SE450577B - Sett att framstella reaktionsformsprutade polyuretanelastomerer - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 450 577 Uppfinningen avser ett sätt att tillverka reaktions-formsprutade polyuretaner med förbättrade egenskaper, som kännetecknas av att man blandar :ninst 30 vikt-fis av polyeterpolyolen med hela mängden polyisocyarzat och låter dan reagera, till- sätter dax återstående polyeterpolyolm och den lågmolekylära föreningen inne- hållande aktivt väte till den reagerade blandningen och insprutar hela bland- ningen i f t, där den får reagera. Produkten utgöres av reaktionspro- dukten av en högnnlelqrlär, flervärd polyeter, polyol, en lågnolelcylär, minst 2- funlctionell förening innehållande aktivt väte och ett polyisocyanat vari åtmins- tcne 30% av den liigmlelcylära polyetern fórreagerats. med en del eller allt poly- iSOCYBIBt varpå denna reaktionsprodukt och eventuellt kvarvarande polyisocyaxxat blandas med den återstående, Ixögrrolelcylära polyetern och den lågtrolelcylära för- eningm inrxelxållande aktivt väte och får reagera. Ilppfirxningen cmfattar också den resulterarxde RJM-polyuretankmnpositicxxen.

Det finns två aspekter på RlM-polyuretandelars dinnensioxxsstxabilitet vid hög terrperatlir. För det första kan den gjuma produkten böjas ned eller hänga ned när den utsättas för hög temperatur, och för det andra kan dinensionerna lcrympa eller expandera permanent san en konsekvens av de förhöjda temperaturerna. Vi har fzmnit att genom att förreagera en väsentlig del av den högmolelcylära poly- olen med isocyanatet innan de övriga kmponenterna reageras med isocyanatet fås en förbättring av båda aspewma av dixnensionsstabiliteterx i Ju större mängderna förreagerad polyol i. den resulterande elaswreren är, desto större blir också förbättringen av dessa egenskaper. Den Inaximala förbättringen föreligger när hela eller nästan hela :uängden polyol är förreagerad med isocyanainet. i De polyoler mn är användbara vid förfarandet enligt föreliggande uppfinning innefattar polyeberpolyler, polyesterdioler, -trioler, -tetroler etc. med en ekvivalentvikt på minst 500 och företrädesvis minst 1000 och upp till 3000.

Sådana polyoler san är baserade på trevärda initiatnrer med en :nolekylvikt på ankring 4000 och föredrages särskilt. Polyetrarna kan framställas av lägre alkylenoxider, såsom etenoxid, propenoxid, butenoxid eller blandnin- gar av propenoxid, butenoxid och/eller etenoxid. För att fâ de snabba reaktions- hastigheter, som normalt erfordras för gjutning av RIM-polyxlretanelastcrrerer, är det lämpligt att polyolen toppas med tillräckligt mycket eterzoxid för att öka reakticnshastigheten på polyuretanblandningen. Normalt föredrages minst 50 % primär hydroxyl, även om mindre mängder hydroxyl är acceptabla, cm reaktionshastigheten är tillräckligt snabb för att vara användbar för indu- striella Andra högnolekylära polyoler som kan vara användbara för uppfinningen är polyester- eller hydroxylavslutade gummin, såsom hydroxylavslutad polybutadien. Hydroxylavslutade kr- 10 15 20 BO 35 H0 3 450 577 kvasi-förpolymerer av polyoler och isocyanater är även använd- bara vid uppfinningen.

För processen användbara kedjeförlängare är företrädesvis difunktionella, men blandningar av difunktionolln och tri- funktionella kedjeförlängare är även användbara. Dylika an- vändbara kedjeförlängare innefattar dioler, aminoalkoholer, diaminer eller blandningar därav. Lågmolekylära, linjära dioler, såsom 1,4-butandiol och etylenglykol har visat sig lämpliga för användning vid uppfinningen, och etylenglykol föredrages speciellt. Andra kedjeförlängare innefattar cykliska dioler, såsom l,U-cyklohexandiol och ringinnehållande dioler såsom bis-hydroxietyl-hydrokinon. Dioler eller aminoalkoholer innehållande amid eller ester, aromatiska diaminer och alifatiska aminer är också lämpliga som kedjeförlängare vid tillämpning av uppfinningen.

