SE452538B - Bildatergivningsanordning utford att aterge en blandad bildsignal, sasom en interfolierad televisionsbild - Google Patents

Description

452 538 z eringen i den del av den återgivna bilden, där också den digitalt alstrade ' bild-och/eller textinfonmationssignalen återges.

Uppfinningen är baserad pä insikten om det faktum att kretsar som är an- ordnade för att reducera jitterfenomenets synlighet och som är kopplade till bildåtergivningsanordningens avlänkningsdel kan vara av en enklare konstruktion än kretsar i signalbehandlingsdelen. Åtgärden enligt uppfinningen eliminerar källan för det störande fenomenet, nämligen interfolieringen, men detta realiseras bara i en del av bilden, där fenomenet inträffar, och följaktligen i beroende av bildinnehâllet. Detta in- troducerar en liten minskning i den vertikala upplösningen i denna del. Det har visat sig att detta fel är mycket mindre störande för tittaren än det jitterfe- nomen som i huvudsak har eliminerats. Det påverkar nämligen endast i en mycket liten utsträckning kvaliteten hos den televisionsbild, på vilken tecken o.s.v. har överlagrats, medan.den återstående delen av bilden inte påverkas då antalet bildlinjer, som har föreskrivits enligt standarden, fortfarande återges.

Bildåtergivningsanordningen enligt uppfinningen kan vidare kännetecknas därav, att den ytterligare avlänkningssignalen är av bildfrekvens och är sådan att bildlinjerna, som återges på bildåtergivningsrörets bildåtergivningsskärm, i huvudsak samanfaller och att den ytterligare avlänkningssignalen är en ström som flyter genom en delbildsavlänkníngsspole, varvid amplituden och riktningen hos denna ström är sådan att bildlinjerna som återges på bildåtergivningsskär- men i huvudsak sammanfaller.

Enligt uppfinningen kan bildâtergivningsanordningen vidare kännetecknas därav att den extra strömmen flyter under en delbildsperiod, medan den inte flyter i nästa delbildperiod och att dess amplitud i huvudsak svarar mot av- ståndet mellan tvâ angränsande linjer i en bild.

Företrädesvis kännetecknas bildsätergivningsanordningen enligt uppfinning- en därav, att amplituden hos den extra strömmen i huvudsak svarar mot halva avståndet mellan två angränsande linjer i en bild och att dess riktning under en delbildsperiod är notsatt riktningen i den nästa delbildsperioden.

En bildätergivningsanordning innefattande en delbildsavlänkningsförstärka- re för att alstra en avlänkningsström, som flyter genom delbildsavlänkningsspo- len, kan vara kännetecknad därav, att den vidare innefattar en strömkälla för att generera en extra ström, vilken källa är ansluten till delbildsavlänknings- förstärkaren och i huvudsak ej har någon inverkan på en negativ återkoppling som är verksam i denna förstärkare.

Om bildåtergivningsanordningen innefattar en teletext-avkodningskrets för att generera bild-och/eller textinformationssignalen så kan anordningen enligt uppfinningen vara kännetecknad därav, att den lokala bild- och släcksignalen 3 452 538 (picture and box blanking signal) som genereras av teletext-avkodningskretsen användes såsom en information om förekomst av bild- och/eller textinformations- signalen.

Uppfinningen förklaras närmare med hjälp av ej begränsande exempel med hänvisning till ritningarna, där fig_¿ visar en första utföringsfonn av en krets, som bildar en del av en bildåtergivningsanordning enligt uppfinningen, jjg_g visar en andra utföringsfonn av densamma, fig 3 visar en tredje utfö- ringsform, jj¿Lj visar shematiskt en del av den återgivna bilden med och utan kretsen enligt fig 1 och fj§L§ visar samma som fig 4 men hänför sig till kret- sen enligt fig 2 eller fig 3.

