SE451296B - Framstellning av en gel med gastransporterande formaga innehallande perfluorkolvete samt resulterande gel - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 451 296 Vidare är en mångfald geler kända, vilka framställes ur vattenbaserade suspensioner genom utfällning, dekantering, fil- trering (inkluderande membranfiltrering) och centrifugering.

Produkterna isoleras vanligen som torra material och kallas "geler" uppenbarligen på grund av att de återgår till ett halv- fast, något plastiskt eller uppsvällt tillstånd vid kontakt med vatten. De uppvisar hög porositet och användes för en mångfald olika syften, beroende på deras ursprung, porositet och sväll- ningsförmåga. Bland sådana material kan nämnas gelatin-karboxi- metylcellulosakomplexen enligt US PS 2 824 092; sojabönprotei- nathydrogelerna enligt US PS 3 218 307; det gelatinösa flock- ningsmedel som erhålles genom fermentation av en naturlig poly- sackarid och därefter centrifugering, såsom i US PS 3 096 293; hydroxi-lägre alkyletrar av galaktomannaner framställda som stabila, torra hydrokolloider genom filtrering och centrifuge- ring, såsom i US PS 3 326 890; de torra agarosgelerna enligt US PS 3 S27 712; och de silikageler som framställes såsom i US PS 3 346 507 och 3 S60 400.

Dock gäller att ingen av dessa patentskrifter vare sig avslöjar eller ens antyder koncentration av en emulsion àtföljd av bildning av ett gelatinöst material eller framställning_av ett gelatinöst material innehållande en inert, med vatten obland- bar organisk vätska som gastransportmedel.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN I I enlighet med föreliggande uppfinning har det nu befun- nits, att en gelkomposition kan framställas genom att man (a) kombinerar en speciell inert, med vatten oblandbar organisk vätska med gastransportförmåga, nämligen ett perfluorkolväte, vatten och ett emulgermedel för perfluorkolvätet, emulgerar de kombinerade materialenf koncentrerar emulsionen till bildning av en gelfas och en vätskefas samt separerar hela eller en del av vätskan från gelen. Koncentrationssteget och separations- steget kan härvid utföras efter varandra eller samtidigt. Under framställningen kan dessutom eventuellt en gas tillföras. Den resulterande gelen är en stabil komposition, vilken kan använ- das, t.ex. som salva, balsam eller smörjmedel, vid behandling av hudirritatíoner eller sår eller av vilket som 10 15 25 30 35 451 296 helst tillstånd som kräver en gas såsom syre. Gastransport- medel i gelform uppvisar den fördelen jämfört med emulsioner att de har avsevärt mycket högre gastransportkapacitet per en- hetsvolym, eftersom en större andel av det icke-gastransporte- rande materialet, dvs. vattnet, avlägsnas som en följd av före- liggande uppfinning. 1 DETALJERAD BESKRIVNING Såsom uttrycket "gel" användes häri, avser det en halv- fast, synbarligen homogen substans, som kan vara elastisk och geléliknande (som gelatin) eller mer eller mindre styv. I mot- sats till vad som avslöjas i de ovan omtalade patentskrifterna är "gelerna" enligt föreliggande uppfinning ej reducerbara till torr, porös partikelform, och ej heller uppvisar de någon nämn- värd grad av svällning vid kontakt med vatten. "Gel" användes därför häri i den mera generella betydelsen av en gelatinös el- ler gelélíknande karaktär.

Såsom uttrycket "perfluorkolväte" användes i föreliggande fall, avser det ett i huvudsak fluorerat eller fullständigt flu- orerat material, vilket vanligtvis men ej nödvändigtvis är en vätska vid omgivningens temperatur och tryck och vilket uppvisar förmåga att transportera gaser, såsom syre och koldioxid.

