SE456782B - Databasprocessor i ett databehandlingssystem, metod foer tabellbehandling i en databasprocessor samt anvaendning av en databasprocessor i ett databehandlingssystem - Google Patents

Description

456 782 2 ISPF hjälpmedlet, en dialoghanterare som tillhandahåller styrning av och tjänster för interaktiva applikationer. En dialog är en konversation mellan en terminalanvändare och en dator som exekverar ett program. ISPF är användbar som gräns- snitt mellan en terminalanvändare och en databashanterare, såsom SLR, för en loggprocessor.

Ett problem som förekommer i kända databasprocessorer är komplexiteten i tabelldatahanteringen när mängden data som skall användas för olika applikationer ökar.

Ett annat problem som förekommer i kända databasprocessorer, såsom en SLR processor, är att brist i databaskapacitet kan inträffa. Detta kan speciellt vara fallet då flera användare med olika âtkomstbehörighet använder processordatabasen, samtidigt som ett behov av en datasamlingsoperation för upp- datering av databasen uppstår.

Ett syfte med uppfinningen är därför att tillhandahålla en databasprocessor kapabel att hantera komplexa operationer.

Ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att tillhanda- hålla en databasprocessor för hantering av stora mängder data för lagring och presentation eller rapporteringsändamål.

Ett syfte med uppfinningen är också att tillhandahålla en databasprocessor med data som är lätt åtkomliga för en an- vändare.

Ett annat syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en databasprocessor med förbättrad tabellhanteringskapacitet.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en databasprocessor där data lagras för optimal åtkomst och där användaren lämpligen kan identifiera och modifiera datakäll- och databasspecifikationer.

/Iu Ett syfte med uppfinningen är också att tillhandahålla en databasprocessor som kan användas för att styra ett antal databaser.

Föreliggande uppfinning definieras i bifogade krav.

Föreliggande uppfinning hänför sig till en databasprocessor i ett databehandlingssystem inkluderande databasmedel som lagrar en mängd tabeller, var och en innehållande ett antal kolumner och rader, och en databashanterare som består av en huvud- linjemodul för minnesomràde och databasinitiering vid anrop från ett delsystem i databehandlingssystemet, en mängd kommando- processorer och en kommandovägväljare som tar emot ett kommando och vidarebefordrar det till motsvarande kommandoprocessor.

Uppfinningen karakteriseras av en kopieringsprocessor bland nämnda mängd kommandoprocessorer för mottagande av ett kopier- kommando från kommandovägväljaren och för kopiering av valda delar av en källtabell i databasen till en màltabell, nämnda valda delar definierade av en selekteringskommandoprocessor.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas i detalj med hänvisning till bifogade ritningar, där Figur 1 visar en översikt av en databasprocessor enligt upp- finningen.

Figur 2 visar ett mer detaljerat funktionsschema av databas- processorn i figur 1.

Figur 3a-3p visar tablåer för en produktionsstyrdialog (Production Control Dialog) enligt föreliggande uppfinning.

I tablån nedan följer en lista över de förkortningar som används i den fortsatta beskrivningen av uppfinningen.

CICS/VS Customer Information Control System/Virtual Storage CPU Central Processing Unit 456 782 4 GDDM Graphical Data Display Manager IMS/VS Information Management System/Virtual Storage ISPF Interactive System Productivity Facility JCL Job Control Language OPC Operations Planning and Control RMF Resource Measurement Facility SLR Service Level Reporter SMF Systems Management Facility TSO Time Sharing Option VS Virtual Storage VSAM Virtual Storage Access Method VTAM Virtual Teleprocessing Access Method I den följande diskussionen kommer en SLR loggprocessor att beskrivas som en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning. Det bör emellertid beaktas att uppfinningen kan användas i en liknande databasprocessor utan att man fràngàr uppfinningens ram.

Figur 1 visar en SLR loggprocessor 30 som huvudsakligen fungerar som en konventionell databasprocessor och som för- bindes med ett DP system 1 via ett gränssnitt 39. DP systemet 1 visar en värdprocessor 2 till vilken ett minnessystem 3 och en mängd användarterminaler 4 är anslutna via gränssnitt 40.

Minnessystemet 3 består av konventionella dataminnesmedel 6 som är anslutna via ett gränssnitt 25 till värdprocessorn 2. En mängd delsystem såsom TSO 8, CICS 9, IMS 10, SMF/RMF ll och Batch 12 producerar loggdata via ett gränssnitt 26 till system- loggar 5, såsom SMF loggar 15, TSO loggar 16, CICS loggar 17 och IMS loggar 18.

SLR loggprqcessorn 30 består av en databas 32 och en databas- hanterare (Data Base Manager DBM) 31 ansluten till databasen 32 via ett VSAM databasgränssnitt 36.

SLR 30 är en loggefterbehandlare som samlar data under låg- belastning på ett sätt att systemfunktionen ej påverkas. 5 456 782 Poster från inloggar 5 såsom SM , RMF, CICS~VS, IMS-VS och andra loggar samlas och analyseras i en samlingsoperation 23 och skrivs på fördefinierade loggtabeller in i SLR databasen 32.

SLR databasen 32 är byggd omkring en VSAM databas som tillåter dataàtkomst i en enkel tabelldisposition. SLR databasen kan rymma historiska data samlade under âr. En slutanvändarterminal 4 kan återge rapporter skapade i en presentation- eller rapportoperation 24 baserad på data som lagrats i databasen 32.

De producerade rapporterna kan också skrivas ut på en skrivare.

