SE454611B - Sneppled - Google Patents

Description

454 611 2 den ena sidan av den instabila mellanpositionen, den svängbara delen tvingas till en första stabil, krökt konfiguration, och på den andra sidan av den instabila mellanpositionen tvingas till en andra stabil, krökt konfiguration, varvid nämnda första och andra stabila, krökta konfigurationer omfattar konfigurationer krökta på motsatta sidor av planet för de svängbara delen, varigenom de krafter som tvingar den svängbara delen till öppen och sluten position svarande mot de första och andra stabila, krökta konfigurationerna härleds från de motsatt riktade päkänningar som alstras i den svängbara delen på motbelägna sidor av den instabila mellanpositionen.

Fig. 1 är en sidovy i tvärsektion av en led enligt upp- finningen använd i en tvådelad förslutning, Fig. 2 är en toppvy av leden och förslutningen i Fig. 1, Fig. 3 är en sidovy av förslutningen i Fig. 1 med locket stängt, Fig. 4 är en toppvy av förslutningen i Fig. 1 med locket delvis öppet, Fig. 5 är en sidovy av förslutningen i Fig. 4, Fig. 6 är en frontvy i tvärsektion av förslutningen i Fig, 5 utefter linjen 6-6, Fig. 7 är en perspektivvy av en annan utföringsform av leden enligt uppfinningen tillsammans med en för- slutning, Fig. 8 är en toppvy av leden och förslutningen i Fig. 7, Fig. 9 är en perspektivvy av förslutningen i Fig. 6 med den andra leddelen i öppen position, Fig. 10 är en perspektivvy av förslutningen i Fig. 6 med båda lockelementen stängda, Fig. 11 är en sidovy i tvärsektion av förslutningen i Fig. 9 utefter linjen 11-11, Fig. 12 är en toppvy av en annan utföringsform av leden enligt uppfinningen i kombination med en behåll- are, ' Fig. 13 är en perspektívvy framifrån av leden och behålla- ren i Fig. 12, Fig. 14 är en sidovy av leden och behållaren i Fig. 12, Fig. 15 är en perspektivvy från sidan av en annan utför- ingsform av leden enligt uppfinningen, Fig. 16 är en perspektivvy framifrån av leden i Fig. 15, Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig. 17 18 19 21 22 23 24 26 27 28 29 31 454 611 är en perspektivvy från sidan av leden i Fig. 15 i gjutposition, är'en perspektivvy från sidan av leden i Fig. 15 med den ena leddelen svängd l80° från positionen i Fig. 17, är en toppvy av en annan utföringsform av leden enligt uppfinningen i kombination med en behålla- re, är en perspektivvy av leden och behållaren i Fig. 19 med den andra leddelen svängd l80° från posi- tionen i Fig. 19, är en sidovy av leden och behållaren i Fig. 19, där med streckade linjer visas den andra leddelen svängd 90° och l80° från positionen i Fig. 20, är en sidovy av en annan utföringsform av leden enligt uppfinningen i kombination med en behåll- are, är en sidovy av leden och behållaren i Fig. 22 med locket i dess mellanläge, är en toppvy av leden och behållaren i Fig. 22, är en ändvy av leden och behållaren i Fig. 22, med locket svängt l80° från positionen i Fig. 22, är en frontvy av en annan utföringsform av leden enligt uppfinningen i kombination med en förslut- ning, är en sidovy av leden och förslutningen i Fig. 25 med lockelementet och förslutningen visade i gjut- position, är en toppvy av leden och förslutningen i Fig. 27, är en sidovy av leden och förslutningen i Fig. 22, med locket i stängt läge, är en tvärsektionsvy av leden och förslutningen i Fig. 22 utefter linjen 30-30 i Fig. 29, är en perspektivvy ovanifràn av en annan utför- ingsform av leden enligt uppfinningen i kombina- tion med en behållare, är en sidotvärsektionsvy av leden i Fig. 31 ut- efter linjen 32-32, 454 611 Fig. 33 är en partiell perspektivvy ovanifrân av en del av leden och behållaren i Fig. 31 med locket öppet, Fig. 34 är en perspektivvy av leden och förslutningen i Fig. 31 med locket i stängt läge, Fig. 35 är en partiell perspektivvy av en annan utförings- form av leden enligt uppfinningen i kombination med en behållare, Fig. 36 är en perspektivvy framifrån av en annan utför- ingsform av leden enligt uppfinningen i kombina- tion med en behållare, Fig. 37 är en perspektivvy från sidan av leden och behåll- aren i Fig. 36, Fig. 38 är en perspektivvy ovanifrån av en annan utför- ingsform av leden enligt uppfinningen i kombina- tion med en behållare, Fig. 39 är en perspektivvy ovanifrån av leden och behåll- aren i Fig. 38 med locket delvis stängt, Fig. 40 är en perspektivvy ovanifrån av en annan utför- ingsform av leden enligt uppfinningen i kombina- tion med en förslutning och med locket öppet, Fig. 41 är en perspektivvy ovanifrån av leden och behåll- aren i Fig. 40 med locket stängt, Fig. 42 är en perspektivvy ovanifrån av en annan utför- ingsform.av leden enligt uppfinningen i kombina- tion med en behâllare, och Fig. 43 är en perspektivvy ovanifrân av leden och för- slutningen i Fig. 42 med locket delvis stängt.

