SE450447B - Anordning for olinjer behandling av videobildvertikaldetaljinformation - Google Patents

Description

450 447 2 nalerna summeras med kammade luminansutgångssignaler från kamfilt- ret. Den kombinerade signalen inkluderar en “kammad" högfrekvensdel (som upptar ett band frekvenser över filtrets spärrfrekvens), varur krominanssignalkomposanter har avlägsnats, och en okammad (dvs. "plan")lågfrekvensdel, i vilken alla lummnanssignalkomposanter har bevarats.

Det är ibland önskvärt att öka vertikaldetaljinformationen i en visad bild genom att man tillbaka till luminanssignalen adderar en större mängd av vertikaldetaljsignalen än vad som erfordras för att återställa luminanssignalen till dennas ursprungliga form (dvs. en "plan" amplitudkarakteristik). Den tillkommande vertikal- detaljsignalen tjänar då till att accentuera eller bilda en topp i vertikaldetaljinformation, varigenom bildens detaljupplösning ökas.

Då det emellertid gäller lågnivåluminanssignaler visar en sådan ökning en benägenhet att ge upphov till icke önskvärda synliga effekter när brusstörningar förekommer och därvid på ett icke önsk- värt sätt ökas tillsammans med vertikaldetaljinformationen i lumi- nanssignalen.

I detta fall gäller också att växelvisa linjeuppkopplings- variationer (ALSHV), då de föreligger i videosignalen, också kommer att ökas på ett icke önskvärt sätt. ALSUV-fenomenet är en typ av lågnivåsignalstörning som yttrar sig genom variationer i svartnivån hos videosignalen från linje till linje och som eventuellt kan för- orsakas exempelvis genom att signalbehandlingssystem vid sändaren inte är injusterade på rätt sätt i förhållande till varandra.

ALSUV-störningarna är särskilt märkbara då det gäller lågnivåvideo- signaler som uppgår till ca 5 % av den maximalt förväntade video- signalamplituden och åstadkommer otrevliga synliga verkningar på en återgiven bild, vilka förstoras på ett icke önskvärt sätt när verti- kaldetaljstegring eller -ökning förekommer.

Enligt en metod för att minska de ogynnsamma verkningarna hos brus och andra icke önskvärda komposanter i en videosignal ut- nyttjas ett förfarande som vanligtvis betecknas "signalkärnbehand- ling", varvid små amplitudutsvängningar hos signalen avlägsnas på det sätt som exempelvis är beskrivet i den amerikanska patent- skriften 3 715 477.

En metod där man utnyttjar kärnbehandling av vertikaldetalj- 450 447 3 . signalen på ett sådant sätt att vertikaldetaljinformation inte försämras (dvs. inte "smetas nedfi, särskilt då det gäller nivå- detaljsignalinformation som skall âterställas eller aterupprättas till luminanssignalen, är beskriven i den amerikanska patent- skriften 4 223 339.

Anordningen som är beskriven i ovannämnda publikation möj- liggör också på ett gynnsamt sätt stegring av vertikaldetaljinfor~ mationen väsentligen utan att störande signalkomposanter, sasom brus och växelvisa linjeuppkopplingsvariationer, ökas samtidigt.

I överensstämmelse med denna metod är det i enlighet med föreliggande uppfinnings principer betraktat såsom önskvärt att "likställa”,eller minska i amplitud, högnivåvertikaldetaljsignaler för att man skall kunna undvika alltför stora kontraster i en visad bild resp. att hindra bildrörs-"blomning" som kan förvränga eller föraunkia biiaaetaijer. ' En vídeobildvertikaldetaljsignalbehandlingsanordning enligt föreliggande uppfinning ingår i ett system för behandling av en videosignal som innehåller bildrepresentativa luminans- och kromi- nanskomposanter anordnade i ett frekvensspektrum hos nämnda video- signal i ett frekvensinterfolierat samband. I nämnda system ingår ett kamfilter för att vid en första utgång åstadkomma en kammad luminanssignal med amplitudtoppar vid heltalsmultiplar av en bild- linjeavsökningsfrekvens och amplitudnollvärden vid udda multiplar av halva linjefrekvensen. Vid en andra utgång från nämnda kamfilter avges en kammad krominanssignal med amplitudtoppar vid udda multip- lar av halva linjefrekvensen och amplitudnollvärden vid neltals- multiplar av linjefrekvensen. Bland signaler som avges vid kam- filtrets andra utgång ingår signalfrekvenser som är representativa för luminansvertikalbilddetaljinformation som saknas i den kammade luminanssignalen vid det första kamfiltrets utgång. Ett filternät som är kopplat till den andra utgången från kamfiltrct genomsläpper selektivt signalfrekvenser som svarar mot vertikaldetaljsignal- informationen under uteslutande av signaler som upptar bandet av krominanssignalfrekvenser. Små amplitudutsvängningar hos vertikal~ detaljsignalen överförs med en första förstärkning som är större än noll, måttliga amplitudutsvängningar hos vertikaldetaljsignalen överförs med en andra förstärkning som är större än den första för- stärkningen, och stora amplitudutsvängningar hos vertikaldetalj~ _ _ _ ._ _ _ . _ _ __ law» _ __.-- _ 450 447 4 signalen överförs med en tredje förstärkning som är mindre än den första förstärkningen. De överförda vertikaldetaljsignalerna kombi- neras med den kammade luminanssignalen från kamfiltrets första ut- gång under àstadkommande av en återbildad luminanskomposant som sedermera matas till ett luminanssignalutnyttjningsnät.

