SE455650B - Dokumentpresentationsanordning ingaende i ett system for lagring av dokument med text- och rostkomponenter - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 455 650 tidslängd. Anordningen enligt uppfinningen innefattar lämpligen dessutom en rörlig markör, som markerar läget i text- eller röstkomponenten, en orderinmatningsapparat, såsom ett tangent- bord, för orderinmatning, samt orderutförande organ, som i beroende av en order och det aktuella markörläget utför en operation svarande mot ifrågavarande order och den komponent, vid vilken markören är belägen. En användare kan således på enkelt sätt se sambandet mellan text- och röstkomponenterna i dokumentet och lätt utföra önskade operationer med avseende på dessa komponenter.

Uppfinningen förklaras närmare nedan med hänvisning till bi- fogade ritningar.

Fig. 1 visar ett blockdiagram över ett system, i vilket dokument- presentationsanordningen enligt uppfinningen ingår; och fig. 2 åskådliggör en presentatonsskärm ingående i systemet enligt figur 1, varvid ett röst-textdokument visas på skärmen, Röstdataredigeringsssystemet 10 enligt fig. 1 innefattar an- slutningar 12 för mottagande och avgivande av en kontinuerligt varierande elektrisk signal motsvarande ett röstmeddelande.

En mottagen signal kan härledas från en mikrofon 50 eller en telefonledning 52 som är ansluten via en gränssnittskrets 54, såsom visas i ritningsfiguren, eller på annat sätt. Den av- givna signalen kan användas för drivning av en högtalare 56, såsom visas, eller på annat sätt. Anslutningarna 12 är för- bundna med en analog/digital-omvandlare 14, som omvandlar i båda riktningarna. Omvandlaren 14 är i sin tur ansluten till en serie/parallellomvandlare 30, som likaledes arbetar i båda riktningarna. En ljudsensor 28 är förbunden med anslutningar- na 12 och är inrättad att avge en kontrollsignal som indikerar att aktivitet föreligger på röstmottagningskanalen. Systemet 10 omfattar vidare en bildskärmsenhet 31, som lämpligen består av en skärm till ett katodstrålerör, och en tangentbordenhet 16, 10 15 20 25 30 35 455 650 som innefattar en sektion 18 för inmatning av alfanumeriska tecken och en sektion 20 för inmatning av redigerings- och styrsignaler.

Systemet 10 omfattar även en processor 26, som kan vara av modell Z-80 tillverkad av Zilog, och ett minne 22 för lag- ring av data i bitform och som har en sektion 24, vilken innehåller ett styrprogram som lagrats däri. Samtliga kom- ponenter i det beskrivna systemet är sammanbundna via en databuss 58, en adressbuss 60 samt styrledningar 62, såsom visas på ritningen. Samtliga komponenter i det ovan beskriv- na systemet 10 är konventionella, i handeln förekommande produkter, och sättet att hopkoppla dem är välkänt för fackmannen i ordbehandlingsteknik.

Det i minnet lagrade röstredigeringsstyrprogrammet styr i samverkan med processorn 26 systemets arbete vid utförande av samtliga röstredigeringsfunktioner. Då en författare, som använder systemet, talar i en mikrofon, kommer det röst- meddelande, som mottagits av systemet som en analog signal, att digitaliseras och inmatas i minnet i diskret form. Sam- tidigt alstras, såsom visas i fig. 2, en representation 90 av röstmeddelandet under användning av en serie röstmarke- ringar som var och en_representerar en sekund av röstmedde- landet och visas på bildskärmen. Under röstpauserna under- tryckes inmatningenan7data för att undvika onödigt utnytt- jande av minneskapaciteten. Under dikteringen kan författa- ren inmata brytsignaler på tangentbordet som alstrar minnes- punktmärken som indikerar var i dataposten inmatningen gjorts och förorsakar att efterföljande röstmarkeringar presente- ras med start på nästföljande presentationsrad, så att nytt stycke simuleras. Samtidigt alstras en marginalsiffra för att möjliggöra enkel identifiering av avbrottet. Författaren kan även avbryta dikteringen med en via tangentbordet in- matad signal samt inmata alfanumerisk text från tangent- bordet. Denna text inmatas i minnet och visas på bildskärmen, 10 15 20 25 30 35 455 650 såsom visas vid 92 i fig. 2.

Systemet, som arbetar under styrning av programmet, upprätt- håller en post som indikerar en enhetlig sekvens av röst- data, textdata samt avbrottsindikeringar. Till en början är ordningsföljden i denna sekvens den tillfälliga ordnings- följd, i vilken data mottagits av systemet. Systemet alstrar även ett minnesmärke som indikerar en punktmärkesposition i datasekvensen. En markör 94 (fig. 2)visas i presentationen i ett motsvarande läge. Författaren kan manipulera detta länkade punktmärke och markören för tillordning av en god- tycklig punkt i den enhetliga datasekvensen. Under använd- ning av markören och tangentbordredigeringssignaler inne- fattande “insert", "delete“, "replace“, "move" och "copy" kan författaren utföra alla dessa redigeringsfunktioner, vilka kan utnyttjas oavsett om data utgörs av röst, text eller markeringar. Presentationen på skärmen visar samtliga redigeringsändringar då de utföres. Författaren kan, lika- ledes under användning av markören och av via tangentbordet inmatade signaler, åstadkomma återuppspelning av röstmed- delandet via en ansluten högtalaranordning.

Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av hur programmet arbetar.

Ett röstredigeringsprogram lagras i minnet 22 och styr i samverkan med processorn 26 systemets arbete vid utförande av de olika röstredigeringsfunktionerna. Röstredigerings- programmet använder en rutinkö, och subrutiner, som anropas av röstredigeraren, pâlägges först i rutinkön och utföres därefter då processorn får tid till detta. Med en dylik kö_lägger en avbrottshanterare upp en subrutin i kön för hantering av avbrottet, varpå den omedelbart åter möjliggör avbrott och returer. Subrutinerna inmatas i kön och han- teras av processorn under dennas fritid. En rutinkömodul innehåller subrutiner för manipulering av röstredigerings- 10 15 20 25 30 35 455 650 rutinkön. Dessa är: RTN$QUE$ INIT: RTN$QUE$PUSH: Påbörjar rutinkön.

Pålägger en proceduradress och en adresspara- meter på rutinkön.

RTN$QUE$RUN: Kontrollerar huruvida ett procedur/parameterpar finns i kön. Om så är fallet, kommer den att anropa proceduren och överföra den enda adress- parametern.

Huvudlinjens röstredigeringsprogram är mycket enkelt tack vare röstredigeringsrutinkön. Röstredigeringshuvudlinjen utför två funktioner: l) Den anropar en initieringsrutin, voice$editor§init, för att färdigställa samtliga datastrukturer och in- och ut- maskinvaruanordningar som användes av redigeraren. 2) Den går därefter ständigt runt och anropar RTN$QUEERUN för utförande av någon subrutin i rutinkön. Om användaren indikerar avsluta röstredigeraren, påläggas rutinkön. kan, att han önskar EXIT$EDITOR Processorn anropar denna rutin så snart den varvid röstredigeraren återvänder till anropsläget. kan exempelvis proceduren AV ovanstående diskussion_framgår att så snart röstredigeraren startats och intierat variabler och maskinvara, löper den runt i avvaktan på att någonting skall uppträda i rutinkön. Avbrotts- procedurerna användes för införing av något i denna kö. Avbrotts- Då detta förhindrar processorn avbrott, pålägger den aktuella program- räknaren i stacken och överlåter åt en procedur att hantera avbrottet. procedurerna körs då ett maskinvaruavbrott inträffar. sker, Röstredfgeraren körs i Z8O avbrottsmod 2 och mottager avbrott från följande anordningar, som listas i avbrottsprioritetsordning: l. CTC kanal O Blockräknare - denna kanal ger avbrott då ljudma- skinvaran just avslutat inspelning eller avspelning av en buffert av digitaliserat ljud. 10 15 20 25 30 35 455 650 - 6 2. CTC kanal 1 Telefonringning - denna kanal ger ett avbrott varje gång telefonen ringer. 3. CTC kanal 2 Tangentnedtryckning - röstredigeraren programmmerar denna kanal till avbrott varje gång en tangentned- tryckning mottages. 4. CTC kanal 3 Tidur - röstredigeraren programmerar denna kanal till avbrott var lO ms (0,0l0 s).

Adresserna till avbrottshanterarna för ovanstående anordningar är placerade i en avbrottsvektortabell i minnet. Då någon av ovanstående anordningar alstrar ett avbrott, anropas motsvarande adress i avbrottsvektortabellen.

Restredigerarens avbrottshanterare förekommer i tvâ moduler, nämligen en avbrottsmodul och en in-uthanteringsmodul.

Avbrottsmodulen utgörs av en uppsättning assemblernivårutiner, en för varje avbrottsanordning. Samtliga sparar registren i stacken, anropar en PLM-procedur och återlagrar därefter registren, frigör avbrott och återgår. Hanterarna är: audio: CTC-kanal-O-hanterare,anropar PLM-procedur AUDIO$INTERUPT. ring: CTC-kanal-l-hanterare, anropar PLM-prcedur RING$INTERUPT.

KEYHNDLm cTc-kanai-z-hanterare utför en IN (oo) för in- matning av tangentnedtryckning, sparar denna i en variabel RAWKEY, anropar PCL-procedur GOT$KEY. ' timer: CTC-kanal-3-hanterare, anropar PLM-procedur TEN$MS$TIMER.

In-uthanterarmodulen innehåller PLM-procedurer som utför det mesta av avbrottshanteringen. Den innehåller ett fåtal övriga rutiner, Avbrottsrutinerna beskrives kortfattat nedan: RING$INTERUPT: Pålägger en procedur i rutinkön som presenterar meddelandet “Er telefon ringer, v.g. nedtryck "TAB".

Pålägger normalt proceduren KEY$DISPATCH i rutinkön. KEY$DISPATCH hanterar i själva verket tangentnedtryckningen.