Exempel pá SLR rapporter är systemöversiktsrapporter som kombinerar nyckelmätvärden fràn olika källor. Andra rapporter kan visa kvaliteten och kvantiteten pà service tillhandahàllen genom systemets indikering av svarstider och kvantiteten på service tillhandahållen genom olika avdelningar eller andra grupper. Rapporter kan också tillhandahållas för olika processorer, kanaler och apparatutnyttjande eller så kan de yppa information som är användbar vid kapacitetsplanering eller kalkylering etc. Dessutom kan rapporter tillhandahållas vad beträffar tillgängligheten av VTAM nätresurser, såsom applika- tionsprogram, styrenheter och kommunikationslinjer.

Alla rapporter kan presenteras helt i färg och med grafisk teknik som utnyttjar en grafisk dataskärnhanterare (Graphical Data Display Manager) (GDDM).

Enligt SLR arkitekturen i figur 1 anropas SLR databashanteraren 31 från batch 12 eller TSO 8 såsom indikeras av linjerna 21 och 20 till huvudlinjemodulen 33 i DEM 31.

Huvudlinjeladdmodulen 33 används för att initiera huvudminnes- omràden, servicerutiner och SLR databasen 32.

Enligt föreliggande uppfinning består SLR databasen 32 av en mängd deldatabaser inkluderande en huvuddatabas 41 och åtminstone en sekundärdatabas 42. Varje deldatabas identifieras 456 782 6 med ett namn DBID. Huvuddatabasen 41 innehåller två VSAM datamängder med benämningen Mainfile (Huvudfil) 43 och Workfile (Arbetsfil) 44. Det bör emellertid tas i beaktande att arbets- filen 46 i sekundärdatabasen i vissa applikationer kan ute- lämnas eller också kan den uppträda enbart som en fiktiv fil i databasidentífikationstabellerna, vilket kommer att framgå senare. Strecken 47 indikerar ytterligare möjliga sekundärdata- baser. Det bör också noteras att i vissa applikationer kan sekundärdatabasen 42 användas som primärdatabas innehållande en huvuddatamängd 45 med benämningen MAINFILE medan den andra databasen 41 används som.en sekundärdatabas.

En kommandovägväljare 34 används som ett gränssnitt mellan användarkommandon från användargränssnitt 4,40 och en mängd kommandoprocessorer 35. Kommandovägväljaren 34 begär ett kommando, avsöker detsamma för att identifiera dess funktion, och vidarebefordrar innehållet i kommandot till lämplig kommandoprocessor. När styrning àtersänds till kommando- vägväljaren genom kommandoprocessorn begär kommandovägväljaren ett nytt kommando och cykeln upprepas.

Styrning àtersänds till huvudlinje 33 via gränssnitt 37 när ett slutkommando läses.

Syftet med de olika kommandoprocessorerna i block 35 är att vidarebefordra samt att verifiera kommandon och slutligen att utföra den begärda bearbetningen.

Figur 2 visar kommandoprocessorblocket 35 mer detaljerat. Den visar också några dialoganordningar användbara vid körning av SLR loggprocessorn 30, såsom Interactive System Productivity Facility (ISPF) 61. ISPF 61 är ansluten till ett panelbíbliotek 65 och ett tabellbibliotek 66, såsom indikeras av pilarna 63 och 64. ISPF 61 beskrivs mer utförligt i ovannämnda ISPF publikation. m 7 456 782 ISPF 61 kan användas för att anropa SLR såsom visas med pil 68 till huvudlinjemodulen 33, en liknande operation såsom visats i figur 1 med pilarna 20 och 21. En terminalanvändare 4 kan också använda en ISPF-dialog för att köra en rapportoperation 24 vilket visas i figur 1, och indikeras av pilarna 62 och 67 i figur 2. Alternativt kan användaren utnyttja ett rapportstyr- språk utanför ISPF-miljön såsom indikeras av pilen 71. _ En produktionsstyrdialog (PCD) 70 använder ISPF panel och tabellservice för att styra sambandet mellan loggkällor 5 och < de olika databaserna och datamängderna 1 SLR databasen 32.

PCDs funktionskomponenter finns överallt i databehandlings- systemet sàsom i ISPF 61 och i delsystem 8-12. Syftet med PCD är emellertid att förbättra dialogen mellan användaren och SLR databashanteraren 31.

Samlingsprocessorn 80 används för att samla nya data från inloggar 15-18, figur l. De lästa inposterna används för att skapa nya rader i databastabeller i SLR databasen 32, eller också används de för att uppdatera existerande tabeller i databasen. Tabellerna som skapats genom samlingsfunktionen innehåller kolumner och datarader. Kolumner innehållande data som ensamt identifierar mätvärdena kallas nyckelkolumner.

Kolumner som innehåller mätvärden kallas datakolumner.

Data som insamlats frán systemloggar 5 lagras först i logg- tabeller i databasen 32. Data från dessa loggtabeller hop- summeras sedan till översiktstabeller, lämpliga i rapporterings- syfte. Redigeringsprocessorn 81 används för att visa, ändra eller makulera data från databasen 32.

Tömningskommandoprocessorn 82 används för att producera en databassekvensfil eller selekterade tabeller fràn databasen.

Specifika kolumner och rader kan specifieras för att producera den önskade databasdelmängden. 456 732 8 Laddningsprocessorn 83 används för att läsa tillbaka till databasen de tabeller som tömts genom tömningsprocessorns försorg.

Vykommandoprocessorn 84 skapar en mängd styrblock från informationen i ett vykommando. En vytabell innehåller inga lagrade data och används vid rapporteringstillfället. Det är vid rapporteringstillfället som data från tabellerna i vy- kombinationen samsorteras. Följaktligen kan vyn betraktas som en virtuell tabell. Källtabellerna för vyn kan placeras i olika databaser förbundna genom ett förbindelsekommando som komer att beskrivas senare.

Selekteringskommandoprocessorn 85 används för att välja bland data i en tabell.