Uppfinningen kommer att beskrivas idetalj i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. l visar ett blockschema över en del av en färgtelevisionsmottagare där man ut- nyttjar en anordning enligt föreliggande uppfinning, rig. Z visar en krets som är lämplig för användning vid anordningen enligt fia. 1, och fig. 3-5 åskådliggör amplitudgensvarkurvor eller -karakteristiker för anordningen enligt fig. É, vilka kan komma till god nytta då det gäller att förstå arbetssättet hos uppfinningsföremälet.

Enligt fig. l tillför en källa 10 för sammansatta färgvideo- signaler som inkluderar luminans- ocnlkrominanskomposanter video- signaler till en ingång till ett kamfilter 15 med i och för sig känd konfiguration, såsom ett kamfilter i vilket man utnyttjar ladd- ningskopplade organ (CCD-organ), såsom är visat i den amerikanska patentskriften Ä 096 516. Luminans- och krominanskomposanterna är anordnade i videosignalfrekvensspektret i ett frekvensinterfolierat samband. Luminanskomposanten har en förhållandevis stor bandoredd (som sträckor sig från likström eller frekvensen noll till ua 4 MH ;.

Luminanskomposantens övre frekvensintervall används gemensamt med krominanskomposanten, vilken innefattar en underbärvägssignai med amplituden 5,58 MHz, varvid nämda signal är fasmodulerad med färg- information. Kamfiltrets l5 gensvar med amplitud avsatt mot frek- vens i förhällande till luminanskanmingsverkan företer en topp- amplitud vid heltalsmultiplar av horisontallinjeavsökningsrrekvense» (ca l5T3# Hz), med utgångspunkt från likström eller frekvensen noll, och ett amplitudnollvärde vid udda multiplar av halva linjeavsök- níngsfrekvensen, inklusive krominansunderbärvàgsfrekvensen på 5,56 Näs. Kamfiltrets 15 gensvar med amplitud avsatt mot frekvens har, då det gäller krominanskamningsverkan, en toppamplitud vid udda multiplar av halva linjefrekvensen, inklusive 3,58 MHz, och ampli- tudvärdet noll vid heltalsmultlplar av linjufrekvennen.

En “kammad“ luminanssignal (I) från kamfiltruta lb luminans- utgång kopplas via ett lågpassfilter 22 och ett fägningsmotstand 28 till den ena ingången till ett signalkombineringsnät 30. Filtret - -..__.w--m-- -- - ~ -. _....._..__._,_ ,...._._._..- -. 450 447 5 22 är anordnat att genomsläppa alla luminanssignaler under en spärrfrekvens av ca 4 MHz och tjänar till att avlägsna brus- och klockfrekvenskomposanter hos omkopplingssignaler som hör samman med kamfiltrets 15 omkopplingsoperation då detta kamfilter är av CCD- typ.