I fig 1 betecknar hänvisningssiffran 1 en delbildsavlänkningsförstärkare av känd typ, till vilken två effekttransistorer 2 och 3 är anslutna. En del- bildsavlänkningsspole 4 för den vertikala avlänkningen av elektronstrålknippet (strålknippena). som alstras i ett ej visat bildåtergivningsrör, är ansluten till transistorernas 2 och 3 sammankopplade emittrar. Den andra änden av spolen 4 är ansluten till seriekopplingen av en kondensator 5 och ett motstånd 6 för negativ återkoppling. _ Vid drift flyter en sågtandsformad avlänkningsström av delbildsfrekvens, d. v.s. 50 Hz (europeisk standard), genom spolen 4. Spänningen över motståndet 6 återkopplas negativt via ett nät 14 för negativ återkoppling till en inverte- rande ingångsklämma lb på förstärkaren 1 och jämföres i denna med en sågtands- fonmad ingångsspänning, som tas emot från en sågtandsgenerator och tillföres en ej inverterande ingång la på förstärkaren 1, varigenom avlänkningsströmmen får samma form som spänningen-på klämman la. Om bildåtergivningsanordningen, t.ex. en televisionsmottagare, av vilken kretsen enligt fig 1 utgör en del, är avsedd för återgivning av en bild i enlighet med televisionsstandard uppträder en in- terfolierad bild på bildåtergivningsskärmen. Detta förorsakas av det faktum att tåget av linjesynkroniseringspulser i en delbild (halv bild) skiftas en halv linjeperíod i förhållande till motsvarande pulståg i nästa delbild.

För enkelhets skull har ett antal kända element utelämnats i fig, 1 då de ej har någon betydelse för uppfinningen. Ett av dessa element är den centre- ringskrets som säkerställer att en likström flyter igenom spolen 4. Den totala strömmen som flyter genom spolen 4 är således en sågtandsformad ström med en liten likströmsförskjutning i positiv eller negativ riktning.

I enlighet ned uppfinningen är seriekopplingen av kollektor-emittersträc- kan i en första npn-transistor 7, ett motstånd 8 och kollektor-emittersträckan i en andra npn-transistor 9 ansluten till förbindningspunkten mellan elementen 4 och 5. Emittern i transistorn 9 och även den ände av motståndet 6, som inte är ansluten till kondensatorn 5, är anslutna till jord.

Transistorernas 7 och 9 baser är anslutna till en teletext-avkodnings- 452 538 krets 10 som på känt sätt tar emot och behandlar signaler, som tillföres den- samma från den ej visade mottagningsdelen i televisionsmottagren. En lokal bild- och släcksignal som matas till transistorns 7 bas är tillgänglig på en utgångsklämma 11 på teletek-avkodningskretsen, medan en fyrkantformig spänning med bildfrekvens, dvs 25 Hz, som matas till transistorns 9 bas, uppträder på en utgångsklämma 12 på kretsen 10.

Fig 1 visar signalerna på klämmorna 11 och 12. Signalen på klämman 11 be- står av logisk 0 under en del av en delbild: under denna del matas ingen teletex-information till bildåtergivningsrörets styrelektrod (elektroder) och en televisionssignal som tas emot av televisionsmottagaren behöver ej påverkas.

Vid en bestämd tidpunkt blir signalen på'klämman 11 logisk 1, vilket innebär att en teletext-information, t.ex. en undertitel som kan vara oförändrad under ett antal delbildsperioder, matas till nämnda styrelektrod (elektroder) medan ljusheten och/eller kontrasten i den mottagna televisionssignalen begränsas.

Efter en viss tidsperiod blir signalen på klämman 11 åter logisk 0. I detta fall är bilden på återgivningsskärmen en s k blandad bild, dvs den har en del, i detta exempel i övre delen, i vilken en vanlig televisionsbild återges, och en del, i detta exempel nertill, där en teletex-information återges, under vil- ken en vanlig bild återigen återges. Synlig vid gränsen till telext-informati- onsdelen blir en kraftig ljushetsövergång i vertikal riktning, vilket utan åt- gärdena enligt uppfinningen skulle förorsaka det nämnda störande jitter-feno- menet.

