SE449743B - Sett att bilda en beleggning av en metall eller metallforening pa en yta av ett uppvermt glassubstrat samt anordning herfor - Google Patents
Sett att bilda en beleggning av en metall eller metallforening pa en yta av ett uppvermt glassubstrat samt anordning herforInfo
- Publication number
- SE449743B SE449743B SE8100690A SE8100690A SE449743B SE 449743 B SE449743 B SE 449743B SE 8100690 A SE8100690 A SE 8100690A SE 8100690 A SE8100690 A SE 8100690A SE 449743 B SE449743 B SE 449743B
- Authority
- SE
- Sweden
- Prior art keywords
- stream
- substrate
- droplets
- gas
- coating
- Prior art date
Links
Classifications
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C03—GLASS; MINERAL OR SLAG WOOL
- C03C—CHEMICAL COMPOSITION OF GLASSES, GLAZES OR VITREOUS ENAMELS; SURFACE TREATMENT OF GLASS; SURFACE TREATMENT OF FIBRES OR FILAMENTS MADE FROM GLASS, MINERALS OR SLAGS; JOINING GLASS TO GLASS OR OTHER MATERIALS
- C03C17/00—Surface treatment of glass, not in the form of fibres or filaments, by coating
- C03C17/22—Surface treatment of glass, not in the form of fibres or filaments, by coating with other inorganic material
- C03C17/23—Oxides
- C03C17/25—Oxides by deposition from the liquid phase
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C03—GLASS; MINERAL OR SLAG WOOL
- C03C—CHEMICAL COMPOSITION OF GLASSES, GLAZES OR VITREOUS ENAMELS; SURFACE TREATMENT OF GLASS; SURFACE TREATMENT OF FIBRES OR FILAMENTS MADE FROM GLASS, MINERALS OR SLAGS; JOINING GLASS TO GLASS OR OTHER MATERIALS
- C03C17/00—Surface treatment of glass, not in the form of fibres or filaments, by coating
- C03C17/001—General methods for coating; Devices therefor
- C03C17/002—General methods for coating; Devices therefor for flat glass, e.g. float glass
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C03—GLASS; MINERAL OR SLAG WOOL
- C03C—CHEMICAL COMPOSITION OF GLASSES, GLAZES OR VITREOUS ENAMELS; SURFACE TREATMENT OF GLASS; SURFACE TREATMENT OF FIBRES OR FILAMENTS MADE FROM GLASS, MINERALS OR SLAGS; JOINING GLASS TO GLASS OR OTHER MATERIALS
- C03C2217/00—Coatings on glass
- C03C2217/20—Materials for coating a single layer on glass
- C03C2217/21—Oxides
- C03C2217/229—Non-specific enumeration
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C03—GLASS; MINERAL OR SLAG WOOL
- C03C—CHEMICAL COMPOSITION OF GLASSES, GLAZES OR VITREOUS ENAMELS; SURFACE TREATMENT OF GLASS; SURFACE TREATMENT OF FIBRES OR FILAMENTS MADE FROM GLASS, MINERALS OR SLAGS; JOINING GLASS TO GLASS OR OTHER MATERIALS
- C03C2218/00—Methods for coating glass
- C03C2218/10—Deposition methods
- C03C2218/11—Deposition methods from solutions or suspensions
- C03C2218/112—Deposition methods from solutions or suspensions by spraying
Landscapes
- Chemical & Material Sciences (AREA)
- Life Sciences & Earth Sciences (AREA)
- Engineering & Computer Science (AREA)
- Chemical Kinetics & Catalysis (AREA)
- General Chemical & Material Sciences (AREA)
- Geochemistry & Mineralogy (AREA)
- Materials Engineering (AREA)
- Organic Chemistry (AREA)
- Surface Treatment Of Glass (AREA)
- Application Of Or Painting With Fluid Materials (AREA)
- Chemically Coating (AREA)
Description
10
15
20
25
30
35
40
449 743
på substratet då det besprutas. En relativt hög substrattemPefa'
tur innebär en relativt tjock beläggning. Förslag har tiåiqafe
gjorts att reglera temperaturen på substratet, så varje Områöe
kommer att befinna sig vid lämplig temperatur då det exponeras
för sprutningen men hittills har sådana förslag ej lett till till-
fredsställande resultat. Justeringar av temperaturen på substra-
tet och särskilt dess temperaturprofil tvärs över dess rörelse-
väg genom beläggningsstationen kunde ej göras med tillräcklig
hastighet och noggrannhet för industriella produktionsändamål.
Av liknande skäl har man funnit det olämpligt att utöva regle-
ring av beläggningstjockleken endast genom att reglera tempera-
turen på förmaterialet, som matas till sprutanordningen.
I
Uppfinningen avser ett sätt vid beläggning av det slag som om-
nämnts där temperaturförhålkfiena i och vid beläggningsstationen
påverkas på ett sätt, som underlättar reglering av beläggningens
tjocklek.
Enligt föreliggande uppfinning avses ett sätt för att bilda en
beläggning av metall eller metallförening på en yta av ett upp-
värmt glassubstrat under dess förflyttning i en given riktning
(härefter benämnd "framåt“) genom att bringa en sådan yta vid en
beläggningsstation genom vilken substratet passerar i kontakt med
åtminstone en ström av små droppar omfattande en substans eller
substanser ur vilken eller vilka beläggningsmetallen eller metall-
föreningen bildas på ytan, där sättet kännetecknas av att ström-
men (strömmarna) av små droppar är nedâtriktat lutade mot substra-
tet i en framåt eller bakåtriktad riktning och av att åtminstone
en ström av förvärmd gas utmatas i omgivningen ovanför substratet
så att sådant gasflöde går i samma riktning (framåt eller bakåt)
ovanför substratet och i beröring med strömmen (strömmarna) av små
droppar, varvid temperaturen på sådan gasström (strömmar) är så-
dan att strömmen (strömmarna) påverkar de små dropparnas tempera-
tur på deras väg mot substratet selektivt eller differentiellt i
ett eller flera områden tvärs över substratets väg, för att åt-
minstone delvis kompensera beläggningens tendens att variera i
tjocklek på grund av andra faktorer.
En eller flera gasstrënnar verksanna.i enlighet med upfinningen är kända som
en nycket lämplig och effektiv regleringsparaneter för att påverka beläggnings-
tjockleken. Värneväxling mellan gasströnnen (strönnarna) och dropparna i det
10
15
20
25
30
35
H0
3 449 743
sprutade materialet är mera effektiv än värmeväxling mellan
sådant material och det varma substratet. Emedan det sprutade
materialet befinner sig i ett tillstånd av fin uppdelning då
det kontaktas av gasströmmen (strömmarna) kan den senare på-
verka temperaturen i det sprutade materialet för att så på-
verka tjockleken av beläggningen, som bildas på substratet
trots den mycket korta kontakttiden mellan det sprutade ma-
'terialet och gasströmmen (strömmarna).
Effektiviteten för gasströmmen (strömmarna) för det angivna
ändamålet beror på den nedåtriktade lutningen av strömmen
(strömmarna) av små droppar och flödet av gasströmmen (Ström-
marna) över substratet i samma allmänna riktning som den i
vilken strömmen (strömmarna) av små droppar är nedåtriktat
lutad, dvs. i samma allmänna riktning som den horisontella
eller huvudhorisontella komponenten i de små dropparnas rörel-
se. Under dessa förhållanden kan gasströmmen (strömmarna) verka
på önskat sätt under det att ett stabilt tillstånd upprätt-
hålles i besprutningen. Detta stabila förhållande är i sig
själv viktigt för att undvika oförutsägbara variationer i
beläggningstjockleken.
