SE456015B - Skyddande ytbeleggning mot avkolning pa ett arbetsstycke av stal - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 456 015 Götet hpphettas vanligen till sin varmbearbetningstemperatur så att det kan deformeras permanent genom att man anbringar mekaniska krafter på ytan, så att man erhåller produkter av specifik storlek och form, ofta med förbättrade fysikaliska och mekaniska egenskaper.

Dessa varmbearbetningssteg, t ex varmpressning eller -smidning eller valsning av götet till ämnen för trådvalsning, varmvalsning av tråd- valsningsämnet till arbetsstycken med mindre storlek och slutligen varmvalsning av arbetsstycket till ett halvfabrikat, följd av glödg- r ning och/eller värmebehandling, leder emellertid till betydande för- lust av kol i ytan av arbetsstycket.

Följaktligen blir efter varje steg i denna uppvärmningscykel den yttersta delen av arbetsstycket i viss utsträckning avkolnad.

För att erhålla en produkt av verktygsstål, som inte är avkolnad, slipas arbetsstycket vanligen efter varje arbetsoperation till ett =tillräckligt stort djup för att avlägsna ytdefekter och de avkolnade ïzonerna.

Efter glödgning riktas vanligen arbetsstycket, t ex i stavform, genom valsning på riktvalsar och underkastas därefter avslutande kall- valsningssteg, t ex avskalning och/eller centerless slipning för att avlägsna ytdefekter och avkolnade områden, om sådana finns närvarande.

Det färdiga arbetsstycket eller produkten av verktygsstål utgör så- ledes endast en del av den ursprungliga mängden verktygsstâl, ofta uppgår denna mängd endast till ca SO víktprocent, beräknat på den smälta man utgick ifrån. _ Erfarenhet av framställning av varmvalsade stavar och liknande produkter av verktygsstål, speciellt snabbstål, visar att förluster av kol i ytan där den negativt kan inverka på kvaliteten av den fär- diga produkten, sker huvudsakligen vid två steg av bearbetningen, dvs under upphettning av ämnet för trâdvalsning för slutlig valsning och under den slutliga glödgningscykeln. Producenter av verktygs- stål har under många år försökt att minska mängden avkolning på olika sätt. Skyddande beläggningar har använts som ett försök att lösa problemet,~men på grund av svårigheter vid den praktiska utövníngen har tillfredsställande prestanda vid låga kostnader inte kunnat upp- nås.

Speciellt ett sätt innebar användning av borax för beläggning av ämnen för trâdvalsning genom neddoppning och horstning före varm- Denna utväg var tämligen framgångsrik vid skydd av ar- emellertid valsningen. betsstycket mot avkolning under uppvärmning för valsning; erhölls inget skydd under glödgning. Dessutom gjorde borax-beläggning- 10 15 20 25 30 35 H0 456 015 3 'en arbetsstycket mycket halt för hantering under valsningen och detta medförde icke nödvändiga risker för personalen.

Nyligen har andra typer av skyddande beläggningar och skydds- material använts med någon framgång, vilka material innefattar gra- fit, färgbeläggningar av keramisk typ och metallbaserade färgbelägg- ningar. Emellertid gav ingen av dessa belëggningar tillräckligt effektiv ytskydd mot avkolning både under uppvärmning av ämnen för trådvalsning eller under glödgning.

Ett mera drastiskt alternativ, som tillämpas av vissa tillver- kare av verktygsstâl, har varit att överge angivna arbetssteg för reducering av avkolning och i stället använda sig av glödgnings- anläggningar med reglerad atmosfär eller vakuum. Stora kostnader har lagts ned på ugnar med reglerad atmosfär för återuppvärmning och varmbearbetníng av arbetsstycken av verktygsstål och på vakuumglödg- Éningsugnar och liknande, med vilka, på grund av den kontrollerade ,atmosfären, man erhåller den önskade reduktionen i avkolning. Den tydliga nackdelen med dessa bearbetningssystem är de höga kapital- kostnaderna för den_specífika utrustningen och medföljande höga driftkostnader.

