SE455093B - N-nikotinoylaminosyror - Google Patents

Description

455 093 Ett läkemedelspreparat under namnet pyritinol (encefatol till- verkad av det västtyska företaget "Merch") (Bis-[hydroxi-4-hydr- oximetyl-2-metylpyrid-5-yl)metyl]-disulfid-dihydroklorid-monohyd- rat har följande struktur cnzon cfizon H _l OH C32 _ S _ S ' CHz-LO , 2 Hcl H20 N/ v H3 l CHB Pyritinol användes vid rubbningar i blodförsörjning och metabo- lism i hjärnan.

De enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarna är nya och har icke beskrivits i facklitteraturen.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma nya föreningar, som uppvisar hög antihypoxisk och antiamne- sisk aktivitet samt låg toxicitet.

Detta syfte uppnås enligt föreliggande uppfinning genom att man föreslår nya föreningar, nämligen N-nikotinoylaminosyror med den allmänna formeln R" coR ' O N där R" utgöres av OH, Br om R' betecknar L - NH - CH(CH2)2C0OH I COOH R" utgöres av OH om R' betecknar DL - NH - CH(CH2)2 COOH I COOH R" utgöres av OH om R' är NH (CH COOH. z)3 De enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarna utgöres av kristallämnen, vilka är svårlösliga i kallt vatten, är mått- ligt lösliga i varmt vatten, är svårlösliga i metanol, etyl- och isopropylalkohol, löses praktiskt taget icke alls i bensen, kloro- form, etylacetat och andra organiska lösningsmedel, är lösliga i dimetylsulfoxid och dimetylformamid samt i utspädda lösningar av 455 093 syror och alkalier. Ämnenas uppbyggnad har bekräftats genom data från IR-, UV- och PMR-spektra, under det att ämnenas s.k. indi- vidualitet har bestämts genom elementaranalys och tunnskiktskro- matografi på s.k. silufol (i ett system bestående av kloroform, MeOH och NH4OH i ett inbördes blandningsförhàllande av 2,5:7,5:0,01).

Föreningarna enligt föreliggande uppfinning utövar uttalad anti- hypoxisk och antiamnesisk effekt med minsta möjliga biverkningar.

Vid försök på djur har man undersökt aktiviteten hos följande, en- ligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningar: N-(5-hydroxinikotinoyl)-L-glutaminsyra (förening I) N-(5-hydroxinikotinoyl)-DL-glutawminsyra (förening II) N-(5-hydroxinikotinoyl)-1-aminosmörsyra (förening III) N-(5-bromnikotinoyl)-L-glutaminsyra (förening IV).

Den antihypoxiska aktiviteten hos föreningarna enligt föreliggan- de uppfinning har undersökts, jämfört med pyritinol, på två hyp- oximodeller, nämligen av hyperkapnisk och en hemisk sådan, vilka vanligen användes för uppskattning av s.k. antihypoxanter (jäm- för exempelvis E. van Lier, K. Stickney "Hypoxi", Moskva, förlag “Meditsina", år 1967). Undersökningarna genomfördes på vita ras- lösa hanmöss med en kroppsvikt av mellan 18 och 20 g (med en kroppsvikt av 25-28 g vid s.k. hypobarisk hypoxi). Varje dos av ämnet ifråga provades på 10 djur, varvid ämnena infördes intra- abdominalt 40 min. innan försöket påbörjades.

Den hyperkapniska hypoxin âtergavs i tätt tillslutningsbara bur- kar med en volym av 200 cm3, under det att den hemiska hypoxin undersöktes vid subkutan injicering av en natriumnitratlösning i en dos av mellan 200 och 300 mg/kg av kroppsvikt.

Vid undersökningen av den antihypoxiska aktiviteten har man kun- nat konstatera, att samtliga, enligt föreliggande uppfinning före- slagna föreningar har förmåga att öka livslängden hos möss under betingelser för akut syreinsufficiens.

Injicering av de enligt föreliggande uppfinning föreslagna för- eningarna i en dos av 100 mg/kg av kroppsvikt resulterade i en ök- 455 093 ning av livslängden hos möss under betingelser för hypoxi med hyperkapni i en germetiskt tätt tillsluten volym med 20-70% jäm- fört med referensmöss. Vid hypoxi av denna typ utövade nootropyl liknande effekt i en avsevärt högre dos (500 mg/kg av kroppsvikt).

Under betingelser för "hård" hemisk (methemoglobinmässig) hypoxi visade sig ämnena enligt föreliggande uppfinning även vara effek- tiva, under det att nootropyl vid detta slag av hypoxi, i oberoen- de av dosvariationen, icke visade någon aktivitet.

Provningsresultaten redovisas i tabell 1.

Tabell 1 Antihypoxisk aktivitet Procentuell varaktighet av över- levande av möss, jämfört med den såsom 100% antagna livslängden hos referensmöss Dos i Hypoxi med Hemisk Förening mg/kg hyperkapni hypoxi Nootropyl 250 - 98 i 7,8 Nootropyl soo 130 ï 30,2 .1o3 i 9,6 Förening I - + + @nl. uppf.) 50 105 - 11,8 120 - 21,6 1oo 121 i 6,6 127 116,1 zoo 134 ï 13,6 142 ï14,7 Förening II + (enl.uppf.) 100 130 - 13,1 Förening III + (enl.uppf.) 50 127,5 ~ 17,7 1oo 125 i 10,9 134 ï 19,9 Förening IV + (enl.uppf.) 50 114 - 8,4 De enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarnas anti- amnesiska verkan (antiamnesiverkan) undersöktes på vita raslösa hanmöss med en kroppsvikt av 17-20 g genom en av Bures m.fl. fö- reslagen metod för passivt undvikande i ändrad utföringsform (jäm- för exempelvis Bures JI, Buresova O, Huston G. "Techniques and Basis Experiments for the Study of Brain and Behavior", Elsevier/ 455 093 North-Holland Biomedical Press, år 1976). En försöksanläggning bestod av tvâ kamrar, nämligen en mörk (liten) kammare med s.k. elektrodgolv och en belyst (stor) kammare, i vilka djuret ifråga inplacerades. Uppehâllstiden för djuret i den belysta kammaren och i den mörka kammaren (mörkerkammaren) registrerades under ett tids- intervall av 2 min. I mörkerkammaren fick djuret sedan en elektrisk engångschock medelst elektrisk ström med en strömstyrka av 0,4 mA via elektrodgolvet (in1ärning).För initiering av amnesi användes ett maximalt, medelst s.k. elkramp (av elektrisk ström alstrad kramp) förorsakat anfall (en maximal elchock, 50 Hz, 0,2 s). Genom att elchocken alstras direkt efter inlärningen utplånas minnesspà- ret. Återgivningstestet genomfördes 24 timmar efter inlärningen ge- nom att djuret ifråga inplacerades i den belysta kammaren och up- pehållstiden för djuret i den mörka och den belysta kammaren - ävensom i det ovan beskrivna fallet - registrerades under ett tids- intervall av 2 min. När en reflex för passivt undvikande âtergavs utan att någon elektrisk chock alstrades, föredrog referensdjuren att befinna sig i den belysta kammaren under större delen av två minuters tidsperiod. Elchocken förorsakade amnesi av den betingade reflexen hos djuren, varför djuren med kort latensperiod gick in i den mörka kammaren och stannade i denna under större delen av tiden. Ämnena infördes intraabdominalt 40 min. innan inlärningen påbör- jades, varvid varje dos provades på sex djur. Data över antiamne- sieffekten redovisas i tabell 2.

Tabell 2 Inverkan av de enligt föreliggande uppfinning föreslagna förenin- garna I-IV och nootropyl på amnesi, som förorsakats av en elekt- risk chock vid återgivning av minnesspår hos möss efter 24 tim.

