SE457333B - Anordning foer riktning av kalldeformerbara, rotationssymmetriska arbetsstycken - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 457 ass vikelserna inom de i det ifrågavarande fallet nödvändiga gränser- na, kan det t.ex. vid mycket slanka delar vara nödvändigt att öka antalet riktställen och därmed minska avståndet mellan dem.

Kända maskiner av detta slag kan arbeta väsentligen enligt tvâ olika utföranden: Vid det första utförandet inspännes arbets- stycket vid en ände i en stationär spindel och försättes i rota: tion genom drivning av spindeln. Därefter böjes arbeststycket medelst minst en vinkelrätt mot rotationsaxeln åkande riktslid i en fast inställd utsträckning, varvid denna slid för överföring- en av böjkraften pà det roterande arbetsstycket vanligtvis upp- visar tvâ på radiellt inbördes avstånd anordnade, motsatta, fritt löpande rullar, ehuru överfiñfingen~även kan ske medelst ett av ett glidmaterial tillverkat, eventuellt prismatiskt format tryck- stycke. Stödningen av arbetsstycket sker i det enklaste fallet endast medelst den arbetsstycket fastspännande spindeln. Ytter- ligare stödpunkter kan emellertid anordnas motsatt och med ett axiellt avstånd förskjutna relativt riktsliderna, varvid över- föringen av stödkrafterna på det roterande arbetsstycket sker på samma sätt som vid riktsliderna. Den kontinuerliga minskningen av böjningen sker vanligtvis genom den med avseende på hastighe- ten reglerbara âtergångsrörelsen av riktsliderna, En betydande nackdel med detta utförande består däri, att det erforderliga vridmomentet kan införas i arbetsstycket från en- dast ett ställe, Eftersom vid riktning med flera riktställen de erforderliga enskilda vridmomenten adderar sig fram till inspän- ningsstället, kan de böjspänningarna överlagrade torsionsspän- ningarna lätt leda till en plastisk vridning av arbetsstycket bakom inspänningsstället eller vid det efterföljande riktstället och därmed till arbetsstyckets förstöring. En ytterligare nack- del bestâr i den relativt långa cykeltiden, som beror på det sekvensartade arbetssättet (införa arbetsstycket i spindeln, fastspänna, försätta i rotation, framköra riktsliden, återdraga riktsliden i små steg, lösgöra arbetsstycket och utstöta det ur spindeln). Härav framgår även det nödvändiga, stora mekaniska och styrningstekniska uppbâdet. Såsom kan inses, förlänger en för kvalitetsökning nödvändig minskning av âtergångshastigheten »uu-am 10 15 20 25 30 35 3 457 333 1 cykeltiden, liksom en önskvärd mätövervakning av riktresultatet direkt i maskinen gör.

Vid det andra kända utförandet av detta slag förefinnes minst två på inbördes avstånd och parallellt bredvid varandra anord- nade underskenor, som är belägna på ett bestämt avstånd motsatt minst en överskena, varvid denna är anordnad mellan underskenor- na och parallellt med dessa. överskenorna är stationära, medan underskenorna är fästade på en slid, som är förskjutbar i ske- nornas riktning.

I utgångsläget är den bakre delen av underskenorna belägen under den främre delen av överskenorna. Arbetsstycket införes mellan över-och underskenorna tvärs dessa. Därefter minskas avståndet mellan överskenorna och underskenorna så genom sänkning av över- skenorna, att arbetsstycket böjes i en fast inställd grad. Sliden med underskenorna förskjuts nu framåt, varvid arbetsstycket av- rullar mot överskenorna och mot underskenorna samt rör sig fram- åt med hälften av hastigheten och hälften avlängåßíavslidrörel- sen. Eftersom avståndet mellan överskenornas bakkanter och under- skenornas framkanter är ett bestämt stycke större än avståndet mellan överskenornas framkanter och underskenornas bakkanter, avtar arbetsstyckets böjning kontinuerligt åter med ökande rö- relse framåt av sliden. Efter avslutat slag frigives arbetsstyck- et genom lyftning av överskenorna, och sliden med underskenorna far åter tillbaka till sitt utgångsläge. Även varianter av detta utförande är tänkbara, vid vilka ingen sänkning av överskenorna sker vid början av slaget och ingen höäning vid slutet av slaget. I stället inpressas arbetsstycket vid början av slaget med en extra, driven inskjutare via en flack inloppssträcka mellan skenorna, så att det gripes av dessa och indrages genom friktionen.