Som en följd därav tillämpas i dag vid tillverkning av verktygs- stål antingen skyddande beläçgningar eller skyddsbehandlíng eller be- handling i dyra anläggningar, som har angivna brister, eller också används konventionell uppvärmningstekník, utan några avkolningsför- hindrande åtgärder, och man förlitar sig på slutlig kallbearbetning, som innefattar avskalning och/eller centerless slipning för att av- lägsna erhållen avkolníng, trots nackdelen med det låga utbytet.

Föreliggande skyddande ytbeläggning kännetecknas därav, att den utgörs av en vidhäftande, borttagbar ytbeläggning av metalliskt material i form av en metallsprsyad-beläggning.

Det är fördelaktigt att arbetsstyckets ytor först renas och uppruggas, t ex genom sandblästring, För att påskynda eller öka vidhäftningen av den därefter anbringade metallbeläggningen. Be- läggningens metalliska material anbringas lämpligen med en medel- tjocklek av 0,15-0,25 mm, t ex genom metallsprayníng. Det metalliska materialet i beläggningen kan vara vilket som helst lämpligt metal- liskt material, t ex en icke-järnmetall, och speciellt aluminium.

Föreliggande uppfinning kan användas vid framställningen av en produkt med reducerad avkolning i den yttersta delen, vilket förfarande omfattar varmpressning av ett göt av verktygsstäl vid dess varmbearbetningstemperatur till ett ämne för trådvalsning, 10 15 20 25 30 35 456 015 4 kylning av det erhållna arbetsstycket, glödgning och avlägsning av den yttersta delen av ämnet, som kan ha ytdefekter, återupp- värmning av arbetsstycket till dess varmbearbetningstemperatur och varmvalsning av arbetsstycket till ett ämne med reducerad storlek, kylning av arbetsstycket med reducerad storlek, glödg- ning och avlägsning av den yttersta delen av detta, som kan inne- hålla ytdefekter och uppvisa avkolning, preliminär rening och uppruggning av ytan av arbetsstycket med reducerad storlek för trådvalsning för att förbättra vidhäftningen av beläggningen av metalliskt material, som därefter skall anbringas, anbringning av en vidhäftande borttagbar skyddande ytbeläggning av metalliskt material på ytan av arbetsstycket med reducerad storlek för tråd- valsning efter den preliminära rengöringen och uppruggníngen, återuppvärmning av det erhållna med metalliskt material belagda arbetsstycket till sin varmbearbetningstemperatur och varmvals- ning av arbetsstycket till sin slutliga storlek, glödgning och riktning av arbetsstycket i sin slutliga form, och därefter av- lägsning från arbetsstycket med sin slutliga form den erhållna yttersta delen, som kan innehålla ytdefekter och vara avkolnad, och den erhållna beläggningen av metalliskt material; eller efter glödgning och riktning av arbetsstycket med sin slutliga form värmebehandling av arbetsstycket och därefter avlägsning av den erhållna yttre delen, som kan innehålla ytdefekter och vara av- kolnad och den erhållna beläggningen avfmetallisktçmateríal.

Föreliggande uppfinning kan exempelvis användas viddgjut- ning av en smälta, som har en sammansättning som svarar mot ett typiskt snabbstål eller verktygsstål, t ex en sådan som fram- ställts i en elektrisk ljusbågsugn, till göt. Göten återuppvärms till sin varmbearbetningstemperatur, mellan 925 och 126006, om det är fråga om snabbstål, och varmbearbetas till halvfabrikat.