Den tid (i s.) som möss under åter- givningstestet tillbringade Förening. i den belysta i den mörka Nr. mg/kg kammaren kammaren 1 2 3 4 1 Referenstest utan amnesi 112,8 (108-120) 7,2 (5-12) 2 Referenstest med amnesi 74,3 (55-85) 45,7 (30-75) 455 093 1 2 3 4 3 Nootropyl 300 81,8 (61-93) 38,2 (27-49) 4 Förening I (enl.uppf.) 25 94,4 (75-110) 25,6 (15-36) 5 50 106,6 (95-120) 13,4 (5-25) 6 Förening II (enl.uppf.) 50 101,4 (93,8-109) 18,6 (10,6-28,6) 7 Förening III (enl.uppf.) 25 82,3 (63,5-101,1) 37.7 (18,9-56,5) 8 Förening IV (enl.uppf.) 50 91,3 (80,1-102,5) 28,7 (16,7-40,7) Tabell 2 visar, att de enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarna uppvisar antiamnesisk effekt, vilket med andra ord innebär att de kan eliminera den elektriska chockens ogynnsamma in- verkan på minnet, varför uppehâllstiden för försöksdjuren i den be- lysta kammaren ökades avsevärt (jämfört med referensdjuren) och i den mörka kammaren minskades däremot. Föreningarnas ifrågavarande effekt var dosberoende. Vid jämförelse av de enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarnas verkan med nootropyls verkan med avseende på testet för djurens ingående och uppehåll i den mörka kammaren (huvudkriteriet för försöket ifråga) har det kun- nat konstateras, att minnesspåret bibehálles bättre efter admini- strering ælföreningarna enligt föreliggande uppfinning än efter införande av nootropyl.

Det andra positiva särdraget hos de enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarna är att dessa uppvisar högre dosberoende aktivitet, nämligen att dessa föreningars antiamnesiska effekt visar sig i doser, som är 6 gånger lägre än respektive dos av nootropyl.

De enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarnas biverk- ningar och akuta toxicitet undersöktes på vita raslösa hanmöss (med en kroppsvikt av 17-20 g) vid intraabdominalt införande av ämnena i successivt ökande doser: 25 - 100 - 400 - 800 - 1200 mg/ kg. Härvid uppskattades föreningarnas myorelaxanta verkan (i be- roende av eventuella koordinationsrubbningar i försöksdjurens rö- 455 093 relser på en roterande stång) och djurens letalitet. Föreningar- nas akuta toxicitet undersöktes på individuellt underhållna djur, som hade kontinuerlig tillgång till vatten och föda, vid det omgivande mediets konstanta temperatur av 22°C. I detta syfte in- sattes möss i cellformade burar med dimensionerna 8 x 8 x 8 cm (ett djur i varje bur). Djurens dödsfall registrerades 24 timmar efter införande av ämnet, varvid antalet döda och överlevande möss beräknades. Undersökningsresultaten redovisas i tabell 3.

Tabell 3 Biverkningar och toxicitet Rörelsekoordi- nationsrubbning Dygnstoxicitet Ämnen ED50, mg/kg LD50, mg/kg Förening I (enl. uppf.) 800 2200 (2000-2420) Förening II (enl. uppf.) 700 2000 Förening III (enl. uppf.) 500 1500 Förening IV (enl. uppf.) 500 1500 Med ledning av försöksresultaten har det kunnat konstateras, att injicering aflde enligt föreliggande uppfinning föreslagna ämnena i djuren i doser av mellan 25 och 200 mg/kg icke förorsakar nâgra märkbara ändringar i djurens tillstånd och beteende. Införandet av de enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarna i des- sa doser samt i högre doser förorsakade icke någon myorelaxant verkan och rubbade icke rörelsekoordinationen, varvid toxiska ef- fekter hos djuren konstaterades med början från doser av mellan 800 och 900 mg/kg. Vid införande av föreningarna i doser av mellan 1000 och 1300 mg/kg dog djuren delvis.

De enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarna kan allt- så - vid försök med djur - skydda djur (möss) mot döden vid akut syreinsufficiens, vid partiellt syredeficit och hypoxi i metahe- moglobinform. Föreningarna enligt föreliggande uppfinning uppvisar även aktivitet med avseende på bibehållandet av kortvarigt minne, 'nämligen att de uppvisar antiamnesisk effekt. Jämfört med det kän- da läkemedelspreparatet under namnet nootropyl uppvisar förening- - 8 arna enligt föreliggande uppfinning avsevärda fördelar, eftersom de överträffar nootropyl såväl med avseende pà den antihypoxiska verkans typer och kvantitativa parametrar som med avseende på den antiamnesiska effektens "djup" (intensitet).

Den mest aktiva av samtliga dessa föreningar enligt föreliggande uppfinning är N-(5-hydroxinikotinoyl)-L-glutaminsyra (förening I). 0 Föreningens I antiamnesiska verkan undersöktes på olika amnesimo- deller för en betingad reflex (reflexföreteelse) för passivt und- vikande vid användning av flera djurarter och olika administrerings- sätt jämfört med referenspreparat, exempelvis nootropyl, pyriti- nol, centrofenoxin, kleregyl.

Vid försök med råttor har man kunnat konstatera, att den maximala elektrochocken hos en referensgrupp av djur, vilka lärt sig en be- tingad reflex för passivt undvikande (erhållande av en smärtret- ning i den mörka kammaren), förorsakar amnesi av vanan, (färdig- heten), varför den tid, som djuren tillbringar i mörkerkammaren, ökar avsevärt. Efter det att den enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningen I införts per os eller intraabdominalt innan den maximala elchocken alstras eller efter denna, konstateras bi- behållande av minnesspàret. Djuren bibehåller vanan vid passivt undvikande. Latenstiden för reflexen för ingående i mörkerkamma- ren ökar avsevärt. Den enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningen I är effektiv i doser av 10, 20 och 50 mg/kg. Provnings- resultaten redovisas i tabell 4.

Nootropyl kan endast förebygga amnesi av den betingade reflexen för passivt undvikande, när den administreras i en dos av 300 mg/ kg. Provningsresultaten redovisas i tabell 5.

Den enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningen I i doser av mellan 50 och 100 mg/kg eliminerade även den amnesi av den be- tingade reflexen för passivt undvikande, som förorsakats av den maximala elchocken hos möss.

Nootropyls effektivitet med avseende på detta test konstaterades endast, när den infördes i en dos av 300 mg/kg. 455 093 Centrofenoxin ävensom pyritinol utövade en antiamnesisk verkan i en dos av 50 mg/kg. Provningsresultaten redovisas i tabell 6.

Tabell 4 Den enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningens anti- amnesiska verkan på en modell av den amnesi av en betingad reflex för passivt undvikande, som förorsakats av den maximala el- chocken hos råttor Försöksbetingelser ïïdsin- tervall Infö- nellan Infö- rande di- Administ- införan- rande rekt ef- rerings- det och före in- ter inlär- Dos i förfa- inlär- inlär- ningen och Nr. Ämnen mg/kg rande ningen ningen chocken 1 2 3 4 5 6 7 1 Referensförsök Fysio- Intra- utan amnesi logisk abdomi- lösning nalt 2 Referensförsök med den amnesi, som förorsakats av den maximala elchocken " " 3 Förening I (enl. uppf.) 10 " 30 min. + 4 Referensförsök Fysio- per os utan amnesi logisk lösning 5 Referensförsök med den amnesi, som förorsakats av den maximala elchocken " per os 6 Förening I Intra- (enl. uppf.) 20 abdomi- nalt 7 Förening I (enl. uppf.) 20 per os 30 min. + 8 Referensförsök Fysio- Intra- utan amnesi logisk abdomi- lösning nalt 9 Referensförsök med den amnesi, som förorsakats av den'- maximala elchocken " " 10 Förening I (enl. uppf.) 50 " 45 min. + 455 093 10 Tabell 4, forts.

Inlärning, maximal elchock Återgivning efter 24 tim.