Ett stort antal aromatiska polyisocyanater kan användas här, och typiska sådana innefattar p-fenylen-diisocyanat, polymetylen~ polyfenylisocyanat, 2,6-toluen-diisocyanat, dianisidin-diisocyanat, bitolylen-diisocyanat, naftalen-1,U-diisocyanat, bis-U-isocyanato- fenyl-metan, bis-3=metyl-3-isocyanatofenyl-metan, bis-3-metyl- -U-isocyanatofenyl-metan, och Ä,H'-difenylpropan-diisocyanat.

Andra aromatiska polyisocyanater som användes vid tillämpningen av uppfinningen är metylentvärbundna polyfenyl~polyisocyanat- blandningar som har en funktionalitet från omkring 2 till omkring U. Dessa isocyanatföreningar framställes generellt genom fosgene- ring av motsvarande metylentvärbundna polyfenyl-polyaminer, som konventionellt framställes genom att reagera formaldehyd med primära, aromatiska aminer, såsom anilin, i närvaro av saltsyra och/eller andra sura katalysatorer. Kända processer för framställning av polyaminer och motsvarande, metylentvär- bundna polyfenyl-polyisocyanater därur beskrives i litteraturen och i många patentskrifter, t.ex. US-PS 2 685 750, 2 950 263, 5 012 008, 5 zuu 162 och 3 362 979.

Vanliga metylentvärbundna polyfenyl-polyisocyanatblandningar innehåller omkring 20 till 100 viktprocent metylendifenyl-di- isocyanatisomerer med återstoden bestående av polymetylen-poly- fenyl-diisocyanater med högre funktionalitet och högre molekyl- n- nw 10 20 25 ÉÜ H0 450 577 Å vikt. Typiska sådana är polyfenyl-polyisocyanatblandningar innehållande omkring 20 till 100 viktprocent metylen-difenyl- diisocyanatisomerer av vilka 20 till omkring 95 viktprocent är U,ü'-isomeren och återstoden po]ymetylen~polyfeny1-poly- isocyanater med högre molekylvikt och funktionalitet, och som hur en munomnnittlifi funktïonnlitot på från omkrínn 9,1 till umkrjnfl 5,5. Dessa isocyanathlandnínmar är kända, kommersiellt tillgängliga material och kan framställas med den metod som ” beskrivas i US-PS 5 362 979.

Det vida mest föredragna, aromatiska polyisocyanatet är metylen- bis-U-fenylisocyanat eller MDI. Rent MDI, kvasi-förpolymerer av MDI, modifierat, rent MDI, med flera material av denna typ kan användas för att framställa lämpliga BIM-elastomerer. Då rent MDI är ett fast ämne och därför Ofta olämpligt att an- vända, använder man ofta flytande produkter baserade på MDI och dessa innefattas av benämningen MDI eller metylen~bís- -H-fenylisocyanat i föreliggande beskrivning. US-PS 3 59H l6U är ett exempel på en flytande MDT~produkt. Mera generellt innefattas även uretoniminmodifierat, rent MDI. Denna produkt framställes genom upphettning av rent, destillerat MDI i närvaro av en katalysator. Den flytande produkten är en bland- ning av rent MDI och modifierat MDI: 2 [ocn@caz' @-Nco] :_ 'katalysator OCN_@CHZ@ n=c-u@csz ©-Nco + coz äarbodiimid n- o=t-N@CHZ@ Ncc! uretonimin ocn@caz Exempel på kommersiella material av detta slag är Upjohn's ISONATE<É)l25M, rent MDI, och ISONATE&B\1H3L, "flytande" MDI.

Företrädesvis användes en stökiometrisk eller större mängd isocyanater räknat på alla beståndsdelarna i kompositionen.

Den del av den högmolekylära polyolen som förreageras med 10 15 _20 25 30 35 H0 5 450 577 polyisocyanatet kan reaguras nä flera sätt. J det Följande exemplena förreagerades den polyol som skulle införlivas i A-komponenten med samma vikt polyisocyanat, och sedan in- förlivades denna reagerade blandning i den återstående mängden isocyanat i A-komponenten. Vid ett annat utförande av upp- finningen tillsattes polyolen till hela mängden isocyanat i A-komponenten och reagerades. Båda dessa sätt att förreagera polyolen med isocyanatet ger liknande resultat, liksom även andra metoder som år närliggande för fackmännen på området.

