 4 och av diagrammet 1 figur 6 visar att det föreligger ett linjärt för- hållande mellan mängden behandlad massa och hartsgenomträngnings- tiden. Statistiskt är mängden behandlad fibermassa,'som erfordras för att ge en signifikant skillnad beträffande hartsgenomsträng- ningstid, cirka 10%. i Exempel S. För att bestämma dels huruvida lägre ineffekt (än cirka 4 hk-dagar/ton) skulle ge de signifikanta förändringar i massan och dels de i det slutliga pqggget i de föregående exemplen fastställda egenskaperna genomfördes ett försök med ningsbetingelserna. ' TABELL V DRIFTSDATA fiFörsäkxumuer - 1 2 3 4 5 Inmatningshastighet, granvhünntfi 375 375 375 375 375 Knncentraticn efter första be- 30,0 29,7 29,9 28,9 28,8 hærünmæn,% Kbncentratio efter andra be- 27,5 28,3 30,2 28,9 29,7 handlingen, % Iheffekt under andra behadr 0,4 1,2 4,1 0,2 1,8 lhmæn,hbdm;mf&m *Ebünakntnedunmfiär83irnflmm.

Massan samplades efter den första behandlingen och ett prov erhölls därefter efter den andra behandlin prov till det första behandlingsste detta ansågs vara obehandlad massa.

Beater) genomfördes på alla elva pro den första behandlingen, och 5 efte med användning av satser om vardera 360 gram torrtänkt massa.

Alla arken framställdes som nominellt 3,0 gram/ark med en kvardrat- metervikt av 150 g/m2 (92,2 lb/3000 ftz 0.D), ett filtrerpapper placerades mellan arket och den polerade plattan före pressningen och lufttorkningen i spännringar. Utvärderingen av arken inne- fattade slitlângd och hållfasthet.-Arken provades också beträffande 5% hartsgenomträngningstid med användning av fenol-formaldehyd- harts. I tabell 6 är resultaten vid olika densitetsnivåer samman- ställda. gen. Flera inmatnings- get togs under fërsöket och Utvärdering i kvarn (Valley verna (1 obehandlad, 5 efter r den andra behandlingen) ' -13 - D ' 457 733 TABELL VI MASSA- OCH PAPPERSEGENSKAPER, GRAFISK INTERPOLERING MELLAN OLIKA BÜLKVÄRDEN Wülfims 5%hafis- Malnings- avvattnings- Slit- genunträng- Blk tfld, nntstând av längd, Iöjning, ningstfld, Pm,- anli/g mn. sek. wo min. e sek Rrntrollprov 2,05 6,1 19,8 41,5 2,5 17,6 (obehandlad) 2,00 8,0 21,8 44,0 2,5 19,6 1,95 9,9 25,9 46,0 2,6 21,5 1,90 12,0 30,6 48,5 2,6 23,4 1:a behand- 2,05 4,8 16,3 39,9 3,0 16,2 lingen 2,00 6,1 18,9 43,0 3,1 18,1 1,95 7,9 22,0 46,5 3,3 20,6 1,90 10,0 26,5 49,9 3,5 24,0 2:a behand- 2,05 4,3 14,9 37,5 2,5 15,0 lingen 2,00 6,1 17,4 41,0 2,7 16,7 (2,0 hkfdagarl 1,95 7,9 20,5 44,4 3,0 18,9 ton) 1,90 9,6 26,5 48,0 3,2 21,6 2:a behand- 2,05 4,3 14,9 37,5 2,5 15,0 lingen 2,00 6,1 17,4 41,0 2,7 16,7 (0,4 hkfdagar/ 1,95 7,9 20,5 44,4 3,0 18,9 ton) 1,90 9,6 26,5 48,0 3,2 21,6 , 2: behandf 2,05 1,3 11,5 29,0_ 2,3 _ 9,8 lingen 2,00 3,5 14,0 31,6 2,5 11,2 (1,2 hk-dagar/ 1,95 5,8 17,3 35,8 2,9 13,0 Fun) 1,90 8,0 21,4 41,2 3,3 15,2 2:a behanf 2,05 1,0 11,5 29,0 2,2 11,0 lingen 2,00 3,2 14,0 21,6 2,3 13,4 (1,8 hk-dagar/ 1,95 5,7 17,3 35,8 2,6 16,0 ton) 1,90 8,0 _21,4 41,2 2,8 18,4 2:a mfl- 1|o 2y9 716 lingen 2,00 3,2 14,0 31,6 3,0 10,0 (4,1 hk-dagar/ 1,95 5,3 17,3 35,8 3,2 11,8 ten) 1,90 7,5 21,4 41,2 3,5 14,0 Massorna som underkastats det första och det andra steget av behandlingen enligt uppfinningen behöver väsentligt mindre malningstid i kvarnen (Valley Beater) för uppnående av en viss densitet. Det är också uppbart att det första stegets behandling ' enligt uppfinningen minskar malningstiden till en given bulk.

Den mest markanta effekten av de olika behandlingsnivåerna fram- går av 5% hartsgenomträngningstiden. Det föreligger en drastisk minskning av hartsgenomträngningstiderna för ark underkastade behandling med 1,2-4,1 hk-dagar/ton i jämförelse med de obe- handlade arken. Dessa resultat visar en avgjord korrelation mellan ineffekten och hartsgenomträndningstiden. Under det att -457 733 _ _ man sålunda kan uppnå en minskning av hartsgenømträngningstiden i det andra steget av behandlingen enligt uppfinningen vid in- effekter mellan 0,2 och 8,0 hk-dagar/ton ligger det föredragna intervallet mellan 1,2 och 4,1 hk-dagar/ton.

Ehuru uppfinningen ovan beskrivits och belysts under hän- visning till olika specifika material, förfaranden och utförings- exempel, är den givet vis icke begränsad till dessa speciella material, kombinationer av material och förfaranden utvalda för detta ändamål utan kan av fackmannen varieras och modifieras inom ramen för följade krav.

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 IK' 457 733 PATENTKRAV

1. Användning av genom ett alkaliskt uppslutningsför- farande framställd trämassa, som har underkastats minst en mekanisk.behandling, som resulterar i tvinning, sno- ning, krusning och kollaps av de enskilda cellulosa- fibrerna, för framställning av hartsmättbart papper användbart för dekorativa laminat.

2. Användning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att trämassan utgöres av lövvedsmassa, barrved- massa eller en blandning därav.

3. Användning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att trämassan är barrvedsmassa, som utgöres av tallvedsmassa, sägspånsmassa eller blandningar därav.

4. Användning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att trämassan utgöres av pappersavfallsmassal

5. Användning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att trämassan utgöres av 60-65% lövvedsmassa, 8-12% barrvedsmassa, 8-12% sâgspånsmassa och 10-20% pappersavfallsmassa.

6. Användning enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a d därav, att trämassan har under- kastats en första mekanisk behandling för stegring av trämassekoncentrationen från ett lägre till ett högre värde, varpå trämassan med högre koncentration har underkastats en andra mekanisk behandling, som ger upp- hov till tvinning, snoning, krusning och kollaps av fibrerna.

7. Användning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att koncentrationen hos massan med lägre koncentra- tion har höjts till ett värde av 20-60%, företrädesvis 30-35% genom den första mekaniska behandlingen. 457 733 l f” '

8. Användning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att trämassan med högre koncentration har under-' kastats den andra mekaniska behandlingen vid en ineffekt av mellan 0,2 och 8,0 hk-dagar/ton, företrädesvis mellan 1,2 och 4,1 hk-dagar/ton. '