SE457729B - Saett och anordning foer torrformning av en fiberbana - Google Patents

Description

s son g/m2 457-729 _ 2 - Anordningarna enligt de ovan nämnda svenska patenten har visat sig mycket effektiva och ger mycket goda resultat med avseende på den bildade,banans jämnhet och kvalitet i övrigt. Vid fram- ställning av mycket tunna materialbanor med en ytvikt av under och särskilt under 400 g/m2, har ovan nämnda anordnin- gar vísàt sig ge mindre goda resultat. Man erhåller en ojämn tjocklek vid låga ytvikter.

Vidare uppstår tjocka partier, vil- ket antas bero på, att fibertussar bildas vid transporten fram till munstycket och i själva fördelningskammaren. Vidare kan fi- berbeläggningar på fördelningskammarens väggar lossna och falla ned på den bildade materialbanan.

Vid tjockare materialbanor av- slutar man med en fräsoperation.

DE-B l B02 161 beskriver en anordning för framställning av en materialbana, vilken innefattar en dispergeringsanordning för särskiljning av till anordningen inmatat fibermaterial. Denna dispergeringsanordning består av ett väsentli slutet kretslopp, avsnitt gen njurformigt, bestående av ett svagt konvext dispergerings- , ett kraftigare konvext omorienteringsavsnitt, som di- rekt övergår i ett anslutande konkavt klasseringsavsnitt. Det konkava klasseringsavsnittet övergår i ett kraftigare krökt konvext avsnitt, som leder tillbaka till dispergeringsavsnittet.

Det konkava avsnittets yttervägg uppvisar en konvex innervägg.

Denna konvexa innervägg uppvisar nära sin ände ett acceptutlopp för dispergerade fibrer, som formas till en materíalbana på en genomsläppig bana. Acceptutloppet bildar en vinkel av över 90° med den invândiga konvexa ytan.

Avskiljningen av dispergerade fibrer sker på följande sätt. Sus- pensionen anländer i en krökt bana i riktning mot den invändíga konvexa ytan, där en riktningsändring sker i motsatt kröknings- riktníng. I klasseringsavsnittet kastas överpartiklar ut från den invändiga konvexa ytan med större hastighet än färdigdis- pergerade fibrer mot den motstående väggen och fortsätter längs denna mot det konvexa avsnittet. Fina fibrer i en bana nära den invändiga konvexa ytan avsugs genom acceptutloppet. produkten och rejektprodukten kommer således att lämna k ríngsavsnittet i skilda riktningar med ungefär 9U° de vinkel.

Accept- lasse- mellanliggan- 457 729 -3- Denna anordning har flera nackdelar. Det finns inget rejektutlopp för bortförsel av ofullständigt sönderdelade fiberklumpar och dessa kan därmed bygga upp en cirkulerande last i slingan. Detta stör processen och leder vid stor cirkulerande last till, att rejektpartiklar bortförs genom acceptutloppet. Gods passerar en kraftig böj före klasseringsavsnittet, vilket medför, att grova partiklar matas in längs med den invändiga konvexa ytan.

Samtidigt följer en stor del av de fina fibrerna, dvs accept- produkten, en bana koncentriskt på avstånd från den invändiga konvexa ytan och tenderar att stanna där. På så sätt uppstår även en stor cirkulerande last av acceptmaterial. Anordningen uppvisar ett munstycke för luftinblåsning på utsidan före den invändiga konvexa ytan. Denna luftinblåsning medför bl a en undanträngning inåt av fina partiklar och fibrer, dvs accept- material. Denna luftinblåsning motverkar således klasserings- processen. Avsugningen av acceptmaterial ned genom den invän- diga konvexa ytan erbjuder vidare ett mycket ogynnsamt separa- tiunsfaii med start effektbehuv och kraftig turbulens i utsug- ningsområdet. , " SU-A l llD 845 visar en komplicerad apparat, som bl a innefattar ett krökt avskiljningsutrymme. Omedelbart i början av avskilj- _ningsutrymmets konkava yttervägg är anordnat ett rejektutlopp.

En väsentlig uppgift för=denna apparat är att genom centrifugal- kraften kasta ut fibrer mot den yttre väggen, medan resterande plats tas upp av väsentligen fiberfri luft. Üverskottsluft av- skiljs därvid och bortleds genom utloppet.