RIM-kompositionen innehåller ett stort antal andra kända be- ståndsdelar såsom ytterligare tvårbindare-katalysatorer, ut- drygningsmedel, jäsmedel och liknande. Jäsmedlen kan innefatta halogenerade, lågkokande kolväten, såsom triklormonofluormetun och metylenklorid, koldioxid, kväve, etc.

Katalysatorer såsom tertiära aminer eller organiska tennföre- .ningar eller andra polyuretankatalysatorer kan användas. Den organiska tennföreningen kan lämpligen vara en stanno- eller stanni-förening, såsom ett tenn(II)salt av en karboxylsyra, en trialkyltennoxid, en dialkyltennhalogenid, en dialkyltenn~ oxid, etc, där de organiska grupperna i den organiska delen av tennföreningen är kolväte med 1-8 kolatomer. Exempelvis kan dibutyltenn-dilaurat, dibutyltenn-diacetat, dietyltenn-diace- tat, dihexyltenn-diacetat, di-2-etylhexyltennoxid, dioktyltenn- dioxid, stannooktoat, stannooleat, etc. eller blandningar därav användas.

Tertiära aminkatalysatorer innefattar trialkylaminer, t.ex. trimetylamin, trietylamin, heterocykliska aminer såsom N-alkyl- morfoliner, t.ex. N-metylmorfolin, N-etylmorfolin, dimetyl- diaminodietyleter, etc., l,U-dimetylpiperazin, trietylendiamin, etc., och alifatiska polyaminer såsom N,N,N'N'-tetrametyl-l,5- butandiamin.

Andra konventionella beståndsdelar i kompositionen kan även användas, såsom exempelvis skumstabilisatorer, även kända som silikonoljor, eller emulgatorcr. Skumstabilísatorn kan vara en organisk silan eller siloxan, exempelvis någon förening med formeln: 10 15 20 25 30 55 HO 450 577 §Lcv-(R2sio)n-(0y.1ia11 vari R är en alkylgrupp med 1-H kolatomer, n är ett heltal H-8, m är ett heltal 20-HO, och oxialkylengrupperna är härledda ur propenoxid och etenoxid, se exempelvis US-PS 5 19Ä 773. Även om det icke är väsentligt för tillämpningen av uppfinningen kan efter önskan vanliga, kända tillsatser användas för att förbättra färgen eller egenskaperna på polyuretanelastomeren, exempelvis klippta eller malda glasfibrer, klippta eller malda kolfibrer och/eller andra mineralfibrer.

Vid ett föredraget utförande enligt uppfinningen kombineras en högmolekylär polyeter-polyuretanpolyol med en molekylvíkt på omkring 5000 eller däröver med ett stökiometriskt överskott av H,U'-difenylmetan-diisocyanat, MDI, och får reagera i närvaro av en tennbaserad katalysator. Detta är A-komponenten. En B- komponent bestående av etylenglykol, en silikonsurfaktant, en tennkatalysator och en aminkatalysator blandas tillsammans med A-komponenten i en lämplig form. Sedan A- och B-komponenterna reagerat efterhärdas den resulterande polyuretandelen vid en temperatur på 16500 i ungefär en halv timme. Vid ett annat föredraget utförande enligt uppfinningen förreageras polyolen med samma vikt polyisocyanat innan hela kompositionen reageras och härdas enligt ovan. Såsom framgår av nedanstående data medför ett dylikt förfarande en slående förbättring i värme- nedböjning framför tidigare metoder där polyolen icke för- reagerades med isocyanatet. De följande utföringsexemplena förtydligar uppfinningen ytterligare utan att dock begränsa den därtill.