Uppfinningen grundas på upptäckten av de betydelsefulla verk-
ningarna på beläggningstjockleken, som kan resultera från
uppvärmning eller kylning av de små dropparna som innehåller
föregångaren till beläggningsmaterialet. Modifiering av
temperaturen på dropparna ändrar mängden värmeenergi, som
krävs att växlas mellan substratet och dropparna vid deras
kontakt med substratet, för att bilda en given mängd belägg-
ningsmaterial ur beläggningsföreningen (föreningarna) som inne-
hålles i de små dropparna. Detta fenomen kan i vissa fall till-
skrivas inflytandet.av gasströmmen (strömmarna) på förångningen
och/eller sönderdelningen av materialet i de små dropparna,
beroende på deras sammansättning. Om man t.ex. sprutar en lös-
ning av en förening föregående beläggningen, kan uppvärmning
eller kylning av de små dropparna befordra eller fördröja för-
ångning av lösningsmedel från dropparna och/eller sönderdel-
ning av förföreningen. Uppfinningen är emellertid ej begränsad
till sätt där någon sådan förklaring av gasströmmens (ström-
marnas) inflytande på beläggningens tjocklek är tillämpbar.
Prov visar att i vissa beläggningsförfaranden mängden belägg-
10
15
20
25
30
35
H0
449 743 H
ningsmaterial, som bildas på det varma glassubstratet av en
given kvantitet sprutat material påverkas av en ändring i
temperaturen på de små dropparna i besprutningen i en ut-
sträckning som ej kan tillskrivas förlust från dropparna
antingen av en mängd beläggningsförening eller en mängd bär-
vätska, tlex. ett lösningsmedel för en sådan förening.
Vid föredragna utföringsformer av uppfinningen förvärmes gasen
som utgör den omnämnda gasströmmen (strömmarna) i en utsträck-
ning så att den uppvärmer de små dropparna. Allmänt sett kan
uppfinningens princip mera tillfredsställande tillämpas på
det sättet och är av större praktiskt värde i en industriell
anläggning för produktion av belagt glas.
Med fördel omfattar de små dropparna en lösning av en metall-
förening och gasströmmen (strömmarna) accelererar eller för-
dröjer förångning av lösningsmedel från de små dropparna.
Gasströmmen (strömmarna) kan vara verksamma tvärs över hela
bredden på substratområdet som skall beläggas, eller selektivt
i en eller flera zoner inom den bredden. Vidare kan sådan ström
(strömmar) användas som en regleråtgärd för att snabbt ändra
tjockleken eller tjockleksprofilen på beläggningen. Mera speci-
fikt: en eller flera av gasströmmarna kan bringas att påverka
temperaturen på det sprutade materialet till lika delar i alla
lägen tvärs över substratets väg, så att tjockleken på belägg-
ningen påverkas liknande i alla zoner tvärs över den belagda
arean. Alternativt kan gasströmmen (strömmarna) bringas att
påverka temperaturen på det sprutade materialet selektivt
eller differentiellt i en eller flera områden tvärs över den
omnämnda vägen. En sådan selektiv eller differentiell verkan
är med fördel sådan att den åtminstone delvis kompenserar för
en tendens hos beläggningen att variera i tjocklek på grund
av andra faktorer, t.ex. en variation i temperaturen på substra-
tet från ett område till ett annat.
Vid vissa föredragna utföringsformer av uppfinningen tillämpas
beläggningssättet för att belägga ett kontinuerligt band av
plant glas under dess förflyttning från en formningsanläggning
för ett planglas, t.ex. under dess förflyttning genom en kanal
10
15
20
25
30
35
H0
5 449 745
(t.ex. en kylkanal) inom vilken beläggningsstationen är placerad
och gasströmmen (strömmarna) påverkar differentiellt temperaturen
på de små dropparna som förflyttas mot olika områden tvärs över
bandets väg, för att så befordra bildning av en beläggning, som
har i huvudsak enhetlig tjocklek över bandets fulla belagda
bredd. Sådana sätt är användbara t.ex. för att bilda en belägg-
ning av i väsentligen enhetlig tjocklek på ett kontinuerligt
band eller just bildat glas under dess förflyttning utmed kana-
len från en dragmaskin för planglas eller från en floatglas-
Vanna.
Under förflyttning utmed en kanal enligt ovan tenderar substra-
tets sidokanter, som är närmare kanalens sidobegränsningar att
svalna snabbare än den mittre delen av substratets bredd. Där-
för tenderar kantområdena att ha en något lägre temperatur än
en sådan mittre del vid ankomsten till beläggningsstationen.
I frånvaro av någon kompenserande åtgärd, skulle sådana tem-
peraturgradienter tvärs över substratet vanligen ha en tendens;
att förorsaka att tjockleken på beläggningen avtar mot sido-
kanterna på substratet. Viss kompensation kan i praktiken ske
då man använder en sprutanordning, som föres fram och tillbaka
tvärs över substratets väg såsom nedan omnämnes, t.ex. på grund
av sprutanordningens retardation nära ändarna på sin tvärgående
rörelse, men denna kompensation är ej i sig själv tillräcklig
för att uppnå standarden på enhetlighet i beläggningens tjock-
lek, som nu ofta efterfrågas. Genom att differentierat påverka
temperaturen på de små dropparna som förflyttas mot olika om-
råden tvärs över substratets väg vid genomförande av före-
liggande uppfinning kan man uppnå en mera tillfredsställande
kompensering. Sättet på vilket temperaturen på gasströmmen
(strömmarna) bör variera tvärs över substratets väg för att
åstadkomma den önskade kompenseringen beror på sammansätt-
ningen i de små dropparna i det sprutade materialet. T.ex.
då man sprutar små droppar innehållande en förförening till
beläggningen, som kan förångas eller sönderdelas genom upp-
värmning av dropparna så att sammansättningen på återstående
droppar vid deras ankomst på substratet är mera utspädd bör
de små dropparna som går mot ett centralt område på substrat-
vägen genom kylkanalen uppvärmas i större utsträckning eller
kylas i mindre utsträckning än de små droppar som går mot sido-
kanterna av en sådan väg för att kompensera de förut nämnda
10
15
20
25
30
35
H0
449 743
temperaturgradienterna tvärs över substratet. Som ytterligare
exempel kan nämnas att om man sprutar en förförening för be-
läggningen upplöst i ett lösningsmedel, som kan förångas från
de små dropparna i en utsträckning, som beror på omgivningens
temperatur genom vilken dropparna förflyttas bör de små droppar-
na som gå mot kantområden på substratets väg uppvärmas i större
eller kylas i mindre utsträckning än de små dropparna som går
mot det centrala området av en sådan väg för att kompensera
de förut nämnda temperaturgradienterna tvärs över substratet.
Det inses lätt att vid vissa sätt, beroende på de små dropparnas
sammansättning, verkan på beläggningstjockleken av en ändring
i de små dropparnas temperatur ej möjligen är i stånd av så
enkel analys, t.ex. emedan gasströmmen (strömmarna) kan befordra
eller fördröja förångningen eller sönderdelningen av såväl en
förförening för beläggning som en bärvätska. Vid prov där man
använder sig av små droppar av en given sammansättning kan
det emellertid lätt fastställas vad som är den lämpliga tempera-
turprofilen som skall skapas av gasströmmen (strömmarna) tvärs
över kanalen vid beläggningsstationen för att bilda en belägg-
ning som uppvisar förutbestämd tjockleksprofil.
Då man uppställer en given beläggningsanordning för att ut-
föra uppfinningen är det nödvändigt att säkerställa att de små
dropparna bibehålla tillräcklig densitet för att undvika att
de medbringas från strömmen (strömmarna) av små droppar av
temperaturreglerande gasströmmen (strömmarna) så att strömmen
(strömmarna) av små droppa1=kæ1hållas i ett stabilt tillstånd.
Sådan täthet påverkas givetvis av eventuell förångning av
substans (substanser) från de små dropparna under deras för-
flyttning. Men vid sätt, där lösningsmedel bringas att förångas
från de små dropparna av gasströmmen (strömmarna) fann man i
vissa fall vara gynnsamt att förånga så mycket av lösningsmedel
som möjligt från dropparna, i överensstämmelse med det stabila
strömningsförhållandet. Det visade sig att beläggningskvaliteten
var särskilt god, då förångning av lösningsmedlet fullbordades
vid eller omedelbart efter de små dropparnas kontakt med det
varma substratet.