Maskiner enligt detta andra utförande har den nackdelen, att den erforderliga âtergångsrörelsen av sliden i tomt tillstånd och omkastningen av rörelseriktningen av massorna hindrar en kort cykeltid. 10 15 20 25 30 35 457 333 Framför allt är det emellertid problematiskt och komplicerat, när man vill rikta delar, som inte uppvisar någon enhetlig dia- meter vid de fastlagda rikt- eller stödpunkterna. På grund av den avvikande avrullningsomkretsen rullar delarna snett ,vilket endast skulle kunna förhindras medelst komplicerade extra styr- slider, som löper med halva skenslidens hastighet. Vid större diameterdifferens måste dessutom, för att den utjämnande slir- ningen och därmed förslitningen icke skall bli för stora, den motsvarande riktskenan anordnas fritt axiellt förskjutbar, vil- ket innebär en avsevärd mekanisk komplikation.

Det erforderliga vridmomentet för rotering av arbetsstyckena pålägges genom friktionen mellan arbetsstycksytan och skenytan, varvid gränserna för det överförbara vridmomentet därför sättes av friktionsvärdet, böjningskraften och avståndet mellan över- och underskenorna.

En för kvalitetshöjning nödvändig minskning av böjningsreduce- ringen per rotationsvarv eller en mätövervakning av riktresul- tatet direkt i maskinen kräver en längre rullsträcka. Eftersom skenslidens rörelseslag måste vara dubbelt så långt som rull- sträckan, varvid ett längre slag medför en stor komplikation i mekaniskt hänseende och framför allt medför en förlängning av cykeltiden, så låter sig endast relativt korta rullsträckor ekonomiskt realiseras.

Det cykeltiden förlängande tomma returslaget hos skenslíden undvikes vid en speciellt variant av denna utföringsform däri- genom, att skenslidens oscillerande linjärrörelse ersättes av den roterande rörelsen av en trumma, varvid denna uppbär de härvid så att säga ändlösa underskenorna i form av cirkelring- formiga skivor. Överskenorna bildas av koaxiellt med trumman anordnade cirkelringsegment.

Härigenom blir visserligen en kontinuerlig drift och en förkort- ning av cykeltiden möjliggjord, men till de redan nämnda nack- delarna kommer dessutom den ytterligare avsevärda nackdelen med de komplicerade, hög framställningskostnad betingande och svår- slipade, cirkelbâgformiga överskenorna, varvid dessas kröknings- 10 15 20 25 30 35 5 457 333 radie måste avstämmas till motsvarande diameter hos arbets- styckena ,som skall riktas.

Till grund för uppfinningen ligger problemet att minska cykel- tiderna vid detta riktförfarande under samtidig ökning av rikt- kvaliteten och vidgning av användningsmöjligheterna.

Detta problem löses med en anordning ,vilken uppvisar de i kravets 1 kännetecknande del angivna dragen. Ytterligare utform- ningar av den uppfunna anordningen är angivna i underkraven.