Denna apparat har en annan funktion än föreliggande uppfinning, eftersom den även verkar som avskiljare för överskottsluft. Ge- nom rejektutloppets placering i början av avskiljningsutrymmet är det inte ens möjligt att avskilja en grov rejektpartikel, som införs i avskiljningsutrymmet nära den inre konvexa ytan, även om en sådan partikel skulle fortsätta framåt i rät linje. Denna apparat ger därför ingen ledning, som skulle kunna leda fram till föreliggande uppfinning» 457 729 _4- Vid apparaten enligt SU-A l 110 845 uppvisar inloppsledningen respektive flödet en vinkel mot avskiljningsutrymmets konvexa inre vägg. P g a denna vinkel i stället för en mjuk övergång förefinns här inga förutsättningar för den s k Coanda-effekten, varigenom det inkommande flödet kommer att följa längs med den konvexa ytan. Flödet kommer istället att "släppa" den konvexa ytan och kastas ut mot den konkava ytan.

Syftet med föreliggande uppfinning är därför att anvisa ett sätt för framställning av en materialbana, medelst vilket man kan framställa en materialbana med låg ytvikt och samtidigt hög ban- hastighet och jämn materialfördelning respektive materialtjocklek över banans bredd, utan att det bildas nâgra tjockare material- ansamlingar samt att allmänt förbättra tekniken för framställning av materialbanor genom avsättning av i gaser suspenderat material.

Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att åstadkomma en an- ordning för genomförande av nämnda sätt.

För att uppnå nämnda syfte kännetecknas sättet enligt uppfinnin- gen framför allt av de särdrag, som anges i den kännetecknande delen på patentkravet 1. En anordning för genomförande av sättet kännetecknas framför alu av de särdrag, som anges 'inat- första anordningskravet.

Genom att suspensionen tillförs avskiljningsanordningen tangen- tiellt mot den konvexa ytan förhindras, att den inkommande sus- pensionen segregeras, så att rejektpartiklar huvudsakligen inma- tas på den närmast acceptutloppet belä gna sidan på avskiljnings- anordningens klasseringsavsnitt , eller att både rejekt- och acceptpartiklar kastas bort från den konvexa ytan. kända apparaterna uppvisar i detta område en omkast ningsríktníng (DE-B l B02 161) respektive en skarpt markerad rikt- ningsändring vid inloppsledningens anslutning till den inre kon- _ vexa ytan (SU-A 1 110 845).

De tidigare ning av krök- Genom att anordna ett tagnentiellt acce ptutlópp och radiellt på avstånd utanför den konvexa ytan beläget rejektutlopp åstadkoms, 457 729 -5- att acceptprodukten och rejektprodukten lämnar separationszonen utan störande riktningsändringar eller turbulens.

Enligt ett i patentkravet 3 angivet särdrag tillförs åtminstone väsentligen fiberfri returluft och/eller friskluft väsentligen tangentiellt mot den konvexa ytan genom ett inlopp beläget ra= diellt utanför övergångsdelens öppning för tillförsel av fiber- suspension. Denna väsentligen fiberfria luft rör sig i en yttre bana mot rejektutloppet. Därigenom uppnås att väsentligen endast rejektpartiklar, som p g a sin massa och tröghetskrafter kastats ut i den yttre banan, bortförs genom rejektutloppet. De i den inkommande suspensionen ingående fina fibrerna av önskad stor- lek kommer däremot praktiskt taget samtliga att bortföras genom aeceptutloppet. Felkornen, dvs fibrer och partiklar, som hamnat i fel produkt , består väsentligen av partiklar nära avskiljnings- gränsen, vilken är en indikation på ett gott separationsresultat och en god klasseringsverkningsgrad.

Genom att rejektutloppet åtminstone inledningsvis är riktat tangen- tiellt i Förhållande till den konvexa ytan uppnås ytterligare sta- biliserade strömningsförhållanden vid avskiljningsanordningens utloppsände.

Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande med hjälp av ett icke begränsande utföringsexempel och med hänvisning till bi- fogade ritning. I ritningen visar: Fig. 1 en anläggning för framställning av en materialbana in- nefattande en anordning enligt uppfinningen, Fig. 2 en frontvy av en-i fig. l ingående maskin för framställ- ning av en materialbana med en anordning enligt uppfin- ningen sedd från utloppssidan, 7 UI Fig. maskinen i fig. 2 sedd uppifrån, Fig. 4 en detalj av maskinen i fig. 3 inklusive anordningen 457 729 10 15 20 25 30 35 6 enligt uppfinningen visad i delvis skuren sidovy,' Fig. 5 en planvy av en i maskinen i fig. 2 ingående suglåda, Fíg. en tvärsektion av suglådan i fig. 5, Fig. en alternativ utföringsform av en avskiljningaanord- ning enligt uppfinningen, Fig. 8 en alternativ utföringsform av en avskiljningaanord- ning och Fig. 9 ett i anordningen enligt fig. B ingående galler.

Fig. l visar en användning för framställning av en materialbana innefattande en icke närmare beskriven beredníngsstation 10 för framställning eller utmatning av fibrer, en transportledning 12 för fibersuspension i gasmedium, en fläkt 14 för att ombesörja transporten, en symboliskt visad föravskiljare 16 för grova par- tiklar, en fördelnings- och pâmatningsanordníng l8_och en mas- kin 20 för framställning av en materialbana. Fördelnings- och pâmatningsanordníngen 18 innefattar en avskiljningsanordning 22, som omedelbart före påmatningen avskiljer tussar och grova par- I tiklar. Maskinen 20, av vilken endast de i processen deltagande delarna visas, består av en ändlös, luftgenomslëpplig, löpande bana eller vira 24, tvâ ändrullar 26, minst en undre rulle 28, viran uppbärande, tvärgående gallerstänger eller en perforerad plåt 30 (fig. 4) och en suglåda 32. Viran rör sig i riktning av pilen 34. En på maskinen 20 framställd materialbana 36 överföras för vidare behandling på andra icke visade maskiner. Maskinen 20 kan vara försedd med mer än en fördelnings- och.påmatningsanord- ning 1s ned tillhörande sugiäda 32. På så sätt åscauk en tjockare materialbana eller en materialbana innehâ ka materialskikt. ommes llande oli- Fördelnings- och påmatningsanordningen 18 innefattar en zigzag- formad övergångsdel 38 med en i den ändlösa banans tvärled gående, långsträckt utloppsöppning 40. Uvergångsdelen är uppdelad i ett antal zígzag-sektioner a-g, varvid de sektionerna sammanbindande böjarna är väsentligen parallella med utloppsöppningen 40. Sek- tionerna tilltar i bredd från inloppsänden till utloppsöppníngen och avtar samtidigt i tjocklek, så att den totala genomström- ningsaren avtar mot utloppsöppningen. åstadkommer en hastighetsökning för fi ge genom övergângsdelen.

Denna avtagande area bersuspensionen vid passa- Sektionen b uppvisar ett antal inlopp 42 10 15 20 25 30 35 457 729 7 för utspädningsluft, vilka är försedda med symboliskt visade in- loppsspjäll 44 och är anslutna till en gemensam luftledning 46.

Genom luftinloppen tillföras utspädningsluft för fibersuspensio- nen. Genom inställning av inloppsspjällen 44 kan man kompensera för eventuella ojämnheter i fiberfördelning hos den inkommande fibersuspensionen. Sådana ojämnheter kan orsakas av transport- ledningens 12 geometri och är bestående i tiden.

Den ovannämnda avskiljningsanordningen 22 för grova partiklar är anordnad i anslutning till utloppsöppningen 40. Den uppvisar ett acceptutlopp 48 för fibrer S0 till en fördelningskammare 52 ovanför viran 24 och dess suglåda 32, samt ett rejektutlopp 54 för grövre partiklar och fiberagglomerat 56, 57 anslutet till en samlingslåda 58. Avskiljningsanordningen innefattar en krökt konvex yta 60, som kan vara ytan på en i flödesriktningen rote- rande trumma 62 (fig. l-4). Enligt en annan i fig. 7 visad utfö- ringsform kan den konvexa ytan bestå av en stationär enkel-yta eller två krökta ytor (fig. B). Den ena_väggen 38' på övergångs- delen 38 övergår vid mynningen 40 i den konvexa ytan 60. På ut- sidan av den andra väggen 38" är anordnat ett luftinlopp 64 för recirkulerad returluft och omgivningsluft.