Sorteringskommandoprocessorn 86 används för att sortera data i en önskad ordning.

Rapporteringskommandoprocessorn 87 används för att välja en tabell eller en vy innehållande de mätvärdesdata som skall användas. Ett exempel på en kommandosekvens som inkluderar rapporterings-, selekterings- och sorteringskommandon följer här nedan: REPOBT JoBsTAT SELECT COIAPROJECT Tow-CPU PERc-CPU Losfr-CPU LosTcPU) SELECT RowsnrEAR=83 AND MONTH=DEC) som' sEQUENcmToT-CPU DEscEND) MAx(5) END JOBSTAT - Jobbstatistik, är en översiktstabell baserad pà statistik från en jobbloggtabell. Den består av summan av de resurser som förbrukats genom jobb körda av personer i olika projekt (avdelningar) under olika perioder av dagen (skift)f m 9 456 782 Denna kommandoström kommer att producera en rapport som visar den förbrukade bearbetningstiden för varje projekt eller avdelning i fallande skala av den mängd CPU som använts, enligt följande: Bearbetningstid använd av projekt Projekt TOT~CPU PERC-CPU LOST-CPU LOSTCPU MIN % MIN % APPL DEV 258.6 19.9 7.8 3.0 ENGINEER 224.8 17.3 8.3 3.7 PROD RUN 191.6 14.7 33.3 17.5 PURCHASE 113.6 8.7 15.7 13.8 STAFF 78.4 6.0 25.2 32.1 TOT-CPU visar den totala CPU tid som förbrukats av projektet.

PER-CPU visar den totala CPU tiden (TOT-CPU) i procent av den CPU tid som förbrukats av samtliga projekt.

LOST-CPU är summan av all CPU tid för samtliga jobb i projektet som fick ett icke normalt slut.

LOSTCPU visar den förlorade CPU tiden (LOST-CPU) i procent av den totala CPU tiden (TOT-CPU) för projektet.

Kopieringsprocessorn 88 används för att ta data från en tabell eller en vy för lagring i en annan tabell. Ett typexempel är när man tar ett års data från selekterade kolumner i en tabell, såsom JOBSTAT tabellen, och kopierar dem till en annan tabell som innehåller motsvarande kolumner att inpassa data i. De ursprungliga data i JOBSTAT lämnas oförändrade och kan upp- dateras genom ytterligare samlingskommandon. Kopieringskommando- processorn fungerar som en delkommandoprocessor till redigerings- 81 och rapporterings- 87 kommandoprocessorerna. 456 782 1° Kopieringskommandot innehåller information om en "TO tabell" som identifierar màltabellen samt ett databasnamn som indikerar màldatabasen där màltabellen är placerad.

Kopieringsprocessorn fungerar på följande sätt: Alla kolumner inom en gällande selektion, selekterade genom ett selekteringskommando, kopieras till mältabellen. En kolumn kopieras alltid till en kolumn i máltabellen med samma namn.

Följande regler gäller: Käll- och målkolumn måste vara av samma typ. Käll- och málteckenkolumner kan ha olika längd, vilket medför trunkering eller blankutfyllnad. Om en kolumn inom gällan- de selektion ej har en målkolumn ignoreras densamma. Varje málkolumn i màltabellen, som ej har någon källkolumn, inställes om möjligt till TOT (total), i annat fall till 'tomt'. En datakolumn i màltabellen behöver ej ha en källkolumn; den fylls senare ut med "tomt".

Varje rad inom gällande selektion omvandlas till en måltabell- rad och sätts in i màltabellen, förutsatt att: Måltabellen ej redan innehåller en rad med samma nyckel.

Om något av dessa två villkor ej uppfylls kasseras raden.

De rader som redan finns i màltabellen påverkas ej.

Två exempel pà kopieringsfunktionen beskrivs nu enligt följande: 11 456 782 Exempel 1: Kopiera dagliga CPUtider för år 84 från tabellen JOBSTAT till en tabell med namn CPUSTAT (båda på samma databas MAINFILE): EDIT JOBSTAT SELECT COLUMNS(YEAR MONTH DAY TOT-S-CPU) SELECT ROWS(YEAR=84 AND MONTH =TOT AND DAY =TOT) COPY TO (CPUSTAT) END Tabellen JOBSTAT kan ha följande utseende: Nycklar Data ÅR MÅNAD DAG SYSTEM ANTAL JOBB CPU TID 82 APR 10 SYSA 1500 20 (rader) 82 APR 10 SYSB 700 15 82 APR 10 SYSC 900 13 (kolumner) Exempel 2: Kopiera den lägsta översiktsniván (pà timnivàn) för år 1984 från tabell JOBSTAT på MAINFILE, t ex databasen 41, till tabell JOBSTAT på databas FORECAST, t ex databasen 42: EDIT JOBSTAT SELECT ROWS(YEAR=84 AND MONTH =TOT AND DAY =TOT - AND SYSID =TOT AND PERIOD =TOT AND PROJECT =TOT) COPY_TO(JOBSTAT) DBNAME(FORECAST) END Under operationen läser kopieringsprocessorn först den första raden i gällande selektion, d v s den första raden av samtliga rader selekterade av selekteringsprocessorn enligt det tidigare 456 782 12 selekteringskommandot, och lagrar sedan denna rad i huvudminnes- området som initieras av huvudlinjemodulen 33 vid anrop.

Kopieringsprocessorn skriver sedan nämnda första rad från minnesområdet in i måltabellen. Därpå läser kopierings- processorn in den andra raden i gällande selektion i minnes- området och skriver sedan in denna i màltabellen. Detta fort- skrider rad efter rad tills samtliga selekterade rader har kopierats från källtabellen till måltabellen.