Dessa varmbearbetningssteg innefattar för framställning av val- sade stavar varmpressning eller götvalsning i en vals, varvid det uppvärmda götet formas till ett ämne för trådvalsning, av- lägsning av den yttre delen av detta ämne, t ex genom slipning eller syrgashyvling för att avlägsna ytdefekter, återuppvärmning av ämnet till sin varmbearbetningstemmraüm och varmvalsning, pressning eller smidning till ett halvfabrikat i form av ämnet i reducerad storlek, åtföljd av avlägsning av den yttre delen av detta ämne för att eliminera ytdefekter och avkolade delar. 10 15 20 25 30 35 40 456 015 5 En vídhåftande_borttagbar skyddande ytbeläggning av aluminium Dâförs på det halvfärdiga arbetsstyckets yta och det aluminiumbe- laäda arbetsstycket återuppvärms till sin varmbearbetningstemperatur och varmvalsas till den slutliga storleken. Arbetsstycket glödgas 'därefter och riktas på riktvalsar och den erhållna yttre delen med l reducerad avkolning och aluminiumbeläggningen avlägsnas därefter.

För att säkerställa ökad vidhäftning av aluminiumbeläggningen på ; det halvfärdiga arbetsstycket är det lämpligt att man genomför en ' förberedande rening och uppruggning av arbetsstyckets yta före alu- miníumbeläggningen för den slutliga varmvalsningen eller varmbearbet- ningen, dvs genom vilken arbetsstycket omformas till sin slutliga storlek för glödgning.

Det inses att det är fördelaktigt att metallbeläggningen redan anbringas, vid framställning av verktygsstål, när arbetsstycket for- mas till ämnet för trâdvalsning. Detta på grund av att de följande arbetsstegen, vilka innefattar återuppvärmning för slutlig valsníng och slutlig glödgning, är de uppvärmningscykler, i vilka förlust av kol i ytan huvudsakligen sker. I sin vidare omfattning avser före- liggande uppfinning även att den skyddande metallbeläggningen påförs vid en tidigare tidpunkt, t ex före uppvärmning för varmvalsning till ämnen med reducerad storlek, vid vilken uppvärmning avkolning även sker.

På grund av att den skyddande metallbeläggningen kan avlägsnas och de avsedda successiva uppvärmningscyklerna för varmbearbetníng, avser föreliggande uppfinning även specifika mellanliggande föremål i produktíonskedjan. Ett av dessa är ett icke glödgat och icke rik- tat halvfabrikat av verktygsstål med en vidhäftande borttagbar skyd- dande ytbeläggning av metalliskt material, t ex i form av en på- sprayad aluminiumbeläggning med en tjocklek av ca 0,15 - 0,25 mm, på arbetsstyckets yta, varvid arbetsstyckets yta lämpligen har renats och uppruggats före anbringningen av metallbeläggningen. üet andra av dessa är det färdiga arbetsstycket av verktygs- stál medlreducerad avkolning i den yttre delen och en vidhäftande borttagbar skyddande ytbeläggning av metalliskt material, som tidi- gare har anbringats på ytan av det halvfärdiga arbetsstycket, t ex -med en ursprunglig tjocklek av 0,15 - 9,25 mm, och vilket halvfär- diga arbetsstycke har underkastats varmbearbetning, t ex varmvals- ning vid en temperatur, som initialt uppgick till minst 92500 till l2lOoC, åtföljd av glödgning och valfri riktning, efter det att me- ¿tallbeläggningen har påförts, och underkastande av arbetsstycket 10 15 20 25 30 35 40 456 015 åför ytterligare värmebehandling, där värmebehandlingstemperaturen ¿initialt är lägst 39500 till l290°C, varvid sådana värmebehandlade *färdiga arbetsstycken av verktygsstål framställs. Även i detta fall är det lämpligt att ytan av det halvfärdiga arbetsstycket har renats och uppruggats, såsgm_anmivíts.