Uttrycket "i huvudsak fluorerad" i föreliggande beskriv- ning innebär att flertalet av väteatomerna i en förening har _ersatts med fluoratomer, så att ytterligare ersättning inte väsentligt ökar gastransportförmågan hos materialet. Det antas att denna nivå uppnås när åtminstone ca 80-90 procent av väte- atomerna har ersatts med fluoratomer. I ovannämnda amerikanska patentskrifter 3 911 138 och 4 105 798 är förmågan att trans- portera syre relaterad till lösligheten för en gas, såsom syre, i materialen. Dessa patentskrifter föreslår att de perfluore- 3 3 material vid 2S°C och 760 mm kvicksilver. Företrädesvis är dock minst rade materialen absorberar 10-100 cm syre per 100 cm 95 procent av väteatomerna ersatta, ännu hellre minst 98 procent och allra helst 100 procent. t Bland fluorerade material som är lämpliga för användning enligt föreliggande uppfinning kan nämnas sådana som generellt beskrivs som cykliska pcrflnorkolväten eller derivat därav.

Exempel härpå är kemiskt inerta polycykliska C9-C18-föreningar, 10 15 20 2's 30 451 296 såsom bicyklononaner (t.ex. bicyklo[§.3.l]nonan, 2,6-dimetyl- -bicyk1o[3.3.f]nonan eller 3-metylbicykloE§.3.lJnonan), adaman- tan, metyl- och dimetyladamantan, etyl- och dietyladamantan, tetrahydrodicyklopentadien, metyl- och dimetylbicyklooktaner, etylmetyladamantan, etyldimetyladamantan, tetrahydrobinor-S, metyldiadamantan, trietyladamantan, trimetyldiadamantan, pinan, kamfan, l,4,6,9-dimetanodekalin, bicyklo[§.3§2]undekan, bicyklo[5.3.0]dekan och liknande eller vilka som helst bland- ningar därav. Andra exempel är perfluortributylamin, perfluor- -2-butyltetrahydrofuran, perfluor-2-butylfuran, perfluor-n- -heptan, perfluornaftalen, perfluor-l-metylnaftalen, perfluor- -n-metylmorfolin och perfluor-1-metyldekalin samt perfluoretrar, såsom l,2,2,2-tetrafluormetyletern av perfluor(2,5,8,-trimetyl- -3,6,9-tríoxa-l-dodekanol).

Vissa av fluoratomerna i ovanstående material kan vara ersatta med andra halogenatomer, såsom brom. Bland sådana för- eningar kan nämnas monobromerade föreningar såsom l-brom-penta- dekafluor-4-isopropylcyklohexan, l-brom-tridekafluorhexan, 1-brom-pentadekafluoroktan och 1-brom-pentadekafluor-3-isopro- pylcyklopentan eller dibromerade derivat därav.

Perfluorerade C8-material eller lägre material och upp till C18-material eller högre, inkluderande partiellt brome- rade analoger därav, liksom även blandningar av olika perfluor- föreningar kan användas enligt föreliggande uppfinning.

De av ovanstående fluorerade föreningar som är fasta vid omgivande eller rumstemperatur kan lösas i ett lämpligt lös- ningsmedel eller i andra perfluorkolväten som är flytande vid omgivande temperaturer, och den resulterande blandningen kan användas till bildning av emulsionen och gelen enligt uppfin- ningen. "Flytande" eller "vätskeformig" i föreliggande be- skrivning betyder därför vid beskrivning av fluorkolvätena an- tingen ett fluorkolväte som är flytande i sig vid omgivande temperaturer eller en lösning av ett fast fluorkolväte i ett fluorkolvätelösningsmedel.

TO 15 20 25 30 451 29"6__ Vid det första steget av framställningen av gelerna emulgeras det inerta, organiska, perfluorkolvätet i vatten i närvaro av ett emulgermedel. Emulgermedlet väljes så att det vid blandning med vattnet och PeTf1U0Tk°1Vät9t ger effektiv emulgering och stabilitet åt gelen. Emulgermed- let bör vara blandbart eller kombinerbart med perfluorkol- Vätet och inte ha någon ogynnsam effekt när gelen applice- ras t.ex. på människohud.