En "kammad" krominanssignal (C) från kamfiltrets 15 krominans- utgång matas till en krominanssignalbehandlingsenhet GH för att alstra R-Ya B-Y- och G-Y-färgdifferenssignaler resp. till en ingång till ett lågpassvertikaldetaljfilter 35. I enheten 6Ä ingår ett filter som är lämpligt för att genomsläppa endast sådana signal- frekvenser från kamfiltret l5 som upptar bandet med krominanssignal- frekvenser. Filtret 55 har en spärrfrekvens på ca l,8 MHz och genom- släpper selektivt sådana signaler som föreligger i den kammade krominansutgångssignalen från kamfiltret 15 oon som ligger under denna spärrfrekvens. Signalfrekvenser i detta område representerar vertikaldetaljluminansinformation som saknas i den kammade luminans- signalen och som måste återställas eller återupprättas i luminans- signalen för att förluster av vertikalupplösning i luminansinne- hållet i en visad bild skall kunna undgås. Denna vertikaldetalj- återställning samt vertikaldetaljökning erhålls pa följande sätt.

Vertikaldetaljsignaler från utgången hos filtret 35 kopplas via en signalåterställningsbana (signalâterupprättningsbana) A, som inkluderar ett lågpassfilter 42 och ett vägningsmotstånd 48, till en ingång hos ett signalkombineringsnät 60. Lägpassfiltret 42 har en spärrfrekvens som uppgår till ca 2 MHz. Amplitudöverförings- karakteristiken hos banan A är linjär och har en förutbestämd äter- ställnings- eller återupprättningsförstärkning för både positiva och negativa signalpolariteter. Storleken hos återställningsför- stärkningen svarar företrädesvis mot omfattningen hos en sådan för- stärkning som, i ett givet system, erfordras för att återställa små amplitudutsvängningar hos vertikaldetaljkomposanten till lumi- nanssignalen på så sätt att en i süta hand återbildad luminans- signal har ett väsentligen "plant" amplitudgensvar med avseende på små amplituddetaljsignaler. I detta sammanhang skall det framhållas att storleken hos àterställnings- eller återupprattningsförstärk- ningen är en funktion av skilda faktorer, inklusive exempelvis sig- nalöverföringsegenskaperna hos nät som är inkopplade mellan ut- 450 447 6 gångarna från kamfiltret 15 och en luminansprooessor 32 som be- handlar i sista hand återbildade luminanssignaler resp. de relativa storlekarna hos signalerna som uppträder vid utgângarna från kam- filtret 15.

Vertikaldetaljsignaler från filtret 55 matas också till en vertikaldetaljstegringssignalbehandling:bana B, som innefattar en kaskadkombination av ett olinjärt signalbehandlingsnät 50, ett låg- passfilter 52 och ett signalvägningsmotstånd 58. Signaler som be- handlas av banan B matas till en andra ingång till kombinerings- nätet 60, vilket kombinerar vertikaldetaljåterställningssignalerna från banan A med vertikaldetaljstegringssignalerna från banan B under àstadkommande av ett önskat utgångsgensvar såsom kommer att beskrivas nedan.

Genom att vertikaldetaljfiltret 55 kombineras med återställ- ningsfiltret 42 upprättas signalbandbredden hos àterställningsbanan A, och genom att vertikaldetaljfiltret 55 kombineras med filtret 52 upprättas signalbandbredden hos stegringsbanan B, varigenom uppnås att krominanssignalfrekvenser dämpas i hög grad.

I detta exempel har lägpassfiltret 52 en spärrfrekvens på ca 1,8 MHz för att dämpa signalfrekvenser i och över krominans- signalfrekvensbandet. Filtret 52 tjänar till att förbättra bild- definieringen särskilt med avseende på verkningar som kan uppträda såsom synliga störningar längs kanten på ett visat dlagonalbild- mönster, såsom är beskrivet mera i detalj i den amerikanska patent- skriften Ä 223 SMO.

Signalprocessorn 50 inkluderar ett diodsignalkärnbehand- lingsnät av den generella typen som är visad i fig. 2 och som inklu- derar dioder 5l och 55, vilka är inkopplade omvänt parallellt och vilka leder ström såsom gensvar på signaler med motsatta poleri- teter. Ytterligare detaljer då det gäller kärnbehandlingskretsar av denna typ kan återfinnas i den amerikanska patentskriften 3 715 477 och i den amerikanska patentskriften H 295 160.

Amplitudöverföringskarakteristiken hos signalbehandlaren 50 samt överföringskarakteristiken för signaler som bildas vid den andra utgången hos kombineringsnätet 60 via banan B är âskådliggjoria i fig. 4. De nedanstående anmärkninfiarna beträffande fiensvaret på signaler med positiv (+) polaritet gäller också i fråga om signaler .450 447 7 med negativ (-) polaritet.