Den vidhäftande skyddande ytbeläggningen av metalliskt material, t ex aluminium, kan anbringas på ytan av arbetsstycket av verktygs- stål med olika konventionella metalliseringsmetoder, t ex genom me- tallsprayning. Metallisering genom aluminiumspnayning används för att effektivt täcka arbetsstycket till en bekvämt kontrollerbar tjock- lek. ' ' ' Vanligen innefattar metallsprayning att metallen som skall sprayas upphettas till smält eller halvsmält tillstånd genom att den passerar genom en högtemperaturzon, och avsättning av den sprayade metallen i finfördelad form på ytan av föremålet, som skall sprayas.

De smälta eller halvsmälta partiklarna av den sprayade metallen blir platta vid kontakten med ytan av underlaget, som sprayas, och häftar vid underlaget efter stelning. Därefter avsatta partiklar kommer även att bli flata och i sin tur fästa vid de tidigare avsatta partiklarna, varvid man erhåller en inkrement uppbyggd sprayad be- läggning i lamellform.

Hetallen, som skall påsprayas, tillförs ofta i form av tråd .eller pulver. När metallen i trådforn har smält kan det utsättas för luft eller annan gas med hög hastighet för förstoftning och fram- drivning till underlagets yta. Olika metalliseríngspistolêr eller liknande apparaturer är tillgängliga för att spraya tråd, stav eller pulver. I dessa används vanligen en blandning av syre och acetylen eller andra liknande gaser som värmekälla. Bågsprutpistoler används även, varvid tråden smälts i en het zon, där värme erhålles från en likströmsbåge, och de smälta partiklarna utsprutas med hög hastighet med komprimerad luft.

Fördelen med användning av metallsprutningstekniken för att uppnå den önskade tjockleken av beläggningen är att den inte är be- gränsad_till någon speciell storlek hos arbetsstycket, och tillgäng- liga metalliseringspistoler är enkla att handha.

I fallet aluminium, liksom andra konventionella sprayade me- taller, t ex icke-järnmetaller: koppar, brons, bly, molybden, nickel, tenn och zink, och även stål med låg kolhalt, med hög kolhalt och .rostfria stål, liknar den sprayade metallbeläggningen kemiskt den -använda tråden, staven eller pulvret, men beläggningens fysikaliska 10 15 20 25 30 35 40 456 015 egenskaper skiljer sig i allmänhet mycket från egenskaperna av me- tallen före sprayning. Sprayade metallbeläggningar har skiktstruktur, .som inte är homogen, och kohesíon beror på mekanisk bildning. Inte desto mindre är metallsprayningstekníken fullgod som ett sätt att anbringa det önskade beläggningsskiktet för ändamålet av föreliggande uppfinning, för att erhålla en skyddande ytbeläggníng, som leder till 'reducerad avkolníng. , För att öka vidhäftningen av metallmaterialbeläggningen på ar- íbetsstycket innefattas i föreliggande förfarande lämpligen rening íoch uppruggning. Innan metallspraybeläggningen påföres renas och pre- špareras ytan av arbetsstycket på ett sätt, som ger god bindning av fide sprayade metallpartiklarna på underlagsmetallen. Reningssteget inne- :fattar avlägsning av fett, inkrust, smuts, olja och andra föroreningar, Ésom skulle försämra beläggningens vídhäftning. Uppruggning av ytan .av arbetsstycket är det sista arbetssteget före metallsprayníngen.' _Konventionella mekaniska uppruggningstekniker är på samma sätt använd- bara för att åstadkomma den önskade uppruggningen. Det inses att både reningen och uppruggningen i stor utsträckning inverkar på bindnings- styrkan mellan metallbeläggningen och underlagsytan av arbetsstycket.

En fördelaktig kombination för att samtidigt uppnå både rengö- ring och uppruggning av arbetsstyckets yta är användning av konventio- nell sandblästring. Vanligen använda slipmedel för preparering av ytan enligt föreliggande uppfinning är krossad sand, krossad stålsand ,och aluminíumoxid. Stålsand eller aluminiumoxid är föredragna, efter- som slipmedlet enkelt kan återvinnas och återanvändas.