Det bör tas med i beräkningen att vissa kontroll- eller modifikationsoperationer kan utföras på raddata vid lagring i minnesomràdet.

Funktionen av Create (skapa-) komandoprocessorn 89 kommer nu att beskrivas: Funktionen av Create är att införa ett antal rader i en översiktstabell.

Ett typiskt användningsområde vore t ex att under en beräknings- operation sätta in rader motsvarande alla dagar är 1987 med "tomt" i alla datakolumner. Kurvpassningsfunktionen kan sedan användas för att extrapolera den tillgängliga datan för 1986 och skriva in den i de tomma kolumnerna för 1987.

Skapa-funktionen utförs som ett delkommandp under EDIT; på detta sätt definieras de rader som skall skapas med hjälp av SELECT ROWS .

Detta kommando kräver att tabellen är en översiktstabell och att gällande selektion såsom specificerats av SELECT kommandot innehåller åtminstone en tidsnyckel.

Nya rader förs in i tabellen så att tabellen innehåller rader med samtliga möjliga tidsreferenskombinationer inom den gällande selektionen. Effekten av kommandot kontrolleras sålunda av det inledande SELECT ROWS kommandot. SELECT COLUMNS 13 456 »a oo n: har endast en indirekt effekt, genom att man förutsätter att normalförloppet för SELECT ROWS följs.

Den gällande selektionen, såsom fastställd genom SELECT ROWS, måste vara sådan att: För varje tidsnyckel, tillåter selektionen endera ett enkelt värde TOTCTOT är summan av samtliga normalvärden) eller en mängd av en eller flera normalvärden (aldrig en mängd bestående av normalvärden och TOT). Om någon av tidsnycklarna har TOT som det tillåtna värdet måste alla tidsnycklar i fallande skala ha detsamma. Detta betyder att profiler (t ex en genomsnittsdag i en månad) ej tíllåts.FÖr Varje icke-tidsnyøkel tillåter selektionen ett enkelt värde som måste vara endera TOT eller normal. Det selekterade TOT-mönstret måste godkännas för tabellen.

Kommandot konstruerar samtliga rader, en efter en, alla rader med nycklar inom den gällande selektionen (och "tomt" i alla datakolumner). Om en tabell ej innehåller en rad med samma nyckel sätts den skapade raden in i tabellen; i annat fall förkastas den.

Exempel 1: Skapa en rad för varje dag under år 1987 i tabellen JOBSTAT: EDIT JOBSTAT SELECT ROWS(YEAR=87 AND MONTH =TOT AND DAY =TOT - AND SYSID=MAIN AND PERIOD=TOT AND PROJECT=APPLX) CREATE END SYSID = Systemidentifikation såsom MAIN, SYSA, SYSB etc.

PROJECT = Projektidentifikation såsom APPLX etc. 456 782 14 I samtliga rader ställs icke-tidsnyckeln pá SYSID=MAIN, PERIOD=TOT, och PROJECT=APPLX, och samtliga datakolumner på "tomt".

Exempel 2: Skapa en rad för de sista sex månaderna under 1986 i tabellen JOBSTAT: EDIT JOBSTAT SELECT ROWS(YEAR=86 AND MONTH =JUL AND MONTH =DEC AND DAY=TOT - AND SYSID=TOT AND PERIOD=TOT AND PROJECT=TOT) CREATE END I samtliga rader ställs icke-tidsnyckeln på TOT och samtliga datakolumner på "tomt".

Passningskommandoprocessorn 90 används för att bearbeta ett kurvpassningskommando.

Curve Fit's (kurvpassníng's) huvudfunktion är att göra en prognos baserad på historiska data. Funktionen kan emellertid också användas för interpolering (fylla i luckor i datan) och för utjämning (kalkylering av regressionskurvpunkter).

Kurvpassningsfunktionen framkallas i huvudsak genom ISPF dialoger. Den utförs som ett delkommando under EDIT: på detta sätt definieras raderna som skall bearbetas med hjälp av SELECT ROWS.

Kurvpassningskommandot inkluderar såsom operander en källkurv- typ och som.ytterligare operander en måloperation. Följande kurvtyper används: LINE Y = A + B*X EXPONENTIAL Y = A * E**(B*X) POWER Y = A * B**X 15 4 m ch ~q CG n: HYPERBOLA Y = A + B/X RECIPROCAL Y = 1 / (A + B*X) RATIONAL Y = X / (B + A*X) CYCLIC Y = A + B*X + cyclic component Källan är ett namn på en numerisk kolumn i tabellen.

Måloperationen informerar oss om vad vi skall göra med resultatet. Om operandmàloperationen utelämnas blir resultatet endast ett meddelande som visar hur bra passningen är och inga data lagras i databasen.

Följande operationer godkänns: FILL betyder att endast platserna i målkolumnen där värdet är "tomt" fylls med kalkylerade värden (inom gällande selektion).

REPLACE betyder att hela innehållet i kolumnen (inom gällande selektion) ersätts.

Målet är ett namn på en numerisk kolumn i tabellen. Den måste vara inom gällande selektion. Den får inte vara en nyckel- kolumn. Jen kan vara densamma som källkolumnen.

Passningskommandot kalkylerar en kurva av den angivna typ som bäst approximerar alla numeriska data i källkolumnen (inom gällande selektion).

Tabellen måste ha tidsnycklar. Tidsnycklarna som motsvarar datan konverteras till punkter på tidsskalan och används som x-koordinater; datavärdena används som y-koordinater. 456 782 16 Efter att kurvan blivit fastställd används den för att ersätta alla data, eller endast de data som fattas inom den gällande selektionen i màlkolumnen. Data kalkyleras genom att man konverterar tidsnycklarna till en x-koordinat samt kalkylerar motsvarande y-koordinat på kurvan.