Aven om non-joniska emulgermedel föredras, eftersom de är effektiva í hårda eller mjuka vatten och ej är pH-beroende, kan även joniska emulgermedel användas, vare sig dessa är an- joniska, katjoniska eller amfotära.

Bland lämpliga non-joniska emulgermedel kan nämnas alkylfenoxipolyetoxietanoler med alkylgrupper av från ca 7 till 18 kolatomer och från 1 till 60 eller flera oxietylen- enheter, såsom heptylfenoxípolyetoxietanoler, oktylfenoxi- polyetoxietanoler, metyloktylfenoxipolyetoxíetanoler, nonyl- fenoxipolyetoxietanoler, dodekylfenoxipolyetoxietanoler och liknande; polyetoxietanolderivat av metylensammanlänkade alkylfenolerg svavelhaltiga medel såsom de som erhålles genom kondensation av från l till 60 eller flera mol etylenoxid med nonyl-, dodekyl-, tetradekyl-, t-dodekyl- och liknande mer- kaptaner eller med alkyltiofenoler med alkylgrupper av från 6 till 15 kolatomer; etylenoxidderivat av långkedjiga kar- boxylsyror, såsom laurinsyra, myristinsyra, palmitinsyra, oljesyra och liknande eller blandningar av syror såsom åter- finns i tallolja innehållande från 1 till 60 oxietylenenheter per molekyl; analoga etylenoxidkondensat av långkedjíga alko- holer, såsom oktyl-, dekyl-, lauryl- eller cetylalkoholer; etylenoxidderivat av eterifierade eller esterifierade poly- hydroxiföreningar med en hydrofob kolvätekedja, såsom sorbitan- monostearat innehållande från l till 60 oxietylenenheter; 10 is 20 25 30 451 296 även etylenoxídkondensat av långkedjíga eller grcnkedjiga aminer, såsom dodekylamin, hexadekylamin och oktadekylamin innehållande från l till 60 oxíetylengrupper; samt segment- polymerer av etylenoxid och propenoxid innefattande en hydro- fob propylenoxidsektíon kombinerad med en eller flera hydro- fila etylenoxídsektíoner.

Exempel på användbara anjoniska emulgermedel är de van- liga tvâlarna såsom alkalímetall-, ammoníum- och alkanolamin- salterna av fettsyror inkluderande natriumoleat, kaliumpalmí- tat, ammoniumstearat, etanolaminlaurat och liknande liksom även hartssyra- och dehydratíserade hartssyratvâlar samt de syntetiska tvållíknande materialen inkluderande de högre ali- fatiska sulfaterna och sulfonaterna såsom natriumlaurylsulfat, natríumcetylsulfat, natriumsalterna av sulfonerade paraffin- oljor, natriumsalterna av dodekan-l-sulfonsyra, oktadekan-l- -sulfonsyra och liknande; alkarylsulfonaterna såsom natrium- alkylarylsulfonaterna, t.ex. natriumísopropylbensensulfonat, natriumisopropylnaftalensulfonat; och alkalímetallsalterna av sulfonerade dikarboxylsyraestrar och amider såsom natriumdi-' oktylsulfosuccinat, natríum-N-oktadekyl-sulfonsuccinamid, sul- fonerade eller sulfaterade alkylfenoxietoxietanoler med från l till 50 oxietylenenheter per molekyl vari alkylgruppen har från 4 till 18 kolatomer, såsom hexyl, n-oktyl, t-oktyl, lauryl, hexadekyl och oktadekyl och liknande.