Ett väsentligt drag hos uppfinningen är, att arbetsstycket som skall riktas icke avrullar mot de stillastående överskenorna på grund av rörelse av underskenorna, utan att arbetsstycket på sådant sätt framföres mellan en stillastående löpyta och denna motsatta, stillastående överskenor, att det vilar mellan minst tvâ kring sina axlar fritt roterbara löprullepar, varvid man- telytorna på de ett par bildande, på fast radiellt avstånd mittemot varandra belägna löprullarna bildar ett prismatiskt tvåpunktsupplag för arbetsstycket. Rörelsen sker genom inverkan av en yttre kraft på löprullarnas axlar i tryckskenornas axial- riktníng, varvid arbetsstycksaxeln är vinkelrät mot rörelse-, riktningen. Därvid avrullar lâprullarna genom friktion på löpytan och försätter genom sin rotationsrörelse det mellan dem liggande arbetsstycket på grund av friktionen likaså i rotation, varvid de genom sin verkan som mellanhjul åstadkom- mer en rotationsriktningsomkastning. Eftersom arbetstycket nu roterar med samma avrullnings- eller periferihastighet som löprullarna men i motsatt riktning, har givits förutsättningen, att det samtidigt utan slirning också kan avrulla mot över- skenorna, varvid det dessutom drives genom friktionen.

Genom den prismatiska upptagningen av arbetsstycket mellan löp- rullarna kan arbetsstycket utan ytterligare föranstaltningar, såsom öppnande överskenor eller extra, drivna inskjutare, in- föras under överskenornas kilformiga inloppspartier. 10 15 20 25 30 35 457 333, 6 Genom att avståndet mellan över- och underskenorna kontinuerligt minskas i rörelseriktningen på grund av det förekommande kil- formiga inloppspartiet, böjes arbetsstycket under sin rotation i den av det minsta avståndet mellan över- och underskenorna förutbestämda utsträckningen. Därpå sker den kontinuerliga åter- gången av höjningen därigenom, att detta avstånd åter långsamt, kilformigt ökas i rörelseriktningen. Genom det anslutande kil- formiga utloppspartiet hos överskenorna bringas böjningen att helt upphöra.

Genom att flera, av löprulleparen bildade, identiska arbets- stycksfattningar förefinnes, vilka är anordnade på avstånd efter varandra och kontinuerligt genommatas i endast en rikt- ning mellan löpyta och överskenor, erhålles den väsentliga för- delen med den uppfunna anordningen ,nämligen att cykeltiden icke längre är beroende av rullsträckans längd och de nödvän- diga spilltiderna, såsom t.ex. återgàngsslaget i tomt till- stånd, utan cykeltiden erhålles uteslutande från röre1sehastig= heten och avståndet mellan de enskilda arbetsstycksfattningarna.

Mângfaldigt kortare cykeltider än vid de kända utförandena kan sålunda utan svårigheter uppnås. Även en för goda riktresultat nödvändig lång rullsträcka låter sig lätt förverkligas och får inget inflytande på cykeltiden.

För att undvika höga kanttryck och därmed skador på de böjda, avrullande arbetsstyckena, är arbetsstycksberöringsytorna på överskenorna och låprullarna utförda svagt utåtvälvda. En för- delaktig utformning av löpytan består däri, att denna bildas' av enskilda löpskenor eller underskenor, längs vilka de därmed samkörande löprulleparen rullar.

För att kunna rikta arbetsstycken med olika längd och även kun- na anpassa antalet riktpunkter, är över- och underskenorna om- ställbara oberoende av varandra såväl i sidled som med avseende på höjden, varvid höjdomställningen av skenframkanterna och höjdomställningen av skenbakkanterna i sin tur sker oberoende av varandra, för att tillåta ändring av kilvinkeln för böj- ningens återgång. Likaså låter sig skenorna lutas åt sidan 10 15 20 25 30 35 7 457 333 en begränsad vinkel, för att dessa skall kunna inställas vinkel- rätt mot arbetsstyckets böjda axel och därmed den erforderliga välvningen skall kunna hållas liten.

Ett fördelaktigt utförande av arbetsstycksfattningarna, som be- står av med varandra samhörande löprullepar, består i att de enskilda löprullarnas axlar är stelt förbundna med varandra, men de enskilda löprulleparen är omställbara med avseende på deras axiella avstånd, samt att dessutom i sidled omställbara arbetsstyckssidoanslag är anbragta, så att en s.k. station bildas.