De i processorn 50 ingående kretsarna för kärnbehandling, likställighet och förstärkning ger upphov till en signalamplitud- överföringskarakteristik (förstärkningskarakteristik) av den i fig.# visade typen för tre områden I, II och III då det gäller tre förut- bestämda intervall av vertikaldetaljsignalamplitud. Kärnbehandlings- kretsen alstrar ettgensvar svarande mot förstärkningen noll i ett första område för lâgnivåsignaler (dvs. signalamplituder som uppgår till ca 5 % av den maximalt förväntade amplituden), dvs. kärnbehand- lingskretsen spärrar lågnivåsignalerna för att hindra dessa från att stegras i banan B tillsammans med brus och andra icke önskvärda komposanter. Förstärkarsteget i processorn 50 förstärker vertikal- detaljsignaler med måttlig amplitud (dvs. signalamplituder mellan ca 5 % och 40 % av den maximalt förväntade amplituden) inom området II med en förstärkning av exempelvis ca 3:1, varigenom vertikal- detaljinformationen accentueras och bildkontrasten ökas i detta område.

Vertikaldetaljsignaler med förhållandevis stor amplitud (dvs. svarande mot högkontrastbilder, såsom bokstäver) "likställs" (minskas i amplitud eller dämpas), såsom är antytt medelst amplitud- gensvaret i området III för att man skall kunna undvika alltför stora bildkontraster och för att förhindra bildrörs-"blomning",som annars skulle kunna förvränga eller fördunkla bilddetaljer.

En kombinerad vertikaldetaljsignal som erhålls vid utmângen från kombineringsenheten 60 har en amplitudkarakterietlk i enlighet med den i fig. 5 visade amplitudöverförinfskarakteristlken. över- föringskarakteristiken enligt fig. 5 representerar en sammansatt överföringskarakteristik som inkluderar överföringskarakteristiken enligt fig. 3 (för återställningsbanan A) kombinerad med över- föringskarakteristiken enligt fig. 4 (för stegringsbanan B). En krets för att åstadkomma den i fig. 4 visade överföringsfunktionen kan återfinnas i den amerikanska patentskriften U 245 237..

Det skall nämnas att i området I (vertikaldetal¿áterställ- ning) har làgnivåvertikaldetaljsignalinformation äterställts eller återupprättats i tillräcklig omfattning för att normal lägnivåverti- kalupplösning i luminansinnehàllet i en visad bild skall bevaras.

Valet av återställningsförstärkningen som erhålls medelst amplitud- 450 447 8 överföringsgensvaret i området I (Jämför fig. l och 3) inbegriper hänsynstaganden till vilka resultat som är godtagbara i ett givet videosignalbehandlingssystem. Om exempelvis återställningsförstärk- ningen är alltför stor är det sannolikt att lågnivà-ALSUV-signal- störningar kommer att bli synliga. Om återställningsförstärkningen är otillräcklig uppträder avsevärda kamningsverkningar (dvs. signal- tuppar och nollvärden vid olika frekvenser) l vertikaldetaljfrek- vensområdet under 2 MHz, vilket medför förlorad lågnivàvertikal- detaljinformation. Lutningen hos amplitudöverföringskarakteristiken i området I svarar således mot den omfattning av signalförstärkning som erfordras för att ett önskat gensvar skall erhållas (dvs. ett plant luminansgensvar) utan att icke godtagbara sidoverkningar in- förs. Signalamplitudgensvaret för området I, vilket gensvar är be- stämt av återställningsbanan A, bör företrädesvis stå i ett bestämt samband med gensvaret hos signalbanan som kopplar den kammade lumi- nanssignalen från kamfiltrets 15 utgång till kombineringsnätet 50.

A I omrâdet II (vertikaldetaljstegring) har man åstadkommit en lämplig omfattning av vertikaldetaljstegringen genonmatt bibringa signaler med måttlig amplitud ytterligare förstärkning på ett sätt som anses gynna vertikalupplösningen 1 en visad bild. Eftersom endast signaler som behandlas av stegringsbanan kärnbehandlas och signaler som behandlas av återställningsbanan överförs med äter- " medelst làgnivà- ställningsförstärkningen kommer bild-"nedsmetning vertikaldetaljinformation att undvikas, varjämte ökninï av icke önskvärda làgnivåsignalkomposanter, inklusive brus och ALSUV-stör- ningar, väsentligen elimineras eller minskas till ett godtagbart minimum. Förstärkningslutningen för signaler inom omradet III är mindre än vad som gäller för signaler inom området II och är före- trädesvis sådan att en förstärkning mindre än åtorställningsför- stärkningen ges åt signaler inom området III. Detaljsignaler som är utsatta för amplitudlikställighet inom omrâdet III är signaler som har en amplitud mellan ca 40 % av den maximalt förväntade'ampli- tuden resp. den maximalt förväntade amplituden.