Med hänvisning till de olika utföringsformerna av uppfinn- ingen kommer nu ett flertal exempel på applikation av och funktion hos den av tvâ delar bestående snäppleden enligt uppfinningen.

I samband med detta skall det emellertid framhållas att i vart och ett av fallen har sökanden skapat en ny snäppled genom att åstadkomma en deformation i det ena av ledelemen- ten så att dess form förändras pâ sådant sätt att, vid an- 454 611 vändning av leden, energi kan överföras till det andra led- elementet, och dessa ledelement förespänns eller belastas av den frigjorda energin i riktning mot det ena av två sta- bila lägen på endera sidan av ett centralt, instabilt läge.

De inre spänningar som skapas i leden kommer att på detta sätt verka som en fjäder, vilken belastar ledelementen till det ena eller det andra av de två stabila lägena. Lederna enligt uppfinningen kan tillverkas av vilket som helst fjä- drande termoplastmaterial exempelvis polypropen, polyeten, polystyren eller liknande polymerer, men lederna kan även tillverkas av fjädrande eller flexibla värmehärdande mate- rial såsom uretaner eller värmehärdande elastomerer, exemp- elvis gummi.

Med hänvisning till figurerna, där lika siffror genom- gående avser lika delar i figurerna 1 till 6, visas en för- slutning 15 med cylindrisk sidovägg och en topp 28 med plan toppyta. Denna typ av förslutning kan exempelvis gängas in- vändigt eller appliceras på den gängade halsen hos en flaska. Toppen har en hällöppning 21 och en tappmottagande öppning 19.

Förslutningens 15 lock 10 har en med huvud 20 försedd tapp 26 utformad i ett stycke därmed. Locket 10 är ledat i förslutningen i leden 25, och själva locket 10 inbegriper en led 13 utformad i ett stycke med tvâ ledelement ll och 12, vilka i detta speciella fall även bildar själva locket . Då den första leddelen ll svängs till stängt läge en- ligt figurerna 3, 5 och 6, intränger tappen 26 i öppningen l9 och huvudet 20 förs genom öppningen. Eftersom huvudet är tillverkat av ett fjädrande material återgår det till ori- ginalstorlek efter att ha passerat genom öppningen 19 för att på så vis kvarhàlla tappen 26 och förhindra att denna dras ut. Tappen 26 är tillräckligt kort så att då den pressas genom öppningen 19 för att placera huvudet 20 under toppens 28 botten, kommer lockelementet och leddelen ll att böjas nedåt och väsentligen anta formen av en del av en cy- linder, såsom visas i figuren 6. Ledelementet ll har en periferiell fläns 17 som vilar på förslutningens 15 topp när den första leddelen svängts till läget enligt figurerna 454 611 3, 5 och 6. Huvudet 20 kommer att ligga under toppen 28 och hälla det första ledelementet ll i denna krökta eller deformerade konfiguration, krökt kring en radie som är vin- kelrät mot leddelens ll toppyta. Det första ledelementet ll är svängbart fästat i förslutningen 15 medelst en i ett stycke därmed utförd led 25, och det andra ledpartiet 12 är ledat i den första leddelen ll genom det reducerade anslut- ningspartiet 13. Kanten hos det andra ledpartiet 12, som är förenat med det reducerade anslutningspartiet 13, kommer att krökas eller deformeras beroende på den kraft som utövas därpå av en kraft överförd till den första leddelen ll då denna har den krökta konfigurationen enligt Fig. 6.

De krafter som utövas på den andra leddelen 12 från den första leddelen ll i denna konfiguration kommer att defor- mera och förspänna den andra leddelen till positionen en- ligt Fig. 3. Om därvid leddelen 12 manuellt förs ytterliga- re från positionen i Fig. 3, kommer den i den första led- delen ll skapade deformationen att utslätas då den andra leddelen 12 förs i riktning mot den i figurerna 4 till 6 visade positionen. I positionen i Fig. 4 till 6 är leddelen 12 belägen väsentligen vinkelrätt mot den första leddelen ll och hävstângsverkan från leddelen 12 tenderar att släta ut leddelen ll och samtidigt kasta om leddelen 12, och därigenom utöva en balanserad kraft som ej tenderar att förspänna leddelen 12. Aven om i detta specifika fall ett instabilt tillstånd erhålls i ett mellanläge när två led- delar är placerade väsentligen vinkelrätt mot varandra, innebär detta ej att så nödvändigtvis behöver vara fallet i alla situationer. Andra vinklar kan sålunda föreligga där detta instabila mellanläge skapas. Under alla omständig- heter kommer i detta specifika fall pàkänningarna på led- delen 12 att deformera denna eller kasta om den till unge- fär konfigurationen enligt Fig. 4 sett ovanífrân. Detta är vad som benämts instabil eller mellankonfiguration. Då leddelen 12 därefter svängs ytteligare i riktning mot öppen position, d.v.s med den andra leddelen 12 i kontakt med den första leddelen ll, kommer den förspänningskraft som ten- derar att utsläta leddelens 12 omkastade form att utöva en 454 611 förspänningskraft som tenderar att svänga leddelen 12 till öppen position.