Avskiljningsanordningens Funktioner är följande. Den inkommande fibersuspensionen avlänkàs längs med den krökta ytan 60 p g a den s k Coanda-effekten. Fibersuspensíonen kommer därvid att följa en inre bana 66 och lämna avskiljningsanordningen genom acceptutloppet 48. Utanför nämnda inre bana rör sig luft eller gas i en yttre bana 68 från luftinloppet 64 till rejektutlop- pet 54. Grövre partiklar 56 och fiberagglomerat 57 har stor mas- sa och därmed stor rörelseenergi. Dessa partiklar påverkas där- för i mindre utsträckning av fibersuspensionens bärgas, varför de kommer att röra sig i en mera rätlinjig bana genom en gräns- skikt 70 till den yttre banan och vidare ut genom rejektutlop- pet 54.-Bansträckningen för de yttre och inre banorna och där- med avskiljningsanordningens avskiljningsgräns kan_påverkas ge- nom att ändra inställningen på en ställbar tunga 72, eom_är an- ordnad mellan acceptutloppet 48 och rejektutloppet 54.

Rejektutloppet 54 leder till en samlingslåda 58 för avskilda 10 15 20 25 30 . Samlingslâdan avsmalnar mot en utloppa- ledning 74. Toppvinkeln är lämpligen ca 6U° eller mindre. Vid större bredd än ca l m anordnas två eller flera utlopp. Utlopps- ledningen leder till en avskiljningsanordning 76 för fast gods 78 och en fläkt eller dylikt 80.Det avskilda fasta godset 78 kan gå i retur till beredningsstationen 10, återanvändas på annat sätt eller gå till avfall alltefter omständigheterna.

Från acceptutloppet 48 kommer fibrerna in i fördelningskamma- ren 52 och fördelar sig över den ändlösa perforerade banan 24.

Bärgasen suges genom banan 2à in i en suglåda 32.

Suglådan 32, som klarast framgår av figurerna S och 6, är uppde lad i längd- ormade mellan- glådorna, och' ugverkan, vil- Eventuellt kan även ela upp suglådan i och utgående sugled- Med hjälp av dessa led av zigzag-formade mellanväggar 82. De zigzag-f väggarna ger en diffus gränszon mellan de olika su därmed undvikes, att det uppstår zoner med lägre s ket kan resultera i en ojämn materialbana. en eller flera tvärgående mellanväggar 84 d banans 24 rörelseriktning 34. I suglådan 32 ning 86 är anordnat spjäll BB respektive 90. spjäll kan banprofilen kontrolleras i viss ut I princip strävar man efter att låta all luft från suglådan 32 och fläkten 80 gå i retur i sluten krets inom systemet, så att all gas återföres till fördelnings- och påmatningsanordningen 18 med dess avskiljningsanordnin ning och eventuellt intag av före utsläpp. g 22. Överskottsluft p g a inläck- friskluft genom inloppet 66 renas Avskiljningsgränsen för avskil jningsanordningen 22 beror bl a på gashastigheten i de olika ö ppningarna: utloppsöppningen 40, luftinloppet 64, acceptutloppet 48 och rejektutloppet §4.

Inställningen av dessa lufthastigheter är därför en viktig ope- rationsparameter för avskiljningsanordningen 22. En annan viktig operationsparameter är inställningen av den ställbara tungan 72. 10 15 20 25 30 35 4571 729 9 Vid passagen genom övergångsdelen 38 ökar gashastigheten. Ekem- pel på gashastigheter är följande: Transportledningen: 20 m/sek.

Inloppsänden på påmatningsanordningen 18: 25 m/sek.

Utloppsöppningen &D: 40 m/sek.

Både högre och lägre hastigheter är dock tänkbara vid utlopps- öppningen 00.

Den krökta, konvexa ytan 60 kan röra sig i gasriktningen före- trädesvis med samma hastighet som gasen och de i denna suspende- rade fibrerna. Både lägre och högre hastigheter är dock tänkbara.

I det visade exemplet är den rörliga ytan 60 en trumyta. Den kan emellertid även bestå av en rörlig bana, som rör sig runt styr- ytor och styrrullar i ett slutet kretslopp. För flertalet appli- kationer är dock en trumma att föredra.