Definition av x-värden: x-koordinatvärdet uttrycker alltid den tid som förflutit från en viss tidpunkt som valts som utgångs- punkt för tídmätning. Det betyder att den verkliga tidslängden för samtliga tidsperioder tas med i beräkningen och t ex är januari 10% längre än februari. Detta påverkar de resulterande y-värdena och en rak linje som kalkylerats av FIT kommer ej att uppträda som rak om alla månader presenteras med samma längd.

Det bör påpekas att tidsperiodernas olika längd också av en annan orsak bör uppmärksammas av användaren: om de data som approximerats av någon orsak är beroende av periodens längd är värdena för olika perioder ej exakt jämförbara och att passa en kurva till dem skulle vara meningslöst.

Om någon av tidsnycklarna är TOT anses detta ha visst represen- tativt värde for motsvarande period. Detta värde definieras som det enda i sitt slag för varje nyckelkolumn; sålunda gäller speciellt: 0 for HOUR, 1 for DAY, JAN for MONTH, 4 for YEAR (då år 1900 ej är skottár).

Denna regel är av föga betydelse så länge användaren arbetar med data selekterade från ett enkelt TOT mönster. Flera TOT mönster kan innebära oväntade effekter. T ex kommer data som gäller hela månaden januari att representeras av en punkt som svarar mot den första januari, medan vissa användare skulle förvänta sig densamma den femtonde eller sista januari. f: ” 456 782 Om någon av tidsnycklarna innehåller "tomt" kan x-värdet ej beräknas och motsvarande rad överhoppas.

Exempel: Följande exempel visar hur man kan göra en prognos för år 1986 baserad på år 1985. Tabellen JOBSTAT innehåller data för 1985 och ett antal rader för 1986 med "tomt" i samtliga datakolumner.

EDIT JOBSTAT SELECT ROWS((YEAR=86 OR YEAR=85 - AND MONTH =TOT AND DAY =TOT _ AND SYSID=MAIN AND PERIOD=TOT - AND GENERATE=APPLX) FIT LINE(COST) FILL(F-COST) FIT EXPONENT(JOBS) REPLACE(JOBS) END Det första FIT-kommandot använder alla numeriska (dvs icke-"tomt") data inom gällande selektion i kolumnen COST. Då kolumnen innehåller "tomt" för alla 1986 rader blir den använda datan exakt föregående års. Kommandot beräknar regressions- linjen för datan som använder minsta-kvadratmetoden. De kalky- lerade punkterna för denna linje ersätter sedan samtliga "tomt" data inom gällande selektion i F-COST kolumnen. Om man antar att hela kolumnen innehåller "tomt" erhålles här en linjär approximation av 1985's data följd av sin förlängning till 1986.

Det andra FIT-kommandot beräknar på liknande sätt en exponentiell kurva som bäst approximerar 1985's data i JOB- kolumnen; därefter ersätter det samtliga data i samma kolumn med hjälp av värden som kalkylerats från kurvan. Vi erhåller på detta sätt utjämnade 1985 data följd av sin förlängning till 1986.

COPY-, CREATE- och FIT-kommandoprocessorerna 88-90 som arbetar under motsvarande kopierings-, skapa- och 456 782 18 passningskommandon kan användas för att förbättra SLR- operationen. Ett gynnsamt användningsområde för dessa kommandon är prognosoperationer.

SLR-prognosfunktionen gör det möjligt för användaren att använda historiska data i databasen för att förutsäga framtida användning. Det är nödvändigt att SLR kan ta översikts- tabelldata i databasen som indata till någon slags beräkning och att lagra resultatet av beräkningen i databasen och producera rapporter.

För alla användarapplíkationer som involverar prognoser måste användaren specificera: indata, dvs historiska data: - önskad typ av prognos - tidsomfâng - tidsupplösning (genom selektionsprofil, ett specifikt tot-mönster - andra selektionskriteria (t ex avdelningsnamn eller system-ídentifierare) - mätvärden (t ex antal jobb eller CPU-tid) utdata, dvs den beräknade perioden - tidsomfàng - prognosalgoritm - val (t ex ersätt/ersätt ej) - plats att lagra prognosen (databasnamn, tabellnamn, nya nyckelkolumnvärden) Åtskilliga arbeten kräver en prognosfunktion: Användning och Utförandeplanering och Uppföljning Kapacitetsplanering 19 456 782 Kalkylering Relationen mellan dessa uppgifter och SLR's prognosfunktion beskrivs nedan: Användning och Utförandeplanering och Uppföljning: Genom att skapa prognoser för nyckelmätvärden (såsom svarstider, CPU- användning eller linjefelfrekvenser) i SLR databasen får användaren ett utmärkt redskap att följa upp hur mycket de faktiska värdena skiljer sig från de förväntade värdena eller målsättningarna.

Till exempel kan användaren skapa en översiktstabell med samma nycklar som översiktstabell ADDRSTAT (DAY-kolumnen kan ute- slutas) och datakolumnen TOT-CPU. ADDRSTAT - Address Space Load Statistics (adressutrymmets laddningsstatistik) är en översiktstabell som innehåller statistik över adress- utrymmet hopsummerat per system och projekt. Denna tabell kan sedan fyllas med prognosdata med hjälp av SLR-prognosen och därefter, när data har samlats i ADDRSTAT-tabellen, kan rapport- er med differensen mellan beräknad och verklig CPU-tid genere- ras.

Kapacitetsplanering: Prognosfunktionen kan användas för att extrapolera den tidigare användningen av varje resurs mätt med hjälp av SLR för den framtida planeringsperioden. Användaren måste själv göra en bedömning när han skall välja prognosmetod.