Den andra leddelen eller lockelementet 12 kommer därför att belastas i riktning mot stängd position enligt Pig. 3 då den förs bortom positionen i Fig. 4 eller 3 i riktning mot stängd position, där tappen 22 blockerar hällöppningen 21. A andra sidan kommer den andra leddelen eller lockdelen l2 att belastas mot partiellt öppen position då den förs åt vänster i konfigurationen enligt Fig. 4 och 5, till en öppen position där de två leddelarna 11 och 12 är i parall- ell anliggning mot varandra. Man kan på detta sätt se att leden som helhet, bestående av leddelarna ll och 12 och det reducerade anslutningspartiet 13, då leden används på detta sätt, kan beskrivas som en led innefattande en referensdel 11 som förblir stationär och en svängbar del 12 som svänger mellan stängt och öppet läge genom ett mellanliggande, in- stabilt läge. _ Dä man sålunda önskar få ut material genom öppningen 21, svängs lockelementet 12 bortom läget i Fig. 5, och det kommer härvid att belastas mot det helt öppna läget 180° från läget i Fig. 3 av de inre krafter som lagras i det fjädrande materialet som utgör leddelarna ll och 12, och i läget l80° från läget i Fig. 3, kommer leddelen ll att ha omvänd krökning i förhållande till den krökning den hade i läget i Fig. 6. Förslutningen kan gjutas eller formsprutas i en tvådelad form med delarna i läge enligt Fig. 1 och 2.

Den nödvändiga krökningen för ästadkommande av förspänning- en i leden kommer därvid att fâs när lockelementet ll stängs till position enligt Pig. 3, 5 och 6. Härvid kommer tappen 26 att hålla lockelementet 11 i form av en del av en cylinder.

Det hänvisas nu till utföringsformen enligt Fig. 7 till ll. I detta fall är en led enligt uppfinningen använd pâ ett lock 110 till en förslutning 116. Förslutningen 116 har en huvudsakligen plan topp 124 som har en hällöppning 122 och en tappmottagande 119. Förslutningen ll6 kan även vara invändigt gängad. Den första lockdelen 111 är svängbart förbunden med förslutningen 116 genom en i ett stycke där- 454 611 med utförd led 125. Locket 110 består av en första del 111 och en andra del 112. Var och en av dessa lockdelar 111 och 112 har en periferiell nedåtriktad fläns, och lockelementen är konkava, såsom bäst framgår av Fig. 10. Då den första delen lll svängs till läget i Fig. 10, mottas tappen 26 i häl 119, och detta kommer att hålla den första lockdelen lll i ett läge enligt Fig. 9-ll. Då delen 112 är i det i Fig. 9 och ll visade läget kommer en pâkänning att alstras mellan lockdelarna 111 och 112 beroende på deformation av lockdelen lll, innebärande att lockdelen 111 belastas i riktning mot öppet läge enligt Fig. 9 och 11. Tappen 126 kommer därför att belasta lockdelen 111, som i sin tur åstadkommer krökning av elementet 112, och belastningsfunk- tionen kommer att påminna om ledbelastningen i Fig. 1 till 6.

Om leddelen 112 svängs från positionen i Fig. 9 mot po- sitionen i Fig. 10, kommer då den passerar mellanläget eller vertikal position, lockdelen att deformeras av led- delen 111, vilket i sin tur belastar leddelen 112 mot den stängda positionen i Fig. 10.

En lämplig spärr 130 kan även anordnas för leddelen lll, av i och för sig känt slag, för att hälla den i helt öppen position enligt Fig. 10. Den i Fig. 7 och 8 visade förslutningen kan dessutom gjutas eller formsprutas i ett stycke, med den visade positionen hos delarna, i en tvåde- lad form. Locket kan sålunda ha en konkav topp med krökt ledlinje eller reducerat anslutningsparti 113.

Det hänvisas nu till utföringsformen enligt Fig. 12, 13 och 14. I denna utföringsform omfattar leden 110 en första del eller referensdel 211, en andra del eller svängbar led- del 212, och en i ett stycke därmed utförd, reducerad an- slutningsdel 213, varvid den svängbara delen 212 kan sväng- as från position A, genom mellanposition B, till position C, som visas i Fig. 14. I denna utföringsform skapas defor- mationen hos det reducerade anslutningspartiet och i refe- rensdelen 211 ej av ett stiftarrangemang enligt tidigare, utan i en mer föredragen utföringsform fås detta genom att delarna gjuts till deformerad form. De plattliknande led- 454 611 elementen gjuts sålunda i deformerad konfiguration enligt Fig. 13, såsom en konkav yta utgörande del av en sfär med en radie vinkelrät mot ledelementet 211, vilket i sin tur gör att det reducerade anslutningspartiet 213 följer den krökta bana som visats. Funktionen hos leddelarna 212 och 211 är samma som hos motsvarande delar i Fig. l till 6. Då leddelen 212 är i gjutposition enligt Fig. 12, kommer det ej att finnas tillförd påkänning i leddelen, d.v.s leddel- ens 2l2 krökning följer snarare leddelens 211. När delen 212 därefter svängs till position C, visad med heldragna linjer i Fig. 14, kommer leddelen 212 att anta en kurvform som är spegelbilden till den i Fig. 12. De pàkänningar som införs i de två leddelarna under denna svängningsrörelse kommer att vara analoga till de som skapades i leddelarna i de två första utföringsformerna av uppfinningen, och led- delen 212 kommer att belastas från mellanposition eller instabil position B i riktning mot position C eller i riktning mot position A, beroende på vilken sida om mellan- position B delen 212 råkar att vara vid viss tidpunkt.