Den yttre kraften för att kontinuerligt i en riktning genommata stationerna på avstånd efter varandra mellan överskenorna och löpytan utövas med fördel av minst tvâ pâ avstånd i sidled från varandra och synkront med varandra löpande ,ändlösa kedjor, vid vilka de enskilda stationerna är fästade på avstånd efter varandra, varvid kedjorna vardera styres över minst två bryt- hjul, av vilka minst ett för varje kedja är drivet.

En ytterligare betydande fördel med den uppfunna anordningen består däri, att man med densamma på enkelt sätt även kan rikta arbetsstycken, som icke uppvisar någon enhetlig diameter vid de fastlagda rikt- eller stödpunkterna, såsom t.ex. avsatsför- sedda axlar eller axlar med långa tappar.

Genom att löprullarna bildar en prismatisk fattning för arbets- stycket, bortfaller ytterligare omständliga styranordningar för förhindrande av en snedställning av arbetsstyckena under avrullningen, förorsakad av skillnad i avrullningsomkretsen, varvid skillnaden i periferihastighet utjämnas genom slirning.

För att undvika slirningen och därmed förslitningen vid stora diameterdifferenser, är anordnade löprullepar, vilka icke av- rullar mot underskenorna utan vilka löper fritt och mot vilka de med avseende på diametern avvikande riktpunkterna stödes, varvid dessutom kan vara anordnade löprullepar, på vilka arbets- stycket icke vilar utan vilka för stödande av stationerna löper 10 15 20 25 30 35 457 333 på underskenorna.

En stor fördel gentemot anordningarna enligt teknikens stånd- punkt ligger även däri, att vid den uppfunna anordningen det maximalt genom friktionen överförbara vridmomentet på enkelt sätt kan i betydande grad ökas, dvs. att gränsen för att arbets- stycket skall börja slira och därmed användbarheten av detta förfarande avsevärt höjes resp. ökas.

Genom att löprulleparen bildar ett prismatiskt tvâpunktsupplag, uppdelas den vertikala stödkraften för arbetsstycket i motsva- righet till vinkeln mellan de bâda radiella upplagspunkterna i tvâ radiella upplagskrafter, vilkas summa alltefter vinkeln är avsevärt större än den vertikala kraften. Pâ grund härav ökas även friktionen mellan arbetsstycke och rullar i samma mån. För nyttiggörande av denna effekt är det dock nödvändigt att även öka friktionen mellan rullar och löpytor i motsvaran- de grad. Detta sker på enkelt sätt medelst extra, pâ statio- nerna anbragta tryckrullar, vilka avrullar mot extra, mot- svarande tryck påförande överskenor.

Vidare är det fördelaktigt, att det vid den uppfunna anordningen på enkelt sätt är möjligt, framför allt utan att förlänga cykel- tiden, att kunna genomföra en automatisk mätövervakning av riktresultatet. Detta sker genom att överskenorna i rörelse- riktningen ansluter'sig till en mätskena, som befinner sig på ett genom övervinning av en vertikal fjäderkraft föränderligt avstånd från, men alltid parallellt med den förlängda löpytan.

Vid genommatning av arbetsstycket därunder avrullar detta på samma sätt som mot överskenorna mot denna mätskena, varvid förekommande restexcentricitet hos arbetsstycket förorsakar en motsvarande oscillerande, vertikal rörelse av mätskenan, vilken rörelse överföres till en i och för sig känd mätvärdesgivare.

En viktig fördel med den uppfunna anordningen består i att en helautomatisk drift på enkelt sätt är möjlig. I rörelserikt- ningen framför överskenorna förefinnes en anordning, ur vilken arbetsstyckena av de därunder löpande stationerna på enkelt 10 15 20 25 30 35 9 4 457 ass sätt automatiskt uttages. Vidare finns bakom skenorna en anord- ning, vilken på enkelt sätt uttager arbetsstyckena ur de passe- rande stationerna.