Transistorerna 7 och 9 leder under den tidsperiod då signalerna på kläm- morna 11 och 12 båda är logisk 1, vilket såsom framgår av fig 1 är fallet under en delbild men inte under nästa delbild. Transistorerna har således en OCH-funktion och en ström med en frekvens av 25 Hz flyter genom dem, vilken ström flyter antingen genom transistorn 2 eller genom transistorn 3. Denna ström flyter också genom avlänkningsspolen 4 och förorsakar liksom även cen- treringsströmmen en förskjutning i vertikal riktning av de horisontella linjer som återges på återgivningsskärmen, varvid skillnaden emellertid är att för- skjutningen inte göres för hela delbilden utan bara för en del därav. Mot- ståndets 8 värde är så valt att denna ström förorsakar en förskjutning, som är lika med avståndet mellan två angränsande linjer. Om avlänkningsströmmens amplitud t.ex. är 3A, vilket är fallet vid ungefär 600 linjer av totalt 625 linjer per bild (europeisk standard), så måste strömmen ha en styrka av ungefär 5 mA, vilket resulterar i_att motståndet 8 får ett värde av några kilo-Ohm be- roende av matningsspänningens värde, varvid strömmen följaktligen inte bestäm- mes av spolen 4. Transistorerna 7 och 9 tjänar således såsom en strömkälla som i huvudsak ej har någon inverkan på utgångsspänningen från det steg, som bil- 5 452 sas das av transistorerna 2 och 3, och följakligen knappast någon inverkan på strömmen som flyter genom motståndet 6, varför den negativa återkopplingen ej motverkar alstringen av den extra strömmen som flyter genom spolen 4. Beroende på avlänkningsströmmens riktning subtraheras den extra strömmen från densannm eller adderas till densamma.

Under uppträdandet av denna ström, t.ex. under två rader av texten, dvs under 20 bildlinjer, sammanfaller de återgivna linjerna i en delbild med lin- jerna i nästföljande delbild, då dessa linjer inte har förskjutits. Antalet återgivna linjer i den aktuella delen av bilden reduceras till 50% men gittret har nästan fullständigt eliminerats där, så att bilden blir lugnare. Den åter- stånde delen av bilden blir däremot interfolierad.

I fig 1 är en strömkälla inkopplad i en parallellgren. Det är uppenbart att den extra strömmen även kan föras in i kretsen på annat sätt. Exempelvis kan ett nät vara anordnat i den negativa återkopplingsslingan mellan motståndet 6 och klämman lb, varvid en fyrkantformig spänning med en frekvens av 25 Hz överlagras på detta nät. En alternativ möjlighet är att addera en fyrkantfonmig spänning med en frekvens av 25 Hz till sågtandsspänningen av delbildsfrekvens som tillföras klämman la. I dessa fall måste den lämpliga kurvformen först ge- nereras medelst signalerna på klämmorna 11 och 12 samt en OCH-grind.

I det föregående har ett bestämt antal linjer i en delbild förskjutits i vertikal riktning ett linjeavstând. För några bilder, t.ex. bilder som uppvisar många övergångar i vertikal riktning, kan denna förskjutning vara för stor. Det kan därför vara önskvärt att eliminera interfolieringen på sådant sätt att lin- jerna i en viss delbild förskjutes ett halvt linjeavstånd nedåt i den aktuella delen av bilden som skall återges, medan linjerna i den andra delbilden för- skjutes ett halvt linjeavstånd uppåt. Detta kan åstadkommas medelst den i fig 2 visade kretsen. I denna fig 2 som visar elementen 1 - 6 enligt fig 1 är kol- lektorn i en pnp-transistor 7' och kollektorn i en npn-transistor 9' anslutna till förbindningspunkten mellan spolen 4 och kondensatorn 5. Ett motstånd 8' är inkopplat mellan transistorns 7' emitter och den positiva matningsledningen, medan ett motstånd 8" är anordnat mellan transistorns 9' emitter och jord. ïransistorernas-7' och 9' baser matas med samma omkopplingssignal, som blockerar båda transistorerna under delbildperioden bortsett från del, där den lokala delbildsläcksignalen på klämman 12 är logisk 1, i vilken del omkopp- lingssignalen för den ena delbilden är större än dess medelvärde och för den andra delbilden mindre. En sådan signal kan genereras medelst signalerna på klämmorna 11 och 12 och matas till transistorns 7' bas genom ett motstånd 13' och till transistorns 9' bas genom ett motstånd 13". 452 558 Dä omkopplingssignalen på baserna är större än medelvärdet så leder tran- sistorn 9', medan transistorn 7' förblir i det ej ledande tillståndet, och då om- kopplingssignalen är negativ, mindre än medelvärdet, leder transistorn 7' medan transistorn 9' förblir i det oledande tillståndet. De omväxlande flytande kollektorströmmarna gär genom avlänkningsspolen 4 i motsatta riktningar. En kollektorström alstrar således en uppåtriktad förskjutning på âtergivnings- skärmen och den andra kollektorströmmen alstrar en nedâtriktad förskjutning.