Det hänvisas nu till utföringsformen enligt Fig. 15 till 18. I dessa figurer visas en led 510 bestående av en första del eller referensleddel 511, en andra del eller svängbar leddel 512 samt en reducerad, i ett stycke med öv- riga delar utförd anslutningsled 513. Det reducerade an- slutningsparti som sammanbinder kanterna hos de tvâ leddel- arna 511 och 512 är gjutet så att leden kröks till en cir- kelbåge med radie parallell med delen 511. Den reducerade anslutningsdelen deformeras så att den följer en bana av- vikande från en rät linje som sammanbinder de tvâ ändarna.

Leden 510 visas i Fig. 17 i ett tillstànd där den andra leddelen 512 har formen av en del av cylinder med radie vinkelrät mot delens yta. Då leden 510 svängs till posi- tionen enligt Fig. 15 och 16, och då den svänger genom en mellanposition eller instabilt läge, som i detta fall ligg- er vid en vinkel omkring 45° eller mellan de 90° utsvängda positionerna i Fig. 17 och 16, kommer leden att deformeras och snäpper därefter till den stabila positionen i Fig. 16.

Denna led kan dessutom gjutas med delarna i position enligt 454 611 Fig. 17, men det är fördelaktigare att gjuta den med delar- na enligt Fig. 16. Under alla förhållanden, då leddelen 512 svängs ytterligare mot positionen i Fig. 18, kommer denna att svänga genom en andra mellanposition eller instabil position, i detta fall vid en vinkel omkring 135' eller mellan de 90° svängda positionerna i Fig. 16 och 18, då den återigen deformeras, och därefter snäpper till stabil posi- .tion enligt Fig. 18. Den i Fig. 15 till l8 visade leden kan användas i ett flertal applikationer där förspänd led är erforderlig, inbegripande lock för olika förslutningar och behållare. Även om den principiellt kan användas i ett stort flertal av tillämpningar, kommer emellertid tydliga skillnader att finnas vad gäller funktion i flertalet fall, speciellt där referensdelen Sll exempelvis är fästad vid stationära behâllarväggar, och där exempelvis överföring av energi enligt vad som avhandlats ej är tillåten, eller ej sker. I samtliga dessa fall återfinns emellertid den grund- läggande konstruktionen och funktionsprincipen hos leden enligt Fig. 15 till 18.

Det hänvisas nu till utföringsformen av uppfinningen enligt Fig. 19 till 21. Dessa figurer visar en led 310 tillsammans med del av en behållare omfattande nedåtríkta- de flänsar 316 och 317 som uppbärs på ett underlag 318. De plattliknande leddelarna 311 och 312 kan i detta fall gjutas plant, och delen 311 kan därvid krökas nedåt mot underlaget 318 medelst en skruv 319, varvid den plattlik-1 nande leddelens 311 toppyta kröks till huvudsakligen formen hos del av en cylinder med en krökningsradie vinkelrätt mot leddelen 311. Det noteras i Fig. 19 att den andra leddelen 312 tvingas av delen 311 att anta en krökning överensstäm- mande med ytan hos leddelen 311 då denna är i gjutposition.

Då leddelen 312 därefter svänger genom mellanpositionen b' i Fig. 21 till positionen a' till höger, kommer leddelen 312 att i mellanposition deformeras till omkastat tillstånd i hög grad liknande det i Fig. 4. När delen 312 svängs mot 5 positionen i Fig. 20 (dvs. c'), kommer delen 312 att krökas I i motsatt riktning relativt krökningsradien hos leddelen 312 i position a'. Då sålunda leddelen 312 svänger från 454 611 ll positionerna a' till c' i Fig. 19, kommer leddelen 312 att belastas mot en position på endera sidan av mellanposition- en b'. Leden kommer alltså att bli belastad för öppnande svängningsrörelse eller stängande sådan, beroende på var den befinner sig relativt neutralpositionen b' vid det ak- tuella tillfället.

Det hänvisas nu till utföringsformen enligt Fig. 22 till 25. I denna utföringsform visas en kombinerad led och behållare 610, där leden omfattar en första leddel 611, som i detta fall är gjuten med sin övre ände krökt med en krök- ningsradie parallell med ytan hos den andra leddelen 612, som sålunda kan gjutas i form av en cylinderdel. Ledlinjen eller det reducerade anslutningspartiet är krökt beroende pâ den krökta toppen hos leddelen 611. Den behållare som visats tillsammans med leden omfattar en botten 614, en topp 612 omfattande en andra leddel, som återigen är gjuten i krökt form svarande mot en cylinderdel med delarna i position enligt Fig. 22, en plan front 616, samt ett bak- stycke omfattande den första leddelen 611 med krökt topp.