Latens- tia intakta djur före inlärningen är den tinga- Tid i s, som tillbrin- de ref- Tid i s. SOm _ Iaterxs- gats i lexen tillbringats 1 tid: fär PBS' för den Den s1vt_ Den __ s.k. ref- belysta Mörker- urfivßan- belysta Morker- Nr. lexen, i s. kammaren kammaren de, i S- kaflmafe-n kanma-fen 1 s 9 10 11 12 13 -1 4,aï1,9 z0ï3,s 100ï3,e a2,sï2s,4 94ï23,s 2e,oï23,e 2 1,aïo.5s 14,2ïs,04 1os,sïs,0 1,sï0,5s 11,5ïs,s 10e,5ï53 3 2,sï0,3 22,sïs,s 97,2ïs,s 39,eï9,1 s4,0ï2,0 seï20,s 4 9,6ï6,4 27ï7 93ï7 120 120 0 5 4,eï19,5 19,sïs,1 10010,? s,1ï1,9 s,7ï1,9 114,zï1,9 6 11ï4,3s 21,2ïs,1 9s,sï5,1 37,7ï17,a 49,sï17,s 70,5ï17,s 7 10ïs,3 2e,7ï7,z 93,3ï7,z 49,2ï1s,3 s3,0ï15,3 e7,0ï15,3 s a,sï2,4 40,zïs,5 79,sïe,s a3,sï19,4 s3,3ï19,4 36,7ï19,4 9 2,0ï0,s 2s,3ï4,2 93,7ï4,2 2s,1ï20,s 29,1ï20,s 90,9ï20,s 10 7,7ï10,9 12,7ï1o,9 107,3i10,9 5s,7ï30,a 5a,7ï30,s es,3ï3o,a 455 095 11 Éabell 5 Nootropyls antiamnesiska verkan på en modell av den amnesi av den betingade reflexen för passivt undvikande, som förorsakats av den maximala elchocken hos råttor Nr. Änmen Försöksbetingelser Införan- de direkt efter in- lärningen Tidsínter- vall mel- lan infö- randet och in- lärningen Infö- rande före inlär- ningen Administ- rerings- förfa- och i mg/kq rande chocken 3 4 5 6 7 10 11 12 Referensförsök med anlnesi Referensförsök med den anmesi, som förorsa- kats av den maximala el- chocken Nootropyl Referensförsök med arnnesi Referensförsök med den armesi, sun förorsakats av den maximala elchocken Nootmpyl Referensförsök med amnesi Referensförsök med den amnesi, som förorsakats av den maximala elchocken Nootropyl Referensförsök med amnesi Referensförsök med den amnesi, som förorsakats av den maximala elchocken Nootropyl 200 IntraabP dominalt 50 nun. + 300 Intraab- dominalt 50 min. + 300 Intraab- clomjnalt 400 Intraab- 60 min . + dominalt 455 D93 l2 Tabell 5, forts.

Inlärning, maximal elchock Atergivning efter 24 tim.

Lñtênå' 1 tia Intakta djur före inlärningen för den betinga- Tid i s, som tillbrin- de ref- Tid i s, som Latens- gats i lacen tillbringats i tid- för pas- för den Den sivt Den s.k. ref- belysta Mörker- undvikan- belysta Mörker- Nr. lexen, i s. kammaren kanmaren de, i s. kantnaren kanmaren 1 8 9 10 11 12 13 1 s,oï4,4s 14,7ï1,9 1os,3ï1,9 1os,3ï1e,s 1os,oï16,a s5ï1s,s 4' 2 11,oï5,o 17,sïs,o 1o2,4ïs,o 7,sïs,o 19,3ï5,o 100,7-s,o 3 9,4ï5,1 14,sï4,7 1o5,4ï4,7 2o,sï12,e 23,sï11,1 9s,2ï11,1 4 4,sï1,9 2o,oï3,6 1oo,oï3,6 s2,5ïzs,4 94,oï23,ß 26,oï23,s 5 1,eïo,6 14,2ïs,o 1o5,sï5,o 1,sïo,6 11,5ï5,3 1o8,sï5,3 6 3,2ïo,7 1sïo,9 1o5ïo,9 2s,eï2o,a 34,4ï19,9 ss,6ï19,s 7 s,5ïs,o 24,2ï7,o 9s,sï7,o 120 _ 120 0 8 s,sïs,4 3o,3ï1o,o s9,7ï1o,o 23,3ï21,3 zs,oï21,3 92ï21,3 9 1o,3ï7,s 22,6ï7,8 97,4ï7,a 6o,7ï17,3 s5,oï17,3 35,oï17,3 10 s,aï2,4 4o,2ïe,5 79,sïs,5 s3,3ï19,4 s3,3ï19,4 3a,7ï19,4 11 z,oïo,s 2s,3ï4,2 93,7ï4,2 zs,1ï2o,s 29,1ï2o,s 9o,9ï2o,e 12 aï3,3 z1.2ïs,3 9s,sïe,3 2a,2ï7,e 2a,eï1,9 91,4ï7,9 13 Tabell 6 455 095 Inverkan av föreningen I enligt uppfinningen på den amnesi av den betingde reflexen för passivt undvikande, som förorsakats av den maximala elchocken hos möss Åuugbnfingenldaabetügade reflexen för passivt undvi- Dos, mg/kg kande (reflexens latens- Nr. Ämnen (intraabdominalt) tid i s.) 1 2 3 4 1 Referensförsök Fysiologisk lösning 87,08 i 10,5 utan amesi 2 Reflææmsfiksök ned den amnesi, som flüxmsakats av den maxhmfla el- + chocken " 17,5 ~ 6,9 3 Förening I + (enl. uppf.) 25 70 - 20,2 4 so 78,5 i 25,7 s Nostmpyl 1oo 26,3 ï 3,1 s soo so f 13,9 7 centrofermxin zs 39 ï 3,4 s so 68,4 i 8,4 9 Pyritfimi 25 31 ï 5,4 10 so 98 i 7,7 Den enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningen I i en dos av 100 mg/kg av kroppsvikt förebygger - liksom nootropyl i en dos av 800 mg/kg av kroppsvikt - utveckling av den amnesi av den betingade reflexen för passivt undvikande, som förorsakats genom intraabdominal injicering av skopolamin i en dos av 2,5 mg/kg innan inlärningen påbörjas. Provningsresultaten redovisas i tabell 7. 455 093 14 Tabell 7 Inverkan av ämnena på den amnesi av den betingade reflexen för passivt undvikande hos möss, som förorsakats genom införande av skopolamin (skopolamin införes intraabdominalt i en dos av 2,5 c mg/kg innan inlärningen påbörjas) Återgivning av den betingade reflexen för passivt undvikande Dos, mg/kg Tid i S, SOm till- (intraab- Reflexens bringats i den Nr. Ämnen dominalt) latenstid, s. belysta kammaren 1 2 3 4 5 1 Referensförsök + + utan amnesi - 91,5 - 12,4 110 - 5,2 2 Referensförsök med amnesi + + (skopolamin) ~~ 17,2 - 1,6 27,2 - 4,3 3 Förening I + + (enl. uppf.) 100 51,9 - 11,4 56,9 - 10,8 Nootrapyl 400 26 ï_ 9,2 35 i 9,7 Noatropyl soo 60,5 f 11 69,5 ï 11,4 Amnesin av den betingade reflexen för passivt undvikande förorsa- kades även genom s.k. deprivation (berövande) av sömnens parado- xa fas genom den s.k. Jouvet-metoden (jämför exempelvis Jouvet M., Physiol. Revs, 1967, volume 47, nr. 2, p. 117). Råttor insattes i detta syfte - direkt efter det att de lärt sig den betingade ref- lexen för passivt undvikande - i en vattenfylld bassäng under en tid av 24 timmar, varvid råttorna befann sig på bärytor med måt- ten 4,5 x 4,5 cm, vilka sköt ut en sträcka av 1 cm ovanför vatten- ytan. Den elektrofysiologiska analysen visar, att en procentuell andel av sömnens paradoxa fas under dessa betingelser minskar från 13% (under normala betingelser) till 1%.