Skulle det under
uppfinningen krävas att variera tjockleken på beläggningen,
loppet av ett beläggningsförfarande enligt
som bildas i något givet område tvärs över substratet från
10
15
20
25
30
55
Ä0
7 449 743
små droppar, vars temperatur påverkas av en eller flera av
gasströmmarna, kan detta göras mycket lätt genom att justera
temperaturen till vilken sådan gas bringas innan den utmatas
in i omgivningen ovanför substratet. Det är mycket lättare att
variera temperaturen på gasströmmen (strömmarna) än det ärtatt
variera temperaturen på glassubstratet eller beläggnings-
materialet, som matas till sprutanordningen.
De små dropparna kan utmatas i en ström eller strömmar vars
anslagszon eller kombinerade anslagszoner på substratet täcker
hela substratareans bredd, som skall beläggas. I det fallet
kan källan eller källorna för strömmen (strömmarna) vara
stationär. Företrädesvis täcker emellertid anslagszonen (zoner-
na) för strömmen (strömmarna) av de små dropparna på substra-
tet endast del av substratets bredd, som skall beläggas och
sådan ström (strömmar) förflyttas hela tiden fram och tillbaka
tvärs över substratets transportväg genom beläggningsstationen,
så att strömmen (strömmarna) verkar över hela bredden av substrat-
arean, som skall beläggas. Vid sådana omständigheter kan gas-
strömmen (strömmarna), som verkar på de små dropparna enligt
uppfinningen utöva en differentiell värmeverkan tvärs över subst-
ratets väg på de små dropparna, som då tar Hänsyn till varje
tendens för mängden beläggningsmaterial, som avsättes per
enhetsarea av substratet att vara större nära sidokanterna
på substratet beroende på sprutanordningens retardation då
den närmar sig ändarna av sin tvärgående rörelse.
Strömmen (strömmarna) av de små dropparna bör förbli stabil
under beläggningsprocessen. Detta är lättare att uppnå om
strömmen eller varje ström kontinuerligt exponeras (till
skillnad från att intermittent exponeraà för verkan av en
ström eller strömmar av den temperaturreglerande gasen. Vid
föredragna utföringsformer av uppfinningen utmatas gasströmmen
(strömmarna) kontinuerligt och strömmen eller varje ström av
små droppar kontaktas kontinuerligt över dess fulla bredd av
en eller flera av dessa gasströmmar.
En eller flera av gasströmmarna utmatas företrädesvis från ett
stationärt munstycke eller från en serie stationära munstycken,
som sträcker sig eller är fördelade tvärs över substratets väg.
En verksam temperaturreglering kan mycket lättare åstadkommas
10
15
20
25
30
35
40
449 743
på det sättet. Om strömmen (strömmarna) av de små dropparna
förflyttas utmed en tvärgående väg tvärs över substratet
vid beläggningsstationen och en eller flera av gasströmmarna
utmatas så att en del av gasen strömmar tvärs över den vägen,
ur linje med strömmen (strömmarna) av små droppar, kan den
gasen utöva en nyttig spolande verkan genom att avlägsna ångor
från strömmens (strömmarnas) tvärgående väg och förhindra dem
att instängas i sådan ström (strömmar).Under dessa förhållanden
använder man sig vid föreliggande sätt även av uppfinningen,
som är föremål för vårt patent ... (vår samtidiga patentansökan
8100688-4).
Gasströmmar utmatas kontinuerligt med fördel från en serie ut-
matningsmunstycken såsom ovan nämnts och gaskvanta tillförda
olika munstycken eller grupper av munstycken förvärmes till
temperaturer, som regleras oberoende av varandra för att
reglera beläggningstjockleksprofilen tvärs över substratet.
Uppfinningen innefattar sätt, där gasen, som bildar strömmen
(strömmarna) underkastas en förvärmning, som automatiskt reg-
leras i beroende på signaler utsända av en anordning som av-
känner tjockleksvärden på beläggníngen på det sig rörande
substratet vid en avkänningsstation placerad framom belägg-
ningsstationen. Beläggningstjockleken kan t.ex. uppmätas genom
att bestämma laserstrålreflektionsegenskapen hos beläggningen.
Alternativt tillgängliga sätt att bestämma beläggningstjockleken
är t.ex. de som mäter återdiffusionen av Û -strålar, eller som
mäter reflektionen eller transmissionen av ljusstrålar medelst
en spektrofotometer och metoder där man använder röntgenstråle-
fluoreserande detektor eller baserad på interferometri eller
svepmikroskoptekniker.
Gasen som bildar den temperaturreglerande gasströmmen (strömmar-
na) utgöres företrädesvis av luft. Någon annan gas, t.ex. en
inert gas såsom kväve kan emellertid användas.
Gasströmmen eller varje sådan gasström riktas företrädesvis
mot strömmen av små droppar eller en sådan ström för att träffa
den strömmen i en zon på avstånd ovanför substratet. De små
dropparnas energi avtar från deras källa mot substratet och
genom att rikta gasströmmen (strömmarna) mot de små dropparna
10
15
20
25
30
55
449 743
innan de befinna sig vid sin minimienerginivå, är det lättare
att undvika medbringande av små droppar från deras önskade
flygbanor i strömmen. Man bör lägga märke till att ju närmare
gasströmmens (strömmarnas) verkningszon är till källan för
strömmen av små droppar ju kortare är den tid under vilka
dropparna direkt exponeras för sådan ström (strömmar).
Genomförandet av föreliggande uppfinning kan medföra samtidig
användning av uppfinningen som beskrives i vårt patent ...
(vår samtidiga patentansökan 8100692-6). Såsom beskrives i
detta patent genom att bringa en gasstråle att strömma mot
bakre delen av en nedâtriktad lutad ström av små droppar av
beläggningsmaterial (denna bakre del är där de små dropparna
ha sin kortaste flygväg) är det lättare att bilda optiska be-
läggningar utan förekomst av beläggningsdefekter, som för-
orsakar ljusdiffusion i skiljeytezonen mellan gassubstratet
och beläggningen eller vid beläggningens yta. Detta förmodas
bero på uppfångandet eller utspädningen av felaktigt bildade
reaktionsprodukter, som har en tendens att medbringas nedåt
bakom strömmen av små droppar och till beröring med glaset
eller med en beläggning därpå. Verkan av en temperaturregle-
rande gasström mot en ström av små droppar, som förekommer vid
genomförande av sättet enligt föreliggande uppfinning kan där-
för ha den sekundära effekten av att förbättra beläggningens
kvalitet.
Såsom emellertid angivit i vårt nämnda patent föredrar man
för att uppnå de bästa förbättringarna i beläggningskvalitet
att rikta en sådan bakre gasstråle mot substratet bakom an-
slagszonen för strömmen av små droppar så att den bakre gas-
strålen avböjes mot sådan ström. En sådan föredragen utförings-
form av uppfinningen som visas i vårt nämnda patent kan ut-
föras samtidigt med föreliggande uppfinning genom att använda
en eller flera gasströmmar för att påverka temperaturen på
dropparna som rör sig mot substratet och driva en stråle av
gas, som ej behöver vara förvärmd (i en nedåtriktad lutning)
mot substratet bakom strömmen av små droppar så att en sådan
stråle avböjes av substratet mot bakre delen på en sådan ström
av små droppar.
10
15
20
25
30
35
40
449 745 lo
Det är mycket fördelaktigt att kombinera reglerad uppvärmning
av de små dropparna som sprutas, i enlighet med uppfinningen
med reglering av temperaturförhållandet på substratet just
innan själva beläggningsoperationen.
Vid genomförande av föreliggande uppfinning är strömmen (ström-
marna) av små droppar företrädesvis lutade nedåt och framåt.