Toppkanten hos leddelen 611 är krökt eller böjd med en krökningsradie sträckande sig huvudsakligen parallellt med den plattliknande leddelen 611, såsom bäst framgår av Fig. , som sålunda bildar det reducerade anslutningspartiet 613 och vilket svängbart och i ett stycke sammanbinder den första leddelen eller bakstycket 611 med den andra leddelen eller toppen 612. Dä behållaren är i öppen position enligt Fig. 22, befinner den sig i gjutposition, och tillför ingen tillsatsbelastning i delen 612. När den andra leddelen 612 svängs i riktning mot positionen i Fig. 25, tillförs på- känning mellan ledelementen av leddelens 612 raka ände som svänger på den krökta änden av delen 611. Denna belastning förspänner toppen 612 i riktning mot öppen position. När den andra leddelen 612 därefter antar mellanposition enligt Fig. 23 och 24, deformeras delarna av den tillförda belast- ningen sàsom visas i Fig. 24, varigenom toppen 612 för- spänns antingen mot öppen position i Fig. 22 eller stängd position i Fig. 25, beroende på läget hos delen 612 rela- tivt mellanpositionen enligt Fig. 23 och 24 vid aktuell 454 611 12 tidpunkt. Toppen kommer sålunda att förspännas för öpp- ningsrörelse eller stängningsrörelse. Leden kan gjutas i en lm tvådelad form med delarna i position enligt Fig. 22.

Det hänvisas nu till utföringsformen av uppfinningen enligt Fig. 26 till 30. I detta fall visas leden tillsam- mans med en förslutning 415, som exempelvis kan vara en kapsyl för en flaska som är invändigt gängad. Kapsylen har en huvudsakligen cylindrisk sidovägg och en topp 416 med hällöppning 422. Leden 410 består av en första leddel 411, en andra leddel 412 och en anslutningsdel 413 utförd i ett stycke med de övriga. Det framgår att toppen 416 har en slits 426 som är underskuren, såsom bäst framgår av Fig. 26, och den första leddelen 411 är bredare än slitsen 426.

Leddelen 411 kommer sålunda att krökas nedåt till formen av en inverterad cylinder, såsom visas i Fig. 30, då den placeras i slitsen 426, och den kommer därför att överföra en kraft genom den sammanbindande leddelen 413, varigenom deformation sker av den andra leddelen 412. Deformationen kommer av formen av en krök med krökningsradie vinkelrät mot slitsens 426 botten. Leddelen 412 kommer därför att bli belastad i riktning mot antingen öppen eller stängd posi- tion, liksom leden i utföringsformen enlig Fig. 1 till 6.

Då leddelarna svängs till stängd position enligt Fig. 26 och 29, från öppen gjutposition i Fig. 27 och 28, kommer den första leddelen 411 att belastas i riktning mot stängd position enligt Fig. 29 och 30. En deformation i form av krökt ledlinje 413 kan uppkomma i ledelementen, vilket kom- mer att belasta det andra ledelementet 412 antingen till öppen position eller till stängd position. Förslutning och lock kan gjutas som en enhet i en tvådelad form i position- en enligt Fig. 27 och 28. Delarna 411 och 412 kommer att gjutas plana och delen 411 blir krökt då den förs till stängningsposition och in i slitsen 426, såsom visas i Fig.

. Det hänvisas nu till utföringsformen enligt Fig. 31 till 34, där en behållare 710 visas och omfattar en botten 714 och upprättstående sidoväggar 717 samt upprättstàende frontvägg 716. Leden enligt upfinningen inkluderar den för- 454 611 13 sta leddelen 711, som omfattar behållarens 710 bakvägg, den andra leddelen 712, som omfattar behâllarens lock, samt därmed sammanhängande reducerad anslutningsleddel 713. I denna utföringsform ästadkommes deformationen i det redu- cerade anslutningspartiet hos leden 713 på annat sätt.

Under gjutningsprocessen gjuts den första leddelen 711 på så sätt att vid sömmarna 718 mellan sidoväggarna 717 och den första leddelen 711 som bildar förslutningens bakvägg, vid nederänden 718 därav, bildar den aktuella sömmen mellan ändarna hos den första leddelen 711, d.v.s mellan punkter 7l8a på ömse sidor därav, en väsentligen rak förbindelse- linje. Den första anslutningsdelen 711 gjuts emellertid på deformerat sätt, så att vid den övre änden 7l8b hos sömmar- na 718, blir anslutningsleddelen 713 böjd utåt och avviker från en rät linje förbindande punkterna 7l8b dä behållaren befinner sig med sina delar i position svarande mot gjut- ning eller med locket öppet enligt Fig. 31 och 33. När man betraktar tvärsektionen hos den första leddelen 711, sett enligt Fig. 32, från dess nedre till dess övre ände (representerande den reducerade anslutningsdelen 713), är baksidan krökt utåt, i varierande grad, mellan sömändarna 7l8a och 7l8b. På detta sätt kommer den andra leddelen 712 (representerande behällarens lock) att tvingas till öppen position, enligt Fig. 31, och en kraft måste utövas på locket för att stänga det. Då locket förs mot stängd posi- tion genom att den andra leddelen 712 lyfts och svängbart roteras kring den reducerade anslutningsdelen 713, antas en mellanposition där locket är väsentligen parallellt med den första leddelen 711. I denna deformerade, instabila posi- tion svarar distortionerna exempelvis mot vad som visas i Fig. 4 och 24. När den andra leddelen 712 förs ytterligare i riktning mot stängd position, såsom visas i Fig. 34, överförs deformationerna i den första leddelen genom den reducerade anslutningsdelen 713, som nu snäpper över till den andra sidan av en rät linje sammanbindande punkterna i 7l8b, till konfigurationen enligt Fig. 34. Den andra led- delen eller locket 712 tvingas nu till stängd position och kraft erfordras att öppna locket eller rotera det i medurs 454 611 14 riktning enligt Fig. 34. Det framgår sålunda åter att den andra leddelen 712 tvingas bort från denna position på en- dera sidan av mellanpositionen, alternativt till den öppna positionen i Fig. 31 och den stängda positionen i Pig. 34.