Bibehållandet av den betingade reflexen för passivt undvikande upp- skattades i beroende av latenstiden för råttornas ingående i kam- marens mörkersektion, där de vid inlärningen utsätts för en elekt- risk chock. Återgivningsresultaten för den betingade reflexen för passivt undvikande efter deprivation av sömnens paradoxa fas har visat, att råttorna praktiskt taget fullständigt tappar den skaffade vanan. _ 455 093 15 Den enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningen I med- verkar till att återställa den rubbade reaktionen med 40%, när den införes intraabdominalt i en dos av 25 mg/kg, 4L1fln_;üußn yflär- ningen påbörjas, vilket visar, att föreningen I utövar antiamne- sisk verkan på ifrågavarande modell. Nootropyl (i en dos av 400 mg/kg) återställer reaktionen under liknande betingelser endast med 10%, under det att centrofenoxin återställer reaktionen med 74%. Provningsresultaten redovisas i tabell 8.

Tabell 8 Antiamnesisk verkan av nootropa ämnen på en modell av den amnesi av den betingade reflexen för passivt undvikande, som förorsakats genom s.k. deprivation av sömnens paradoxa fas Latenstid för djurens ingående i kammarens Nr. Ämnen mörkersektion 1 2 3 1 Referensförsök utan deprivation + av sömnens paradoxa fas 102,4 - 34,25 2 Referensförsök med deprivation + av sömnens paradoxa fas 2,6 - 0,7 3 Förening I (enl. uppf.) + (25 mg/kg) 42 - 15,2 Nootropyl (400 mg/kg) 10,6 ï 2,65 Centrofenoxin (50 mg/kg) 74,3 É 15,42 Den enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningens I anti- hypoxíska verkan undersöktes vid försök med möss på tre hypoxi- modeller, nämligen en hypobarisk, en hemisk modell och en modell av hypoxi med hyperkapni i en germetiskt tätt tillsluten volym.

För uppskattning av akut hypobarisk hypoxi användes en tryckkam- mare (barometrisk kammare) av genomströmnings- och utsugstyp, varvid man registrerade trycket och lyfthastigheten. Djuren lyf- tes villkorligen med en hastighet av 50 m/s till en "höjd" av 10,5 - 11 km. Man registrerade varaktigheten av djurens överlevan- de (den s.k. reservtiden) och de överlevande djurens procentuella andel. 455 G93 ' 16 När föreningen I enligt föreliggande uppfinning användes i en dos av 50 och särskilt 100 och 400 mg/kg, utövade den en uttalad antihypoxisk effekt, varvid den medverkade till att statiskt märk- bart öka reservtiden och de överlevande djurens procentandel.

Samtidigt utövade inget av de kända nootropa läkemedelspreparaten nootropyl, centrofenoxin och pyritinol en liknande effekt. Prov- ningsresultaten redovisas i tabell 9.

Effektiviteten hos föreningen I enligt uppfinningen konstaterades även på en modell av hypoxi med hyperkapni i en tätt tillsluten vo- lym. Denna hypoximodell simulerades genom att möss insattes i bur- kar med en volym av 200 cm3 med tätt tillslutningsbara lock. På- litliga skillnader i varaktigheten av överlevande hos djur i för- söks- och referensgruppen iakttogs, när föreningen I enligt före- liggande uppfinning användes i en dos av mellan 100 och 200 mg/kg.

Man konstaterade icke någon liknande effekt hos pyritinol, centro- fenoxin, kleregyl och nootropyl, när dessa preparat infördes i en dos av mellan 50 och 500 mg/kg. Provningsresultaten redovisas i tabell 10.

Den hemiska hypoxi, som förorsakats hos möss genom subkutan inji- cering av natriumnitrit i en dos av 300 mg/kg, försvagades genom införande av föreningen I enligt uppfinningen i en dos av 100 och 200 mg/kg, varvid djurens livslängd ökades 1,38 resp. 1,48 gånger.

Den liknande effekten upptäcktes för pyritinol och nootropyl, när dessa preparat infördes i en dos av 200 mg/kg resp. 1000 mg/kg.

Provningsresultaten redovisas i tabell 11. 17 Tabell 9 455 093 Antihypoxisk effekt hos föreningen I enligt föreliggande uppfin- ning jämfört med ämnen med nootroptypsverkan på en modell av hypobarisk hypoxi vid försök på möss Antalet Dos, Reservtid, överlevande Nr, Ämne mg/kg min. djur, % 1 2 3 4 5 1 Referens (fysiolo- + gisk lösning) - 9,4 ~ 1 22 2 Förening I + (enl. uppf.) 50 12,6 - , 33 3 " 100 15,7 3 5,6 50 Referens - 11,2 ï 5,3 16,6 5 Förening I + (enl. uppf.) 400 20,9 - 5,12 66,6 Referens - 9,7 i 1 22 Nootropyl 300 10,1 - 1,2 22 8 Referens - , É 22 9 Centrofenoxin 100 , i 3,5 22 10 Referens - 6,05 1 2,7 16,6 11 Centrofenoxin 200 11,1 É 3,4 33,3 12 Referens - 9,7 ï 1 22 13 Pyritinel 1oo 6,3 ï 3,5 o 14 Referens - 5,75 I 2,7 11,1 15 Pyritinel zoo 8,9 ï 3,5 22,2 455 093 18 Tabell 1 0 Antihypoxisk effekt hos föreningen I enligt föreliggande uppfin- ning jämfört med kända nootropa preparat på en modell av hypoxi med hyperkapni i en tätt tillsluten volym Dos , Livslängd , Effekt , Nr . Ämne mg/ kg min . % 1 2 3 4 5 1 Referens (fysiolo- + gisk lösning) - 25,1 - 1,2 100 2 Förening I + (enl.uppf.) 50 26,6 - 2, 105 Referens - 20,3 i 2,7 100 Förening I + (enl. uppf.1 100 24,5 - 3,2 120,7 5 » " 200 27,1 i 5,4 133,5 Referens I - 29,3 1 3,6 100 Neotropyl 500 29,2 i 5,9 93 s Referens - 30,2 i 3,18 100 cenerofenexin 50 32,7 ï 2,2 108 10 Referens - 30,2 f 3,18 100 11 Rleregyl 200 35,7 1 4,5 111 12 Referens - 25,9 i 4,1 100 13 Ryrieinei 100 29,5 1 5,5 _ 114 14 Referens - 26,22 ï 4,3 100 + 15 Pyritinol 200 30,96 4,5 118 455 093 19 Tabell 11 Antihypoxisk effekt hos föreningen I enligt föreliggande uppfin- ning på en modell av hemisk hypoxi, som förorsakats genom subku- tant införande av natriumnitrit, NaNO2 i en dos av 300 mg/kg Dos, Livslängd, Effektänd- Nr. Ämne mg/kg min. ring, % 1 Referens (fysio- + logisk lösning) -- 14,5 - 2,7 100 2 Förening I + (enl. uppf.) 50 16,5 - 3,2 113,8 Referens - 13,2 3 2,7 100 Förening I + (enl. uppf.) 100 17,5 ~ 4,5 132,6 5 " zoo 19,6 1 7,3 148,5 Referens - 20,4 ï 2,2 100 Neorrepyl soo 23,5 I 2,6 115 a Referens - 18,2 i 4,4 1oo Nootropyl 1000 26,1 i 4,7 143 10 Referens - 17,6 1 2,2 1oo 11 Pyririnel 100 19,6 1 2,2 111 12 Referens - 16,53 ï 2 1oo 13 Pyritinel zoo 24,04 1 144 Till skillnad från nootropyl, pyritinol, centrofenoxin och andra nootropa läkemedelspreparat, vilkas antihypoxiska effekt endast vi- sar sig pâ enskilda hypoximodeller och vid avsevärt ökade doser, medverkar alltså föreningen I enligt föreliggande uppfinning till att öka djurens livslängd under betingelser för samliga använda hypoximodeller, dvs en hemisk hypoximodell, en hypobarisk hypoxi- modell och en modell av hypoxi med hyperkapni i en tätt tillsluten volym.