Med detta arrangemang är det lättare att bilda beläggningar med
enhetlig struktur, särskilt om beläggningarna är relativt tjocka.
En sådan inriktning av en beläggningssprutning omfattas av
det brittiska patentet nr l 516 032.
Företrädesvis lutas strömmen (strömmarna) av små droppar så
att den inneslutnavinkelnnællan axeln eller axlarna på ström-
men (strömmarna) av små droppar och substratytan som belägges
iigger i området 2o° till 6o° och helst inom området 25° till
35°.
Detta särdrag underlättar bildning av beläggningar med god
optisk kvalitet. För att erhålla de bästa resultaten bör alla
delar av strömmen (strömmarna) av små droppar infalla på subst-
ratet i en väsentlig lutning mot det vertikala. I enlighet där-
med vid de mest föredragna utföríngsformerna av uppfinningen
använder man sig av åtminstone en sådan ström av små droppar,
som utgöres av en parallell ström eller en som divergerar från
sin källa med en vinkel understigande 300, t.ex. en vinkel av
-omkring 200.
Experiment antyder att enhetliga och jämna beläggningar kan
lättare bildas om vissa förhållanden iakttages med avseende
på det lodräta avståndet mellan substratytan, som belägges
och källan för strömmen (strömmarna) av de små dropparna.
Ett sådant avstånd mätt vinkelrätt mot substratytan är före-
trädesvis från 15 till 35 cm. Detta har befunnits vara det
mest lämpliga området, särskilt om man iakttager de före-
dragna lutnings- och divergensområdena för strömmen av små
droppar som omnämnts ovan.
Uppfinningen är mycket lämplig att användas vid beläggning av
ett kontinuerligt sig i längdled rörande glasband.
10
15
20
25
30
35
H0
11 449 743
Uppfinningen innefattar sätt där substratet utgöres av ett
kontinuerligt band av plant glas, som rör sig från en anlägg-
ning för formning av plant glas. Vid vissa fördelaktiga ut-
föringsformer utgöres bandet av ett band av floatglas, ut-
gående från en floatglasvanna. Vid vissa sätt enligt upp-
finningen slår strömmen av små droppar an mot överytan på
bandet av plant glas i ett läge nedströms om anläggningen för
formning av plant glas, där temperaturen på glaset ligger inom
området 65o°c till 1oo°c. “
Sättet enligt uppfinningen kan tillämpas för att bilda olika
oxidbeläggningar genom att använda en flytande komposition,
t.ex. en lösning av ett metallsalt. Mycket fördelaktiga sätt
enligt uppfinningen innefattar sätt där de små dropparna ut-
göres av små droppar av en lösning av en metallklorid ur vilken
en metalloxidbeläggning bildas på substratet. Vid vissa sådana
sätt utgöres lösningen av en tennkloridlösning, t.ex. ett
vattenhaltigt eller icke vattenhaltigt medium innehållande
stanniklorid och ett dopmedel, t.ex. en substans som ger
joner av antimon, arsenik eller fluor. Metallsaltet kan an-
vändas tillsammans med ett reducerande medel, t.ex. fenyl-
hydrazin, formaldehyd, alkoholer och icke kclhaltiga reduce-
rande medel såsom hydroxylamin och väte. Andra tennsalt kan
användas istället för eller förutom stanniklorid, t.ex. stanno-
-oxalat eller stannobromid. Exempel på andra metalloxidbelägg-
ningar, som kan bildas på liknande sätt innefattar oxider av
kadmium, magnesium och volfram. För att bilda sådana belägg-
ningar kan beläggningskompositionen likaledes iordningställas
genom att bilda en vattenhaltig eller organisk lösning av en
förening av metallen och ett reducerande medel. Nitratlösningar
kan användas, t.ex. järn och indiumnitrater, för att bilda
beläggningar av motsvarande metalloxider. Som ytterligare
exempel kan uppfinningen användas för att bilda beläggningar
genom pyrolys av organo-metallföreningar, t.ex. karbonyler
och metallacetylacetonater, som tillföres i form av små droppar
till substratytan, som skall beläggas. Även vissa metallaceta-
ter och alkylater kan användas, t.ex. tenndibutyldiacetat och
titanisopropylat. Det ligger inom uppfinningens ram att an-
bringa en komposition innehållande salter av olika metaller
för att så bilda en beläggning innehållande en blandning av
oxider av olika metaller.
10
15
20
25
30
35
HO
449 745
12
En beläggning bildad genom ett sätt enligt uppfinningen kan
under vissa omständigheter uppvisa en yta, som har lokala
strukturella fel, t.ex. en yta som är ojämn beroende på
falska avsättningar. Sådana defekter kan avlägsnas genom
en ytbehandling utförd efter beläggningens bildning. Ytan
på beläggningen kan t.ex. underkastas en slipande behandling.
Bildningen av falska avsättningar kan undvikas eller minskas
genom att använda utloppsledningar för att dra gaser bort
från omgivningen till strömmen (strömmarna) av små droppar.
Vid vissa utföringsformer av uppfinningen skapas således sug-
krafter i utloppsledningar för att dra gaser som omgiver ström-
men (strömmarna) av små droppar bort från sådan ström (ström-
mar) i samma riktning (framåt eller bakåt) över substratet
som den i vilken gasströmmen (strömmarna) utmatas. Sådana
sugkrafter regleras givetvis så att de ej avbryter strömmen
(strömmarna) av små droppar eller gör sådan ström (strömmar)
ostadig. Sådana sätt kombinera utövandet av föreliggande upp-
finning och den uppfinning som är föremål för vårt brittiska
aptent l 523 991 och de kan även innefatta uppfinningen som
beskrives i vårt patent ... (vår samtidiga patentansökan
8100691-8).
Uppfinningen innefattar anordning lämplig att användas vid bild-
ning av en beläggning av en metall eller metallföreníng på
en yta av ett glassubstrat under dess rörelse genom en belägg-
níngsstation, genom ett sätt enligt föreliggande uppfinning.
En anordning enligt föreliggande uppfinning omfattar ett stöd
för ett substrat, anordningar för att transportera substratet
i en given (hädanefter kallad "framåt") riktning under det
att det uppbäres och understödjes och sprutanordningar för
att utmata åtminstone en ström av små droppar på det uppburna
substratet och utmärkes av att sprutanordningarna är anordnade
att utmata strömmen (strömmarna) av små droppar i en nedåt-
riktad och framåtriktad eller en nedåtriktad och bakåtriktad
lutning och av att gasutmatningsanordningar finnes för att
utmata en ström eller strömmar av en förvärmd gas till om-
givningen ovanför substratet för att bringa sådan ström
(strömmar) att strömma i samma (framåtriktade eller bakåtrikta-
de) riktning ovanför substratet och till kontakt med strömmen
I)
10
15
20
25
50
35
HO
13 449 743
(strömmarna) av små droppar på deras väg mot substratet.
Gasutmatningsanordningen omfattar företrädesvis en serie av
gasutmatningsmunstycken fördelade tvärs över substratets
transportväg och anordningar finnes varvid mängder av gas
tillförd till olika munstycken eller grupper av munstycken
kan förvärmas till olika temperaturer.
Uppfinningen innefattar en anordning enligt ovan och inne-
fattande anordningar för att avkänna tjockleken på belägg-
ningen på det sig rörande substratet och för att utsända
signaler, som automatiskt reglera förvärmningen av den gas
som tillföres gasutmatningsmunstycket (munstyckena). Avkännings-
anordningarna uppmäter t.ex. tjockleken på en beläggning genom
att bestämma dess laserstrålreflekteringsegenskap.
Vid vissa anordningar enligt uppfinningen förefinnes anordningar
för att reglera temperaturen på substratet just före dess an-
komst till beläggningsstationen.
Sprutanordningarna är företrädesvis anordnade för att utmata
strömmen (strömmarna) av små droppar nedåtriktat och framåt-
riktat.
