SE449626B - Icke-vevt tyg-liknande material - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 449 626 2 Enligt föreliggande uppfinning innefattar ett icke- vävt tygliknande material minst en sammanhängande bana av dis- kontinuerliga, termoplastiska polymermikrofibrer, vilken bana innefattar slumpmässigt lagda, diskontinuerliga fibfvr med en genomsnittlig diameter av ca 0,5 - 30 um och en ytvikt av ca 10 _ so g/mz, Och minst ett skikt av icke-väva, kontinuer- ligt, linjärt orienterat termoplastnät med minst två grupper av strängar, varvid varje grupp av strängar korsar en annan grupp av strängar vid en fast vinkel, och uppvisar lika stora öppningar (likformig nätverksstruktur), varvid nätet och den sammanhängande banan är förenade genom värme och tryck till ett icke-vävt tyg av flera skikt med i huvudsak likformig tjocklek.

Föreliggande produkt innefattar en sammanhängande bana av mikrofibrer och ett termoplastiskt icke-vävt tyg, varvid kompositmaterialet har riktningsstabilitet, likformig storlek hos öppningar och estetiska egenskaper av ett vävt tyg. produkt har fördelaktiga estetiska kvaliteter, hållbara i kända produkter, Denna vilka ej är er- som innehåller ett skikt av film.

Föreliggande produkt har även reglerad porositet, erhållas i produkter, som ej kan som är förstärkta med tyll av bondade filament innehållande icke enhetliga öppningar.

'Fig. 1 visar i perspektiv med delar bortskurna schema- tiskt ett material enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 2 framställning Fig. 3 utföringsform Fig. 4 visar schematiskt i perspektiv en apparat för av tyger enligt föreliggande uppfinning. visar i perspektiv med delar bortskurna en annan av föreliggande uppfinning. är en perspektivvy med delar bortskurna och vi- sar ytterligare en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 5 är en schematisk perspektivvy, som visar enannan apparat för framställning av tyger enligtföreliggandeippfinnüg.

I fig. l är visat ett icke-vävt tyg av två skikt i form av ett laminat, som är en produkt av uppfinningen. Utförings- formen enligt fig. 1 visar en smält-blåst bana 12 av poly- propenmikrofibrer och ett skikt 14 av riktningsorienterat termoplastnät. Nätskiktet 14 har huvudfilament 16 och bindande filament 18. 10 l5 20 25 30 35 449 626 3 För att åstadkomma ett relativt mjukt, icke-vävt tyg för allmänna ändamål, speciellt lämpade för sådana tillämp- ningar som omslagsmaterial för kirurgisk utrustning, kan lamineringen vara diskontinuerlig. Den diskontinuerliga eller punktvisa lamineringen kan åstadkommas genom användning av en präglad tryckvals och en jämn motvals. För kontinuerlig yt- laminering användes en jämn tryckvals och en jämn motvals.

Kombination av skikten 12 och 14 på kontinuerligt sätt kan ge en produkt såsom kartong, som är lämplig för olika medicinska förpackningstillämpningar. Fig. 2 visar schematiskt ett sätt att kontinuerligt framställa det icke-vävda tyget med två skikt enligt fig. l. I fig. 2 är Visad en smält-blåst mikrofiberbana 20 och ett termoplastiskt nätskikt 22, vilka finns upprullade på valsarna 24 resp 26. Styrrullen 28 använ- des för frammatning av banan 20 och nätskiktet 27 till kon- takt med den värmda tryckvalsen 30 och motvalsen 32. Om man vill erhålla en diskontinuerlig laminering har en av valsarna 30 och 32 en präglad yta medan den andra valsen har en jämn yta. Företrädesvis har tryckvalsen 30 det präglade mönstret.