GOT$KEY: TEN$MS$TIMER: Anropar övriga PLM-procedurer som åstadkommer periodiska kontroller av vissa betingelser. 10 15 20 25 30 35 455 650 7 Nästan samtliga röstredigeringsfunktioner initieras då användaren nedtrycker en tangent. Röstredigeraren använder en tabellstyrd mekanism för avgörande av vilken procedur som skall anropas i beroende av en given tangentnedtryckning.

Arbetsstationens tangenter är uppdelade i 16 olika klasser. Varje klass tillordnas ett nummer från 0 till l5.Ingen tangent kan före- komma i mer än en klass. Klassnumren och tangenterna i varje klass listas nedan.

Klass nr Beskrivning Tangenter l inspelningstangentklass INSERT 2 stopptangentklass STOP 3 avspelning/stopptangentklass Space Bar, (HOME) 4 markörklass Markör Nord,Mæ$ör(k Markör Syd Markör Väst 5 "go to" klass GO TO PAGE 6 sifferklass O - 9 7 textklass A - Z, a - z, komma, punkt, I Ü$%ø& ()-“=+{h="V 8 backklass Backtangent 9 märkesklass RETURN, NOTE 10 omnumreringsklass ll redigeringsklass DELETE, REPLC, MOVE, COPY 12 ' utförklass EXECUTE 13 raderingsklass CANCEL 14 hjälptangentklass COMMAND, (HELP) 15 telefontangentklass TAB O n ogiltigtangentklass Alla övriga tangenter Med hjälp av en översättningstabell omvandlas maskinvarutangent- koderna till motsvarande klassnummer (0 - 15). Denna tabell ligger i sektor noll i filen "VOICE.CLASSTBL". Sektorn ett i denna fil innehåller en standardöversättningstabell pre-WISCII för tangent- nedtryckning. Det är väsentligt att notera, att klasstabellen är eskiftoberoende. Såväl CANCEL som SHIFT CANCEL ligger exempel- vis i raderingsklassen (13). Detta inverkar emellertid ej på de övre och nedre texttecknen, eftersonxdessa ligger i textklassen (7).

Redigeraren är uppdelad i olika arbetstillstånd. Tangenterna kan ha olika betydelser i beroende av värdet på det aktuella till- lO 15 20 25 30 35 455 650 8 ståndet, varför en procedurtabell definieras för varje till- stånd. Dessa procedurtabeller benämndes tillståndstabeller.

Tillståndstabellerna definieras i en tillståndstabellmodul.

Restredigerarens tillståndstabeller innehåller platsindex till en stor procedurtabell. Denna tabell kan hittas i rutintabell- modulen innehållande 36 ingångar.

Då redigeraren först inkopplas, är huvudtillståndet det aktuella arbetstillståndet. Så snart nya arbetstillstånd uppkommer, över- föres de gamla tillstânden, tillsammans med ett platsindex för aktuell "prompt“ på skärmen, till en tillståndsstack. Antag att användaren, då redigeraren befinner sig i huvudtillståndet, nedtrycker tangenten DELETE. Huvudtillståndet överföres då till tllstândsstacken, och segmentdefinitionstillståndet blir nu det aktuella tillståndet. Frågan "Delete What?" uppträder nu på skärmen.

Antag nu att användaren nedtrycker tangenten GO TO PAGE. Segment- definitionstillståndet överföres till stacken, och “prompt" (frå- gan) överföres likaledes till tillståndsstacken. Det nya till- ståndet är tillståndet "Go to". Frågan “Go to where" uppträder på skärmen. Användaren slår in ett tal och nedtrycker EXECUTE.

Därvid anropas en procedur för övergång till detta tal.

Vid detta tillfälle hämtas segmentdefinitionstillståndet och "prompt" från stacken. Frågan "Delete What?" visas återigen på skärmen. Användaren nedtrycker tangenten EXECUTE och en proce- dur anropas för strykning av en viss del av röstfilen. Huvudtill- ståndet hämtas därefter från stacken, och vi är tillbaka i det ursprungliga arbetstillståndet.

Förutom själva tillståndstabellerna,innehåller tillståndstabell- modulen även procedurer för manipulering av tillståndsstacken.

Dessa procedurer är: lO 15 20 25 30 35 455 650 9 INIT$STATE: Påbörja tillståndsstacken.

NEW$STATE: överför det gamla tillståndet till stacken, gör det specificerade tillståndet till det aktuella tillståndet.

POP$STATE: Hämtar ett tillstånd från stacken och gör det till det aktuella tillståndet.

Tillståndstabellmodulen innehåller även en rutin som för ett givet klassnummer återför adressen till den procedur som mot- svarar denna klass för det aktuella tillståndet: ROUTINE$ADDR: För en given klass uppletar denna procedur i den aktuella tillståndstabellen adressen till den procedur som motsvarar denna klass.