Man har undersökt inverkan av föreningen I enligt föreliggande upp- finning på inlärningen av betingade reflexer. Föreningen I enligt uppfinningen i doser av 10, 20, 50, 100 och 200 mg/kg utövade icke någon inverkan på utarbetandet av en betingad reflex för passivt undvikande hos möss och råttor. När föreningen I enligt uppfinnin- 455 093 _ 20 gen administrerades under lång tid i en dos av 70 mg/kg, ändrade den icke hastigheten av (tiden för) utarbetande av en betingad dricksreflex i en T-formad labyrint. Provningsresultaten redovi- I sas i tabeller 4 och 12.

Inverkan av föreningen I enligt föreliggande uppfinning pâ reflex- âtergivningen hos möss undersöktes på en modell av betingad reflex för passivt undvikande 24 timmar, 7 dygn och 14 dygn efter inlär- ningen. Flertalet djur (58%) i referensgruppen glömde situationen och åstadkom icke reflexen efter en tid av 2 veckor, under det att administreringen av föreningen I enligt uppfinningen under en tid av 2 veckor resulterade i att en procentuell andel av djuren med rubbad betingad reflex för passivt undvikande endast utgjorde 15%.

De övriga mössen (85%) mindes situationen och tillbringade större delen av tiden i den belysta kammaren.

Vid försökned råttor undersöktes inverkan av preparatens långvariga administrering på återgivning och slocknande av reflexen för passivt undvikande under betingelser för en metod för konfliktmässig situa- tion (jämför exempelvis T.A. Klygoulj, V.A. Krivopalov "Farmakolo- gi och toxikologi", 1966, nr. 2, s. 241). Konflikten åstadkoms ge- nom kollision (sammanträffande) av dricks- och försvarsmotiveringar i den tidpunkt, när djuret tog vatten från en vattningsanordning, vilket efterföljdes av en elektrisk chock. Härvid registrerades den tidpunkt, när djuret först gick fram till vattningsanordningen och första gången tog vatten från denna.

När den betingade reflexen för passivt undvikande âtergavs 24 tim- mar efter inlärningen, mindes referensråttorna situationen och tog icke vattnet. När reflexen âtergavs efter en tid av 2 veckor, slocknade den gradvis, varvid flertalet djur intog vattnet. Infö- randet av föreningen I enligt föreliggande uppfinning och andra läkemedelspreparat (nootropyl, kleregyl) under lång tid utövade icke någon inverkan på inlärningen och âtergivningen av den betin- gade reflexen för passivt undvikande under betingelserna for kon- fliktsituationen efter en tid av 24 timmar. Två veckor efter in- lärningen, när flertalet djur i referensgruppen glömt situationen och reflextiden (tiden för intagande av vattnet) hos nämnda djur minskats minst till hälften, bibehölls emellertid minnesspåret hos de råttor, som fick föreningen I enligt uppfinningen, nästan full- 455 093 21 ständigt, varför reflextiden (tiden för intagande av vattnet) prak- tiskt taget icke ändrades. Den liknande effekten konstaterades för nootropyl i en dos av 300 mg/kg, under det att kleregyl i mindre grad främjade återgivning sv minnesspåret. Provningsresultaten re- dovisas i tabell 13.

Tabell 12 Inverkan av föreningen I enligt uppfinningen på råttors inlär- ning av en betingad reflex i en T-formad labyrint Reflextid, s.

Inlärnings- Förening I, 50 mg/kg, seanser Referens intraabdominalt 1 2 3 Före införandet av ämnet 54,61 (48,42-60,8) 48,57 (42,5~54,57) 1 79,2 (68,72-89,68) 53,7 143,5-63,9) 2 53,4 (42,92-63,88) 71,2 (60,4-82) 3 74,0 (63,52-84,48) 65,0 (54,8-75,2) 4 59,4 (48,92 - 69,88) 74,5 163,8-85,2) 5 79,7 (68,74~90,66) 62,6 152,4-72,8) 6 68,0 (57,04-78,96) 49,06 (38,8-59,2) 7 77,7 (67,22-88,18) 54,3 142,1-64,5) 8 52,7 (42,22-63,18) 70,3 (61,0~79,6) 9 62,9 (51,94-73,86) 66,4 (57,1-75,7) 10 76,9 (66,42-87,38) 34,0 (23,3-44,7) 11 49,1 (40,05~58,15) 24,0 (13,1-34,9) 12 37,4 (28,16-46,64) 24,5 (13,6-35,4) 13 29,4 (24,16-34,64) 18,4 (12,2-24,6) 14 30,0 (23,71-36,29) 31,8 (20,9-42,7) 15 31,1 (24,81-37,39) 23,8 116,7-30,9) 16 18,5 (15,07-21,93) 19,9 (11,8-28,0) 17 47,3 (39,7-54,9) 22,2 (16,9-28,1) 18 36,0 (30,29-41,71) 26,9 (21,6-32,2) 19 40,2 (31_44-48,96) 17,7 (13,3-22,1) 20 12,9 (3,52_17,23) 10,7 (7,3-14,1) 21 18,6 (12,22-24,98) 6,4 (4,8-8,0) 455 093 22 Vid undersökning av inverkan av föreningen I enligt föreliggande uppfinning på utsläckandet av den betingade reflexen för passivt undvikande utan förnyad reflexåtergivning under betingelser för konfliktsituation har det kunnat konstateras, att alla djuren i referensgruppen av råttor tar vattnet 12 min. efter det att testet presenterats. Man har kunnat finna, att minnesspåret utsläcks mer gradvis (jämnare) under inverkan av föreningen I enligt uppfinnin- gen, varvid endast halva antalet djur i gruppen tagit vattnet från vattningsanordningen 12 min. efter det att djuren insatts i anord- ningen för åstadkommande av reflexen. Samtidigt konstaterades en avsevärd ökning av det tidsintervall, efter vilket försöksdjuren för första gången gick fram till vattningsanordningen, och isynner- het av det tidsintervall, efter vilket försöksdjuren för första gången tog vattnet, jämfört med referensdjuren. Hos djur i försöks- gruppen upptäcktes även en märkbar variation (spridning) i tidsin- tervallet mellan den tidpunkt, när djuren för första gången gick fram till vattningsanordningen, och den tidpunkt, när djuren tog Vattnet. Provningsresultaten redovisas i tabeller 14 och 15.

Tabell 13 Inverkan av läkemedelspreparats administrering under lång tid på âtergivningen av en reflex för passivt undvikande hos råttor un- der betingelser för konfliktsituation Det tidsin- Det tids- tervall, intervall,efter efter vilket vilket djuret djuret för för första första gån- gàgaxgàïñæm gaxfäfen Försöks- till vattnings- första el- Nr. Preparat betingelser anordningen, s. chock, s. 1 2 3 4 5 Referens fysiologisk lösning soï41,s soï41,s 2 " Refhæéüergivning 24 + thn. efter inlärningen 181-0,06 300 3 “ Reflexâtergivning 14 + + dygn efter inlärningen 149,29-44,4 149,57-44,5 4 Fönïdngï ad. uppfinningen + + (50 mg/kg) Engångsinjicering 31,5-14,3 31,5-14,3 5 Förening I Införande under en + + (enl. uppf.) tid av 18 dygn 35,29- 12,2 35,29-10,2 (50 mg/kg) 455 093 23 3 4 Förening I (enl. uppf.) (50 mg/kg) Reflexâtergivrning 24 tim. efter in- lärningen 4300 Reflexåtergiwxing 14 dygn efter in- lärnirxgen (infö- rande under en tid av 32 dygn) 2o9,29ï43,s 273,s7ï44,s Nootropyl (300 HIQ/kg) Elngångsinj icering + 1 3-4 , 2 9 13ï4,29 Införande under en tid av 21 dygn 3sï2o,4 3si2o,4 10 Reflexåtergivning ef- ter en tid av 24 tim. 2s2ïs3,ß 11 Reflexåtergivning 14 dygn efter inlärningen (införande under en tid av 35 aygn) 191,sï71,3 2s1ïsa,3 12 Kieregyl (150 mig/kg) Elngângsinj icering 30:24 , 2 3of24,2 13 Reflexâtergivning 24 tim. efter inlärningen 300 14 Reflexåtergivxxing 14 dygn efter inlärningen (införande under en tid av 35 dygn) 143ï11s,5 2ooï94,a 455 093 24 Tabell 14 Inverkan av föreningen I enligt föreliggande uppfinning (i en dos av 50 mg/kg, intraabdominalt, införande under en ti på utsläckandet av en reflex för passivt undvikand under betingelser för konfliktmässig situation Antal djur (%), som mindes situationen och inte gick fram till vattningsan- ordningen under en tid av 12 min.