Vid föredragen anordning enligt uppfinningen är sprutanord-
ningarna samordnade med drivanordningar, som arbetar upp-
repade gånger för att förflytta sprutanordningarna fram och
tillbaka utmed en tvärgående väg tvärs över substratets
transportväg.
Försteg gives anordningar, där sprutanordningarna är anordnade
att utmata en ström av små droppar i en riktning så att den
inneslutna vinkeln mellan dess axel och det horisontala ligger
i området 200 till 600. àmutanordningarna är företrädesvis
konstruerade att utmata en ström av små droppar, som utgöres även
paralleïtstråneller är en som divergerar från sin källa med
en vinkel understigande 300, såsom ovan omnämnts.
Uppfinningen innefattar anordningar enligt ovan, installerad
i förening med en anläggning för formning av plant glas, t.ex.
en floatglasvanna för att belägga ett kontinuerligt glasband,
10
15
20
25
30
35
H0
449 743 .,
som utgår från anläggningen. Med fördel är sprutanordningarna
anordnade så att vid drift åtminstone en ström av små droppar
slår an mot överytan på glasbandet i en zon, där temperaturen
på glaset ligger inom området 6500 till 10000.
Vid vissa anordningar enligt uppfinningen finnes gasutlopps-
anordningar för att bringa gaser i omgivningen till strömmen
(strömmarna) av små droppar att strömma bort från sådan ström
(strömmar) av små droppar i samma riktning (framåt eller bakåt)
över substratet som den i vilken gasutmatningsanordningen ut-
matar gasströmmen (strömmarna). I anslutning till den bifogade
schematiska ritningen omfattande fig. 1, som visar en tvär-
sektion sidovertikalprojektion av delar av en anläggning för
tillverkning av plant glas och som innefattar en beläggnings-
anordning för utövning av föreliggande uppfinning förklaras upp-
finningen närmare.
Ritningen visar del av en kylkanal l med eldfast tak och botten
2 och 3, utmed vilken ett just bildat och format glasband H,
uppburet på rullar 5 transporteras i den riktning som antydes
av pilen 6, från en bandformníngssektion (ej visad) i anlägg-
ningen för tillverkning av plant glas. Bandet kan t.ex. formas
i en dragmaskin enligt Libbey-Owens eller kan formas enligt
floatglasprocessen.
Glasbandet passerar under en eldfast skärm 9 till en belägg-
ningsstation inom kylkanalen.
Ovanför beläggningsstationen finnes fasta skenor 15, som sträcker
sig tvärs över kanalens överdel och bildar ett spår för en vagn
16. Vagnen har rullar 17, som löper utmed flänsar på skenorna.
Vagnen uppbär ett vertikalt rör l8, inom vilket det finns
ledningar såsom 19 för att leda tryckluft och ett flytande
beläggningsmaterial, t.ex. en lösning av en förförening för
beläggning, till en sprutpistol 20, som uppbäres av röret 18.
En drivmekanism (ej visad) förflyttar vagnen 16 fram och till-
baka utmed skenorna 15, så att sprutpistolen 20 går fram och
tillbaka tvärs över glasbandets U transportväg. Beläggnings-
lösningen utmatas från sprutpistolen som en stabil konisk
sprutkon 21. Förföreningen för beläggning omvandlas vid kon-
takt med det varma glasbandet till önskad metalloxid eller
10
15
20
25
30
35
HO
1, 449 745
annan beläggningssubstans, med vilken bandet fortskridande
belägges över dess hela bredd under dess transport genom kyl-
kanalen.
Ledningar 22 sträcker sig genom taket 2 på kanalen, bakom
spårskenorna 15, för att leda förvärmd gas in i ikylkanalen
för att uppvärma sprutkonen 21 i enlighet med föreliggande upp-
finning. Ledningen 22 kan omfatta en enda ledning av.plan i
längdled utsträckt tvärsektion, som sträcker sig över väsen-
ligen hela kylkanalens bredd, eller den kan omfatta ett fler-
tal ledningar anordnade sida vid sida tvärs över kanalen.
Den nedre änddelen 23 på ledningen är anordnad väsentligen
horisontellt och på en nivå så att strömmen eller strömmarna
av förvärmd gas, som utträder från utmatningsmunstycket eller
munstyckena 2U på ledningen och representeras av de prickade
linjerna 25, skär sprutkonen 2l i ett mittre område av de
små dropparnas flygvägar under sprutkonens fram och återgående
rörelse tvärs över bandets väg. Gasströmmen eller -strömmarna
kan förvärmas till en temperatur över eller under den normala
omgivande temperaturen i beläggningsstationen, så att sådan
ström (strömmar) uppvärmer eller kyler de små dropparna under
deras flykt mot glasbandet. Man föredrager att med ledningen
22 omfatta ett flertal av sida vid sida anordnade ledningar
såsom ovan omnämnts och uppvärmningsanordningar, t.ex. elektriska
'motståndsvärmare att anordnas genom vilket gas
som tillföres genom de olika ledningarna kan oberoende och
individuellt uppvärmas till olika temperaturer. Det är då
möjligt att modifiera temperaturen på de små dropparna i
spridkonen 21 i en utsträckning, som varierar under något
givet svep tvärs över glasbandet. Kompensation kan därvid
göras för några kvardröjande olikheter i temperaturen på
glaset tvärs över bandets bredd och för eventuellt accelera-
tion eller retardation på sprutpistolen under varje tvärgående
rörelse för sprutkonen tvärs över bandet, i avsikt att bilda
en beläggning, som har väsentligen enhetlig tjocklek över den
bredden.
Gasutmatning från ledningen 22 ur linje med sprutkonen 21
strömmar framåt tvärs över sådan sprutkonsväg och hjälper till
i att hålla den vägen fri från ångor, som kan instängas i
10
15
20
25'
30
35
Ä0
449 743 16
sprutkonen och ofördelaktigt påverka beläggningens kvalitet
såsom beskrives i vårt patent ... (vår samtidiga patent-
ansökan 8100688-U) omnämnt ovan.
Utmatningshastigheten för förvärmd gas från munstycket eller
munstyckena 2H är sådan att sprutkonen 21 ej avbrytes av gas-
strålarna. Flygvägarna för de små dropparna påverkas ej nämn-
värt.
Vid ställen anordnade på avstånd framom vägen för sprutkonens
21 tvärgående rörelse tvärs över bandet finnes utloppsledningar
26, som sträcker sig tvärs över kanalen och som är anslutna
till anordningar (ej visade) för att upprätthålla sugkrafter
i dessa ledningar. Ändamålet med detta utloppssystem är att
bringa gaser i sprutkonens omgivning att utsugas framåt bort
från sprutkonens fram och återgående väg och in i inträdes-
munstyckena 27 på utloppsledningarna, såsom föreslås av de
brutna linjerna 28 och därmed minska risken för falska yt-
avsättningar på den bildade beläggningen. Sugkrafterna in-
ställas så att de små dropparnas flygvägar från sprutpistolen
väsentligen lämnas opåverkade och sättet överensstämmer därför
med en uppfinning som beskrives i det brittiska patentet
1 523 991 omnämnt ovan.
Förutom att påverka temperaturen på de små dropparna i sprut-
konen, korsar eller utspäder de förvärmda gasströmmarna, som
utträder ur ledningen 22 några reaktionsprodukter, som kan
förorena omgivningen bakom sprutkonen och som kan medbringas
nedåt till beröring med glaset omedelbart innan det belägges
av sprutkonen 21. Denna verkan, som beskrives i vårt ovannämnda
patent ... (vår samtidiga patentansökan 8100692-6) kan emeller-
tid bättre uppnås genom att driva strömmar av gas mot glas-
bandet omedelbart bakom anslagszonerna för sprutkonen så att
sådana strömmar strömmar mot det nedre området av sprutkonen.