Katjoníska emulgermedel inkluderar stearamídopropyl- dimetyl-beta-hydroxíetylammoniumdivätefosfat, stearamído- propyldímetyl-beta-hydroxietylammoníumnitrat, stearoguan- amin, stearoguanamin-etylenoxidreaktionsprodukter, oktadekyl- aminsalter av oktadekylkarbaminsyra och oktadekylguanamín- salter av oktadekylkarbaminsyra reagerad med etylenoxid, okta- dekylamintetraetylenglykol, hartssyraamin-etylenoxídreaktions- produkter och liknande. Inkluderade är även undekylímidazolin och reaktionsprodukter med etylenoxid och propylenoxid; oleyl- aminodietylaminhydroklorid; kondensationsprodukter av fettsy- ror och nedbrutna proteiner; monostearyletylendiamin-trimetyl- ammoniumsulfat; alkylbensenimidazoliner, cetylpyridínium- bromid, oktadekylpyrídíniumsulfat eller -klorid, oktadekyl- metylenpyridiniumacetat; laurylkarbamidetylenoxid; metylsul~ fat av dimetyloktadekylsulfonium; kondensat av halohydriner 10 15 20 25 30 35 p45íW29a och aminer, polyaminer och ammoniak; alkylfosfoniumföreningar, alkylfosfonium-etylenoxidkondensat, hartssyraamíner kondense- rade med etylenoxid och propylenoxid; cetyldimetylbensyl- ammoniumkloríd, distearyldimetylammoniumklorid, stearyldimetyl- bensylammoniumklorid, n-alkyldimetylbensylammoniumklorid, metyldodekylbensyltrimetylammoniumklorid, metyldodekylxylen- -bis(trimetylammoniumklorid), cetyltrimetylammoniumbromid och liknande. i Amfotära emulgermedel inkluderar natriumsaltet av N-koko-beta-aminopropíonat, N-koko-beta-aminopropionsyra, di- natrium-N-lauryl-beta-iminodipropionat, dikarboxylsyra-kokos- nötderivat-díetanolaminsalt, dikarboxylsyra-palmitinderivat- -natriumsalt, C-cetylbetain och N-laurylbetain.

Fluorhaltíga ytaktiva ämnen av alla typer är användbara, vare sig de är joniska eller non-joníska. Bland de anjoniska typerna kan nämnas ammoníumperfluoralkylsulfonater, kalium- perfluoralkylsulfonater, kalium-fluorerade alkylkarboxylater samt ammoniumperfluoralkylkarboxylater. De fluorerade alkyl- estrarna är exempel på non-joniska typer. Ovanstående och andra fluorhaltiga ytaktiva ämnen finns kommersiellt tillgäng- liga, såsom de ytaktiva ämnena FC-93, FC-95, FC-128, PC-143, FC-430 och F-431 saluförda av SM Company.

Naturligt förekommande emulgermedel eller derivat därav är också användbara. Dessa inkluderar alginater, cellulosa- derivat såsom metylcellulosa och karboximetylcellulosa, vatten- lösliga gummiarter såsom arabiskt gummi och dragantgummi, fosfolipider (såsom lecitin) och steroler.

Föredragna emulgermedel är de non-joniska emulgermedlen, Pluronic (varumärke) F-68 och Pluronic F-108 samt äggule-fos- folipid. Pluronic-emulgermedlen är polyoxietylener och poly- oxipropylener saluförda av Wyandotte-BASF. Typiskt användes emulgermedlet (vare sig detta är non-joniskt eller joniskt) i en mängd av upp till ca 10 víktprocent av den totala emul- sionskompositionen eller upp till ca 5 viktprocent räknat på det vatten som användes för att bilda emulsionen. Större mäng- der kan användas, om så önskas. Emulgermedlen kan användas ensamma eller i kombination förutsatt att de är jonískt kombi- nerbara.

Mängderna och proportionerna av p6Tf1UOTk0lVäte 10 15 _ 20 25 30 35 451 296 vatten och emulgermedel använda för att bilda emulsionen och gelen kan variera inom ett brett om- råde. Generellt är mängderna av varje beståndsdel sådana att det bildas en emulsion, och de kan lätt bestämmas av en fack- man pà området utan överdrivet experimentarbete. Den föredrag- na koncentrationen av PeYf1U9rk01vätet ligger dock inom omradet från ca l viktprocent till ca 70 viktprocent och ännu hellre från ca 10 till ca S0 viktprocent räknat på den totala kompositionen.