Motstânden 8' och 8" har i huvudsak samma värde, d.v.s. det värde vid vilket en förskjutning av ett halvt linjeavstând inträffar. Vid de tidigare nämnda numeriska värdena får förskjutningsströmmen ett värde av 2,5 mA.

Med den i fig 3 visade kretsen kan samma resultat uppnås som med den i fig 2 visade kretsen. Elementen 1 till 6 liksom nätet 14 är anordnade på samma sätt som är visat i figurerna 1 och 2. Förbindningspunkten mellan spolen 4 och kon- densatorn 5 är ansluten till anoden i en diod 14' och till katoden i en diod 15'. Diodens 15' anod och anoden i en ytterligare diod 14" är anslutna till kollektorn i en_pnp-transistor 16', vars emitter är ansluten till den positiva matningsspänningen via ett motstånd 17'. På liknande sätt är diodens 14' katod och'katoden i en ytterligare diod 15" anslutna till kollektorn i en npn-tran- sistor 16", vars emitter är ansluten till jord via ett motstånd 17". Motstån- aen 17' 'och 17” har i huvudsak samma värden.

Förbindningspunkten mellan diodens 14" katod och diodens 15" anod är ansluten till ett motstånd 19, vars andra ände är ansluten till den positiva matningsspänningen, och till ett motstånd 20, vars andra ände är ansluten till kollektorn i en npn-transistor 18. Transistorns 18 emitter är ansluten till jord. Transistorns 16' bas är ansluten till kollektorn i en npn-transistor 21 'och transistorns 16" bas är ansluten till transistorns 21 emitter. Transis- torns 21 kollektónmotstând 22' och emittennotstând 22" har i huvudsak samma värden.

Den fyrkantfonniga spänningen av bildfrekvens på klämman 12 matas till transistorns 18 bas. Den lokala bildsläcksignalen på klämman 11 matas till transistorns 21 bas. Till följd av den sistnämnda signalen göres transistorerna 21,16' och 16" ledande under en del av delbildsperioden, medan transistorn 18 är oledande under en delbildsperiod och ledande under den efterföljande del- bildsperioden, Då transistorn 18 är oledande medan transistorerna 21,16' och 16" leder flyter transistorns 16" kollektorström genom motståndet 19 och dio- den 15", medan transistorns 16' kollektorström flyter genom dioden 15', spolen 4 och transistorn 2 eller 3. Motständets 19 värde har valts på sådant sätt att spänningen på transistorns 16" kollektor överstiger spänningen på transistorns 16' kollektor, så att dioderna 14' och 14" är oledande. , 452 sas Under den motsvarande delen av den efterföljande delbildsperioden leder transistorerna 16',16", 18 och 21. Nu flyter transistorns 16' kollektorström genom dioden 14" och transistorn 18, medan transistorns 16" kollektorström flyter genom spolen 4 och transistorn 2 eller 3. Detta bringar dioderna 15' och 15" att vara oledande. Under den återstående delen av perioden då transisto- rerna 21,16' och 16" är oledande genereras ingen förskjutningsström oberoende av transistorns 18 ledningstillstånd. Överlagring av de återgivna linjerna ställas in medelst en potentiometer 23 som är inkopplad i transistorns 21 bas- ledning. I Den vänstra figuren i fig 4 visar en del av den ursprungliga bilden, medan den högra figuren visar resultatet av åtgärden enligt fig 1. Härvid represente- rar heldragna linjer återgivna linjer i en delbild, medan streckade linjer re- ! presenterar återgivna linjer 1 den andra delbilden. I fig 4 är de andra, tredje och fjärde heldragna linjerna förskjutna nedåt ett linjeavstånd H. Den högra figuren i fig 5 visar resultatet av åtgärden enligt fig 2 eller 3, varvid samma heldragna linjer har förskjutits nedåt, men nu bara ett halvt linjeavstånd 1/2 H, medan de andra, tredje och fjärde streckade linjerna har förskjutits uppåt samma sträcka. Av dessa figurer framgår att ett litet ljushetsfel, som införes genom åtgärden enligt uppfinningen är detsamma för båda Övergångarna i vertikal riktning i fig 5, vilket är i motsats till fallet i fig 4. I fig 4 har det mör- ka mellanrummet efter den första streckade linjen 1' en bredd av 2 H, medan bredden av det ljusfärgade mellanrummet efter den fjärde streckade linjen 4' är lika med H. 1 motsats härtill har de båda motsvarande mellanrummen i fig 5 båda en bredd av ett och ett halvt linjeavstånd. Även om detta är rent teoretiskt då ljushetsintrycket för ögat blir något annorlunda än vad som kan antas av figur 4 och 5, är det uppenbart att kretsarna enligt fig 2 eller 3 är att föredra. Åtgärden enligt uppfinningen behöver inte vara begränsad till eliminering av interfolieringen utefter hela rader av texten eller ens utefter hela bild- linjer, då tecken kan börja var som helst på en linje. Om infonmation om detta är tillgänglig, t.ex. den lokala bild- och släcksignalen i fallet med teletext, så kan denna infonmation användas för att alstra förskjutningsströmmen. En praktisk begränsning för detta är emellertid det faktum att denna ström måste kunna variera med en hög frekvens, vilket kan vara svårt med hänsyn till den begränsade bandbredden hos avlänkningsförstärkaren, inklusive avlänknings- spolen. En lösning skulle kunna vara att använda en hjälpavlänkningsspole med ett mycket mindre induktansvärde än spolen 4 eller att använda en elektrod i bildåtergivningsröret, som inte matas med en ström utan med en spänning.