Arbetsstycket bör metallíseras eller beläggas så snart som möj- ligt efter rengöringen och uppruggningen för att minimera ytoxidation och återkontamination. När exempelvis en del har sandblästrats och skall sprayas med metall, kan arbetsstycket omedelbart underkastas metallsprayning, varvid den relativa rörelsen av arbetsstycket och metalliseringspistolen regleras mekaniskt, så att man säkerställer lik- formighet och repeterbarhet.

Män har funnit att, när ytbelägmningen, som är spravad.på arbets- styckets ytor har en tjocklek av 0,I5 - 0,25 mm, säkerställts ett till- fredsställande skydd under uppvärmningen för valsning och slutlig glödgning. Tjocklekar under ca 0,15 mm är i allmänhet alltför tunna för att ge tillfredsställande skydd, medan tjocklekar över ca 0,25 mm är onödiga. Man antar att skyddet, som erhålls under uppvärmningscy- keln före valsning beror på den mekanisk bindningen av den pâförda be- läggníngen till arbetsstyckets yta, medan skyddet för glödgning härrör 5 10 15 20 25 30 35 40 456 015 från meta11urgísk,svetsning och diffusion, som sker mellan de erhållna oxiderna av den pâförda metallmaterialbeläggningen och underlaget till w =följd av varmbearbetningen.

Skyddet mot avkolning, som erhålls enligt föreliggande förfarande, :är unikt därigenom, att den ger sådant skydd inte endast under uppvarm- :h fning, t ex av ämnen för trâdvalsning, för valsning, men även under Églödgningscykeln. Sådant skydd kan därför, om så önskas, vara effek- itivt under en följande värmningscykel för härdning, dvs före den på- förda skyddande beläggningen avlägsnas, t ex för framställning av verktygsstycken från valsade och glödgade ämnen. Det är fördelaktigt att slutligt skydd mot normal avkolníng möjliggörs under två eller tre konsekutiva och viktiga uppvärmníngscykler eller bearbetningssteg :genom att man anbringar en metalliserad ytbeläggning av den typ, som beskrivs i samband med föreliggande uppfinning.

Det tycks inte finnas andra hittills kända beläggningsförfaran- den som kan ge detta skyddsomfång mot avkolning genom anbringning av en enda beläggning. Dessutom är den utförda metallíseringen speciellt effektiv när aluminium används som det specifika metalliska materialet som anbringats som den vidhäftande temporärt skyddande ytbeläggningen på arbetsstycket, eftersom det speciellt effektivt blir en del av underlaget och ger effektivare skydd.

Det inses att, fastän beläggningen av det metalliska materialet i stort kan betraktas som en beläggning av metall, även en del av metallen finns närvarande i form av oxider. Det är exempelvis känt att aluminium lätt omvandlas till alumíniunoxid på exponerade ytor.

Vid sprutning från en sprutpistol omvandlas de smälta förstoftade partiklarna lätt till oxid i den perifera delen, men resultatet blir att man erhåller ett metallskikt, i vilket aluminium överväger, som fullt skyddar arbetsstyckets yta med avseende på avkolníng.