I exemplena betyder förreagerad polyol i A-komponenten en polyol som anges som en kvasi-förpolymer på A-sidan. Den använda kvasi-förpolymeren är en blandning i viktförhållandet 50/50 av ISONATE lü3L Rffrån Upjohn och THANOL SF-55O5(B polyeter- polyol från Jefferson. För en given elastomersammansättning avlägsnas därför mer och mer polyol från B-komponenten och ingår i A-komponenten i form av förreagerad kvani-förpolymcr när föreliggande uppfinning tillämpas. Den maximala fördelen uppträder när all polyol ingår på A-sidan och B-komponenten endast innehåller kedjeförlängare och tillsatser. 10 15 PO 25 30 HO 7 450 577 ålšeifliiffll _ 18,8 viktdelar THANOL SF-5505 ~*, 6,UU víktdelar etylenglykol, 0,2 viktdelar L 5Ä30 sílíkonolja R, 0,25 viktdelar THANCAT DMDEE R, 0,015 viktdelar dibutyltenndilaurat, och 0,025 viktdelar FOAMREZ UL-29ïEfförblandades och satsades i B-komponent-behållaren i en Cincinnati Milacron LRM-QQE)stötblandnings-RIM-maskin. 32,07 viktdelar ISONATE lU3L(B>satsades i A-komponent-behållaren.

A-komponontens temperatur justerades till 2700 och B-komponentens till U9OC. Maskinen inställes på att avge komponenterna med en spruthastighet av 1,36 kg/sek. och ett viktförhållande B-komponent/~ A-komponent på 0,802. Detta motsvarar ett ísocyanatindex på 1,00.

Komponenterna insprutades sedan med ett stöttryck pâ approxima- tivt 81,65 atmosfärer på B-komponenten och U0,8 atmosfärer på A-komponenten i en stâlpläterad formhâlighet med dimensionerna 0,32 x 61 X 122 cm. Gjuttemperaturen inställes på 6600. Delarna uttogs efter 60 sekunder från formningens början. Plattorna hade en specifik vikt pâ omkring 1,1.

Ett antal identiska plattor framställdes och efterhärdades inom 15 minuter från gjutníngen i 0,5 h vid 12100 och 16300. Efter en veckas lagring vid EUOC och 50 % relativ fukt mättes de fysikaliska och termiska egenskaperna på elastomeren, och samman- ställdes i tabell l.Ik%ta jämförelseexempel visar en elastomer utan någon förreagerad polyol i A-komponenten i form av en kvasi- förpolymer.

De ovan angivna beteckningarna och handelsnamnen, samt även de som anges i det följande, har följande betydelse: RIM reaktionsformsprutning. D .

Polyol en högmolekylär, alkoholavslutad molekyl med di- eller högre funktionalitet bestående av etergrupper såsom eten-, propen-, buten-, etc.-oxider.

MDI 4,M'-difenyimetan-diisocyahat.

ISONATE lÄ3L R rent MDI-isocyanat från Upjohn Co. modifierat så att det är flytande vid temperaturer där MDI kristalliserar.

PAPI 901(33en râform av MDI från Upjohn Gm med omkring 30 % ísocyanater med högre funktionalitet och andra föroreningar.

ISONATE l9l(B antages vara en 50/50 blandning av Isonate * ]H3L och PAPI B 901 från Upjohn Co.

Kvasi-förpolymer L-55-0 en kvasi-förpolymer bildad genom reak- 10 15 20 25 30 35 40 450 577 tion mellan lika vikter ISONATE 1H3L*ß”och THANOL SF-RflJW.Q9.

Kvasí~förpolymor P-55-0. En kvasi-förpolymer framställd genom reaktion mellan lika vikter PAPI 901 Ü;o@n munnen sr-5505 R; Kvasi-förpolymer L-(5lU5-85)-0. En kvasi-förpolymer framställd genom reaktion mellan lika vikter ISONATE 1u3L(5Ä0@h experi- HIHH-85.

H , nn pulyntvrlïnl med molekylvíkten 3500 och mvntvll pulynl TuANnL'sw-nnngï innehållande approximativt 80 % primära hydroxylgrupper.

THANUL se-65o3*Rf och innehållande oxietylengrupper och approximativt 90 % en polyetertriol med molekylvikten 6500 primära hydroxylgrupper.

L5ä30 Silicone Oil Ei En ytaktiv silikon-ßlykolsampolymer inne- hållande Pcnktiva hydroxylflruppvr från Union Curhïdo.

THANCAT DMDEE<â/dím0rf01in~diety1eter.

FOAMREZ UL-29<â en stannidiester av en tiolsyra från Witco Chemical Co.

Rfen inhiberad triklor-Fluor-metan.