Iïdsintervall i min. d av 14 dygn) e hos råttor Fbdeltids- intervall, efter vilket djuret gick fram.till vattnings- Nr. Ämnen 1-2 3-4 5-6 7-8 9-10 11-12 anordningen, s. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Referens (fysio- + logisk lösning) 42,6 42,6 28,4 28,4 14,2 0 231,3~64,5 2 Fönafing I , + (enl. uppf.) 71 71 42,6 28,4 28,4 28,4 340,7-277,5 Tabell 15 Antal djur (%), som icke tagit vatt- nettšäan vaâtningsanordningen under Medelreflextid en av mln' (nedeltidsinter- Tidsintervall i min. vall. efter vilket Nr. Ämnen 1-2 3-4 5-6 7-6 9-10 11-12 vattnet togs) , s- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Referensämne + (fysiologisk lösn.) 42,6 42,6 28,4 28,4 14,2 0 235,3-79 2 Fönaüxg I + (enl. uppf.) 100 85,2 56,8 56,8 56,8 56,8 513,6-189,8 Man undersökte även inverkan av föreningen I enligt föreliggande upp- finning på inducerad s.k. transkollasal potential.

Försök genomfördes på icke narkotiserade o icke orörliggjorda kaniner, varvid de potentialen registrerades me (retningsparametrar: ch medelst myorelaxanter n inducerade transkollasala delst en neurodatorbaserad analysator 25-3SV, 0,1 - 1 s.) bringades till ett medel- värde (utgående från 20 försöksmätningar) och analyserades under en tid av 200 ms efter det att retningen initierats. Vid försök för undersökning av inverkan av ämnen med nootroptypsverkan har man 455 095 25 kunnat konstatera, att föreningen I enligt föreliggande uppfinning inverkar på den inducerade transkollasala potentialen på samma sätt som preparaten nootropyl, pyritinol och kleregyl. Föreningen I enligt uppfinningen medverkar till att öka amplituden hos den in- ducerade transkollasala potentialens positiva primärkomposant P1 och negativa primärkomposant N1 utan att föreningen I enligt uppfin- ningen samtidigt ändrar dessa komposanters latensperioder. Inver- kan av föreningen I enligt föreliggande uppfinning på den induce- rade transkollasala potentialen jämfört med preparaten med nootrop- typsverkan (med nootrop verkan) utmärker sig av att föreningen I icke inverkar på denna potentials positiva sekundärkomposant P2, som alstras genom retning icke via hjärnbarken utan via mellanhjär- nans retikulära formation.

Föreningen I enligt föreliggande uppfinning verkar alltså - även- som andra preparat med nootrop verkan - lindrande på överförings- förlopp mellan hjärnhalvorna, Provningsresultaten redovisas i ta- bell 16.

Den enligt uppfinningen föreslagna föreningens I antikonvulsiviska (kramplindrande) verkan uppskattades i beroende av ämnets förmåga att förhindra att möss får krampanfall och dör under inverkan av krampförorsakandqämnen: pentylentetrazol (140 mg/kg, subkutant); tio- semikarbazid (28 mg/kg, intraabdominalt); bikukullin (2 mg/kg, sub- kutant) och maximal elchock. ..a 455 093 26 Tabell 16 Inverkan av preparat med nootroptypsverkan (med nootrop verkan) på den inducerade transkollasala potentialens olika komposanter Positiv Negativ POSitiV Ämne kompgsant komåosant P1 + N1 komgosant dos (mg/kg) 1 1 2 1 2 3 4 5 Nootropyl (300-500) ++ ++ ++ ++ Pyritinol (100-150) + + + + Kleregyl + (25-50) ++ - ++ ~ Förening I (enl. uppf.) (25-50) + + + 0 Anmärkning: ++ betecknar en ökning av komposanten med minst 50% + ökning med högst 50% - minskning 0 effekt saknas Den anti-konvulsiviska effekten hos föreningen I enligt föreliggan- de uppfinning med avseende på samtliga använda tests visade sig endast i en dos av 200 mg/kg och konstaterades hos 30% av djuren._ Föreningen I enligt uppfinningen i en dos av 100 mg/kg medverkade även till att öka den latenstid, efter vilken bikukullininducera- de kramper började uppträda. När dosen av föreningen I enligt upp- finningen ökades till 400 mg/kg, försvann ämnets anti-konvulsivis- ka effekt (provningsresultaten redovisas i tabeller 17, 18, 19 och 20). När föreningen I enligt uppfinningen administrerades i doser av 25, 50 och 100 mg/kg, upptäcktes icke någon inverkan av förenin- gen I på tremor förorsakad av arekolin (26 mg/kg, subkutant). Ad- ministreringen av föreningen I enligt uppfinningen i en dos av 100 och 200 mg/kg medverkade i hög grad till att förebygga hyperkines hos möss (skakning av huvud) förorsakad av 5-hydroxitryptofan (200 mg/kg, intraabdominalt). Provningsresultaten redovisas i ta- beller 21 och 22.

Den anti-aggressiva effekten hos föreningen I enligt uppfinningen 455 093 ' 27 upptäcktes på en modell genom försöksförorsakad elektrisk smärt- retning (vid en elektrisk strömstyrka av 0,45 mA) via ett elektrod- golv för ett par av möss, när föreningen I administrerades i en dos av 200 och 400 mg/kg. Härvid konstaterades en minskning av antalet strider (drabbningar) mellan mössen i paret med 1,5 - 2 gånger.

Provningsresultaten redovisas i tabell 23.

Föreningen I enligt uppfinningen utövade icke - när den administre- rades i en dos av mellan 50 och 400 mg/kg - någon märkbar inverkan på det s.k. orienterings- och undersökningsbeteendet vid ett test med klättrande upp i ett nät. Icke heller förorsakade den någon rubbning i rörelsernas koordination vid ett test med roterande stång. Provningsresultaten redovisas i tabeller 24 och 25.

Vid försök med djur uppvisar alltså föreningen I enligt föreliggan- de uppfinning ett antal fördelar framför det nootropa preparatet nootropyl som användes såsom antiamnesiskt och antihypoxiskt läke- medelspreparat. Föreningen I enligt uppfinningen överträffar noo- tropyl avsevärt med avseende på aktiviteten och uppvisar ett bre- dare terapeutiskt verkningsspektrum. Föreningen I enligt uppfinnin- gen överträffar nootropyl dosmässigt med 6-10 gånger med avseende på den anti-amnesiska verkan i beroende av typen av amnesi (chock- eller skopolaminförorsakad amnes, amnesi förorsakad av deprivation av sömnens paradoxa fas och av isolering) och medverkar till att minnesspåret bibehâlles under längre tid.