Lägnivàsignaler som är utsatta för linjär àterställning i området I innehåller ofta ringa detaljinformation som inte ßynnas i någon högre grad av stegringen, som vidare inte skulle saknas av en TV-tittare om stegring inte skulle ske, eller mot vilken informa- 450 447 9 tion en TV-tittare skulle reagera negativt om den skulle stegras.

Såsom ett exempel på signaler av denna typ kan nämnas signaler som representerar ansiktsbilder. Den generella konfigurationen och ut- seendet hos ansiktsbilder kan lätt identifieras utan detaljstegrinf.

Ansiktsbilder kan innehålla mindre orenelbundenheter, såsom linjer eller fläckar, vilka om de framhäva såsom följd av detal¿st-¿r1ng kan förefalla mindre trevliga för en TV-tittare som föredrar att se vackra ansiktsbilder utan skönhetsfel. Ytterligare en fördel är att störsignaler, såsom brus, inte stegras. Do fördelar som ernalls genom behandling av signaler i området I pà det ovan beskrivna sättet anses uppväga en eventuell brist på ökad detaljinformation i signaler som är utsatta för behandlinï i området I.

Detaljsignaler som är utsatta för benandling inom omradet II hör samman med sådan videosignalinformation som anses gynnas av vertikaldetaljstegring. Bland signaler som ingår i denna kategori kan nämnas signaler med måttligt stor amplitud och med nominella eller genomsnittliga mängder bildkontrast. såsom signaler som är representativa för exempelvis natursuenerler. blommor »oh karika- tyrer.

Detaljsignaler som utsätts för behandling i området III hör samman med sådan videosignalinformation som anses gynnas minst av vertikaldetaljstegring. Såsom signaler av denna typ kan nämnas bl.a. signaler med stor amplitud och med stora mängder bildkontrast, så- som exempelvis kan vara fallet då det gällersignaler :cm är repre- sentativa för bokstäver eller för mönster med svarta ton vita ränder.

Ytterligare en fördel erhålls när man kan variera amplitud- överföringsegenskaperna hos områdena II och III utan att amplitud- egenskaperna hos signaler som är utsatta för behandlinß i omrâdet I påverkas. En dylik reglering kan utföras antingen automatiskt eller medelst en av TV-tittaren inställbar potentiometer (dvs. en "tony"- reglering), såsom är beskrivet i den ovannämnda amerikanska patent- skrift-en 14 2145 237..

I Det skall också nämnas att den beskrivna vertikaldetaljsig~ nalbehandlingsanordningen inte påverkas av variationer i luminans- komposantens likströmnivà. Tack vare det sätt på vilket ett kam- Bilter alstrar en kammad krominanssignal genom att på i och för sig känt sätt utnyttja ett subtraktivt signalkombineringsförlopp 4-50 447 10 oringas den kammade krominansslgnalen att ha en likstrink;n,:sant med värdet noll. Krominanssignalens likströmkomposant upphäver eller stör således inte likströmförspännïngskomposanten som alstras vid kamfiltrets krominansutgång. Kärnbehandling av vortikaldetal¿sig- nalen som uttas från kamfilterkrominansutgången kan därför utföras på ett förutsägbart sätt kring likströmförspänningskomposanten som svarar mot “kärnans“ mitt. Eftersom den referensnivà kring vilken kärnbehandling utförs är förutsägbart fixerad kommer slgnalkärn- behandlingsintervallet att bli väldefinierat och att bidraga till att åstadkomma väldefinierade återställnings-, stegrings- och lik- ställighetsområden på sätt som har beskrivits ovan.

Den behandlade vertikaldetaljsignalen som uppträder vid ut- gången från kombineringsnätet 60 summeras i nätet 50 med den kammade luminanssignalen som tillförs via filtret 22. Utgångssiñnalen frå: kombineringsnätet 30 svarar mot en återbildad lumina skomposant hos videosignalen med dennas vertikaldetaljinformation återställd och stegrad såsom har beskrivits ovan. Den àterbildade luminanskompo- santen kopplas efteråt till luminanssignalbehandLingsenheten 52.