Fluorocarbon ll-B' Exempel 1I På samma sätt som i exempel I satsades följande beståndsdelar i sina resp. behållare: B-komponent THANOL sr 55o5(R' 16 viktaeiar Etylenglykol \ 6,ÄH " L BHBO silicone oil.@y 0,2 " THANCAT Dnnaßíåï 0,25 " FoAMREz UL-29Q o,o25 " Dibutyltenn-dilaurat 0,015 " g:komponent THANATE Quasi-prepolymer L55-Oqæ 5,63 Viktdelar ISONATE 1M5L B) 20,06 " Dessa komponenter reaktions-formsprutades sedan och försök gjordes på de resulterande elastomererna liksom i exempel I.

Viktförhållandet B/A var 0,661 för ett 1,00 isocyanatindex.

De fysikaliska och termiska egenskaperna angives i tabell 1.

I detta exempel finns en liten mängd polyol, omkring 15 %, på A-sidan i form av kvasi-förpolymeren.

Exempel III På samma sätt som i exempel I satsades följande beståndsdelar br- 10 15 20 25 30 HO 450 517 ~o i sina resp. behållare: Ü1K9EP9EÉEt _ 'vnANoL sF Liflmßw 12,5 viktdelar Htylenulykul _ 6,HN “ L 5ü50 sílicone oil G9 0,2 " THANCAT DMDEE fi 0 , 25 " FOAMREZ UL-ZQXE 0,025 " Díbutyltenn~dílaurat 0,015 " gïkgmponent THANATE Qgasi-prepolymer(R L 55-0 @ ISONATE 11|3L 5 12,66 víktdelar II Dessa komponenter reaktíons-formsprutades och försök gjordes med de resulterande elastomererna liksom i exempel I. Vikt- förhâllandet B/A var 0,509 för ett 1,00 isocyanatindex. De fysikaliska och termiska egenskaperna angives i tabell 1.

I detta exempel fanns avsevärt mera polyol, omkring BH %, på A-sidan som kvasi-förpolymer än i exempel II.

Ešempel IV På samma sätt som í exempel I satsades följande beståndsdelar i sina resp. behållare: B-komponent Etylenglykol L 5U30 sílicone_oil<) THANCAT DMDEE KE' A-komponent 6,Hü víktdelar 0,2 n 0,15' ll THANATE Quasí-prepolymer L 55-0 53 57,51 viktaelar IsoNATE 11:51. '5 12,94 " FOAMREZ UL-29 R 0,015 “ Díbutyltenn-dílaurate 0,01 " .

Dessa komponenter reaktjonsformsprutades på en Admíral 18,16 kg/min lågtrycks, mekanisk blandare. Försök gjordes med de resulterande elastomererna liksom i exempel I. Viktförhållandet B/A var 0,155 för ett 1,00 isocyanatindex. Fysikaliska och termíska egenskaper angíves i tabell 1. Detta är ett exempel på 450 577 10 en elastomer framställd med all polyolen på A-sidan.

Sammanfattningsvis från exempel I till exempel IV finns ingen polyol på A-sidan i exempel I, omkring 15 % av polyolen på 5 A~sidan i exempel II, omkring BH % av polyolen på A-sidan i exempel III och all polyolen på A-sidan i exempel IV. Polyol _ tillföres på A~sidan i form av THANCAT Quasi~prepolymer L 55-O Ed Denna kvasi-för olymer gjordes genom att reagera 50/50 viktprocent THANOL SF 5505(å;polyeterpolyol med ISONATE lÄ3I,Q ísocyanat. 10 Sålunda innehåller förpolymeren polyol som är förreagerad med isocyanatet, polyolisocyanatet avslutat och följaktligen kraftigt reaktivt med kedjeförlängaren, etylenglykol. Det bör noteras att alla de föregående fyra exemplena är ekvivalenta med avseende på den procentuella halten av varje komponent som är represente- l5 rad i den resulterande elastomeren. Det enda undantaget härifrån är exempel IV, där något mindre tennkatalysator finns närvarande för att underlätta behandlingen. Procenthalten polyol, etylen- glykol och isocyanat är emellertid identisk i alla fyra exemplena.