Om man önskar erhålla kontinuerlig laminering skall valsarna 30 och 32 ha jämn yta. De jämna valsarna kan ha en beläggning av elastomer, t ex silikon, perfluorkolväte eller elastomer av annat slag, med en Durometer-hårdhet av storleksordningen 60 - 80. Det laminerade icke-vävda tyget 34 bringas sedan att passera över styrvalsen 36 till en upptagningsrulle (ej visad).

Eventuellt kan laminatet bringas att passera över kylvalsar efter valsen 32 för sänkning av temperaturen hos det icke- vävda tyget före upptagningsrullen, speciellt om man efter- strävar snabb laminering. Stràlningsvärme eller ytterligare värmevalsar kan även användas nära positionen för styrvalsen 28 för att höja temperaturen av banan 20 och nätskiktet 22 till den erforderliga bindningstemperaturen före valsarna 30 och 32. Detta speciella utförande är önskvärt om man vill er- hålla större genomgångshastighet med tillfredsställande laminering. Detta resultat skulle ej erhållas med den relativt begränsade ytkontakten av en enda värmestation, som utgöres av valsarnas 30 och 32 nyp. valsarnas arbetstemperatur bör in- ställas pá en sådan yttemperatur att laminatkomponenterna, ~n . .. 10 15 20 25 30 35 449 626 4 banan 20 och nätskiktet 22, uppnår sin mjukningstemperatur men ej sin kristallina smältpunkt vid den önskade genomgång- en, dvs framställningshastigheten. Bondning av skiktcn 20 och 22 kan ytterligare underlättas genom föregående oxidativ be- handling av skikten, t ex genom högspänningsurladdning eller låga, riktad mot ytorna, som skall förenas.

Fig. 3 visar en annan utföringsform av föreliggande uppfinning, i vilken en produkt 38 av tre skikt är visad. Det inre skiktet 40 representerar en bana av smält-blåsta mikro- fibrer. Det yttre skiktet 42 är ett skikt av termoplastiskt icke-vävt nät med huvudfilament 44 och bindande filament 46, som är ortogonala till (vinkelräta mot) filamenten 44. Det andra yttre skiktet 48 består också av termoplastiskt icke- vävt nät. Skiktet 48 har huvudfilament 50 och bindande fila- ment 52, vilka är mïogmwla till filamenten 50. De yttre skik- ten 42 och 48 är ortogonalt orienterade med avseende pá var- andra, varvid exempelvis huvudfilamenten 44 av skiktet 42 ligger förskjutna med en vinkel av 90 grader relativt huvud- filamenten 50 av det yttre skiktet 48. Eftersom huvudfilamen- ten av de icke-vävda nätskikten kan ha högre hållfasthets- egenskaper är respektive bindande filament kan orienteringen av skikten 42 och 48 i laminatet 38 leda till väsentligt större'hållfasthet i både längd- 'Fig; 4 visar ytterligare en utföringsform av förelig- gande uppfinning, i vilken produkten 54 av tre skikt har ytt- re skikt av icke-vävt nät 56 och smält-blåst bana 58 av mikro- fibrer och ett inre skikt 60 av icke-vävt nät. och tvärriktningen.

I fig. 4 är huvudfilamenten 62 i skiktet 56 vinkelräta mot huvudfilamen- ten 64 i det inre skiktet av det icke-vävda nätet 60. Motsva- rande är de bindande filamenten i skiktet 60 vinkelräta mot de bindande filamenten i skiktet 60 vinkelräta mot de bindan- de filamencen i skiktet se.

Andra kombinationer av icke-vävda nätskikt och mikro- fiberskikt ligger inom ramen för'föreliggande uppfinning.

Exempelvis kan det vara önskvärt att framställa en treskikts- komposit med en bana av smält-blåsta mikrofibrer på varje sida och ett skikt av termoplastiskt icke-vävt nät mellan banorna, vilket då ger kompositmaterialet den önskade 10 15 20 25 30 35 449 626 5 hállfastheten och stabiliteten.

Fig. 5 visar schematiskt ett sätt, som kan användas för framställning av icke-vävda tyger, visade i fig. 3 och 4.