Beslutet att anropa en viss procedur kan sålunda sammanfattas enligt följande: l) Tangentnedtryckningsavbrott 2) KEYHNDLR sparar register, överför maskinvarutangentkoden till variabel RAWKEY, anropar GOT$KEY. 3) GOT$KEY utför följande: a) om ett allvarligt fel har inträffat, exit. b) om SKIFT$PAGE skrivits, utför dump. c) om den föregående tangenten ännu ej bearbetats, bort- se från denna. c) överför adressen till proceduren KEY$DISPATCH till- sammans med parametern RAW$KBY till rutinkön. 4) KEY$DISPATCH hämtas från rutinkön och utföres, varvid följande Sker: a) översätt tangentnedtryckningen under användning av översättningstabellen. b) erhâll under användning av klasstabellen klassnumret för denna tangent c) Om den högsta biten i klassnumret är 0, bortse från denna tangentnedtryckning. d) töm eventuella felmeddelanden c) Med undantag av RETURN och avspenings/stoppklassen, stoppa " audio" f) Anropa rutin ROUTIN$ADDR, överför ifrågavarande klass för erhållande av adressen till den procedur som skall _ utnyttjas. 9) Överför denna proceduradress och den översatta tangent- nedtryckning till rutinkön. 5) Ifrågavarande rutin hämtas tillsammans med den översatta tangentnedtryckningen från rutinkön och köres.

Ytterligare procedurer kan i huvudsak uppdelas i två delar. Såle- des finns lâgnivâmoduler för varje datastruktur som utför opera- tioner på denna struktur. Typiska lågnivåmoduler är filindex 10 l5 20 25 30 35 455 650 10 (audioindex, märktabell, noteringstabell),ljudfunktioner och skärmen.

Den andra delen utgörs av högnivårutinerna. Dessa procedurer anropas normalt av en tangentnedtryckningsklareringsmekanism (deras adresser finns i rutintabellen) och dessa i sin tur anropar lågnivårutinerna, som gör huvuddelen av arbetet. Således kan de betraktas som ett gränssnitt mellan tangentnedtrycknings- hanteringsrutinerna och arbetshästprocedurerna på lägre nivå.

Användargränssnittsmodulen (V:voice.rrr.plm. ve.userint) innehåller högnivåljud, sektionsmarkerings- och omnumrerings- procedurer: PLAYESTOP: Anropas så snart en tangent i avspelnings/stopp- klassen inmatas. Om ljudet tillfälligt stoppas, förflyttar den markören till början av nästa ljud- sektor och påbörjar avspelning. Om ljudet därvid avspelas eller inspelas, stoppas "audio".

Anropas då en tangent i märkeklassen inmatas.

Om ett sektionsmärke inmatats, uträknas dess exakta läge på skärmen och anropas ifrågavarande fönstermodulrutin för inmatning av detsamma.

Om noteringstangenten nedtryckts, kontrolleras huruvida markören befinner sig på en notering.

Om så ej är fallet, skapas en. I-övriga fall inmatas textmoden.

Anropas då en tangent i omnumreringsklassen ned- tryckes. Redigeraren överföres till omnumrerings- tillståndet och frågan "Renumber Marks?“ presenteras.- Anropas då EXECUTE nedtryckes i omnumreringstill- ståndet. Anropar en märkestabellprocedur för om- numrering av märken, ger en ytterligare presen- tation på skärmen och hämtar föregående tillstånd från stacken.

Anropas då CANCEL nedtryckes i omnumreringstill- ståndet. Hämtar föregående tillstånd från stacken.

INSERT$MARK: RENUMBER: REN$EXECUTE: REN$CANCEL: Backmodulen åstadkommer en backfunktion. Då backtangenten ned- under fem sekunder. Nedtryckning N gånger medför att markören backar Nx5 tryckes kommer markören att backa fem sekunder och avspela sekunder och avspelar under lika lång tid. Om någon annan tangent än backtangenten nedtryckes under uppspelningen, kommer back- funktionen att elimineras helt. Då backtangenten nedtryckes lO 15 20 25 30 35 455 650 ll förlöper 350 ms innan avspelningen påbörjas. Härigenom har an- vändaren tid att upprepade gånger nedtrycka backtangenten innan avspelningen påbörjas. Backmodulen använder tre variabler för att åstadkomma dessa funktioner: bs$mode bs$time SANN om backning förekommer, FALSK annars.

Markörtiden då användaren först nedtrycker BACKSPACE. Oavsett hur många gånger den ned- tryckes kommer avspelning att ske från men ej bortom detta läge. bs$play$cnt En räknare som minskas av ten$ms$timer. Användes för beräkning av väntetiden 350 ms.

Backfunktionen ger upphov till följande procedurer.

BS: BS$WAIT$COUNTER: BS$KEY$CHECK: Anropas då backtangenten nedtryckes. Om tan- genten nedtryckes första gången, sättes bs$mode till SANN och kvarhåller bs$time. Påbörja bs$wait$time till 350 ms.

Anropas var lOms från TEN$MS$TIMER. Denna procedur minskar bs$wait$time, och sedan 350 ms förflutit, överför den en procedur till rutinkön som avspelar från aktuella markör- positionen till bs$time.

Anropas av KEY$DISPATCH, och denna procedur eliminerar backmoden om någon annan tangent än backtangenten nedtryckes.

Markörmodulen har samtliga högnivåmarkörfunktioner. Även i detta fall är procedurerna endast gränssnitt mellan tangentklarering- och skärmrutinerna som direkt förflyttar markören på skärmen.