Genom att den krökta, konvexa ytan 60 rör sig i fibersuspensio- nens riktning, uppnår man den fördelen, att det inte uppstår nå- gon uppbromsning av gashastigheten intill den konvexa ytan. Där- med erhålles ett stabilt flöde utan några störningar p g a stora hastighetsgradienter på olika avstånd från den konvexa ytan.

De dynamiska krafterna dominerar över tyngdkraften_vid drift av avskiljningsanordningen 22. Av detta skäl kan både den zigzag- formade övergångsdelen 38 samt avskiljningsanordningen 22 och dess utlopp 48, 54 vara godtyckligt orienterade i förhållande 'till vertikallinjen. Detta gäller även för fördelningskammaren 52.

Vinkeln bl mellan den perforerade banan 24 och medellinjen för den pâmatade fiberströmmen kan väljas godtyckligt. Vinkeln ßi be- höver inte vara ca 2D° som visat utan kan vara betydligt större, exempelvis 6D°. Vinkeln 0¿ kan t o m väljas nära 9D° eller stör- re än 9D°.

Fig. 1 visar, att luftinloppet 6A följer den zigzag-formade över- gångsdelen 38 längs flera övergângskrökar. Detta är inget krav, utan luftinloppet 6ß kan mycket väl ha en inloppsöppning omedel- bart intill utloppsöppningen 40, och/eller vara rakt. 457 729 * 10 15 20 25 30 35 10 Vid en avskiljningsanordníng enligt uppfinningen sker lämpligen en riktningaändring vid den krökta, leksordningen 900 partiklar. konvexa ytan 60 av i stor- för att erhålla en god avskíljning av grova Både mindre och större riktningsändringar är dock tänkbara beroende på övriga operationsvaríabler, såsom bl a oli- ka gashastigheter och de olika öppningarnas storlek. En minsta riktningsändring för att åstadkomma en partikelavskiljning un- der gynnsamma förhållanden torde dock vara i stor leksordningen 3u° . Den största riktningsändringen begränsas uppåt av den vin- kel, där luftströmmen inte längre häftar vid ytan. Denna vinkel väntas bli större, om ytan rör sig i luftströmmens riktning.

Den konvexs ytan kan även utgöras av två olika konvexa ytor.

Fig. 8 visar en sådan anordning med en första konvex yta 92 med en riktningsändring på ca 60° och en andra avlänkningsyta 94 med . Den i fig. 8 visade avskiljaren vskiljare 16, som skall beskrivas närmare i det följande. Fig. 8 visar även en föredragen hastig- hetsprofil 96 för den inkommande fibersuspensionen. hsstighetsprofil har den inkommande sus närmast den krökta ytan. en riktningsändring på ca 30° kan även användas som en föra Enligt denna pensionen högst hastighet En sådan hastighetsprofil åstadkommas genom att före den krökta ytan anordna en krök 98 i motsatt rikt- ning mot den krökta ytans avlänkningsriktning. En sådan krök 98 avslutar den zigzag-formade övergångsdelen.

Fig. 4 visar med streckade linjer ett gränsskikt 70 ker sig från skiljeväggen mellan utloppsöppningen 4 loppet 64. De utgående hastigheterna kan_emellerti så att gränsskikt 70' , som sträc- D och luftin- d även väljas, sträcker sig in i luftinloppet 64 och av- skiljer en del av denna luft till acceptutloppet 48. Denna av- skilda luftmängd kommer att verka som en barriär, som hindrar fibrer av accept-kvalitet från att passera gränsskiktet till re- jektutloppet. Detta kan annars lätt hända med fibrer, som från början i utloppsöppníngen 40 befinner si g nära luftinloppet 64 och gränsskiktet 70.

Den konvexa ytan 60 har lämpligen en krökningsradie ordningen 15 cm vid den ovannämnda hastigheten 40 m/ att ge en god separation. i storleks- sek. för d 10 15 20 25 30 35 'å 457 729 .

Il Fig. 7 visar en annan utföringsform av avskiljaren 22a innefat- tande en stationär krökt yta 60a. I fig. 7 har motsvarande detal- jer tilldelats samma hänvisningssiffror som i tidigare figurer med tillägg av "a".

Fig. B visar ännu en utföringsform av en avskíljare 22'. vil- ken, som tidigare nämnts, innefattar två konvexa ytor 92 och 94.