Om man önskar en produkt, som liknar den i fig. 3, tillföres nätskiktet 66 från en rulle 68. Nätskiktet 70, vars huvud- och bindande filament är förskjutna 900 relativt huvud- och bindande filament i skiktet 66, utmatas från en rulle 72. En termoplastisk smält-blåst bana 74 matas från förrådsrullen 76 för bildning av laminatets inre komponent. De tre skikten passerar över styrrullen 78 in i nypet mellan den värmda tryckvaksen 80 och motvalsen 82, i vilket de tre skikten lamineras, antingen kontinuerligt med användning av jämna val- sar 80 och 82 eller diskontinuerligt, varvid punktvis bond- ning ástadkoms av upphöjningen på företrädesvis valsen 80, som då är präglad. Det laminerade tyget matas sedan till en upptagningsrulle (ej visad).

Den smält-blåsta banan, som användes i föreliggande uppfinning, består av slumpvis lagda diskontinuerliga fila- ment med en diameter av mindre än 1 Um till omkring 30 um.

Den sammanhängande banan kan framställas enligt kända för- faranden, t ex det som är beskrivet i artikeln med titeln "Superfine Thermoplastic Fibers" av van A wente, i Industrial Engineering Chemistry, vol 48, nr 8, augusti 1956, sid 3142-3146, eller beskrivet-i US-PS 3 849 241.

Den här beskrivna smält-blåsta mikrofiberbanan kan vara framställd av ett stort antal olika termoplastiska poly- merer. Förutom polypropen kan polyeten, polyamider, poly- karbonater, polyestrar, akrylpolymerer, perfluorkolvätepoly- merer och andra termoplastiska material, som har lämplig viskositet för smält-blåsning, användas. Modakrylpolymerer, som är brandsäkra, kan även användas för speciella tillämp- ningar, i vilka brandsäkerhet erfordras. I' Den enligt föreliggande uppfinning använda orientera- de nätstrukturen kan vara av det slag, som är beskrivet i följande patentskrifter: US-PS 4 020 208, 4 059 713, 4 152 479, 3 914 365, 4 144 368 och 4 140 826.

Detta nät kan antingen vara polypropen, en sampolymer av propen och eten (2 - 50 viktprocent) eller någon annan 10 15 20 25 30 35 449 626 6 polymer och kan vara naturlig eller pigmenterad. Företrädes- vis bör nätet uppvisa likformig nätstruktur.

En typ av termoplastiskt nät, som är användbar i före- liggande uppfinning, är beskriven i US-PS 4 207 375. Denna patentskrift beskriver enskiktsnät med orienterade parallella kontinuerliga huvudfilament, som utbreder sig i en riktning, med likformigt tvärsnitt och diskontinuerliga bindande fila- ment, som utbreder sig i en annan riktning, varvid de bindan- de filamenten sammanbinder huvudfilamenten utan att en bety- dande del av de bindande filamenten korsar huvudfilamenten.

Var och en av de bindande filamenten mellan varje par av in- tilliggande huvudfilament har sin längsaxel parallellt med längsaxeln för de intilliggande bindande filamenten.

En annan typ av termoplastiska nät, som är användbart i föreliggande uppfinning, består av två grupper av parallella kontinuerliga filament i två olika plan och i två olika rikt- ningar. De två grupperna av filament är ett exempel på icke- vävt tyg, som består av förbundna termoplastnät. De tvâ grupperna av kontinuerliga filament kan ha lika stor vikt och hâllfasthet, eller också kan en grupp av filament svara för merparten av vikt och hållfasthet medan den andra gruppen av filament verkar som tvär- eller bindande filament. Filamen- tens diameter kan ha en storlek av 5 till 400 um och poröpp- ningarna mellan dessa kan vara l till 6000 um i den största dimensionen.