CURSOR$RTN: GO$TO$RTN: Go$To$sxiT= GO$TO$CURSOR: Anropas i de flesta tillstånd då en tangent i markörklassen nedtryckes. Den anropar en av fyra skärmrutiner i beroende av vilken markör- tangent som nedtryckts.

Anropas då tangenten GO TO PAGE nedtryckes.

Den överför det gamla tillståndet till stacken och medför att det aktuella tillståndet är tillståndet "Go to". Den presenterar frågan “Go to where?" och förflyttar markören till omedelbart efter denna fråga. Vid tidpunkten för översättning av meddelandefilen skall denna fråga vara högerjusterad.

Denna procedur anropas då CANCEL nedtryckes i GO$TO$STATE. Den återför markören till ljud/ märkesdelen av skärmen och hämtar föregående tillstånd från stacken.

Anropas då någon av markörtangenterna ned~ tryckes i tillståndet "go to". Den anropar en av fyra skärmrutiner i beroende av vilken markörtangent som nedtryckts. Därefter anropar den GO$TO$EXIT för återgång till föregående tillstånd. lO 15 20 25 30 35 40 45 50 55 455 650 GO$TO$ACCEPT$NUM: GO$TO$EXECUTE: 12 Anropas då en tangent i sifferklassen skrives i tillståndet "go to". Denna procedur presen- terar ett tal på skärmen enbart efter "prompt" och uppdaterar markörläget.

Anropas då EXECUTE nedtryckes i GO$TO$STATE.

Om ett tal finns på skärmen, omvandlas detta från ASCII till binär kod, och en skärmrutin anropas för placering av markören under ifråga- varande märke. Därefter anropas GO$TO$EXIT för återgång till föregående tillstånd.

Textinmatningsmodulen innehåller rutiner för inmatning av text- 'noteringar i textmodenl Följande variabler användes: text$buffer (60) tindex tcursor note$index first Följande rutiner TEXT$SET$FIRST: TEXT$MODE$ENTER= TXT$CANCEL: TEXT$EXBCUTE: TEXT$CURSOR: TXT$BACK$SPACE: buffert för kvarhållning av textnoteringen un- der inmatning. aktuell position (O-59) i textbufferten. aktuellt skärmläge för markören index till noteringstabellen för textnoteringen som bearbetas för tillfället.

En flagga, SANN om den notering som inmatas just skapats. Om så är fallet, kommer note- ringen att strykas om CANCEL nedtryckes. Om den utgör en gammal notering som skall modi- fieras, kommer nedtryckning av CANCEL att återställa noteringen till sin ursprungliga form. användes: Anropas av INSERT$MARK för att informera text- inmatningsmodulen att denna notering just in- matats.

Anropas av INSERT$MARK då NOTE-tangenten ned- tryckes. överför det gamla tillståndet och upprättar ett nytt "text"-tillstånd. Presen- terar prompt "Enter Text". Hämtar noteringen från noteringstabellen och överför densamma till textbufferten .

Anropas då CANCEL nedtryckes i "text"-tillstån- det. Om en ny notering inmatas, kommer denna att strykas. Eljest bortser vi ifrån textbuf- ferten och presenterar återigen den gamla noteringen intakt på skärmen. Återställer föregående tillstånd.

Anropas då EXECUTE nedtryckes i “text"-tillstån- det. Ersätter den gamla noteringen med inne- hållet i textbufferten. Återställer det före- gående tillståndet.

Anropas då en markörtangent nedtryckes i "text"-tillståndet. Förflyttar markören framåt eller bakåt. Presenterar felmeddelanden om markör Norr eller markör Syd nedtryckes.

Anropas då backtangenten nedtryckes i "text"- tillståndet. Förflyttar markören bakåt en posi- tion, raderar däfefter det tecken den befinner sig under. 10 15 20 25 30 35 i 455 650 l3 TXT$ENTRY: Anropas då en tangent i text-, siffer- eller avspelning/stoppklasserna nedtryckes. Inmatar resp. tecken i textbufferten och på skärmen samt flyttar fram markören ett läge.

TEXT: Anropas då en texttangent nedtryckes i "huvud"- tillståndet. Om markören befinner sig på en notering, inmatas textmoden och den ned- tryckta tangenten i textbufferten och på skärmen. Om markören ej befinner sig över en notering, presenteras meddelandet "Flytta markören". ' Redigeringsmodulen utgör ett gränssnitt mellan tangentklarerings- mekanismen och lågnivârutinerna "screen in file index" som utför manipulationerna i filen.

Redigeringsmodulen håller reda på vilka delar av filen som redi- geras. En punktstruktur användes för lokaliserade positioner i filen. Denna struktur har formen: punkt struktur ( tid adress, index bitgrupp) där tid är den tid som förflutit i filen, och index är märkindex för det aktuella, eller om den ej finns något märke vid denna position, nästa märke i filen.

Följande.punktstrukturer användes för att hålla reda på positio- nerna under redigeringen: begpoint början på ett segment för delete/move/copy endpoint slutet på ett segment för delete/move/copy destpoint destinationspunkten för en move/copy.

För radering av en del av filen avlägsnas segmentet mellan beg- point och endpoint (inklusive) från filen: För flyttning eller kopiering av en del av filen, flyttas eller kopieras segmentet mellan begpoint and endpoint (inklusive) till destpoint: Vid införing i filen placeras destpoint i införingspunkten.