Enligt en annan aspekt av föreliggande uppfinning kan gelen behandlas så att den innehåller mera syre än vad som an- nars skulle bli resultatet. En sådan teknik innebär att man bringar perfiugrkolvätet, innan det kombineras med det övriga materialet, i kontakt med ytterligare syre. Exempelvis kan perfluorkolvätet' före emulgeringen utsättas för en omgivning av 100 procent syre vid ett tryck som är lika med eller högre än 760 mm Hg. Alternativt utsättes den resulteran- de gelen för en omgivning av 100 procent syre, vilket kan vara vid ett tryck lika med eller högre än 760 mm Hg; Blandningen av perfluorkolväte, vatten och emulgermedel emulgeras medelst vilket som helst konventionellt omrörings- sätt, t.ex. genom omröring för hand, luftning, propelleromrö- ring, turbinomröring, kolloídmalning, homogenisering, högfrek- vens- eller ultraljudoscillation (sonikatíon) och liknande. I de flesta fall är emulgeringen effektiv vid omgivande tempera- tur. Med vissa av de ovan angivna omrörarorganen kan dock ett överskott av värme alstras under bildningen av emulsionen och/ eller gelen och måste då avlägsnas pá känt sätt, t.ex. med kyl- mantel. Storleken av den tillförda mekaniska energin från de olika omrörarorganen kan variera i huvudsak beroende på t.ex. den mängd material som bearbetas och den använda utrustningen.

Vid det andra steget av framställningen av gelerna enligt uppfinningen koncentreras emulsionen till bildning av en gelfas och en vätskefas. Höghastighetscentrífugering ["ultracentrífu- gering"), t.ex. vid från ca 10 000 till 20 000 rpm, är effektiv för detta ändamål, varvid hastigheten väljes beroende på ande- len organisk vätska i emulsionen (ju mindre andel organisk vätska desto högre hastighet). Resultatet blir en klar superna- tantvätska och en pastalíknande fast substans (gelfasen), 10 15 20 30 35 451 296. som sjunker till bottnen av kärlet.

I det tredje steget separeras gelfasen och vätskefasen, sásom genom sedimentation, avdrivníng, dekantering eller filt- rering, sasom tryckfiltrering eller vakuumfiltrering. Separa- tionen kan vara partiell eller fullständig, beroende på vilken ytterligare bearbetning som erfordras. Om det t.ex. är önskvärt att blanda andra adjuvantia_med gelen vid detta tillfälle, sa- som antímikrobíella medel, farmaceutika, fuktbevarande ämnen, parfymer, färgämnen eller andra tillsatsmedel som är kända för en kosmetikakemist, kan det vara lämpligt att lämna en viss mängd av vätskan i kontakt med gelen. Om å andra sidan omedel- bar förpackning eller användning avses, kan det vara önskvärt med en fullständig separation av vätskan.

Ovanstående beskrivning av de andra och tredje stegen är ett förfarande däri en följd koncentration och separation ut- föres. Dessa steg kan också utföras samtidigt genom mikrofilt- rering (även känd som "ultrafi1trering"). Mikrofiltrering är dock effektiv enbart för emulsioner med relativt grov partikel- storlek, av storleksordningen mera än 1 um, eftersom de flesta kommersiella mikrofiltreringsmembran har en skenbar pordiameter av från 1 um ned till ca 0,002 um. Om sålunda emulsionspartík- larna är mycket fina, kan de passera genom mikrofiltrerings- membranet och kommer inte att avskiljas. Eftersom manga av emulsionerna enligt föreliggande uppfinning har partikelstor- lekar inom området från ca 0,1 till ca 10 um, är mikrofiltre- ring en praktisk metod för att samtidigt koncentrera emulsionen till bildning av en gel och separera gelen från den resulterande supernatantvätskefasen. Lämpliga mikrofiltreringsmembran inklu- derar produkter saluförda av Millipore Company och Amicon Corporation, såsom beskrivs t.ex. i amerikanska patentskrif- terna 3 615 024 och 3 856 569.