Med hänvisning till utföringsformen i Fig. 35, svarar denna utföringsform huvudsakligen mot den tidigare_i sam- band med Fig. 31 till 34 behandlade. Den enda skillnaden i detta fall är att i den öppna positionen enligt Fig. 35, istället för att den första leddelen 711' är deformerad gradvis till formen av en båge mellan punkterna 7l8b', gjuts i detta fall den första leddelen som respresenterar behållarens 711' baksida så att mellan punkterna 718b', då behållaren är i öppen position enligt Fig. 35, det reduce- rade anslutningsledpartiet 713' deformeras i en serie raka linjer, som ger upphov till motsvarigheten till kröknings- effekten i Fig. 31 och 33. Den reducerade anslutningsdelen 713 kommer icke desto mindre att avvika från en rät linje sammanbindande punkterna 718b' på samma allmänna sätt som i utföringsformen enligt Fig. 31 till 34.

Med hänvisning till utföringsformen enligt Fig. 36 och 37, visas där ett lock 810, omfattande en väsentligen cy- lindrisk sidovägg 817 samt en toppdel 814 med en öppning 815 däri. En del av den cirkulära väggen 817 utgör den för- sta leddelen 811 och har en huvudsakligen plan yta och bildar sålunda en korda i förhållande till den cylindriska formen hos väggen 817. Den andra leddelen 812 omfattar en del av locket 817. De första och andra leddelarna 811 och 812 är förbundna genom en i ett stycke därmed utförd redu- cerad anslutningsleddel 813. De tvâ ändarna hos den reduce- rade anslutningsdelen 813 har betecknats 8l3a i Fig. 37.

Under gjutningsoperationen deformeras anlsutningen mellan dessa punkter så att en krökt yta 813 uppkommer, återigen skild från en rät linje som sammanbinder dessa tvâ punkter.

I jämförelse med utföringsformerna enligt ovan framgår återigen att svängningen av locket 817 från öppen position i Fig. 36 till stängd position kommer att ge deformation på motsvarande sätt som beskrivits i samband med andra utför- ingsformer. I detta fall kommer emellertid på grund av att 454 611 den första leddelen 811 utgör del av den cirkulära väggens 817 yta, kommer emellertid de krafter som alstras i den första leddelen 811 att överföras till annat ställe, d.v.s det blir ganska svårt att deformera den första leddelen 811. Dessa krafter kommer att överföras genom den reduce- rade anslutningsdelen 813 till den andra leddelen 812. I detta fall omfattar den andra leddelen 812 enbart en del av locket 817 och är åtskild från detta genom ett ytterligare reducerat, sammanhängande parti 819, som i Fig. 36 och 37 visats ha väsentligen parabolisk form. Deformationer i den andra leddelen 812 kan på detta sätt avskiljas från den återstående delen av locket 817 och kvarhålls i princip i den andra leddelen 812. I utföringsfcrmen enligt Fig. 36 och 37 är tjockleken hos den andra leddelen 812 reducerad jämfört med tjcckleken hos den kvarvarande delen hos locket 817, återigen för att acceptera de deformationer eller dis- tortioner som orsakas av lockdelens 817 stängningsrörelse kring det reducerade anslutningspartiet 813. Locket 817 kommer därför återigen att tvingas mot öppen och stängd po- sition på endera sidan av dess mellanposition där de första och andra leddelarna 811 och 812 huvudsakligen är parall- ella eller ligger i ett gemensamt plan.