På ritningarna visas uppfinningen i ett flertal utföringsexem- pel. Därvid visar fig. 1A schematiskt i sidovy en anordning enligt den teknikens ståndpunkt varifrån uppfinningen utgår, fig. 1B en vy framifrån av den 1 fig. 1A visade anordningen, fig. 2 schematiskt den uppfunna anordningen i sidovy, fig. 3 en utefter linjen III-III i fig. 2 tagen snittvy, och fig. 4 en snittvy liknande fig. 3 men med såsom löpyta tjänan- de underskenor och med extra, fritt löpande rullar.

I figurerna 1A och 1B, som visar en anordning enligt teknikens ståndpunkt, äf med 1 betecknad en slid, på vilken är anbragta underskenor 2, på vilka ligger ett arbetsstycke 3, som skall riktas. På en ëverplatta 4, som är svängbar kring en vridpunkt 5, är fästade överskenor 6. Sliden 1 utför en i pilriktningen' C-D fram och återgående rörelse. Vid den vänstra sidan är visat dess utgångsläge, och vid den högra sidan är med streckad linje antydd dess ändläge. Arbetsstycket 3 inlägges i slidens 1 utgångsläge mellan överskenorna 6 och underskenorna 2. Där- efter svänges överplattan 4 i en inställd grad i pilriktningen E, varvid arbetsstycket böjes på det visade sättet. Därpå för- skjutes sliden 1 i riktning D, varvid arbetsstycket avrullar mellan över- och underskenorna. Genom överskenornas lutning av- tar böjningen åter mot slagets slut. I slidens ändläge öppnas överplattan åter, varvid arbetsstycket 3 kan uttagas, och sli- den far tillbaka till sitt utgångsläge.

Uppfinningen utgår från denna teknikens ståndpunkt. 10 15 20 25 30 35 457 333 io I fig. 2 är den uppfunna anordningen schematiskt visad i sidovy, Fig. 3 visar ett utefter linjen III-III i fig. 2 taget snitt. Med 7 är däri betecknat arbetsstycket, vilket i det visade exemplet är en enkel, slät axel. Detta arbetsstycke uppbäres av två löp- rullepar 8, 8a och 9, 9a. Såsom framgår av ritningen, ligger arbetsstycket vid vardera av de båda sidorna i ett av löprulle- parens periferiytor bildat prismatiskt tvâpunktsupplag.

De varandra motsvarande löprullarna i varje par sitter roterbart lagrade på en gemensam, genomgående axel 10 resp. 10a. De sam- hörande axlarna 10 och 10a förbindes med varandra medelst kläm- bara hâllarplattor 11, 12 på ett fast radiellt inbördes avstånd, varvid dessa hâllarplattor samtidigt tjänar till axiell fixe- ring av löprullarna. På de båda yttre hâllarplattorna 12 är dessutom anordnade medbringare 13. På de yttre ändarna av axel- paren är påklämda arbetsstyckssidoanslag 14. Medelst speciella förbindningsstycken 15 förbindes axelparen vid varje sida med en ändlös kedja 16, varvid kedjorna vardera är lagda kring tvâ brythjul 17 och 18, som sitter på en gemensam axel 19 resp. 20.

På de båda kedjorna är efter varandra fästade flera sådana s.k. stationer. Stationerna genommatas medelst kedjorna mellan en undre löpyta 21 och minst en, i det visade exemplet tre, över- skenor 22. lm överskenorna uppvisar ett kilformigt inloppsparti 23 och ett likaså kilformigt utlöppsparti 24. De är fästade på en främre 25, 25a och en bakre 26, 26a portalformig dubbel tvärbalk över var sin främre 27 och var sin bakre 28 gängad spindel ,varvid upplagsytan mellan muttern 29 och underlägget 30 är sfäriskt för att möjliggöra en ringa lutning av överskenorna åt sidan och vertikalt.