Föreningen I enligt uppfinningen icke endast överträffar nootropyl med avseende på den antihypoxiska aktiviteten (med 5-10 gånger) utan även uppvisar ett bredare aktivitetsspektrum, varvid den främ- jar överlevande under längre tid under betingelser för hypobarisk hypoxi (under vilka nootropyl är otillräckligt aktiv), hypoxi med hyperkapni och hemisk hypoxi. Föreningen I enligt uppfinningen upp- visar låg tOxicitet och ger icke några biverkningar av myorelaxant karaktär. 455 093 28 Tabell 17 Inverkan av föreningen I enligt uppfinningen på kramper för- orsakade av pentylentetrazol (140 mg/kg, subkutant) vid för- " . n s°k Pa moss Tonisk extension och D°5 av fö?e“i“' djurens dödsfall gen I enligt upp- finningen i mg/kg Absolut Procent- Preparat (intraabdominalt) värde värde 1 2 3 4 Pentylentetrazol 9/10 90 Förening I enligt uppfinningen + pentylentetrazol ' 50 5/6 83 " 200 4/6 66 " 400 6/6 100 Tabell 18 Inverkan av föreningen I enligt uppfinningen på kramper förorsa- kade av den maximala elchocken hos möss Skyddseffekt Dos, mg/kg Tonisk extension Djurens dödsfall (intraab- Absolut- Procent- Absolut» Procent- Preparat dominalt) värde värde värde värde 1 2 3 4 5 6 Förening I enligt uppfin- ningen + maximal elchock 50 0/6 0 0/6 0 " 200 2/6 33 4/6 66 " 400 0/6 0 2/6 33 455 095 29 Tabell 19 Inverkan av föreningen I enligt uppfinningen på kramper föror- sakade av tiosemikarbazid (28 mg/kg, intraabdominalt) vid för- sök på möss Dos av föreningenl enligt uPpfin_ Djurens dödsfall ningen i mg/kg i absolut- i procent- Preparat (intraadbominalt) värden värden 1 2 3 4 Tiosemikarbazid 1Û/10 100 Förening I enl. uppfinningen + tiosemikarbazid 25 7/10 70 " 50 7/10 70 " 100 7/10 70 Tabell 20 Inverkan av föreningen I enligt uppfinningen på kramper föror- sakade av bikukullin (2 mg/kg, subkutant) vid försök på möss Dos av förenin- Latenstid _ U gen I enligt efter vill Djurens dodsfall uppfinningen i ken kram- i ab- mg/kg (intra- per pâ- solut- Preparat abdominalt) börjas värden i % 1 2 3 4 5 Bikukullin 2,sïo,97 10/11 90,9 Förening I enl. uppfinningen + + bikukullin 100 11,9-2,93 7/10 70 455 093 ~ 30 Tabell 21 Inverkan av föreningen I enligt uppfinningen på den genom sub- kutan injicering av arekolin i en dos av 26 mg/kg förorsakade tremoren hos möss Dos av föreningen I enligt uppfin- Tremorens ningen i mg/kg varaktighet, Preparat (intraabdominalt) min. 1 2 3 Arekolin 12 , 3315 Förening I enligt upp- + finningen + arekolin 25 15,77-5 " so 9,4ï4,1 " 1oo 13,o4ï3,1a Tabell 22 Kombinerad inverkan av föreningen I enligt uppfinningen på 5-hydr- øxitryptofan (200 mg/kg, intraabdominalt) vid ett huvudskaknings- test vid försök på möss Dos av föreningen I enligt uppfinningen i mg/kg (intraadbo- Antal Effektänd- Preparat minalt) skakningar ringsgrad 1 7 2 3 4 5-hydrøxitryp- tofan 26 1 Förening I enl. uppfinningen + 5-hydroxitryp~ tofan 50 28 1,07 " 100 16 0,57 5-hydroxitryptofan 28 1 Förening I enligt uppfinningen + 5-hydr- oxitryptofan 200 11 0,39 455 095 31 Tabell 23 Inverkan av föreningen I enligt uppfinningen pâ den genom försök förorsakade aggressiviteten hos möss Antal strider mellan ett par möss under en tid Preparat Dos, mg/kg av 2 min.

Referens - 11,6 i 3,2 Förening I + enligt uppfinningen 50 10,8 - 4,2 " 100 9,6 i 3,4 -' zoo 7,4 i 3,4 " 4oo s i 1,5 Tabell 24 Inverkan av föreningen I enligt uppfinningen på det s.k. orien- terings- och undersökningsbeteendet hos möss (test med klättrande upp i ett nät) Effekt Ämne Dos, mg/gg ' i absolutvärden i % Förening I enligt uppf. 50 0/10 0 " 100 2/10 20 " 200 2/16 12,6 “ 400 3/16 18,9 Eabell 25 Inverkan av föreningen I enligt uppfinningen på rörelsekoordi- nationen vid ett test med roterande stång hos möss Dos, Effekt Ämne mg/kg i absolutvärden i % Förening I enligt uppfinningen 50 0/10 O " 100 O/10 O " 200 O/10 O " 400 O/10 0 455 095 _ 32 De enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarna av (nämligen) N-nikotinoylaminosyrorna framställes enligt följande reaktionsschema: = R ' 112114 H20 RÛCQNHHHZ Nanoa Ûcooczus N Hcl N R coN _ O 3 Lmacrflcflgzcoofl N R , R 0 CONHCHCHZCHQCOOH "fi I .

N R' där R betecknar OH, Br och R' är H, COOH. ' Utgângsetyletrar av 5-bromnikotin- eller 5-hydroxinitotinsyror omsättes med hydrazinhydrat i ett vatten- eller alkoholhaltigt me- dium. De erhållna 5-bromnikotinsyra- eller hydroxinikotinsyrahydr- aziderna omvandlas till syraazider genom att de omsättes med nat- riumnitrit i närvaro av vattenhaltig saltsyra. Av syraaziderna framställes sedan slutprodukterna genom att syraaziderna bringas att reagera med L- och DL-glutaminsyror och -aminosmörsyra i ett vatten- och alkalihaltigt medium med ett pH av mellan 8 och 10.

Uppfinningen illustreras närmare nedan medelst följande utförings- exempel på framställning av de nya föreningarna, nämligen N-niko- tínoylsyrorna.

Exemgel 1 16,7 g (0,1 mol) 5-hydroxinikotinsyraetylester blandas med 100 ml 50%-ig vattenhaltigt hydrazinhydrat och kokas under en tid av 1 m. timme. Den mörkfärgade lösningen indunstas till torrhet och åter- stoden i fast fas omkristalliseras ur dimetylformamid. Utbytet av 5-hydroxinikotinsyrahydraziden utgör 11 g (72%). Hydraziden har en sönderdelningstemperatur av 26100. 455 093 33 Analys för C6H7N302: Funnet: C 46,91 H 4,50 N 27,67% Beräknat: C 47,06 H 4,57 N 27,45% 11 g (0,072 mol) 5-hydroxinikotinsyrahydrazid löses i en blandning av 17 ml koncentrerad saltsyra (d = 1,19) och 20 ml vatten och kyles till en temperatur av mellan OOC - SOC, varefter man till den så erhållna lösningen, mycket långsamt under samtidig omröring, vid denna temperatur droppvis sätter en lösning av 11,7 g (O,18 mol) natriumnitrit i 20 ml vatten. Samtidigt som reaktionen genom- föres, börjar en vitfärgad s.k. volymfällning utfällas, alltef- tersom natriumnitratlösningen tillsättes. Efter avslutad tillsätt- ning av natriumnitritlösningen omröres blandningen under en tid ytterligare 0,5 timme vid en temperatur av Oo, varefter fällningen frånfiltreras. Moderlösningen försättes med en kall mättad lös- ning av natriumhydrokarbonat, tills fällningens utfällning upphör.