Med hänvisning till utföringsformen av uppfinningen en- ligt Fig. 38 och 39, är där principen enligt uppfinningen tillämpad på en behållare. Behållaren 910 i Fig. 38, 39 omfattar en botten 917, upprättstående sidoväggar 917 samt upprättstående frontvägg 916. I detta fall omfattar åter- igen den första leddelen 911 behållarens 910 bakvägg, men i detta fall omfattar den andra leddelen 912 endast en del av hela locket 919. De första och andra leddelarna 911 och 912 är återigen utförda i ett stycke med ett reducerat anslut- ningsparti 913 som är krökt och avviker från en rät linje sammanbindande ändpunkterna. Sambandet mellan de första och andra leddelarna 911 och 914 är på detta sätt samma som för de första och andra leddelarna 711 och 712 hos behållaren i Fig. 31. I detta fall behöver emellertid leden som repre- senteras av delarna 911 och 912 ej sättas i funktion för att utnyttja uppfinningen. Existensen därav påverkar emell- 454 611 16 ertid funktionen hos den återstående delen av locket 919 som är anslutet till den andra leddelen 912 genom den reducerade anslutningsdelen 920. Då den andra leddelen 912 befinner sig i stängd position enligt Fig. 39 kommer den att bli konkav nedåt, med sitt centrala område lägre än ändarna, eftersom den måste följa krökningen hos den redu- cerade anslutningsdelen 913. Beroende på att den andra led- delen 912 är utförd i ett stycke med den kvarvarande delen 919 av locket genom sammanbindande leddel 920, fås motsvar- ande konkav krökning i delen i 919. Graden av krökning kom- mer emellertid att försvinna alleftersom man går utåt från den reducerade anslutningsdelen 913, så att vid ytterändan av delen 919 föreligger mycket ringa dylik konkavitet. Den konkava form som skapas i delen 919 skapas sålunda en ned- åtriktad kraft som tenderar att stänga delen 919, återigen såsom visas i Fig. 39. Dessa krafter överförs till delen 919 oberoende av öppningsgraden i förhållande till leden 920 och behållarens 910 basdel. Om dessutom den andra led- delen 912 permanent förseglas i slutet tillstånd, såsom visas i Fig. 39, och sålunda aldrig svänger kring den re- ducerade anslutningsdelen 913, anses den icke desto mindre omfatta den "svängbara leddelen" enligt uppfinningen, eftersom dess konfiguration skapar de erforderliga krafter- na i delen 919 och sammanbindande leden 920 för att ta till vara dessa krafter i den aktuella, färdiga produkten. I den helt öppna positionen enligt Fig. 38, och i vilken behåll- aren 910 kan gjutas, är den andra leddelen 912 återigen konkav nedåt och skapar liknande krökning i delen 919.

Det hänvisas nu till utföringsformen enligt Pig. 40 och 41. I denna utföringsform visas en behållare 1010 omfatt- ande en bottendel 1014, ett par upprättstående sidoväggar 1017 samt en upprättstående frontvägg 1016. En första led- del 1011 omfattande behållarens-bakvägg, är återigen anord- nad mycket påminnande om konstruktionen i Fig. 31. Den första leddelen 1011 i detta fall sträcker sig emellertid uppåt endast en del av de upprättstående sidoväggarnas 1016 och 1017 totala höjd hos åerstående delar av behållaren.

Den andra leddelen 1012 är därvid ansluten till den första n: 454 611 17 leddelen 1011 genom den i ett stycke utförda, reducerade anslutningsdelen 1013, vilken återigen är krökt och följer en bana annan än en rät linje sammanbindande ändarna. Sam- bandet mellan de första och andra leddelarna 1011 och 1012 är i detta avseende detsamma som avhandlats i samband med Fig. 31. Den andra leddelen 1012 omfattar även i detta fall endast en del av locket hos förslutningen 1010. Aterstående del av locket 1019 är ledbart fästad vid änden av den andra leddelen 1012 via den reducerade leddelen 1020. Den kvarva- rande övre delen av locket 1019 omfattar sålunda en väsent- lig del av hela locket. Den snäppverkan som skapas mellan de första och andra leddelarna 1011 och 1012 i detta fall orsakar emellertid att lockets 1019 återstående del antar öppen position enligt Fig. 40 för att fulltändigt täcka be- hållaren på sättet enligt Fig. 41.

Med hänvisning till utföringsformen enligt Fig. 42 och 43, visas där en behållare 1020. Behållaren omfattar åter- igen en botten 1024, upprättstâende sidoväggar 1027 och en upprättstående frontvägg 1026. Denna behållare 1020 inbe- griper även en bakvägg 1025 av konventionellt slag, vilken emellertid ej har frontväggens 1026 fulla höjd. Bak- och sidoväggarna 1025 resp. 27 är sålunda förbundna genom en kort sluttande del 1028 som sålunda bildar del av den övre ytan hos sidoväggen 1027. Den första leddelen 1021 är så- lunda själv ansluten till bakväggen 1025 medelst en i ett stycke utförd led 1029 som är av konventionellt slag. Den första leddelen 1021 kan dessutom inkludera två upprättstà- ende tappelement 1030, och de lutande delarna 1028 kan innefatta två motsvarande öppningar 1031, så att då den första leddelen 1021 roterar kring leden 1029 tapparna 1030 är i stånd att tränga in i öppningarna 1031 och där låsas.

Den andra leddelen 1022 omfattar den återstående delen av behållarens 1020 lock, och de första och andra leddelarna 1021 och 1022 är återigen utförda i ett stycke med en re- ducerad anslutningsleddel 1023. Den reducerade anslutninge- leddelen 1023 har återigen krökt konfiguration enligt ovan, så att dess sträckning är annan än en rät linje sammanbind- ande dess ändar, återigen såsom visas i Fig. 42. Snäppver- 454 611 18 kan enligt uppfinningen överförs sålunda till den andra leddelen 1022. På detta sätt, såsom visas i Fig. 43, då den första leddelen 1021 befinner sig i stängd position enligt Fig. 43, med tapparna 1030 i öppningar 1031, etc, kan den andra leddelen 1022 antingen befinna sig i öppen position där den är huvudsakligen vertikal, eller kan den svängas kring den krökta leddelen 1023 för att vara i helt stängd position i anliggning med front- och sidoväggarna 1026 resp. 1027.

Det inses att de beskrivna utföringsformerna endast är exempel och att fackmannen på området kan åstadkomma varia- tioner och modifikationer utan att uppfinningstanken frân- gäs. Sådana modifikationer och variationer är tänkta att inrymmas inom ramen för vidhängande patentkrav.