En förstärkt luminanssignal Y från enheten }2 och färgdifferons- signalerna från krominansenheten 64 kombineras i en matris 6% under bildande av R-, B- och G-färgbildrepresentativa utgànçssignaler.

Dessa signaler kan därefter lämpligen kopplas till bildintensitets- reglerelektroder hos ett färgnildrör 70.

Signalvägningsmotstånden 28, 48 och 58 är proyortionerade i sina värden på så sätt att lämpliga mängder av den kammade lumi- nanssignalen och de behandlade vertikaldetaljsignalerna, da de kombineras, ger en önskad nivå hos luminanskomposanten som i sista hand uppträder vid utgången från kombineringsnätet jo. Signalfort- plantningsfördröjningarna som hör samman med banorna A och B ut- jämnas medelst signalfördröjningarna som hör samman med filtren hä och 52. Signalfortplantningsfördröjningarna mellan luminansut- gången från kamfiltret 15 och den första ingången hos korubinernlngs- nätet 50 via banan A samt krominansutgången från kamfiltret l5 och den andra ingången hos kombineringsnätet 30 via banan B utj-*íluxnas också medelst fördröjningen som hör samman med filtret 22 och för- dröjningen som hör samman med filtren 35, 42 ooh 52 i vertikaldetalj- signalbanan.

Ehuru kombineringsnäten 30 och 69 är visade såsom separata fn

Claims (3)

450 447 ll enheter i fig. 1 torde det vara uppenbart att dessa båda kombineringsnät skulle kunna ersättas av ett enda kombineringsnät med tre ingångar och med uppgift att summera den kammade luminanssignalen från kamfiltret 15 och vertikaldetaljsignalerna som kopplas via banorna A och B. PATENTKRAV

1. Anordning för videobildvertikaldetaljsignalbehandling i ett system för behandling av en videosignal som innehåller bildrepresentativa luminans- och krominanskomposanter belägna i ett frekvensspektrum hos en videosignal i ett frekvensinter- folierat samband, varvid nämnda system inkluderar kamfilterorgan för att vid en första utgång åstadkomma en kammad luminanssignal med amplitudtoppar vid heltalsmultiplar av en bildlinjeavsök- ningsfrekvens och amplitudnollvärden vid udda multiplar av halva nämnda linjefrekvens resp. för att vid en andra utgång åstad- komma en kromínanssignal med amplitudtoppar vid udda multiplar av halva nämnda linjefrekvens och amplitudnollvärden vid heltalsmultiplar av nämnda linjefrekvens, varjämte signaler som åstadkommas vid nämnda andra utgång inkluderar signalfrekvenser som är representativa för luminansvertikalbilddetaljinformation som saknas i nämnda kammade luminanssignal vid nämnda första utgång, vilken anordning är k ä n n e t e c k n a d av organ som är kopplade till nämnda andra utgång hos nämnda kamfilter- organ för att selektivt genomsläppa nämnda signalfrekvenser som svarar mot vertikaldetaljsignalinformation under uteslutande av signaler som upptar bandet av krominanssignalfrekvenser, vidare signalöverföringsorgan för att överföra små amplitudutsväng- ningar hos nämnda vertikaldetaljsignal med en första förstärkning som är större än noll, för att överföra måttliga amplitudutsvängningar hos nämnda vertikaldetaljsignal med en andra förstärkning som är större än nämnda första förstärkning, och för att överföra stora amplitudutsvängningar hos nämnda vertikaldetaljsignal med en tredje förstärkning som är mindre än nämnda första förstärkning, organ för att kombinera av nämnda överföringsorgan överförda signaler med nämnda kammade luminans- .l2 signal från nämnda första utgång hos kamfílterorganen för att åstadkomma nämnda luminanskomposant, och luminanssignalutnyttj~ ningsorgan för att mottaga nämnda luminanskomposant från nämnda kamningsorgan. _

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda signalöverföringsorgan innefattar en första signalbana för att överföra nämnda vertikaldetaljsignal med nämnda första förstärkning och en andra sígnalbana för att avlägsna små amplitudutsvängningar hos nämnda vertikaldetalj- signal, för att vidare överföra måttliga amplitudutsvängningar hos nämnda vertikaldetaljsignal med en given förstärkning och för att överföra stora amplitudutsvängningar hos nämnda vertikaldetaljsignal med en förstärkning som är mindre än nämnda givna förstärkning, och organ för att kombinera de av de första och andra signalbanorna överförda signalerna.

3. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnd frekvensselektiva organ innefattar ett lågpassfilter. VI