I många fall är det tillräckligt att multiplicera antalet tidigare perioder med en konstant (möjligen olika konstanter för olika användargrupper t ex), medan det i andra fall blir nödvändigt med mer sofistikerade extrapoleringsmetoder. Slut- ligen är redigerings-funktionen tillgänglig för förmodade förändringar som ej kan extrapoleras fràn tidigare data. 456 782 2” Debitering: Debiteringsuppgiften för databehandlingsservice innehåller ett flertal deluppgifter: fastställa ett pris per enhet mäta användningen bestämma debiteringen debitera användare SLR prognosfunktionen kommer att utföras genom COPY- (kopierings-), CREATE(skapa) och FIT(passnings-) kommandona.

För att kunna köra prognosapplikationen måste användaren ha två databaser, en Prognosdatabas 41 (ddname MAINFILE, uppdaterad mod) och en Basdatabas 42 som innehåller normala SLR- mätvärdesdata (användardefinierad ddname, läs mod).

Dialogen låter användaren välja en tabell i Bas-DB (databasen) som kopieras till en identisk tabell i Prognos-DB. Genom att specificera tidsramen för prognosen förser användaren dialogen med indata till CREATE-kommandot och slutligen utförs FIT- kommandot för att skapa prognosdatan.

För att åskådliggöra resultatet skapar dialogen en översikts~ definition (på prognos-DBn eftersom den är huvudfilen) som kombinerar indata-tabellen i Bas-DBn och den nya tabellen i prognos-DBn.

Det finns behov av att erhålla åtkomst till mer än en SLR databas i samma körning av följande skäl: 1. Vissa installationer har betydande mängder SLR-data som ej enkelt kan lagras i en enkel-VSAM-fil. Dessa installationer har redan flera 21 456 782 databaser; problemet är att man ej kan få åtkomst till dem båda samtidigt.

Stora installationer som samlar data från många källor kan möta problem vad beträffar den tid som gått åt för samlingskörningar. Problemet kan undvikas genom att man kör flera samlingsjobb samtidigt. Detta är ej möjligt idag då endast en användare kan komma ät databasen i uppdaterande mod.

Multipel-databaser vore en naturlig lösning.

Man kan köra flera samlingsjobb mot separata databaser och sedan komma åt databaserna tillsammans i en annan SLR- körning.

Nàgra funktioner såsom prognosfunktionen och kalkylering uppdaterar databasen. Med dagens uppbyggnad måste användaren anslutas till databasen i uppdaterande mod och hindrar sålunda andra användare. Det är inte heller önskvärt att ge en användare uppdaterande åtkomst till hela databasen ur säkerhetssynpunkt.

Problemet kan delvis lösas med en enkel-databas.

Man kan normalt öppna filen i läs (read) mod och öppna den igen i uppdaterande mod endast när det är nödvändigt. All uppdaterande åtkomst blir således sekventiell åtkomst vilket innebär omfattande störning mellan konkurrerande jobb. SLR måste förses med någon form av àtkomstauktorisa- tion för att förhindra skada i andra tabeller.

Problemet löses lätt med fler-databaser: prognostabellerna placeras i en separat fil, eller filer, där deras användare kan komma åt dem utan att hindra eller riskera att förstöra andra data. 456 782 22 SLR startas som förut, med en enkel-databas (ddname) MAINFILE kopplad till SLR. För att koppla en annan databas avger an- vändaren ett CONNECT-kommando, t ex: CONNECT FORECAST UPDATE.

Resultatet blir att den databas som är tilldelad ddname FORECAST blir átkomlig för SLR jämsides med MAINFILE.

Lägg märke till att MAINFILE ej behöver vara huvud-SLR- databasen. Tvärtom tycks det vara lämpligt att starta SLR i uppdaterande mod med en liten privat databas som MAINFILE och sedan koppla huvud-SLR-databasen i läs mod, som en sekundär databas.

En kopplad databas kan fránkopplas med hjälp av kommandot: DISCONN FORECAST.

Kopplings-frånkopplíngsoperationen utförs av en Kopplings- kommandoprocessor 91.

Produktionsstyrdialogen (PCD) 70 tillhandahåller programvaru- redskap och fastställer en metodik för att helt automatisera SLR-datasamling. I händelse av databasfel kan PCD användas för att återsamla alla loggar som samlats efter det att en reservrutin genomgåtts.

PCD använder ISPF 61 tabellservice för att upprättahålla statusen för logg-datamängderna från en eller flera loggkällor liksom för reserv-datamängder för en eller flera SLR databaser.

PCD bestàr av följande större komponenter: - Direktansluten underhàllsfacilitet - Logg-loggenhet - Datasamlingskörare 23 _ P 456 782 Dialogen körs ej under SLR. Den anropas direkt fràn ISPF- huvudapplikationsmenyn.

Systemet består av DBID's (databasidentifikation) och logg- datamängd id's (datakällor). Varje DBID är associerad med en MAINFILE, en WORKFILE och reservdatamängder. Arbetsfilen (WORKFILE) kan vara en verklig datamängd eller en fiktiv datamängd. Varje datakälla är associerad med en verklig data- mängd, en DBID, och en COLLECT sats.

Loggdatamängder och reservdatamängder får tillträde till systemet antingen manuellt eller genom logg-loggenheten.

Logg-loggenheten är en bakgrundsjobbstegning, som uppdaterar ISPF-tabellerna med namnen på de datamängder som skall användas som samlings-indata. Den mäste inkluderas i alla jobb som skapar datamängder som skall användas som samlingsindata, t ex när SMF-datamängden dumpas.

Datasamlingsköraren: Datakällor och DBID's finns i permanenta ISPF-tabeller 66. När en samling skall köras startas ISPF i bakgrunden och nämnda ISPF-tabeller öppnas och den första datakällan läses. Den tillhörande DBID-ingången tas upp för att allokera vilken huvudfil och arbetsfil som skall användas, JCL-elementet innehållande den allokerade COLLECT-satsen och samlingen körs.