Den visade anordningen kan modifieras genom att förseledningen
22 med förgreningsmunstycken 29 såsom visas med brutna linjer
så att de bakre gasströmmarna som verkar på det sättet bildas
av en del av den förvärmda gasen, som tillföres ledningen
22.
Det följande utgör exempel på sätt enligt uppfinningen utförda
10
15
20
25
30
35
40
449 743
17
med hjälp av anordningen beskriven ovan.
ššempel l
Beläggningsanordningar såsom beskrivits med hänvisning till
fig. 1 användes för att belägga ett glasband, 5'm brett under
dess förflyttning utmed en kylkanal från en dragmaskin enligt
Libbey-Owens. Glasbandets hastighet utmed kylkanalen varav
storleksordningen l m per minut.
Genomsnittstemperaturen på glasbandet vid beläggningsstationen
var omkring 60000. Temperaturen på glasets kantzoner var av-
sevärt lägre än i bandbreddens centrala del.
Sprutpistolen 20 var av vanlig typ och drevs med ett tryck
av storleksordningen 4 kg/cm2. Pistolen förflyttades fram och
tillbaka över bandets väg på en höjd av 30 cm ovanför glas-
bandet, för att så fullborda nio fram och återgående rörelser
per minut utmed en väg sträckande sig just förbi varje sido-
kant på bandet. Sprutpistolen riktades så att sprutkonens
axel bildade 500 med glasbandets plan. Sprutkonvinkeln var
2o°.
Sprutpistolen matades med en vattenlösning av tennklorid av
25°C temperatur, där lösningen bildas genom att upplösa hydra-
tiserad tennklorid (SnCl22H2O) i vatten i en mängd av 375 g
av tennklorid per liter och tillsätta per liter 55 E NHMHFZ.
Matningshastigheten på beläggningslösningen inställdes så att
på glasbandet en beläggning av tennoxid dopad av fluorjoner
bildades och uppvisade en tjocklek så nära ?500 Å som möjligt.
Sugkrafterna i utloppsledningarna 26 inställdes till att upp-
rätthålla ett kontinuerligt flöde av omgivande gaser bort från
sprutkonens väg såsom antydes av pilar 28 på ritningen utan
att bryta sprutkonen.
Ledningen 22 omfattade tio sida vid sida anordnade ledningar
täckande lika delar av bandbredden. Axlarna i utmatnings-
änddelarna 23 på ledningarna var 15 cm ovanför glasbandets
överyta och utmatningsmunstyckena 24 befann sig på ett hori-
sontellt avstånd av 25 cm från den väg som sveptes av den
10
15
20
25
30
35
40
449 743
18
bakre delen av den sig i tvärled rörande sprutkonen. Förvärmd
luft tillfördes ledningarna vid en temperatur så att en luft-
ström som utmatades från vart och ett av munstyckena ZH hade
en temperatur av storleksordningen 600°C. Den varma luften
tillfördes ledningarna med en volymhastighet av omkring l800
m3/tim för att från var och en av de tio ledningarna upprätt-
hålla en stråle 25 med en hastighet av 2 m/sek.
Förvärmningstemperaturen på volymerna av gas som tillfördes
genom de tio ledningarna kunde individuellt justeras i steg
om 2000 och temperaturerna på de olika volymerna justerades
individuellt till värden så att beläggningen som bildades på
bandet hade en väsentligen jämn och enhetlig tjocklek tvärs
över bandets fulla bredd trots temperaturgradienterna tvärs
över bandet vid ankomst till beläggningsstationen. Belägg-
ningstjockleken i de olika ställena tvärs över bandet avkändes
kontinuerligt vid ett läge inom kanalen nedströms om utlopps-
ledningarna 26 med användning av en laserstråle och en sensor
känslig för laserstrålreflektion och signaler från sådan
sensor användes för att automatiskt reglera temperaturerna
på gasstrålarna. Som resultat var beläggningstjockleken i alla
lägen tvärs över bandet 7500 Å i 200 Å.
Vid ett jämförande prov där sättet utfördes utan att använda
de förvärmda gasstrålarna men annars under oförändrade för-
hållanden befanns beläggningen som bildades på substratet
vara tunnare i sidokantdelar av bandet än i dess centrala del.
Tjocklekens variation i beläggningen från önskat värde på
7500 Å kunde ej minskas under 1 500 Å.
Genom att förvärma den tillförda gasen till ledningen 22 till
lägre temperaturer, t.ex. till temperaturer av storleksord-
ningar 12000 kan lösningsmedlets förångningshastighet minskas
och därmed leda till tunnare beläggningar. Vid en modifiering
av sättet enligt exempel l, användes ledningar 22 som hade
förgreningsmunstycken 29 via vilka en mängd av den förvärmda
gasen utmatades som nedåt lutade strålar, som slog an mot
glasbandet just bakom sprutkonens väg och strömmade mot neder-
delen av sprutkonen under dess rörelse tvärs över bandet.
En jämförelse med glaset belagt under dessa förhållanden med
10
15
20
25
30
35
H0
19 449 745
glas belagt utan inflytandet av sådan nedåtriktat lutade
bakre gasströmmar visade att dessa strålar var gynnsamma
för att undvika eller minska förekomsten av ljusspridande
defekter i skiljeytan mellan glas/beläggning.
En beläggningsprocess enligt uppfinningen kan utföras genom 2
att använda anordningen visad i fig. l liksom i det föregående
exemplet med den enda modifieringen att glasbandet förflyttas
i motsatt riktning mot pilen 6. Under dessa förhållanden
riktas strömmen av de små dropparna nedåt och bakåt enligt
denna beskrivning.
Exempel 2
Anordningen i fig. 1 användes för att belägga ett band av
floatglas 2,5 m brett med koboltoxid under bandets förflytt-
ning genom kylkanalen med en hastighet av H,5 m/min. Sprut-
pistolen matades med en lösning av 2500 erhållen genom att
upplösa koboltacetylacetonat Co(05H7O2)22H20 i dimetylform-
amid i en mängd av lU0 g acetylacetonat per liter lösnings-
medel. Pistolen riktades i en vinkel av 300 mot glasbandets
plan och var placerad 25 cm ovanför bandet och i ett läge
i kanalen så att de små dropparna av den sprutade lösningen
slog an på glasbandet där glaset hade en genomsnittstempera-
tur av storleksordningen 580°0. Sprutpistolen fördes fram
boch tillbaka med tio fullständiga fram och ätergâende rörelser
per minut. Utmatningshastigheten för beläggningslösningen
inställdes så att på glaset en beläggning bildades av kobolt-
oxid (0o3On) med en tjocklek så nära 920 Å som möjligt.
Ledningen 22 omfattade tio sida vid sida anordnade ledningar
med sina utmatningsmunstycken 2U placerade under vägen för
sprutpistolen och 10 cm ovanför glasbandet. Varm luft för-
värmd till 3500 tillfördes genom denna ledning 22 med en
volymhastighet av 1500 m5/tim för att bilda de sida vid sida
anordnade strömmarna av luft 25 med en hastighet av 2 m/sek.
Temperaturerna på luftströmmarna var individuellt reglerbara
i steg om 2000 och reglering åstadkoms i beroende av signaler
från en tjockleksmätare som i exempel l för att hålla belägg-
ningstjockleken så jämn som möjligt över bandets bredd. Det
befanns att en beläggning kunde bildas, som hade en tjocklek
10
15
20
449 745
20
av 920 Å 1 50 Å över glasbandets hela bredd. Vid ett jämförande
prov där sprutkonen ej uppvärmdes av gasströmmar men som annars
använde sig av samma förhållanden, befanns det omöjligt att
innehålla en beläggning med en sådan hög standard på jämnhet
och enhetlighet.
Genom att uppvärma luften som tíllföres ledningen 22 till lägre
temperatur, t.ex. till temperaturer av storleksordningen 15000,
reglerbar i steg om l0OC, kan förångningshastigheten på dimetyl-
formamid från de små dropparna och acetylacetonatets sönder-
delningshastighet minskas, och därigenom leda till tunnare
beläggningar.