Denna avskiljare 22' innefattar som en extra avskiljníngsanord- ning en gallersil 100 för avskiljning av lätta tussar eller agg- lomerat av fibrer 57. Gallersilen, som bäst framgår av fig. 9,be- står av en tvärbalk 102 och från denna utgående stänger eller fingrar 104. Gallersilen sträcker sig från den ena väggen 52' ge- nom en passage 106 i den motstående väggen S2" hos inloppet till en efterföljande fördelningskammare 52 för överföring av grov- gods till samlingslådan 58. Gallersilen 100 utgör även en säker- het vid driftsstörningar.

Denna avskiljare 22' har på motsvarande sätt som avskiljnings- anordningen 22 ett inlopp 40' för fibersuspension, ett luftin- lopp 64', ett acceptutlopp 48' och ett rejektutlopp 54'. Rejekt- utloppet 54' är, som i tidigare exempel,*anslutet till en avskil- jare för fast gods och en fläkt. Luftinloppet 64' är lämpligen anslutet till en källa för returluft, men kan också vara öppet mot omgivande luft. Liksom den tidigare beskrivna avskiljnings- anordningen 22 med en roterande trumma 62 kan även denna avskilj- ningsanordning 22' vara godtyckligt orienterad i förhållande till vertikallinjen, eftersom de dynamiska krafterna dominerar över gravítationskraften.

En gallersil 100 motsvarande den i fig. B och 9 kan även sättas in vid en avskiljningsanordning 22 med en roterande trumma 62 enligt fig. l och 4.

Vid en anläggning i detta slag för framställning av en material- bana kan man med fördel men ej nödvändigtvis anordna en förav- skiljare 16 före fördelnings- och påmatningsanordningen 18. I föravskiljaren sker en första grovavskíljning av grova partiklar och fiberagglomerat. Föravskiljaren 16 kan vara en avskiljare av godtyckligt slag, men kan även den vara en avskiljare av ovan 457 729 ~ ' ' 12 nämnt slag, som innefattar en konvex yta och utnyttjar Coanda- effekten.

Fördelnings- och påmatningsanordningen 18 har lämpligen en stör- 5 sta bredd på ca l m. Vid större materialbanebredder anordnas fle- ra fördelnings- och pâmatningsanordningar 18 intill varandra med gemensam fördelningskammare 52. På'så sätt är det möjligt att åstadkomma en jämn fibermatning över hela materislbanebredden. 10 Anordningen enligt uppfinningen kan användas för framställning av en materialbana bestående av godtyckliga fibrer. Ett föredra- get material är cellulosafibrer och träfibrer. Andra tänkbara fibrer är textilfibrer (lump), syntetiska fibrer, kolfibrer och mineralfibrer (exempelvis glasull och stenull). Något eller någ- ra av de senare nämnda fiberslagen kan användas för att öka håll- fastheten eller ändra egenskaperna hos en cellulosa- eller trä- fibermaterialbana. 15 De använda fibrerna kan ha en längd från en minsta längd nära 0 upp till ca 15-20 mm. 20 Medelst det ovan beskrivna sättet kan en materlalbana 2 med en yt- vikt under 500 g/m framställas med jämnare kvalitet, än vad som tidigare varit möjligt. Ytvikter kring 50 g/m2 är möjliga att framställa genom torrformningsmetoden.

Företrädesvis användes metoden för ytvikter mellan 100 och ä0D g/m2. Speciellt är det möjligt att framställa papper med ytvikter under 300 g/m2, vil- ket tidigare inte varit möjligt att göra på ett tillfredsstäl- lande sätt. 25 De för sammanhållning av materialbanan nödvändiga bindemedlen 30 kan på känt sätt tillföras i ett senare behandlingssteg efter maskinen 20. Det är även möjligt att blanda in bindemedlét i fi- bersuspensíonen och tillföra det samtidigt med fibrerna.

Utrymmet mellan trumman 62 och en bakomliggande husvägg 61 är lämpligen endast en smal spalt 63. Det är särskilt viktigt, att spalten är smal vid sin inloppsände för att undvika medryck- ning av luft eller fibrer, vilka kan åstadkomma störningar. tuellt kan här anbringas en avskärmnin 35 Even- eller dylikt. Avskiljningsanordningens 22, den konvexa ytans 60 motstående vägg 65 har lämpligen ungefä r samma form som ytan 60. 10 15 20 e. u.