Nästa datakälla läses och processen fortsätter tills alla datakällor har behandlats.

Den direktanslutna underhàllsfaciliteten används för att utföra följande arbeten: - Definiera en eller flera databaser för PCD - Definiera loggkällor och associera dem med en databas - Manuellt införa logg-datamängder som skall samlas via datasamlingsköraren - Bestämma COLLECT-statusen för en logg-datamängd 456 782 24 - Bestämma vilken reserv-datamängd som skall användas för att återställa en databas där fel uppkommit Produktionsstyrdialogen (PCD) väljs från ISPF-huvudapplikations- menyn.

När användaren väljer PCD visas produktionsstyr-primärmenyn (DREBFE) UPP, se fig. 3a.

Behandling av varje särskilt val i fig. 3 beskrivs nedan.

Delar av strukturen för PCD-panelhierarkin visas i följande lista med PCD-panelnamn. Indrag har använts för att indikera i vilken ordning paneler anropas frân topp-panelen. Indraget kan tolkas pà följande sätt: 1. En panel vars namn är mer indraget än panelen pà raden omedelbart före anropas av panelen som nämnts på raden före. 2. En panel vars namn är mindre eller lika indraget som panelen pà raden omedelbart före anropas av panelen som nämnts pà föregående rad som är mindre indragen.

DREBFE PCD-primärvalmeny fig. 3a DREBFER sLR-databasdefinition fig. ab DREBFERX Välja åtgärd på databas fig. 3c DREBFERA Definiera en ny databas fig. 3d DREBFERE Redigera en databasdefinition fig. 3e DREBFERD Bekräfta makulering av DB id fig. 3f DREBFERS Spåra reservdatabas fig. 3g DREBFERI summera eller modifiera reserv- datamängd fig. 3h DREBFEL Logg-källdefinition fig. 3í DREBFELX Välja åtgärd pà källa fig. 3j DREBFELA Definiera en ny logg-källa fig. 3k DREBFELE Redigera en logg-källdefinition fig. 31 25 456 782 DREBFELD Bekräfta makulering av logg-källa fig. 3m DREBFELS Spåra logg-datamängd fig. 3n DREBFELI Summera eller modifiera logg- datamängd fig. 30 När alternativ 1 i fig. 3a väljs visas en panel DREBFER, uppvisad i fig. 3b.

Panelfunktionen som åskådliggjorts i fig. 3b används för att upprätthålla databasdefinitioner och en lista på reservdata- mängder associerade med varje databas. Man kan lägga till, makulera eller modifiera en databasdefinition, alternativt kan man välja en särskild databas för att inspektera eller modi- fiera reservdatamängderna som är associerade med den valda databasen.

När en existerande eller ny databas väljs presenteras en valpanel DREBFERX, visad i fig. 30.

Om man väljer alternativ 1 uppvisas en dataingångspanel, där användaren kan ändra eller lägga till information för data- basen. Om den valda databasen är okänd för PCD visas panelen DREBFERA, áskådliggjord i fig. 3d.

Om databasen redan är känd visas en något annorlunda panel DREBFERE, se fig. 3e.

Om man väljer alternativ 2 i fig. 3c visas en bekräfta- makulera-panel DREBFERD, se fig. 3f.

Om användaren trycker pà "enter"-tangenten kommer all informa- tion om denna databas att avlägsnas frán PCD. Om användaren trycker END kommer begäran att ignoreras.

Om man väljer alternativ 3 i fig. 3c, se fig. 3g, inställer sig för användaren en panel DREBFERS som inkluderar en lista över reservdatamängderna associerade med den valda DBID som har 456 782 26 införts antingen manuellt eller via den automatiska logg- loggenheten.

Från denna panel kan användaren lägga till eller makulera ingångar i listan, eller ändra statusen på reservdatamängd- ingångarna. Detta sköts genom linjekommandon, I (insert=- insättning), och D (delete=makulera). Om I införes visas en dataingángspanel DREBFER1 för tillägga/modifiera reservdata- mängd, se fig. 3h.

Om D införes avlägsnas linjen från skärmen.

Produktionsstyrdialogen (PCD) används också för datakäll- hantering. Alternativ 2 i PCD primärvalmenyn (DREBFE), fig. 3a, väljs sedan för att visa producerandet av en datakällpanel DREBFEL, fig. 3i.

Denna funktion används för att upprätthålla logg- källdefinitioner och statusen S för logg-datamängder associerade med varje logg-källa. Man kan lägga till, makulera eller modifiera en logg-källdefinition, eller så kan man välja en särskild logg-källa för att inspektera eller modifiera logg-datamängderna associerade med denna logg-källa. När en existerande eller ny logg-källa väljs presenteras en valpanel DREBFELX, fiq. 3j.

Om man väljer alternativ 1 i DREBFELX visas en dataingångs- panel, där användaren kan ändra eller lägga till information för datakällor. Om den valda datakällan är okänd för PCD visas panelen DREBFELA, fig. 3k.

Om datakällan redan är känd visas en något annorlunda panel, dvs panelen DREBFELE, se fig. 31.

Om man väljer alternativ 2 i DREBFELX visas en bekräfta- makulera panel DREBFELD i fig. 3m. 27 456 782 Om användaren trycker på "enter"-tangenten avlägsnas all information om denna källa från PCD. Om användaren trycker pà END ignoreras begäran.

Om man väljer alternativ 3 i DREBFELX presenteras användaren med en panel DREBFELS, fig. 3n, inkluderande en lista på logg-datamängderna associerade med den valda logg-källa som satts in antingen manuellt eller genom den automatiska logg- loggenheten.