De ovan beskrivna beläggningssätten kan följas för att bilda
färgade skikt sammansatta av en blandning av oxider genom att
mata sprutpistolen med en lösning innehållande en blandning
av föreningar av olika metaller, t.ex. föreningar av metaller
utvalda ur gruppen järn, kobolt, krom och nickel eller genom
att använda ett flertal sprutpistoler och mata olika lösningar
samtidigt genom olika pistoler.
G0
Claims (14)
1. Sätt att bilda en beläggning av en metall eller metall- förening på en yta av ett uppvärmt glassubstrat under dess förflyttning i en given riktning (härefter kallad "framåt") genom att bringa en sådan yta i en beläggningsstation genom vilken substratet passerar. i kontakt med åtminstone en ström av små droppar. omfattande en substans eller substanser ur vilken beläggningsmetallen eller metallföreningen bildas på ytan, k ä n n e t e c k n a t av att strömmen (strömmarna) av små droppas lutas nedåtriktat mot substratet i en framåt- riktad eller bakåtriktad riktning och av att åtminstone en ström av förvärmd gas utmatas till omgivningen ovanför sub- stratet så att sådan gas strömmar i samma (framåt eller bakåt) riktning ovanför substratet och till kontakt med strömmen (strömmarna) av små droppar. varmed temperaturen på sådan gasström (strömmar) är sådan att gasströmmen (strömmarna) påverkar temperaturen på de små dropparna i strömmen (ström- marna) på deras väg till substratet selektivt eller differen- tiellt i_etteller flera områden tvärs över substratets våg. för att åtminstone delvis kompensera beläggningens tendens att variera i tjocklek på grund av andra faktorer.
2. Sätt enligt krav l. som utgör strömmen eller strömmarna förvärmes i en utsträck- ning så att den uppvärmer de små dropparna. k ä n n e t e c k n a t av att gasen
3. Sätt enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att sub- stratet utgöres av ett kontinuerligt band av plant glas, som 'transporteras från en anläggning för formníng av plant glas och av att gasströmmen (sttrömmarna) differentiellt påverkar temperaturen i de små dropparna som går mot olika områden tvärs över bandvägen för att befordra bildning av en belägg- ning. som har väsentligen jämn och enhetlig tjocklek över hela bandets belagda bredd.
4. Sätt enligt något av de föregående kraven, k ä n n e - 10 15 20 25 30 35 449 743 22 t e c k n a t av att de små dropparna omfattar en lösning av en metallförening och gasströmmen (strömmarna) påskyndar eller fördröjer förångning av lösningsmedlet från de små dropparna.
5. Sätt enligt något av de föregående kraven. t e c k n a t k ä n n e - av att strömmen (strömmarna) av den förvärmda gasen utmatas kontinuerligt och att strömmen eller varje ström av små droppar kontinuerligt över dess fulla bredd korsas av en eller flera av dessa strömmar.
6. Sätt enligt något av de föregående kraven. t e c k n a t k ä n n e - av att en eller flera strömmar av förvärmd gas kontinuerligt utmatas från ett stationärt munstycke eller från en serie av stationära munstycken sträckande sig eller förde- lade tvärs över substratets väg.
7. Sätt enligt krav 6. mar av den förvärmda gasen kontinuerligt utmatas från en sådan k ä n n e t e c k n a t av att ström- serie utmatningsmunstycken och gaskvanta tillförd till olika munstycken eller grupper av munstycken förvärmes till tempera- turer, som individuellt regleras för att reglera beläggningens tjockleksprofil tvärs över substratet.
8. Sätt enligt något av de föregående kraven, t e c k n a t k ä n n e - av att förvärmning av gasen som bildar gas- strömmen (strömmarna) automatiskt regleras i beroende av signaler utsända av en anordning. som avkänner tjockleksvärden på det sig rörande substratet vid en detekteringsstation pla- cerad framför beläggningsstationen. -
9. Sätt enligt något av de föregående kraven. k ä n n e - t e c k n a t av att gasströmmen eller varje gasström riktas mot strömmen av små droppar eller en sådan ström för att träffa den strömmen i en zon på avstånd ovanför substratet.
10. Sätt enligt något av de föregående kraven. k ä n n e - t e c k n a t av att de små dropparna utgöres av små droppar e av en lösning av metallsalt, t.ex. en metallklorid ur vilken en metalloxidbeläggning bildas på substratet. 10 15 20 25 30 35 449 743 23
ll. Sätt enligt något av föregående krav. k ä n n e t e c k - n a t av att sugkrafter skapas i en utloppsledning för att dra gaser omgivande strömmen (strömmarna) av de små dropparna bort från denna ström (strömmar) i samma riktning (framåt eller bakåt) över substratet som den i vilken gasströmmen (strömmarna) utmatas.
12. Anordning för genomförande av sättet enligt krav l - ll att användas för bildning av en beläggning av en metall eller en metallföreníng på en yta av ett glassubstrat (4) under dess rörelse genom en beläggningsstation. där en sådan anordning omfattar ett stöd för substratet (5), anordningar för att transportera ett substrat i en given (härefter kallad "fram- ât") riktning under det att det sålunda understödjes och sprutanordningar (20) för att utmata åtminstone en ström av små droppar på det understödda substratet (4). k ä n n e - t e c k n a d av att sprutanordningarna (20) är anordnande för att utmata strömmen (strömmarna) av små droppar i en nedåtriktad och framåtriktad eller en nedåtriktad och bakåt- riktad lutning och av att gasutmatníngsanordningar (22) finnes för att utmata en ström eller strömmar av förvärmd gas till omgivningen ovanför substratet för att bringa sådan ström (strömmar) att flyta i samma (framåt eller bakåt) riktning ovanför substratet (4) och till kontakt med strömmen (ström-- marna) av små droppar för att påverka de små dropparnas tempe- ratur i strömmen (strömmarna) på deras väg till substratet. varvid gasutmatningsanordningarna (22) omfattar en serie gas- utmatningsmunstycken (24) fördelade tvärs över substratets (4) transportväg och av att anordningar finnes (ej visade) varige- nom mängder av gas tillförda till olika munstycken eller grup- per av munstycken kan förvärmas till olika temperaturer.