Metallisering av ämnen eller arbetsstycken är tillfredsställan- de, speciellt med avseende på det faktum att metallbeläggníngen där- efter underkastas upprepade värmecykler och varmbearbetníngsoperatio- ner, över;deras smälttemperatur men under deras koktemperatur. Upp- värmning och varmvalsning säkerställer flödesfördelning av den metal- liserade beläggningen och därigenom erhåller man en tillräckligt lik- , formig och relativt ickc~porös hinna, t ex av aluminium och/eller A aluminium-aluminíumoxid, som täcker arbetsstycket för skydd mot oxi- dation och avkolning under glödgníng. Denna hinna kommer initialt att i ge en effektiv mekanisk bindning till underlaget för arbetsstvcket ¿och till följd av den mekaniska varmbearbetninzen slutligen också imetallurgisk svetsning och diffusion. 10 15 20 25 30 35 40 456 015 9 2 Jämfört med förfaranden, som innefattar installationer för fkontrollerad atmosfar för att säkerställa reducerad avkolning under upphettninß av ämnen för varmbearbetninz och/eller glödgning eller andra värmebehandlingar, är storleksordningen av nuvarande investe- ringar för samma kapacitet ca l5 000 - 350 000 kronorwföre förelig- gande förfarande, beroende på graden av mekanisering, och Ca 2 500 000 - 3 750 000 kronor för antingen ugn med kontrollerad atmo- sfär eller installationer för vakuumglödgning. Sålunda kan förelig- Ü gande uppfinning utövas i praktiken till en liten bråkdel (1/33-l/50) av löpande kostnader av framställning med kontrollerad miljö. Det är fullštändigt överraskande att, trots nutida trender mot relativt dyra installationer med kontrollerad atmosfär eller vakuum, förelig- É gande uppfinning ger ett effektivare alternativ vid motsvarande lägre I kostnader i uttryck av utbyte och energi.

De följande exemplen åskådliggör föreliggande uppfinning och avser inte att vara begränsande. jEXEMPEL l För framställning av runda stavar av snabbstål med en dia- 'meter av 13,8 - 13,9 mm används en smälta med följande sammansättning: Kol 1,00% Molybden 8.751 Volfram 1,75% Krom 3,751 Vanadin 2,102 Följande arbetssteg utförs för att ge ett halv-färdigt arbets- šstyckez 1. Cnargen smälts i en elektrisk ljusbågsunn. ' 2. Gjutning till 305 mm göt. 3. Götet uppvärms till smidningstemperatur av 1l50°C.

U. Götet pressas till 152 mm kvadratiska ämnen eller annan specificerad storlek. 5, Ämnet slipas för avläzsning av ytdefekter. 6. Ämnet upphettas till specificerad temperatur för vaisning, 1114o°c. . Ämnet valsas till 3N,9 mm.kvadratiskt ämne (halv-färdigt).

. Det valsade ämnet slipas för avlägsning avkolnings- och ytdefekter. framställning av det halv-färdiga arbetsstycket till fär- ¿díga 13,8 - 13,9 mm runda stavar utförs ytterligare följande arbets- šsteg vid det konventionella förfarandet av och separat vid förelig- :gande förfarande B: 10 llA. Glödgning 456 015 10 Konventionellt förfarande A Föreliggande förfarande B 9A. Uppvärmning till specificerad 9B. Sandblästring för rening och temperatur, ll50°C uppruggning av arbetsstycket ytteryta, (l:l blandning av 10A. Valsning till 15,9 mm rund __ G25 och GUO) stålslipkorn.

Valsning till l3,B mm/13,9 mm rund lOB. Aluminiseríng genom metall- sprayning för att ge en skyd- dande ytbeläggning med en medeltjocklek av ca 0,2 mm Trâdstorlek: ü,8 mm i diameter 12A. Riktning l3A. Kall slutbehandling genom skalning till lU,l2/lU,l7 mm och centerless slipning till 13,82/13,89 mm rund för avlägs- níng av avkolning. l2B. Valsning till 15,1 mm rund stav.

Till slutbehandling: 13,8/13,9 mm rund. llB. Återuppvärmning till specifice- rad temperatur. l3B. Glödgníng lHB. Riktning . 15B. Kallbearbetning genom avskal- ning till lH,l2/lU,l7 mm rund och centerless slipning till 13,82/13,89 mm rund för avlägs- ning av ytbeläggnihgen av alu- minium. I Den använda gjutformens storlek och det praktiska utförandet av pressning, uppvärmning, slipning och valsning kan varieras beroende på den önskade färdiga produkten och den tillgängliga bearbetnings- utrustningen.