Fällningarna förenas och lufttorkas. Utbytet av 5-hydroxinikotinsy- raaziden utgör 11,5 g (97%). Azíden har en sönderdelningstempera- tur av ungefär 138°C. 1,47 g (0,01 mol) L-glutaminsyra löses i 10 ml av en 1N lösning av natriumhydroxid. Samtidigt som den erhållna lösningen omröres, tillsättes portionsvis 1,64 g (0,01 mol) 5-hydroxinikotinsyraazid, varvid reaktionslösningens pH~värde regleras inom gränserna av mellan 9 och 9,5 genom periodiskt (satsvist) tillsättande av en SN lösning av natriumhydroxid. Sedan aziden lösts fullständigt, blandas lösningen under en tid av ytterligare 1 timme vid rumstem- peratur. Lösningen surgöres sedan med koncentrerad saltsyra till ett pH-värde av mellan 4 och 4,5. Den utfällda produkten från- filtreras och omkristalliseras ur vatten. Man erhåller 1,83 - 2 g N-(5-hydroxinikotinoyl)-L-glutaminsyra (förening I) (68-75%).

Denna syra uppvisar en sönderdelningstemperatur av 222-223°C. Åäjšo -14,80 (C 5, 8%-ig saltsyra).

Analys för C11H12N2O6: Funnet: C 49,37 H 4,59 N 10,25% Beräknat: C 49,20 H 4,48 N 10,48% :R-spektmm (mar), mfl; 3278 (ommn, 1719 (coon), 1655 (Conn). 455 093 34 UV-spektrum (vattenl: Åmax = 289 nm.

MR-spektrum (CD30D-DZSO4, inre standard hexametyldisilazan): Å 2,0 - 2,7 (4H, m, CHZCHZCOOH), 4,60 (LH, m, NCH(COOHD, 8,52 (1H, g, 2-H i pyridin), 8,40 (1H, k, 4-H i pyridin), 8,80 (1H, g, 6-H i pyridin).

Exemgel 2 Analogt med vad som beskrivits i exempel 1 framställes 5-hydroxi- nikotinsyraazid. Av 1,47 g (0,01 mol) DL-glutanminsyra i 10 ml av en 1N natriumhydroxidlösning och 1,64 g (0,01 mol) 5-hydroxi- nikotinsyraazid framställes sedan - under de processförhâllan- den, som är analoga med de i exempel 1 beskrivna processförhâl- landena - N-(5-hydroxiniko/tinoyl)-DL-glutaminsyra (förening II), vars utbyte utgör 2 g (75%). Slutprodukten uppvisar en sönderdel- ningstemperatur av 219-220°C (ur vatten).

Funnet: C 49,28 H 4,36 N 10,19%.

Exemgel 3 Analogt med vad som beskrivits i exempel 1 framställes 5-hydroxi- nikotinsyraazid. Av 1,03 g (0,01 mol) I'-aminosmörsyra i 10 ml av en 1N natriumhydroxidlösning och 1,64 g (0,01 mol) 5-hydroxiniko- tinsyraazid framställes sedan - analogt med vad som beskrivits i exempel 1- N-(5-hydroxinikcftinoyl)-Iïaminosmörsyra (förening III), vars utbyte utgör 1,98 g (89%). Slutprodukten har en sönder- delningstemperatur av 220-221OC (ur vatten).

Analys för C10H12N2C4: Funnet: C 53,50 H 5,39 N 12,18% Beräknat: C 53,57 H 5,36 N 12,50%.

IR-spektrum (KBr1= cm"“; 3304 (cn, NH), 1639 (cows).

UV-spektrum (vatten): ),max = 288 nm.

PMR-spektrum (CD3OD-DZSO4, inre standard hexametyldisilazan): 61,95 (za, :It/b-cnz), 2,40 (2H, m, Ncnz (jficnzn, 3,43 (zu, m, CHZCOOH), 8,52 (1H, g, 2-H pyridin), 8,40 (1H, k, 4~H i pyridin), 8,78 (1H, g, 6-H i pyridin). 455 093 35 Exempel 4 5 g 5-bromnikotinsyraetylester blandas med 50 mg hydrazinhydrat och kokas under en tid av 1 timme. Efter kylningen frânfiltreras den utfällda fällningen och omkristalliseras ur vatten. Man er- håller 4,05 g (90%) 5-bromnikotinsyrahydrazid med en smältpunkt av 1a3~1a4°c.

Analys för C6H6BrN3O: Funnet: H 19,23 Br 37,41% Beräknat: N 19,44 Br 37,00%. 4,5 g (0,021 mol) 5-bromnikotinsyrahydrazid löses i en blandning av 7 ml koncentrerad saltsyra och 3 ml vatten och kyles till en temperatur av mellan OOC - 5°C, varefter en lösning av 5,3 g (0,077 mol) natriumnitrit i 7 ml vatten droppvis sättes till reak- tionslösningen. Efter avslutad tillsättning av natriumnitrit hâl- les reaktionsmassan vid en temperatur av OOC under en tid av 0,5 timme. Den utfällda volymfällningen frånfiltreras, under det att moderlösningen behandlas med en kall mättad lösning av natriumväte- karbonat tills fällningen upphör att utfällas. Fällningarna för- enas, tvättas med isvatten och lufttorkas. Utbytet av 5-bromniko- tinsyraaziden utgör 4,1 g (88%), under det att azidens sönderdel- ningstemperatur är ca 87QC.

En lösning av 1,47 g (O¿01 mol) L-glutaminsyra i 10 ml av en 1N natriumhydroxidlösning behandlas (med små portioner) med 2,27 g (0,01 mol) 5-bromnikotinsyraazid vid ett pH-värde av mellan 9 och 9,5. Slutprodukten isoleras analogt med vad som beskrivits i exem- pel 1. Man erhåller 2,42 g (73%) av förening IV med en smältpunkt av 185-186°C (ur vatten). Åfilšo -8,60 (c 5; 8%-ig saltsyra).

Analys för C11H11BrN2O5: Funnet: C 39,71 H 3,11 N 8,23 Br 24,36% Beräknat: C 39,89 H 3,32 N 8,46 Br 24,15%.

IR-spektrum (kar), cm"1= 3372 (NH), 1714 (coon), 1646 (conn).

UV-spektrum (vatten): Å5max = 276 nm. 4555 (193 36 PMR-spektrum (CD3OD-DZSO4, inre standard hexametyldisilazan): å 2,0 - 2,7 (4H, m, cnzcnzcoon), 4,60 (1H, m, NcH(cooH), 9,04 UH, q, 2-H pyridin), 8,78 (1H, k, 4-11 pyridin), 9,00 (m, q, 6-H i pyridin).

Jämförelse mellan HNA-10-föreningen och föreningarna omnämnda i Tabell artikeln i Khim.-Farm. Zh, 1980, 9, s. 49 HNA-10 Kända för- 20-10O eningar 200- Effekter ng/kg 600 mg/kg 1. Antiamnestik effekt chock + W skopolamin + - DPPS + - 2. Faciliteter inlärning, minne t - reproduktion av minnesrudiment + - 3. Antihypoxial effekt hypobarisk hypoxi + - hemisk hypoxi + - hyperkapni + + 4. Potentiering av transkollasal inducerad potential + - 5. Effekt på energispektrum + - 6. Effekt på âldersbetingad patologi + - 7. Anxielytisk effekt - - 8. Antispasmotisk effekt (korasol) - + 9. Antiaggressiv effekt - - 10. Intensifiering av emotionell reaktion under utdragen applikation + - 11. Öppet fält ~ - 12. Potentiering av barbiturater 0 + 13. Myorelaxerande effekt - - 14. Toxicitet, mg/kg, LD50 3000 1500 n)

Claims (1)

1. 455 093 37 Patentkrav N-nikotinoylaminosyror med den allmämna formeln R"\¶Éšâ]/CCR' där R” är OH, Br, om R' betecknar L-NH-?H(CH2)2COOH; COOH R" är OH, om R' betecknar DL-NH-çH(CH2)2COOH; COOH respektive R" är OH, om R' betecknar NH(CH2)3COOH.