13. Anordning enligt krav 12. k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar anordningar (ej visade) för att bestämma tjock- leken på beläggníngen på det sig rörande substratet och för att utsända signaler. som automatiskt reglerar gasens förvärm- ning. 449 743 24
14. Anordning enligt något av kraven 12 - 13. k ä n n e - t e c k n a d av att den innefattar gasutloppsanordníngar (26) för att bringa gaser í omgivningen till strömmen (ström- marna) av de små dropparna att strömma bort från en sådan ström (strömmar) i samma riktning (framåt eller bakåt) över substratet som den i vilken gasutmatningsanordningen (22) ut- matar gasströmmen (strömmarna). gm
Applications Claiming Priority (1)
Application Number | Priority Date | Filing Date | Title |
---|---|---|---|
GB8003357 | 1980-01-31 |
Publications (2)
Publication Number | Publication Date |
---|---|
SE8100690L SE8100690L (sv) | 1981-08-01 |
SE449743B true SE449743B (sv) | 1987-05-18 |
Family
ID=10511047
Family Applications (1)
Application Number | Title | Priority Date | Filing Date |
---|---|---|---|
SE8100690A SE449743B (sv) | 1980-01-31 | 1981-01-30 | Sett att bilda en beleggning av en metall eller metallforening pa en yta av ett uppvermt glassubstrat samt anordning herfor |
Country Status (11)
Country | Link |
---|---|
US (1) | US4349371A (sv) |
JP (1) | JPS56120542A (sv) |
BE (1) | BE887231A (sv) |
CA (1) | CA1168525A (sv) |
DE (1) | DE3103234A1 (sv) |
DK (1) | DK157916C (sv) |
ES (2) | ES499519A0 (sv) |
FR (1) | FR2477130A1 (sv) |
IT (1) | IT1143300B (sv) |
NL (1) | NL8100457A (sv) |
SE (1) | SE449743B (sv) |
Families Citing this family (19)
Publication number | Priority date | Publication date | Assignee | Title |
---|---|---|---|---|
IT1143302B (it) * | 1980-01-31 | 1986-10-22 | Bfg Glassgroup | Procedimento e dispositivo per ricoprire il vetro |
IT1144219B (it) * | 1980-06-20 | 1986-10-29 | Bfg Glassgroup | Procedimento e dispositivo per formare un rivestimento di metallo o di un composto metallico |
JPS5840305A (ja) * | 1981-09-03 | 1983-03-09 | Sumitomo Chem Co Ltd | エチレン重合体の製造方法 |
GB2139612B (en) * | 1983-05-13 | 1987-03-11 | Glaverbel | Coating a hot vitreous substrate |
GB2142621B (en) * | 1983-06-17 | 1987-03-18 | Glaverbel | Coating hot glass with metals or metal compounds especially oxides |
NO168762C (no) * | 1985-12-20 | 1992-04-01 | Glaverbel | Belagt, flatt glass. |
GB8531424D0 (en) * | 1985-12-20 | 1986-02-05 | Glaverbel | Coating glass |
GB2187184B (en) * | 1985-12-20 | 1989-10-11 | Glaverbel | Process and apparatus for pyrolytically coating glass |
GB2185249B (en) * | 1985-12-20 | 1989-10-18 | Glaverbel | Apparatus for and process of coating glass |
FR2626872B1 (fr) * | 1988-02-09 | 1992-10-30 | Saint Gobain Vitrage | Procede et dispositif ameliores pour le revetement d'un substrat, tel un ruban de verre par un produit pulverulent |
KR940009421B1 (ko) * | 1990-09-24 | 1994-10-13 | 주식회사삼우원적외선 | 원적외선 방사체 |
US5698262A (en) * | 1996-05-06 | 1997-12-16 | Libbey-Owens-Ford Co. | Method for forming tin oxide coating on glass |
CN100473620C (zh) * | 2003-03-24 | 2009-04-01 | 中岛硝子工业株式会社 | 用氧化钛薄膜包覆的玻璃板的制造方法 |
FI20060288A0 (sv) * | 2006-03-27 | 2006-03-27 | Abr Innova Oy | Beläggningsförfarande |
US20100129533A1 (en) * | 2008-11-21 | 2010-05-27 | Dilip Kumar Chatterjee | Conductive Film Formation On Glass |
US8337943B2 (en) * | 2009-08-31 | 2012-12-25 | Corning Incorporated | Nano-whisker growth and films |
JP5290382B2 (ja) * | 2011-10-28 | 2013-09-18 | シャープ株式会社 | 成膜装置 |
CN103396006B (zh) * | 2013-08-15 | 2015-12-09 | 蚌埠玻璃工业设计研究院 | 一种用于平板玻璃镀膜的气体平面均匀分配器 |
WO2015095674A1 (en) * | 2013-12-20 | 2015-06-25 | NuvoSun, Inc. | Web based chemical bath deposition apparatus |
Family Cites Families (6)
Publication number | Priority date | Publication date | Assignee | Title |
---|---|---|---|---|
JPS4980119A (sv) * | 1972-12-06 | 1974-08-02 | ||
FR2288068A1 (fr) * | 1974-10-15 | 1976-05-14 | Boussois Sa | Procede et dispositif pour deposer par pulverisation d'un liquide une couche mince a la surface d'un materiau en feuille, notamment pour le traitement a chaud d'une feuille de verre |
GB1523991A (en) * | 1976-04-13 | 1978-09-06 | Bfg Glassgroup | Coating of glass |
GB1516032A (en) * | 1976-04-13 | 1978-06-28 | Bfg Glassgroup | Coating of glass |
GB1524326A (en) * | 1976-04-13 | 1978-09-13 | Bfg Glassgroup | Coating of glass |
IT1143302B (it) * | 1980-01-31 | 1986-10-22 | Bfg Glassgroup | Procedimento e dispositivo per ricoprire il vetro |
-
1981
- 1981-01-23 IT IT8167081A patent/IT1143300B/it active
- 1981-01-26 BE BE0/203598A patent/BE887231A/fr not_active IP Right Cessation
- 1981-01-26 US US06/228,235 patent/US4349371A/en not_active Expired - Fee Related
- 1981-01-28 FR FR8101560A patent/FR2477130A1/fr active Granted
- 1981-01-29 CA CA000369610A patent/CA1168525A/en not_active Expired
- 1981-01-30 NL NL8100457A patent/NL8100457A/nl not_active Application Discontinuation
- 1981-01-30 DK DK043481A patent/DK157916C/da not_active IP Right Cessation
- 1981-01-30 DE DE19813103234 patent/DE3103234A1/de active Granted
- 1981-01-30 JP JP1370881A patent/JPS56120542A/ja active Granted
- 1981-01-30 ES ES499519A patent/ES499519A0/es active Granted
- 1981-01-30 ES ES499518A patent/ES8205729A1/es not_active Expired
- 1981-01-30 SE SE8100690A patent/SE449743B/sv not_active IP Right Cessation
Also Published As
Publication number | Publication date |
---|---|
FR2477130A1 (fr) | 1981-09-04 |
IT8167081A0 (it) | 1981-01-23 |
DE3103234A1 (de) | 1982-02-25 |
ES499518A0 (es) | 1982-07-01 |
SE8100690L (sv) | 1981-08-01 |
FR2477130B1 (sv) | 1984-02-24 |
DK157916B (da) | 1990-03-05 |
ES8204399A1 (es) | 1982-04-01 |
ES8205729A1 (es) | 1982-07-01 |
JPH0157060B2 (sv) | 1989-12-04 |
BE887231A (fr) | 1981-07-27 |
DK43481A (da) | 1981-08-01 |
JPS56120542A (en) | 1981-09-21 |
IT1143300B (it) | 1986-10-22 |
DE3103234C2 (sv) | 1991-04-18 |
DK157916C (da) | 1990-08-27 |
US4349371A (en) | 1982-09-14 |
CA1168525A (en) | 1984-06-05 |
ES499519A0 (es) | 1982-04-01 |
NL8100457A (nl) | 1981-09-01 |
Similar Documents
Publication | Publication Date | Title |
---|---|---|
SE449743B (sv) | Sett att bilda en beleggning av en metall eller metallforening pa en yta av ett uppvermt glassubstrat samt anordning herfor | |
CA1092904A (en) | Process of forming a metal or metal compound coating on a face of a glass substrate and apparatus suitable for use in forming such coating | |
US4188199A (en) | Metal compound coating on a face of a continuously longitudinally moving glass ribbon and apparatus for use in forming such coating | |
US4349369A (en) | Process for coating glass | |
US4414015A (en) | Process and apparatus for forming a metal or metal compound coating | |
US4330318A (en) | Process for coating glass | |
SE462968B (sv) | Saett att bilda en belaeggning av en metall eller metallfoerening paa en yta av ett just bildat band av glas | |
CA2000269C (en) | Coating glass | |
SE465219B (sv) | Saett och anordning foer pyrolytisk belaeggning av glas | |
CA1166525A (en) | Process and apparatus for coating glass | |
US4349370A (en) | Process for coating glass | |
GB2078710A (en) | Forming a Metal or Metal Compound Coating on Thermally Homogenised Glass | |
GB2068934A (en) | Coating hot glass with metals or metal compounds, especially oxides | |
GB2068937A (en) | Coating hot glass with metals or metal compounds, especially oxides | |
GB2068936A (en) | Coating hot glass with metals or metal compounds, especially oxides |
Legal Events
Date | Code | Title | Description |
---|---|---|---|
NUG | Patent has lapsed |
Ref document number: 8100690-0 Effective date: 19940810 Format of ref document f/p: F |