Den grundläggande skillnaden ligger sedan i det sätt varpå 20 komponenterna reageras samman, nämligen ökande mängder polyol förreagerat med isocyanat och ingående i A-komponenten. 450 577 1] H.>@m @.mm@ N.@fi w.mH @.:n >.H= o.omH mnwæfi m.m> m^@m ßfimfifi :_mNH ßmfi mmfl @@.m § @m.n *wmÄww *wmTT >.H ßfiaj mfiao ßN.o OOÅH oonfl wwwfi uomwfl UOHNH Q m.o .Q m.Q >n Mmgewxm Wacom m.H>: m“>@q >.:~ w.~H =.OHH fl.oH m“@H @.@: >.:m m.mm :.mm m“fimH m.zmH w“m@H n.n~ ~.m@ oaßw Hfimm H.@ß H.@@H wflmofi m.@@ mnwo »i MS SH m3. >m,m wm.n wqam æ:“m fiom &@oH m>“o« ß=.ñ| w@.@+ mN^H| w.m oH^ fi.: oñ^ >fi.@ nm.o mflno m@.@ o@.~ oo.H Oo.fi_ oo_H wzm fimfi uomwfi oofiwfi Oomwfl QOHNH _: m.@ .Q m.o .Q mao ,: m“@ HHH Hwmawxm HH Hwmawxm Lf\ f Is 3 LÛ P1 n H Hfimnmß CO fi O\ L{\ O\C\.ll\- (\Jrf\\Or'\ Pf\O\ ß 321' Lfi LO ('\] n n n n fl flr-lLñ IrCOIfiOO N x-i m C) wf-lrfl I :-| HI ofi^ .G ) . n Aám mwv Hsoufiwum EHW» :m .m5 umä a” f. _14: f... xv mnmxm .E\.w flwfiàšofäuonfl oomwfl Q 0 oß AO oo N| É. oozm Aw EEE .Hsfloåâ S Ex .mxhzugfim R .wcflcwnmfigßw ms\@x .pwnpwmufiflmgwwmu wcmhmmmfiu . wcficš ucwoomm .Mwcoflmcmfiu wswfiflow mfldmx cmu »M w fl ^+v m:flc@H>»: .Hwflnm Tv wfimcš av us mao .uomwfl n Wumnhmvw Eøzm .mfl ^ wcfl: monøwcwEHm> av .n H .U HNH .mnm§»@>@ a0@H“@H .wcficwwßwwc => .Hwmmxwcmww xwøfiumümæuowfl :møflmå ma Hozfion ucwuoma wnficøfiwflhwphm IH 15 20 25 50 UD 450 577 12 Såsom framgår ur tabell 1 närmar sig krympningsfuktorerna efter 12100 efterhärdning och 16300 efterhärdning allt mera varandra, ju mera polyol som tillsättes på A-sidan i form av kvasi-för- polymer. I exempel IV är i själva verket krympfaktorvrna vid de båda efterhärdningarna de samma; Detta betyder att då ökande mängder polyol förreageras med isocyanatdelen påverkas dimen- sionerna mindre av värmeförlopp. Detta är mycket signifikant, då det är synnerligen önskvärt attrhlars dimensioner icke varierar som en funktion av värmeförlopp. Krympning/utvidgning mätes sedan delen har kylts i omkring 1 h från efterhärdningscykeln. Då vi sålunda i exemplena I och II har mycket olika krympfaktorer efter 12100 efterhärdning resp. 16300 efterhärdning, ger dessa kompositioner delar med mycket olika dimensioner beroende på deras individuella värmehistoria. Skillnaden i krympfaktor är mycket mindre för exempel III, som har ett relativt högt inne- håll av kvasi-förpolymer. Såsom angivits ovan är skillnaden noll för exempel I, där sålunda delarnas dimensioner är oberoende av värmehistoriken inom det studerade området. Detta kännetecken är mycket viktigt i sådan produktion där det är mycket svårt att styra ugnstemperaturen noggrant.

När all polyolen är i form av kvasi-förpolymer, exempel IV, erhålles också den bästa, totala värmenedböjningen, ett mått på nedsjunkningen av en ouppburen, utskjutande del av materialet, mätt vid l2loC och 16500 för båda efterhärdningsbetingelserna.