Det föregående gäller t.ex. i fallet med en textposition som börjar till vänster på återgivningsskärmen på ett visst avstånd från kanten och slutar till höger på ett avstånd från kanten och som har en höjd av några bildlinjer. Ett 452 538 1- __ sådant textställe, t.ex. en undertitel, överlagras på bilden som sändes av sänl daren. Under detta antal linjeperioder är den motsvarande signalen på klämman 11 en fyrkantsignal av linjefrekvens med en övergång från logisk 1 till logisk 0 före slutet av en linjeperiod och en övergång från logisk 0 till logisk 1 efter början av nästföljande linjeperiod. De ovan nämnda svårigheterna vad be- träffar den höga frekvensen kan reduceras genom att mata logisk 1 till transis- torns 7 bas och till transistorernas 7' respektive 9' baser eller till den klämman på potentiometern 23 som är visad överst på ritningen även i interval- let mellan nämnda övergångar. Detta kan åstadkommas medelst en monostabil mul- tívibrator som är anordnad mellan klämman 11 och de nämnda baserna respektive den nämnda klännmn och som upprätthåller spänningsnivån från ett moment före den första övergången till åtminstone den andra övergången. I figur 3 represen- terar blocket 24 en sådan multivibrator. Genom denna åtgärd elimineras också interfolieringen till vänster och till höger om textstället.

Claims (13)

452 538 l .o Ji- 'Patentkrav

1. Bildâtergivningsanordning utförd att återge en blandad bildsignal, så- som en interfolierad televisionsbild på ett bildåtergivningsrör, vilken sig- nal innehåller en televisionssignal som är aistrad i enlighet med en tele- visionsstandard och en digitalt genererad bild- och/eller textinformations- signal, vilken ätergivningsanordning innefattar delbilds- och linjeavlänk- ningsgeneratorkretsar för att avlänka ett eller flera elektronstrålknippen som alstras i nämnda bildåtergivningsrör, k ä n n e t e c k n a d av att bildåtergivningsanordningen vidare innefattar en krets (7-lfl; 14-22) för att generera en signal för ytterligare avlânkning av elektronstrålknippet (-strålknippena) i vertikal riktning för att i huvudsak eliminera inter- folieringen i en del av den återgivna bilden, där den digitalt genererade bild- och/eller textinformationssignalen återges. ,

2. Bildåtergivningsanordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k- n a d av att den ytterligare aviänkningssignalen är av bildfrekvens och är sådan att bildlinjerna som återges på bildåtergivningsrörets bildåter- givningsskärm i huvudsak sammanfaller.

3. Bildåtergivningsanordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k- n a d av att den ytterligare avlänkningssignalen är en ström (fràn 7,9; 7',9'; l6',i6") som flyter genom en delbildsavlänkningsspole (lå), var- vid amplituden och riktningen av denna ström är sådan att blldlinjerna som återges på bildåtergivningsskärmen i huvudsak sammanfaller. Å.