Generellt gäller att, när det är önskvärt att samtidigt bilda gelen och separera gelen från vattenfasen, en grov parti- kelstorlek för emulsionen är önskvärd. Sådana emulsioner bildas när komponenterna användes i följande proportioner: perfluorkolväteá 10 - 50 volymprocent ytaktívt ämne 2 - 25 víktprocent vatten 25 - 90 viktprocent. 10 15 20 30 35 451 296 10 Proportionerna kan variera eller ligga utanför dessa om- råden beroende på karaktären hos perfluorkolvätet och det ytaktiva ämnet.

Tryck- eller vakuumfiltrering eller dekantering kan an- vändas tillsammans med mikrofiltrering, om så önskas. Tryckfilt- rering föredras framför vakuumfiltrering på grund av tendens till skumning under vakuumfiltrering.

Om så önskas, kan ett antimikrobíellt material, såsom ett antibakteriellt medel och/eller ett antibiotiskt medel, införli- vas i gelerna enligt uppfinningen. Det antibakteriella medlet motverkar aeroba bakterier, vilka skulle kunna föröka sig i när- varo av gelen, eftersom gelen kan innehålla stora mängder syre.

Exempel på lämpliga antibakteriella medel är kinolinkarboxylsyror, nitrofuraner och sulfonamider. Lämpliga medel är sådana som inte påverkar gelen eller sådana som inte påverkas av gelen. Exempel på lämpliga antibiotiska medel är aminoglyosider, ansamakrolider, kloramfenikol och dess analoger, linkosamidíner, makrolider, nurleosider, oligosackarider, peptider, fenaziner, polyener, polyetrar, tetracykliner och andra. Ovanstående medel beskrivs i detalj i Encyclopedia of Chemical Technology, Vol. 2, sid 752- 1036 och Vol. 3, sid 7-78, båda tredje upplagan. Ovannämnda medel kan införlivas i gelen vid vilket som helst steg av dess fram- ställning, t.ex. genom tillsats till en vätskeformig beståndsdel före emulgeringen (t.ex. upplösning i vattnet), genom disperge- ring i emulsionen under eller efter emulgëring eller genom blandning med gelen efter separation.

Den resulterande gelen kan användassmen salva applicerad på huden hos högre däggdjur inkluderande människan, för behand- ling av sår, kontusioner eller irritationer. Gelen kan även for- mas till eller införlivas i ett förband och förbandet appliceras på huden. Såsom uttrycket "förband" användes häri, avser det att inkludera vilket som helst material som är lämpligt för att kom- ma i kontakt (inkluderande ett sår) med gelen samt hålla gelen i sådan kontakt, såsom gasbinda, bandage, kirurgiska förband och liknande. Följande exempel illustrerar flera utföringsformer av uppfinningen utan att för den skull begränsa dess omfattning, med undantag av vad som framgår av de bilagda patentkraven. v 10 15 20 25 30 4s1i295“ 11 'g;emBe1 1 4 g (2 cm3) av F-tríbutylamin (perfluortributvlamin) och 18 cms (Pluroníc F68) placerades i ett teströr. Perfluorkolvätet vatten innehållande S viktprocent emulgermedel dispergerades homogent i vattnet genom sonikatíon. Teströret innehållande den mjölkliknande emulsionen centrifugerades där- efter vid 10 000 varv per minut i 10 minuter. Resultatet blev en klar supernatantvätska och en pastaliknande fast substans (gel) vid bottnen. Den klara vätskan hälldes ur röret så att gelen kvarlämnades. Gelen avlägsnades från röret med en spatel till en annan behållare. Gelen hade ett utseende liknande petroleumgelé eller petrolatum och vägde 5 g.