Sålunda är denna elastomers, exempel IV, egenskaper vid förhöjd temperatur mindre beroende av efterhärdningsbetingelserna än de andra tre exemplena. Sammanfattningsvis visar våra resultat, att ju mer polyol som föreligger i form av kvasi-förpolymeren vid en konstant sammansättning, viktprocenten på beståndsdelarna är konstant, desto mindre känsliga är de värmebetingade egenska- perna och de totala dimensionerna för förhållandena vid använd- ningen och för den termiska historiken.

När all polyolen föreligger i form av kvasi-förpolymer vid en given sammansättning, exempel IV, förbättras även grönstyrkan anmärkningsvärt. Detta ses bäst genom att jämföra egenskaperna för elastomeren enligt exempel IV med egenskaperna på en elasto- mer med identiskt samma sammansättning, men där all polyol före- ligger i den konventionella formen, dvs. icke förreagerad med ísocyanat och följaktligen ingående i B-sidan. 450 577 15 S" H 8 _ fl 8 _ H 8 Å 8 “ fl 8 Å væëflmqflmuowfi ümå »_03 waâ »QS _ ímfi NAS såå .mësuwwfln m5 :i QS RH m5 NE 8 .mcämcflfipmw ^wofixv . Nešx. »än mm n äfi åæ 8A wmfi 8.» -pwflflmfmmë oomfi uoäfl wcfiäànhwpqqw Uomfi QQHH wfiQÜÉÉwQMQ äfiwwfipwn RP: m5 29 Q m5 cwwfi u? s m6 v? s m5 :wwfi -wwnfiåmmcpwumw wmufflxhwßmo Umvhmcnwpmm .upmw ufifiwcofipcwwcox ma GmpcwcoQEox|m M møcsflmw wmwcfi :oo .floæfiom HfiwCofiucw>cox >m Epow M nmwwfiHwnmm8mmEo@mmfiw mccwø fi cmflomflcn HH< wmwnmsfiwpmw Umøhmflfiwumw 1cmvcwcoQEoxn< fi mucsflmm noo Hmcmæoowfl ©wE wmhwwmmnmæm hm .m>u .hm:mHoQhnm|wwm>x >m show w mmwwflfimnwm mmëopmmflw mccwø w cwfiomflom fiH< . >H Hmaëmxm :mmm nmêowwmfim m fiflmnma 10 450 577 lä Från tabell 2 är det klart, att draghällfastheten och rivstyrkan förbättras mycket för en elastomer framställd med metoden enlint föreliggande uppfinning. Med metoden enligt denna uppfinning har den icke-efterhärdade elastomeren, grön, de bästa, totala styrkeegenskaperna, varemot enligt äldre framställningssätt den ."gröna" (icke-efterhärdade) elastomeren har väsentligt sämre egenskaper jämfört med efterhärdade elastomerer. Av detta skäl har elastomerer framställda med sättet enligt föreliggande upp- finning utmärkt grönstyrka, vilket är mycket önskvärt då detta minskar cykeltiden, en mycket betydelsefull ekonomisk faktor, minska°möjligheten att delar rivs sönder vid avformning och minskar risken för skador på delar vid hanteringen före efter- härdningen. 'll

Claims (4)

10 15 20 450 577 15 PâCGflCKEaV

1. Sätt att framställa en polyuretanelastomer, varvid ett aromatískt polyísocyanat, en polyeterpolyol baserad på tre- värda initiatorer med en molekylvikt av omkring 4 000 och där- över och en kedjeförlängare bestående av en lâgmolekylär före- ning innehållande aktivt väte med en funktionalitet på minst 2 insprutas med en reaktions-formsprutningsmaskin i ett formhål- rum med önskad konfiguration. k ä n n e t e c k n a t av att man blandar minst 30 viktprocent av polyeterpolyolen med hela mängden polyisocyanat och låter dem reagera. tillsätter den återstående polyeterpolyolen och den lågmolekylära föreningen innehållande aktivt väte till den reagerade blandningen och insprutar hela blandningen i formhålrummet där den får reagera.

2. Sätt enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t av att poly~ isocyanatet består av 4.4'-difenylmetan-diisocyanat i ren eller modifierad form.

3. Sätt enligt krav l eller 2. att elastomeren efterhärdas vid omkring l63°C. k ä n n e t e c k n a t av

4. Sätt enligt krav l-3. k ä n n e t e c k n a t av att all polyolen förreageras med polyisocyanat innan hela blandningen insprutas i formen.