4. Bildåtergivningsanordning enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k- n a d av att den ytterligare strömmen flyter under en delbildsperiod men inte under nästa delbildsperiod och att dess amplitud i huvudsak svarar mot avståndet (H) mellan två angränsande linjer i en bild.

5. Bildåtergivningsanordning enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k- n a d av att den ytterligare strömmens amplitud i huvudsak svarar mot halva avståndet mellan två angränsande linjer i en bild och att dess rikt- ning i en delbildsperiod är motsatt riktningen i nästa delbildsperiod. 452 538 i;-=

6. Bildåtergivningsanordning enligt patentkravet 3, vilken innefattar en delbildsavlänkningsförstärkare med negativ återkoppling för generering av en avlänkningsström som flyter genom deibildsavlänkningsspolen, k ä n n e- t e c k n a d av att den vidare innefattar en strömkälla för generering av den ytterligare strömmen, vilken källa är ansluten till delbildsav- länkningsförstärkaren (1) och i huvudsak ej har någon inverkan på den ne- gativa återkopplingen (lb) som är verksam i denna förstärkare.

7. Bildåtergivningsanordning enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a d av att strömkällan innefattar en transistor (7,9; 7',9'; l6',l6") som är an- sluten till delbiidsavlänkningsspolen (Ä) och som leder med bildfrekvens och under den tidsperiod, då den digitalt genererade bild- och/eller textinfor- mationssignalen också uppträder.

8. Bildåtergivningsanordning enligt patentkraven Å och 7, k ä n n e- t e c k n a d av att den vidare innefattar en första (7,l6') och en andra (9,l8) transistor, vilkas kollektor-emittersträckor är anordnade i serie, varvid en styrsignal för att göra den första transistorn ledande uppträder under den tidsperiod då den digitalt genererade bild- och/eller textinfor- mationssignalen också uppträder, medan styrsignalen för den andra transis- torn är en symmetrisk, fyrkantformig signal av bildfrekvens.

9. Bildåtergivningsanordning enligt patentkraven 5 och 7, k ä n n e- t e c k n a d av att den vídare innefattar en första (7',l6') och en an- dra (9',i6") transistor, vilka är anslutna till delbildsavlänkningsspolen (Ü) på sådant sätt att deras kollektorströmmar flyter genom nämnda spole under den tidsperiod, då den digitalt genererade bild- och/eller textinformatíons- signalen också uppträder, och på sådant sätt att under en delbildsperiod den första transistorns kollektorström flyter i en förutbestämd riktning genom spolen, medan under nästa delbildsperiod den andra transistorns kol- lektorström flyter genom spolen i den motsatta riktningen.

10. Bildåtergivningsanordning enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a d av att transistorerna (7',l6') är av motsatt ledníngsförmågetyp och att styr- signalen för att göra dessa transistorer ledande uppträderinderden tidsperiod, då den digitalt genererade bild- och/eller textinformationssignalen också upp- träder, och under en delbildsperiod är större än dess medelvärde och under nästa delbildsperiod är mindre än detta medelvärde. Tl 452 538 v s 114

11. ll. Biidåtergivningsanordning enligt patentkravet 7, i vilken den digi- talt genererade bild- och/eller textinformationssignalen uppträder under en första del av en linjeperiod och är frånvarande under en andra del därav, k ä n n e t e c k n a d därav att transistorn ((7; 7',9') leder under båda delarna av den aktuella linjeperioden.

12. Bildâtergivningsanordning enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a d av en signal av bildfrekvens, vilken adderas till signalen på en ingångs- klämma (la,lb) på delbildsavlänkningsförstärkaren (1).

l3. Bildåtergivningsanordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att den ytterligare avlänkningssignalen är en spänning som tillföres en elektrod i bildätergivningsröret. ih. Biidâtergivningsanordning enligt patentkravet 1, vilken innefattar en teletext-avkodningskrets för att generera bild- och/eller textinformations~ signalen, k ä n n e t e c k n a d av att den lokala bild- och släcksignalen (box blanking signal) som genereras av teletext-avkodningskretsen (10) an- vändes såsom information vid uppträdandet av bild- och/eller textínformations- signalen.