Till överskenornas utloppsparti ansluter sig minst en mätskena 31, som via en bladfjäderparallellogram 32 är fästad på en till axiellt stöd av överskenorna tjänande tvärbalk 38, varvid mät- skenan av bladfjädrarna alltid hálles parallellt med men på ett genom övervinning av fjäderkraften föränderligt avstånd från den förlängda löpytan. Mätskenan överför sin vertikala rörelse till en mätvärdesgivare 33. q: U 10 15 20 25 30 35 11 3 457 333 Framför inloppet 23 är anordnad en tillförselanordning 34, i vilken är staplade de arbetsstycken som skall riktas. Med 35 är antydd en uttagningsanordning, t.ex. en enkel bortlednings- plåt, på vilken de riktade arbetsstyckena faller ned.

Den så beskrivna anordningen arbetar på följande sätt: Kedjorna 16 löper runt med likformig hastighet i pilriktningen F, drivna av de främre brythjulen 17. De på kedjorna fästade stationerna 36 framföres under tillförselanordningen 34. Medelst medbringar- na 13 uttages varje gång ett arbetsstycke 7, som faller ned mellan löprulleparen 8, 8a och 9, 9a. Stationen med arbetsstycket föres av kedjorna över löpytan 21. Därvid avrullar löprullarna genom friktionen mot löpytan och försätter genom sin rotation det mellan dem liggande arbetsstycket genom friktion likaså i rotation, varvid de verkande som mellanhjul åstadkommer en ro- tationsriktningsomkastning. Ankommen under överskenornas 22 kilformiga inloppsparti 23 avrullar arbetsstycket nu även mot dessa och böjes vid den fortsatta framâtriktade rörelsen på grund av det avtagande avståndet mellan överskenorna och löp- ytan samtidigt i den av de gängade spindlarna 27 inställda ut- sträckningen in i det plastiska spänningsomrâdet. Därpå ökas åter avståndet mellan överskenorna och löpytan i den genom de gängade spindlarna 28 inställda graden. Därvid sker under rota- tionen en kontinuerlig återgång av böjningen till det elastis- ka omrâdet. Genom det anslutande kilformiga utloppspartiet upp-* häves därpå böjningen'helt.

Stationerna passerar därefter mätskenan 31, varvid arbetsstycket avrullar mot denna på samma sätt som mot överskenorna. Därvid förorsakar den förekommande restexcentriciteten hos arbetsstycket en oscillerande vertikal rörelse av mätskenan, som vidarebe- fordras till en i och för sig känd mätvärdesgivare 33 och ut- värderas på känt sätt. vid kedjans omlänkning faller arbetsstycket ut ur stationen till en uttagningsanordning 35, t.ex. den visade bortledningsplåten, där det sedan utsorteras medelst en motsvarande sorteringsväxel, ifall den tidigare uppmätta restböjningen överstigit de givna toleransgränserna. 10 15 20 25 457 ass 12 Ett ytterligare utförande av den uppfunna anordningen visar fig. 4. Här bildas den undre löpytan av enskilda, i sidled om- ställbara underskenor 39. Med 40 är betecknat ett arbetsstycke med en stor diameterskillnad uppvisande tapp, varvid tappen mottages av ett på axlarna fritt löpande, av underskenor icke understött löprullepar 41.

Med detta arrangemang är det möjligt att utan svårigheter rikta även arbetsstycken, som vid de fastlagda riktpunkterna uppvisar en stor diameterskillnad. Den förekommande stora skillnaden i avrullnings- eller periferihastighet kan göras overksam på enkelt sätt genom det fritt löpande, icke understödda rull- paret 41. Upptagningen av upplagskrafterna på löpskenan över- tages härvid av det på minsta möjliga avstånd i sidled därifrån anordnade löprulleparet 37.