Med det aktuella slutet på filen i begpoint påbörjas inspelning vid slutet av filen: Då användaren nedtrycker STOP, utför programmet en förflyttning lO 15 20 25 30 35 455 650 14 såsom beskrivits ovan, varvid det av (begpoint, endpoint) av- gränsade segmentet flyttas till destpoint.

För ersättning av ett filsegment användes tre ytterligare punkt- strukturer: rbegpoint innehåller början på det segment som skall raderas. rendpoint innehåller slutet på det segment som skall raderas. rbegpoint innehåller början på det segment som skall införas.

Ersättningsproceduren arbetar på följande sätt: Till en början definieras ersättningssegmentet mellan begpoint och endpoint.

Sedan segmentet definierats kopieras begpoint till rdestpoint, endpoint till rendpoint och placeras rbegpoint vid slutet av filen. Därefter genomgås en standardinföringsprocedur, varvid inspelning görs i slutet av filen. Såsom vid införing, då STOP nedtryckes, flyttas det nya materialet, segmentet (begpoint, endpoint) till införingspunkten, destpoint, vilket avslutar in- förandet. Under ersättning (replace), kan användaren införa, inspela, flytta markörtangenterna och inmata sektionsmärken och textnoteringar. Alla införanden utföres på normalt sätt med an- vändning av begpoint,fendpoint och destpoint. Naturligtvis är alla införanden begränsade till bortom rbegpoint.

Omanvändaren nedtrycker CANCEL, raderas ersättningen (replace) genom återställande av slutet på röstfiltiden till rbegpoint, varvid filen återställes till sin ursprungliga form.

Om användaren nedtrycker EXECUTE utföres införandet genom att segmentet (rdestpoint, rendpoint) först strykes och rdestpoint därefter tilldelas destpoint samt slutet på filen till endpoint, p varpå införandet utföres genom användning av en normal flyttning av segmentet (begpoint, endpoint) till destpoint.

Ljudfunktionsmodulen innehåller rutiner för avspelning och in- spelning i röstfilerna. Härvid användes en kompanjonmodul, näm- ligen en in-utmodul som innehåller datastrukturer och procedurer för manipulering av buffrar och köbegäran till master. lO l5 20 25 30 35 455 650 15 Vid avspelning eller inspelning måste ljuddata buffras, så att avspelningen eller inspelningen ej avbrytes i avvaktan på av- slutning av buffertskrivning eller -läsning. Ljudarbetsstationens mjukvara använder minst två buffrar, men fler kan användas om utrymmet tillåter. I detta fall använder ljudarbetsstationen sex ljudbuffrar.

Röstredigeraren använder buffrar med en längd på en till sexton sektorer. Dessa buffrar är sidvis ordnade i minnet. Varje buffert motsvarar ett ljudblock i röstfilen. In-utmodulen innehåller strukturer benämnda in-utstrukturer som administrerar ljud- bufferterna . In-utmodulen innehåller en in-utbegärankö, som användes för uppställning av en kö av RCB. Tiduret (tio ms) kon- trollerar denna kö varlO ms. Om något finns i kön kommer tid- urproceduren själv att hämta begäran från kön och överföra den till master.

In-utbegärankön använder följande datastrukturer: queue en uppsättning adresser, vilken utgör in-utbegäran- kön. top är index för köns topp bottom är index för köns botten count är antalet element i kön Följande rutiner administrerar kön.

IO$PUSH: Överför adressen till en RCB till in-utbegäran- kön.

POP$AND$SEND Om någonting finns i kön och SCA är fri, hämtas RCB-adressen från kön och överföres till SCA. Denna procedur anropas så snart någonting lägges i kön (försöker hämta den omedelbart). Den anropas även var lOms av TEN$MS$TIMER-proceduren.

Eftersom röstredigeraren endast inför inspelade data, sker ej någon överspelning, och inspelning påbörjas alltid vid slutet av filen. Införda data inspelas vid slutet av filen och flyttas där- efter till införingspunkten.

Vid inspelning utföres följande: 10 15 20 30 b) UA 455 650 16 l) börja med den 6:e info-strukturen. a) fyll i den första buffertadressen b) fyll i buffertstorleken c) om inspelning sker i filens sista block, sätt stoppflagga. 2) ge maskinvaran adressen till den första bufferten. 3) meddela maskinvaran att starta inspelning. 4) utför denna procedur: a) meddela maskinvaran storleken på bufferten som för när- varande inspelas. b) lägg upp i kö en skrivbegäran för föregående buffert, om denna ej utgör den första bufferten. c) om stoppflaggan är satt för denna buffert, stoppa. d) kontrollera huruvida någon tidigare skrivbegäran för denna buffert har avslutats, och om så är fallet, stoppa ljudet till dess att denna begäran avslutats. e) fyll i RCB för denna buffert. f) öka variabler för övergång till nästa buffert.

Sedan maskinvaran avslutat inspelning i den första bufferten, alstras ett blockräknaravbrott (CTC kanal O). När detta inträffar, anropas proceduren AUDIO$INTERUPT. Denna procedur kontrollerar huruvida avspelnings- eller inspelningsmoden är aktiverad och anropar en avspelnings- eller inspelningsavbrottsprocedur.