° I D 457 129 13 Det är ingen förutsättning för uppfinningen att-övergångsdelen 38 skall ha en mot utloppet avtagande tvärsnittsarea. Det väsentliga är, att fibersuspensionen har den önskade hastigheten vid utloppe- öppningen 00. Denna hastighet kan vara en annan än den tidigare nämnda 30-40 m/s. I så fall anpassas avskiljningsanordningen till detta genom att välja en motsvarande radie på den krökta ytan 60.

Ytans radie skall därvid vara proportionell mot kvadraten på hastigheten.

Uvergångsdelen bör men behöver ej nödvändigtvis vara zigzag-for- mad i enlighet med SE-B 7703460-1. Det väsentliga är, att av- skiljaren 22 föregås av minst en krök 98 i motsatt riktning mot den krökta ytans avlänkningsriktning. Vidare måste ej zigzag- formen respektive kröken 98 inbegripa skarpa hörn enligt figurer- na utan kan även innefatta avrundade böjar, som eventuellt kan övergå direkt i varandra utan någon rak mellandel.

I de visade utföringsexemplen följas avskiljningsanordningen 22 direkt av en fördelningskammare 52. Det är givetvis även möjligt mellan avskiljningsanordningen och fördelningskammaren att an- ordna en särskild fördelnings- eller spridningsanordning, exem- pelvis enligt US-A 3 071 822 eller SE-B 7510795-3 för att förde- la fibrerna över den löpande banan.

Uppfinningen är inte begränsad till de ovan beskrivna och i rit- ningar visade utföringsexemplen utan kan varieras inom ramen För de efterföljande patentkraven utan att avvika från uppfinninge- tanken.

Claims (10)