Beräknat på den ursprungliga smältans mängd är utbytet av verk- tygsstål efter kallbearbetningssteget 13A i det konventionella för- farandet endast ca 50 5, medan utbytet efter kallbearbetníngssteget l5B enligt föreliggande förfarande B är ca 60 ß, som approximativt svarar mot utbytet efter riktning av staven enligt det konventionella förfarandesteget 12A och före avlägsning av avkolning i arbetssteget 13A. Det 60-procentiga utbytet enligt föreliggande uppfinning efter avlägsning av ytbeläggningen av aluminium i arbetssteget l5B repre- senterar en ca 20-procentig ökning över motsvarande 50-procentiga ut- byte enligt det konventionella förfarandet och i sin tur ca 20 % rela- 'íil 10 15 20 456 015 11 tiv reduktion i avkolninr. Beräknat på smältans storlek erhåller man "enligt föreliggande uppfinning ca 10 5 mera användbart verktygsstâl, vilken ökning av utbytet representerar en total inbesparing vid nu- varande kostnader av ca 0,88 - 1,65 kronor per kg eller 880 - l650 kronor per ton framställt stål.

I detta exempel utfördes metallbesprutníngen med en sprutpistol, som drivs med acetylensyrgas-komprimerad luft, med användning av en aluminiumtråd på konventionellt sätt.

Ett mikrofoto (200x) av tvärsnittet av den erhållna metallíse- rade 20 mm staven, före avlägsning av avkolning genom skalníng och centerless slipning, uppvisade efter en 5-procentig Nital-etsning, ett metalliserat ytskíkt av aluminium till ett djup av 0,20 mm full- ständigt svetsat och díffunderat med och mekaniskt bundet till arbets- stycket. Frånvaron av avkolning under det metalliserade skiktet kunde klart iakttagas.

EKEHPEL 2 Exempel l upprepades utom att i detta fall i föreliggande förfarande B sandblästrings- och alumíniserinzssteqen utförs tidigare vid hearbetningen av det 150 mm kvadratiska ämnet efter slipning en- ligt arbetssteg 5 och före upphettning enligt arbetssteg 5 för upp- nående av jämförbara resultat i förhållande till de i exempel l. ___....___...-__.»_-

Claims (5)

456 015 . 1, Patentkrav

1. Skyddande ytbeläggning mot avkolning på ett arbetsstycke av stål, som utsätts för värmebehandling och bearbetning, k ä n - n e t e c k n a d därav, att den utgörs av en vidhäftande, borttag- bar ytbeläggníng av metalliskt material i form av en metallsprayad beläggning.

2. Skyddande ytbeläggning enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den vidhäftande, borttagbara ytbeläggningen är metallsprayat aluminium, som påförts till en tjocklek av ca 0,15-0,25 mm.

3. Skyddande ytbeläggning en-ligt krav_¿1 eller 2, k ä n n e t' e c k f n a d ødärav, att den utgöres av~en vidhäftande, borttagbar ytbeläggníng av metalliskt material, som tidigare anbringats på arbetsstyckets yta och därefter underkastats varmbearbetning vid en temperatur, som initialt är minst cirka 927°C, och därefter glödgats.

4. Skyddande ytbeläggníng enligt krav 3, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den vidhäftande, borttagbara ytbeläggningen utgöres av metallsprayat aluminium, som pàförts till en tjocklek av ca 0,15-0,25 mm på det renade och uppruggade arbetsstycket, varefter arbetsstycket har underkastats varmbearbetning vid en temperatur, som initialt är minst ca 927°C, och därefter glödgats.

5. Skyddande ytbeläggning enligt krav 3, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den vídhäftande, bqrttagbara ytbeläggníngen är metallsprayat aluminium, som påförts till en tjocklek av ca 0,15-25 mm på det renade och uppruggade arbetsstyckets yta, varefter arbetsstycket har underkastats värmebehandling vid en temperatur, som initialt är minst 815°C. IJ I