Steg 4) ovan är inspelningsavbrottproceduren RECORD$INTERUPT.

Under förloppet av inspelningen anropas den varje gång en buffert avslutas. Återspelning görs på liknande sätt som inspelningen. Efter en viss initiering instrueras maskinvaran att påbörja avspelning.

Omedelbart anropas PLAY$INTERUPT-rutinen. Så snart resp. buffert avspelats anropas PLAY$INTERUPT återigen, så att nästa buffert förberedes för avspelning och en begäran inläggas i kön för av- läsning av ytterligare en buffert från skivan.

Vid inspelning är sampelhastigheten alltid inställd till den exakta SMP$RATE, som definierar sampelhastigheten. Under åter- spelninglunxemellertid sampelhastigheten varieras. Var 10 ms anropas proceduren SET$RATE av TEN$MS$TIMER-pr0Ce¿uren_ Denna procedur anropar en rutin för omvandling av den aktuella in- ställningen av hastigheten till önskad sampelhastighet. Maskin- lO 15 20 25 30 35 455 550 17 varan erhåller därefter värdet för sampelhastigheten.

Röstredigerarskärmen är uppdelad i två sektioner, nämligen en statusdel och en ljud/märkesdel. Statusdelen består av de båda första raderna och skärmens sista rad. Detta område användes för visning av “prompts“, markörtiden, längd, etc. Ljud/märkesdelen, som består av raderna 3 - Zl, användes för visning av innehållet i röstfilen, d.v.s. ljudblock, textnoteringar och sektionsmärken.

Presentationsmodulen styr skärmens statusdel. Dessutom finns samtliga MENUPACK-procedurer i denna modul. Den innehåller pro- cedurer för initiering av menupack, presentation av markörtiden, ljudmoden, hjälppâminnelse, telefonmod, titel, "prompts", längd och felmeddelanden.

Fönstermodulen innehåller rutiner för presentation och uppdatering av skärmens ljud/märkesdel. Denna modul har hjälp av följande moduler: convert (V.voice.rrr.plm.ve.convert) Rutiner för omvand- ling av positions- strukturen Rutiner för omvand- ling av tid-positio- nen Implementering av radstrukturen Lokalisering av redigeringsindex Lâgnivåfönster- manipulering time (V.Voice.rrr.plm.ve.time) line (V:voice.rrr.plm.ve.line) region (V:voice.rrr.plm.ve.region) scroll (vzvoice.rrr.plm.ve.scroll) Röstfilen består av en rubrik, märkestabell, noteringstabell,sektor- avbnaning och blockavbildnmgiwsljande moduler innehåller rutiner för åtkomst av röstfilen: fileindx_ (vzvoice.rrr.plm.ve.fileindx) Implementering av ' D filindex editindx (V:voice.rrr.plm.ve.editindx) Redigeringsopera- tioner för filindex mark (vzvoice.rrr.plm.ve.mark) Märkestabellimple- mentering. _ note (V:voice.rrr.plm.ve.note) Implementering av noteringstabellen voicegrm (V:voice.rrr.plm.ve.voicegrm) Rutiner för skapan- de, initiering och uppstädning av röst- filen 10 15 20 25 30 35 455 650 18 extend (V:voice.rrr.plm.ve.extend) Rutiner för förläng- ning och avkortning av röstfilen fatal Allvarliga fel, hantering av ABBND Felmodulen innehåller procedurer för ABEND, allvarliga fel och icke allvarliga fel. En flagga, DUMPFLAG, som inställes ilänken, användes för att fastställa huruvida ett fel skall resultera i dump eller ej. Om DUMPFLAG är OFFh, frigöres dump. Om den är O, förhindras dump.

Härvid användes följande procedurer: NON$FATAL$ERROR: Dumpa om flaggan är inställd, presentera VE-fel: XXX, där XXX är ett infört felnummer. Dessa felnummer definieras i (V:voice.rrr.lit.ve.

ERR). Presentera även datadelen om 16 bit- grupper (normalt en RCB) om den införs som en parameter.

Presentera icke-VE-felmeddelanden sedan någon tangent nedtryckts, återgå till anrop.

Icke-VE-felmeddelanden utgörs av standardfel såsom "Move Cursor"vilka visas på skärmens nedre del. Dessa definieras i (V:voice.rrr. lit.ve.MERROR).

Likadan som NON$FATAL$ERROR utom att denna ej kan återvinnas. Sedan användaren nedtryckt en tangent återgår redigeraren till anrop.

INFORM$ERROR: FATAL$ERROR: Rörstredigerarens återvinningsmekanism återvinner strömavbrott från arbetsstationen eller oavsiktliga IPL under inspelningen.

Röstredigeraren använder en del gemensamma datastrukturer, och tre moduler innehåller implementeringar av och rutiner för admini- strering av dessa strukturer.

Rutinkön använder följande procedurer: QUE$INIT: Denna procedur använder en kö. Användaren anger adressen till kön, storleken på kön, stor- leken på varje element i kön och ett punktmärke till en struktur som innehåller samtliga känne- ,tecken på kön. Denna struktur identifierar kön.