Claims (22)

454 611 19 PATENTKRAV

1. Snäppled, omfattande en väsentligen plan, svängbar del av en första tjocklek, en referensdel av en andra tjock- lek och en väsentligen linjär anslutningsdel av reducerad tjocklek avsevärt mindre än de första och andra tjock- lekarna, k ä n n e t e c k n a d av att anslutnings- delen (13; 113; 213; 513; 313; 613 ...)är utförd i ett stycke med den svängbara delen (12; 112; 212; 512; 312; 612 ...) och referensdelen (11; 111; 211; 511; 311; 611 ...)samt sträcker sig kontinuerligt mellan en första punkt och en andra punkt, på sådant sätt att anslutningsdelen följer en bana som är förskjuten från en rät linje mellan de första och andra punkterna, varvid vid svängning av den svängbara delen kring anslutningsdelen, den svängbara delen svänger genom en instabil mellanposition (t.ex. B; fig. 14) så att på den ena sidan (t.ex. A; fig 14) av den instabila mellanpositionen, den svängbara delen tvingas till en första stabil, krökt konfiguration, och på den andra sidan (t.ex. C; fig. 14) av den instabila mellanpositionen tvingas till en andra stabil, krökt konfiguration, varvid nämnda första och andra stabila, krökta konfigurationer omfattar konfigurationer krökta på motsatta sidor av planet för den svängbara delen, varigenom de krafter som tvingar den svängbara delen till öppen och sluten position svarande mot de första och andra stabila, krökta konfigurationerna härleds från de motsatt riktade påkänningar som alstras i den svängbara delen på motbelägna sidor av den instabila mellanpositionen.

2. Snäppled enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att både den svängbara delen och referensdelen är huvud- sakligen plana. (t.ex. fig. 1-6)

3. Snäppled enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att anslutningsdelen ligger i ett plan huvudsakligen vinkelrätt mot planet för referensdelen. (t.ex. fig. 39)

4. Snäppled enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att den svängbara delen och referensdelen övergår kon- tinuerligt i anslutningsdelen, varigenom leden omfattar en 454 611 zo huvudsakligen jämn och obruten yta då den svängbara delen och referensdelen ligger i väsentligen samma plan. (t.ex. fig. 1)

5. Snäppled enligt krav 1, 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d av att den svängbara delen, referensdelen och den reducerade anslutningsdelen är utförda i gjutbart plastmaterial.

6. Snäppled enligt krav 1, 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d av att den svängbara delen omfattar en till- slutningsdel för en behållare, och att referensdelen om- fattar åtminstone en del av en vägg hos nämnda behållare. (t.ex. fig 1)

7. Snäppled enligt krav 1, 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d av att referensdelen inkluderar en första ände svarande mot anslutningsdelen och en andra ände som är förskjuten från anslutninsdelen, varvid nämnda referensdel omfattar ett flertal banor mellan de första och andra ändarna och med en krökning som avtar väsentligen kon- tinuerligt jämfört med den för anslutninsdelens bana. (t.ex. fig. 36)

8. Snäppled enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att den svängbara delen, referensdelen och den reducerade anslutningsdelen är utförda i termoplastmaterial.

9. Snäppled enligt något eller några av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att den svängbara delen, referensdelen och den reducerade anslutningsdelen är utförda av termohärdande material.

10. Snäppled enligt något eller några av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av en reducerad anslutnings- del av förutbestämd form som anligger mot den nämnda anslutningsdelen och är utförd i ett stycke med nämnda svängbara del, varvid nämnda reducerade anslutningsdel har en reducerad tjocklek jämfört med den första tjockleken hos den svängbara delen. (t.ex. fig. 7)

11. Snäppled enligt något eller några av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av en referensleddel fästad vid den nämnda referensdelen, varigenom denna kan fås att svänga kring referensleddelen mellan första och andra referensdelpositioner. 454 611 21

12. Snäppled enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a d av att referensleddelen är utformad i ett stycke med referensdelen.

13. Snäppled enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a d av att den svängbara delen, referensdelen samt den 1 reducerade anslutningsdelen bildar ett lock till en behållare. (t.ex. fig. 36)

14. Snäppled enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att den svängbara delen omfattar en del av ett lock till en behållare. (t.ex. fig. 5 39)

15. Snäppled enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d av en reducerad anslutningsdel som är utförd i ett stycke med den svängbara delen och den återstående delen av locket. I

16. Snäppled enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att den svängbara delen är tunnare än den återstående delen av locket. 2

17.1 Snäppled enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att referensdelen omfattar en del av väggen hos en förslutning.

18. Snäppled enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a d av att förslutningens vägg är väsentligen cylindrisk, och att referensdelen omfattar en väsentligen plan korddel till nämnda väsentligen cylindriska vägg.

19. Snäppled enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a d av att den svängbara delen omfattar en del av en led av ett lock hos förslutningen.

20. Snäppled enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att referensdelen och den svängbara delen omfattar ett lock till en behållare.

21. Snäppled enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a d av att referensdelen är ansluten till en vägg hos behållaren medelst ett linjärt ledorgan.

22. Snäppled enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a d av att referensdelen inkluderar låsanordning för låsning av referensdelen till behàllarens vägg.