Av denna beskrivning blir det med den uppfunna anordningen upp- nådda tekniska framsteget i förhållande till de kända anord- ningarna enligt teknikens ståndpunkt entydigt klart: Cykelti- derna sänkes drastiskt till en bråkdel[ varvid helautomatisk drift på enkelt sätt är möjlig. Samtidigt ökas den uppnåbara riktkvaliteten avsevärt, och användningsgränserna för förfaran- det vidgas, varvid alla dessa fördelar medför en mycket ringa mekanisk komplicering och kräver få slitdelar. fl

Claims (9)

457 333 13 F A T E N T K R Ä V

1. Anordning för dynamisk riktning av kalldeformerbara, rotationssymmetriska arbetsstycken (7), såsom axlar, bultar och liknande, vilkas längdaxlar är anordnade vinkelrätt mot deras rörelseriktning, med minst en stationär överskena (22), som uppvisar ett i förhållande till det på densamma avrullande arbetsstyckets (7) rörelse- riktning snett inloppsparti (23) och ett snett utloppsparti (24), med en underplatta, mot vilken överskenan (22) kan ställas in vertikalt, varvid löprullar är anordnade som arbetsstycksmottagare, varvid alltid tvà rullar är belägna parvis mittför och på ett bestämt radiellt avstånd från varandra och därmed bildar ett prismatiskt upplag för arbetsstycket (7), varvid arbetsstycket mottages av minst två löprullepar, vilka är anordnade bredvid och på ett axiellt avstånd från varandra, k ä n n e t e c k n a d av att varje löprullepar med sin mantelyta uppbäres direkt av en stationär löpyta (21) på underplattan, att varje rulle i ett löprullepar (8;8a; 9;9a) är kontinuerligt avrullbara längs denna löpyta (21) och att de vardera en arbetsstycks- fattning bildande, med varandra samhörande löprulleparen (8;8a; 9;9a) är via sina axlar (lO,l0a) stelt förbundna med varandra, så att dessa bildar en stel enhet.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den stationära löpytan (21) bildas av individuella, under löprulleparen (8;8a; 9;9a) anordnade underskenor (39).

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att överskenorna (22) och underskenorna (39) är inställ- bara oberoende av varandra, såväl i sidled som i höjdled.

4. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att de individuella löprulleparens axiella avstånd är inställbart. 10 15 20 25 30 35 457 333 14

5. Anordning enligt krav 1 - 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att varje löprullepar är fästat på minst två parallella, på avstånd i sidled från varandra anordnade och synkront med varandra löpande ändlösa kedjor (16), vilka vardera är styrda över minst tvâ brythjul (17:18), av vilka ett är drivet.

6. Anordning enligt krav 1 - 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att den üppvisar ytterligare tryckrullar, vilka avrullar mot ytterligare överskenor och därmed ökar löp- rullarnas anpressningskraft mot löpytan (21).

7. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att minst ett arbetsstycket (35) bärande löprullepar (41) icke avrüllar mot en underskena samt att ytterligare löp- rullar (37) är anordnade, vilka avrullar mot en under- skena (39) men icke ingriper med arbetsstycket (fig. 4).

8. Anordning enligt något av krav 1 - 7, k ä n n e t e c k - n a d därav, att i rörelseriktningen efter överskenorna (22) är anordnad en mätskena (31), vilken parallellt med löp- ytan (21) anligger med en fjäderkraft mot det därunder avrullande arbetsstycket och överför den förekommande rest- excentriciteten hos arbetsstycket som oscillerande rörelse till en motsvarande, i och för sig känd mätvärdesgivare.

9. - Anordning enligt något av krav 1 - 8, k ä n n e t e c k - n a d därav, att i stationernas rörelseriktning framför överskenorna (22) är anordnad en tillförselanordning (34) för automatisk inläggning av arbetsstyckena (7) i stationerna samt att bakom överskenorna är anordnad en uttagningsanord- ning (35) för automatisk uttagning av arbetsstyckena.