Den måste överföras som en parameter till de nedan beskrivna påläggnings- och hämtrutinerna. .v lO 15 20 25 30 35 455 650 19 QUE$PUSH: Denna procedur pålägger ett element i en viss kö.

QUE$POP: Denna procedur hämtar ett element från toppen av en viss kö.

Stackmodulen (V:Voice.rrr.plm.ve.stack) är en implementering av en stack med påläggnings- och hämtrutiner. Tillståndstabellmodul- stacken använder procedurer från stackmodulen för implementering av tillstândsstacken. I motsats till kömodulen kan stackmodul- rutinerna endast arbeta på basis av en enda stack, som i modulen definieras enligt följande: stack (l2) byte Utrymme reserverat för stacken sp Stackpunktmärke.

Två rutiner administrerar stacken: PUSH: Pålägger ett element på stacken.

POP: Hämtar ett element från stacken.

Avbildningen kan ej vara större än 256 bitgrupper. Märkestabellen använder en bitavbildning för att bestämma numret på nästa sek- tionsmärke som skall skapas.Filindexredigeringsmodulen använder en bitavbildning för beordring av alla fria block i detta index, så att filutbyggnaden sker'optimalt. Bitavbildningsmodulen inne- håller följande procedurer: BIT$SET: Ställer en bit i en bitavbildning BIT$CLR: Tömmer en bit i en bitavbildning BIT$TEST: Kontrollerar en bit för fastställande huruvida denna är ställd eller tömd.

Samtliga PLM INPUT-och OUTPUT-meddelanden till röstredigeraren finns i ljudmaskinvarustyrmodulen (V:voice.rrr.plm.ve.audioctl).

Denna modul innehåller små procedurer som fungerar som gränssnitt mellan maskinvaran och huvuddelen av röstredigerarens PLM-kod.

Inställningsavbrottmodulen (V:voice.rrr.z80.ve.setimode) inne- håller tvâ procedurer, nämligen en för inställning av arbets- 455 650 20 stationen för avbrott mod 2 och den andra för âterställning av densamma till avbrottsmod 0. PLM-rutinerna INIT$WORKSTATION och RESET$WORKSTATION finns i ljudmaskinvarustyrmodulen och anropar de båda rutinerna i inställningsavbrottsmodulen. De allra första bitgrupperna i denna modul innehåller avbrotts- vektortabellerna för CTC och PIO. Dessa tabeller måste inrymmas i en faktor-åtta-gräns i minnet, varför hänsyn måste tagas härtill i länkavbildningen för att säkerställa att så är fallet.

Claims (7)

455 650 íLl PATENTKRAV

1. Dokumentpresentationsanordning ingående i ett system för lagring av dokument med text- och röetkomponenter, k ä n n e - t e c k n a d av att dokumentpresentationeanordningen är inrättad att pa en bildskärm (31) presentera en representation av ett avsnitt av ett av nämnda dokument och omfattar: - textpresentationsorgan för presentation av en representation (92) av en textkomponent hörande till nämnda avsnitt; - röstkomponentlägeeíndikeringsorgan för indikering (90) av läget för en till nämnda avsnitt hörande röstkomponent i för- hållande till textkomponentene representation; och - röstkomponentlängdpresentationsorgan för presentation av en representation (90) av röetkomponentens tidslängd.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av rörliga lägespresentationsorgan för markering (94) av ett aktuellt läge i representationen av röstkomponentens tidslängd svarande mot ett aktuellt läge i ifrågavarande röstkomponent.

3. Anordning enligt krav 2,« k ä n n e t e c k n a d av att nämnda rörliga lägespresentationsorgan och det därav definierade markeringsläget (94) styrs i beroende av en markörstyranordning ingaende i en bildskärmsenhet (31,16).

4. Anordning enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda rörliga lägespresentationsorgan dessutom är inrättade att markera ett aktuellt läge i representationen (92) av textkomponenten, i vilket fall det aktuella läget befinner sig i textkomponenten, och att nämnda dokumentlagringssystem innefattar - orderinmatningsorgan (16) för inmatning av en order, som speodficerar en funktion som skall utföras med avseende pa antingen en textkomponent eller en röstkomponent; och - orderexekveringsorgan (26), som arbetar i beroende av en inmatad order och nämnda aktuella läge för utförande av den specificerade funktion, som krävs för den komponent, i vilken det aktuella läget befinner sig. 455 650 51.9.

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda order epecificerar en redigeringefunktion.

6. Anordning enligt krav 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a d av att den specificerade funktionen utföres i ett läge i komponenten som är relaterad till det aktuella läget.

7. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e o k n a d av ett dokumentlagríngeeyetemet vidare innefattar ljudàtergivningeorgan (30,14,54,56) för uppspelning av innehållet i en röetkomponent, att preeentationeanordningen dessutom innefattar orderinmatninga- organ (16) för mottagande av en uppepelningeorder och ett doku- mentlagringseyetemet svarar på uppepelningeordern genom uppspel- ning av innehållet i den röetkomponent, i vilket det aktuella läget befinner sig, med början vid detta aktuella läge.