1. 457' 729 10 15 20 25 30 35 lï P A T E N T K R A'V en beredningsstation (10) kommande, i en bärgas suspenderade, accepterbara fibrer (50) och rejektmaterial (56, 57) via en transportledning (12) föres till en anordning (18), närmast genom en företr bredd divergerande och i vidd konverger varifrån suspensionen ledes in i en krö ning (22, 22a, 22'), partiklar (S6) och fi fördelnings- och påmatnings- ädesvis zigzag-formad Oflh 5 ande övergångsdel (38), kt avskiljningsanord- varvid som rejektmaterial betraktade grövre beragglomerat (S7) bortföres genom ett re- jektutlopp och accepterade finare fibrer (S0) bortföres genom ett acceptutlopp (48, 48a, 48') till en fördelníngskammare (S2) na (24) och formas till en mat lägsnas genom en*kammaren (S2) n e t e c k n a t d ä r a v , erialbana (36), medan bärgasen av- motstående suglåda (32), k ä n - suspensionen tillföres av- en konvex yta (60, 60a, 92, s k Coanda-effekten brin- skiljningsanordningen tangentiellt mot 94), avseende på den accepterade fibrer (50) storlek och/eller lägre vikt innehållande delen, likaså tangenti- ellt in i nämnda acceptutlopo (48, 48a, 48'), medan suspensionens rejektdel är avsedd att omhändertas av ett väsentligen-radiellt utanför acceptutloppet beläget rejektutlopp (S4, 54a, 54'), vilket rejektutlopp är åtskilt från acceptutloppet av en på avstånd utan- för den konvexa ytans (60, óüa, 92, 94) nedströmsände belägen mel- lanvä99 (52", 72).
2. 2. Sätt enligt patentkravet l, k ä n n e t~e c k n a t d ä r - a v , a t t den krökta ytan (60) brin gas att röra sig i fiber- suspensionens riktning, företrädesvis med ungefär samma hastighet som fibersuspensionen.
3. 3. Sätt enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v , a t t reglerade mängder utspädningsluft tillföres zigzag-formade övergångsdelen (38) genom över inlopp (42) och/eller att olika kraftig sug- 10 15 20 25 30 35 40 457 729 verkan åstadkommes i olika sektioner av suglådan (32), varvid /S de olika utspädningsluftmängderna respektive inställningen av sug- verkan i suglådans olika sektioner sker beroende på uppmätt tvär- profil eller ytvikt hos den framställda materialbanan,och/eller att rejektutloppet (54, 54a, 54') utsättes för sugverkan, och/el- ler att åtminstone väsentligen fiberfri returluft och/eller frisk- luft tillföres väsentligen tangentiellt i en yttre bana utanför nämnda konvexa yta (60, 60a, 92, 94) genom ett inlopp (64, 64a, 64') beläget radiellt utanför övergångsdelens (38) långsträckta öppning (an, ana, W). '
4. 4. Anordning för utförande av sättet enligt något eller några av patentkraven l-3, innefattande en beredningsstation (1Ü)_för fib- rer (50), en tranaportledning (12) för en suspension av accepter- bara fibrer (S0) och rejektmaterial, en fördelnings- ochypåmatnings- anordning (18) med en övergângsdel_(38) och en krökt avskiljningsan- ordning (22, 2Za, 22') med ett rejektutlopp och ett accentvtlo;p (48, 48r, 48') för accepterade finare fibrer (50), vilket acceptutlopp leder till en fördel- ningskammare (52) ovanför en ändlös, gasgenomsläpplig löpande ba- na (24), på vilken fibrerna formas till en materialbana (36), me- dan bärgasen avlägsnas genom en kammaren (52) motstående suglå- aa (32), a t t delen (38) med en vägg (38') ansluter tangentiellt till en den k ä n n e t e e k n a d d ä r a v , övergångs- krökta avskiljníngsanordningen (22, 22a, 22') tillhörande konvex yta (60, §0a, 92, 94), och att acceptutloppet ansluter tangentiellt till nämnda konvexa yta (óp, 60a, 92, 94), medan avskiljningsanord- ningens rejektutlopp (54, 54a, 54') är beläget radiellt utanför acceptutloppet (48, 48a, 48') och åtskilt från detta av en på av- stånd utanför den konvexa ytans (GÜ, 60a, 92, 94) nedströmsände be- lägen mellanvägg (S2“, 72).
5. 5. Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d a t t öppning (40, 40a, 40') mot den krökta avskiljningsanordningen (22, 22e, 22') och att radiellt utanför nämnda öppning (40, 40a, 40') förefinns ett väsentligen tangentiellt inlopp (64, Güa, 64') för d ä r a v , övergângsdelen (38) uppvisar en långsträckt åtminstone väsentligen fiberfri returluft och/eller friskluft, och/eller att rejektutloppet (54, S4a, 54') åtminstone inlednings- vis är riktat tangentiellt i förhållande till den konvexa ytan (60, 6Da, 94). '457 729 10 15 20 25 30 /é
6. 6. Anordning enligt patentkravet 4 eller 5, n a d d ä r a v , k ä n n e t e c k - a t t mellanväggen mellan acceptutloppet (48, 48a, 48') och rejektutloppet (54, 54a, 54') innefattar en inställ- bar tunga (72) och/eller att det förefinns medel, exempelvis spjäll (88, 90), för att ändra avskiljningsanordningens (22) av- skiljningsgräns genom inställning av gashastigheterna i den lång- sträckta öppningen (ao, ana, 40-), inioppet (64, saa, av) för re- turluft och/eller friskluft, acceptutloppet (48, 48a, 48') och/eller rejektutloppet (54, 54a, 54').
7. 7. Anordning enligt något av patentkraven 4-6, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v , a t t den konvexa ytan (60) är rörlig i fiber- suspensionens riktning, varvid ytan företrädesvis utgör ytan på en roterande trumma (62), och/eller att den konvexa ytan (60, 60a¿ 92, 94) uppvisar en krökningsradie på ca 15 cm.
8. 8. Anordning enligt patentkravet 7, d ä r a v , k ä n n e-t e c k n a d a t t den konvexa ytans (60) respektive trummans (62) periferihastighet är ungefär samma som fibersuspensionens hastighet.
9. 9. Anordning enligt något av patentkraven 4-8, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v , a t t den företrädesvis zigzag-formade över- gångsdelens (38) tvärsektionsyta avtar i riktning mot dess lång- sträckta öppning (40, 40a, 40') och/eller att en föravskiljare (16) är anordnad före övergångšdelen (38), varvid föravskiljaren före- trädesvis är av det slag, som innefattar åtminstone en krökt, kon- vex yta (60a, 92, 94).
10. 10. Anordning enligt något av patentkraven 4-9, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v , a t t avskiljningsanordningen (22, 22a, 22') är anordnad omedelbart över den ändlösa banan (24) och den konvexa ytan (60, 60a, 92, 94) sträcker sig i banans tvärled.