Etanol, S cms, sattes till gelen. 4 g F-tributylamin, den mängd som användes för att inledningsvis bilda emulsionen, separerade ut som ett klart vätskeskíkt från vatten-etano1- skiktet, vilket visade att gelen innehöll 80 viktprocent fluor- kolväte.

Ovanstående procedur upprepades med undantag av använd- ningen av etanol, och den separerade gelen bevarades i en klar burk med vid öppning. Efter 75 dagar kunde någon synlig föränd- ring inte noteras i det fysikaliska utseendet hos gelen, såsom separation av perfluorkolvätet från vattnet, vilket sålunda vi- sade att gelen var stabil.

Exempel 2 Ytaktivt ämne i form av Pluronic F-6& och i en mängd av 1,35 g sattes till 25,65 g vatten. Till denna vattenbaserade 3 blandning sattes 3 cm (6 g) F-tríbutylamín. Den resulterande komposítionen sonikerades till bildning av en opalescent emul- sion med relativt grov partikelstorlek (medelpartikelstorlek ca 1-10 um). Emulsionen filtrerades under ett kvävgastryck av ca 0,17 MPa övertryck genom ett mikroporöst membran av märket Millipore (varumärke) och med en skenbar porstorlek av 0,45 um.

En gel bildades och kvarhölls på filtret. Gelen var lätt att överföra till en lagringsbehållare. I Exempel 3 Den preparativa tekniken från Exempel 2 upprepades i alla väsentliga avseenden med undantag av att F-trimetylbicyklononan användes i stället för F-tributylamin. En gel med i huvudsak ekvivalent utseende erhölls.

Claims (11)

451 296 12 PATENTKRAV

1. Förfarande för_framställning av en gel, k ä n n e - t e c k n a t av att man: (a) emulgerar ett perfluorkolväte, vilket har gastranspor- terande förmåga, och vatten med ett emulgermedel för perfluor- kolvätet i proportioner som ger en_emu1sion; (b) koncentrerar emulsionen till bildning av en gelfas och 6 en vätskefas; och _ (c) separerar hela eller en del av vätskefasen från gel- fasen, varvid stegen (b) och (c) utföres efter varandra eller samtidigt, och att man eventuellt införlivar en gas i perfluor- kolvätet eller i gelen därav.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att koncentratíonssteget utföres genom centrifugering.

3. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att koncentrations- och separationsstegen utf,res genom att emulsionen bringas att passera genom ett mikrofilter.

4. Förfarande enligt något av de föregående kraven, k ä n - n e t e c k n a t av att man införlívar ett antimikrobiellt medel i gelen under eller efter dess bildning.

5. Förfarande enligt något av kraven 1-4, k ä n n e - t e c k n a t av att gasen är syre och att syre införlivas i perfluorkolvätet före-eller under något steg för framställning av gelen.

6. Förfarande enligt något av kraven 1-4, k ä n n e - t e c k n a t av att gasen är syre och att syret införlivas i gelen efter separation av vätskefasen därifrån.

7. Stabil gelkomposition, k ä n n e t e c k n a d av att den omfattar: a) ett perfluorkolväte med gastransporterande förmåga; b) ett emulgermedel; och c) vatten, th» vardera i mängder som är tillräckliga för att bilda en stabil gel, samt eventuellt' d) en gas.

8. Komposition enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att perfluorkolvätet är ett perfluorerat polycykliskt C9-C18- kolväte. 451 296 13

9. Komposítíon enligt något av kraven 7-8, k ä n n e - t e c k n a d av att emulgermedlet är ett non-jonískt emulger- medel. '

10. Komposítíon enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att det non-joníska emulgermedlet är en polyoxietylen eller polyoxípropylen i kombination med en äggule-fosfolipid.

11. Kømposition enligt något av kraven 7-10, k ä n n e - t e c k n a d av att gelen är starkt syrehaltig. i x