Från denna panel kan användaren lägga till eller makulera ingångar i listan, eller ändra statusen på en logg-datamängd- ingång. Detta sköts genom linjekommandon, I (insert=insätta), och D (delete=makulera). Om I sätts in visas en dataingàngs- panel DREBFELI, fig. 3p. Denna panel används för att komplettera/modifiera en käll-logg-datamängd. om D sätts in avlägsnas linjen från skärmen.

Claims (16)

456 782 28 Patentkrav

1. Databasprocessor i ett databehandlingssystem inkluder- ande databasmedel (32) för lagring av ett flertal tabeller, var och en innehållande ett antal kolumner och rader, och en databashanterare (31) innehållande en huvudlinjemodul (33) för minnesområde och databasinitiering när den anropats från ett delsystem (8, 12, 61) i databehandlingssystemet, ett flertal kommandoprocessorer (35) och en kommandovägväljare (34) för mottagning av ett kommando samt vídarebefordran till en mot- svarande kommandoprocessor (80-92), kännetecknad av en kopieringsprocessor (88) bland nämnda mängd kommandoprocessorer för mottagning av ett kopieringskommando från kommandoväg- väljaren och för kopiering av valda delar av en källtabell i databasen till en màltabell, vilka valda delar är definierade av en selekteringskommandoprocessor (85), vilken kopierings- processor är anordnad att läsa en första rad i nämnda valda del från källtabellen till ett minnesområde initierat av huvud- linjemodulen (33) när den anropats, skriva den lagrade första raden från minnesområdet till måltabellen, läsa en andra rad och överföra den via mínnesomràdet till källtabellen osv, rad efter rad, tills alla valda rader har kopierats till mål- tabellen.

2. Databasprocessor enligt krav 1, kännetecknad därav att nämnda valda delar innehåller valda rader av källtabellen.

3. Databasprocessor enligt krav 2, kännetecknad därav att nämnda valda delar innehåller valda kolumner för valda rader av källtabellen.

4. Databasprocessor enligt kravet 1, kännetecknad därav att nämnda mängd kommandoprocessorer innehåller en skapa-processor (89) för att skapa nya rader i måltabellen. 29 456 782

5. Databasprocessor enligt krav 4, kännetecknad därav att nämnda mängd kommandoprocessorer innehåller en passnings- processor (90) för att fylla i data i de skapade nya raderna.

6. Databasprocessor enligt krav 1, kännetecknad därav att källtabellen och màltabellen finns i samma databas (41).

7. Databasprocessor enligt krav 1, kännetecknad därav att källtabellen finns i en första databas (41) och måltabellen finns i en sekundärdatabas (42), båda databaserna kontrollerade av databashanteraren (31).

8. Databasprocessor enligt krav l och 7, kännetecknad därav att nämnda mängd kommandoprocessorer innehåller en anslutnings- processor (91) för inkoppling och urkoppling av sekundär- databasen (42) till och fràn den första databasen (41).

9. Databasprocessor enligt något av kraven 1-8, kännetecknad därav att en samlingskommandoprocessor (80) i databashanteraren (31) samlar data från delsystemen (8-18) i databehandlings- systemet och sammanfattar sådana data i översiktstabeller i databasen (32) och där en rapporteringsprocessor (87) i databas- hanteraren selektivt överför översiktstabelldata från databasen till en användarterminal (4) ansluten till systemet.

10. Databasprocessor enligt krav 9, kännetecknad därav att processorn fungerar som en logg-efterbehandlare som samlar data fràn delsystem-loggar (5,l5-18).

11. ll. Databasprocessor enligt krav 10, kännetecknad därav att processorn fungerar som en servicenivårapportör som tillhanda- håller driftsrapportering avseende prestanda, tillgänglighet, drift och liknande för databehandlingssystemet.

12. Databasprocessor enligt något av kraven 1-11, kännetecknad därav att produktionsstyrdialoghjälpmedel (70) tillhandahålls 30 456 782 för att lagra och modifiera databas- (4l,42) och datakäll-(5,15-18) specifikationer.

13. Metod för tabellbehandling i en databasprocessor i ett databehandlingssystem, innefattande lagring av ett antal tabeller i databasmedel (32), initiering av minnesomráden och behandling av kommandon i en databashanterare (31), överföring av selektiva mängder av data fràn delsystem-datakällor (15-18) till tabeller i databasmedlen samt selektering och presentation av data från sådana tabeller på en användarenhet (4), känne- tecknad av en anslutning av en första databas (41) till en sekundärdatabas (42) i nämnda databasmedel, överföring av en vald del av minst en tabell i den första databasen till en motsvarande tabell i sekundärdatabasen och uppdatering av nämnda motsvarande tabell, presentation av valda tabelldata från båda databaserna på användarenheten och frànkoppling av nämnda tvâ databaser för att möjliggöra en oberoende data- samlings- och presentationsoperation för varje enskild databas (41,42).

14. Metod enligt krav 13, kännetecknad därav att data- presentationsoperationen uppvisar en kombinerad vy av tabell- data i den första databasen (41) och tabelldata i motsvarande tabell i sekundärdatabasen (42).

15. Metod enligt krav 13 eller 14, kännetecknad därav att den första databasen lagrar prímärdata såsom aktuella data och sekundärdatabasen lagrar sekundärdata såsom prognosdata.

16. Användningen av en databasprocessor enligt något av kraven 13-15, kännetecknad därav att nämnda databasmedel (32) inne- håller ett flertal databaser (4l,42,46) och databehandlings- systemet innehåller en mängd delsystem-datakällor (15-18) och där en produktionsstyrdialog (70) lagrar, presenterar och modifierar specifikationer för de olika databaserna (4l,42,46) och deras datakällor (15-18).