Om diskontinuerlig laminering eftersträvas, kan en av tryckvalsarna, som användes i lamineringsförfarandet, vara präglad. Det upphöjda valsmönstret bör vara utformad för åstadkommande av punktvis bondning, som i sin tur ger mjuk- het, vikbarhet och estetiskt tilltalande ytformationer.

Den generella uppfinningstanken är beskriven i det föregående. I de följande exemplen visas nâgra speciella ut- föringsformer av uppfinningen.

Exempel l En fiberbana av smält-blåsta polypropenmikrofibrer placerades mellan två skikt av riktningsorienterat termoplast- nät med likformig nätstruktur och liknande det, som är visat i fig. 3. Banan av smält-blåsta termoplastiska mikrofibrer, Ni 10 15 20 25 30 35 449 626 7 tillverkad av Riegel Products Corporation, Milford, Newüersey, vägde 30 g/m2 och innehöll fibrer i intervallet från ca l till ca 30 um i diameter. Det använda termoplastnätet, såld av Hercules Incorporated, Wilmington, Delaware, var framställt av en sampolymer av propen och 25 % eten. Ett av polypropen- nätets skikt hade sina tyngre, starkare filament i längdrikt- ningen medan det andra nätskiktet hade filament av samma stor- lek, varvid dess tyngre, starkare filament var orienterade i tvärriktningen, såsom visat i fig. 5. De tyngre filamenten i dessa nät hade en diameter av ca 100 um och de lättare fila- menten i dessa nät hade en diameter av ca 10 pm.

Kompositmaterialet av tre skikt värmdes genom kontakt med ytan av en präglad stålvals under ca två (2) sekunder vid en yttemperatur av l32°C. Kompositmaterialet passerade sedan nypet mellan den präglade valsen och en motvals av stål, belagt med silikongummi, värmd till en yttemperatur av 65,6°C, och ett tryck av 8,4 N/mm (2l,8 kg/tum).

Det upphöjda mönstret på den präglade valscn, som an- vändes för denna laminering innehöll 27,6 punkter/cmz, varvid ca hälften av punkterna hade en diameter av ca 1,0 mm och de övriga en diameter av ca 0,64 mm. Punkterna varlikformigt fördelade i ett geometriskt mönster med ett minsta avstånd av 0,26 mm mellan punkterna.

Den laminerade produkten hade de i tabell I under exem- pel l angivna fysikaliska egenskaperna. Denna produkt hade tillräcklig permeabilitet för gassterilisering och tillräck- lig termisk stabilitet för sterilisering vid l32°C i autoklav.

Den laminerade produkten uppfyllde även fordringarna för att hämma baktcriogonomgàng genom sjukhusemballagc för inslagning av kirurgiska instrument och annan utrustning.

Exempel 2 Ett laminat, liknande det i exempel l, framställdes med följande undantag: De två skikten av termoplastnät var pigmenterade vitt; vid lamineringen placerades de tvà skikten av termoplastnät intill varandra, såsom visat i fig. 4 och mot den varma valsytan; och den smält-blåsta banan av termo- plastiska mikrofibrer var pigmenterad blått. 10 15 20 25 30 35 449 626 8 Det i detta fall erhållna kompositmaterialet hade banan av termoplastiska mikrofibrer bondat till en sida av två skikt av termoplastnät instället för att befinna sig n) mellan termoplastnäten såsom i exempel l. Denna konstruktion hade den unika fördelen av klâfingerskyddat emballage. När kirurgiska instrument är inslagna i detta laminat och embal- laget är förslutet med tryck-känslig tape, som är anbringad på banan av färgade mikrofibrer, kan förpackningen inte öpp- nas utan att tapen lyftes tillsammans med det för varning pig- menterade skiktet av smält-blåst bana, som ligger under och häftar vid bindemedlet av tapen.

Exempel 3 I detta exempel placerades en bana med vitpigmenterade termoplastiska mikrofibrer liknande den i exempel l använda mellan två skikt av termoplastnät, framställda av polypropen.

Kompositmaterialet av tre skikt värmdes och laminerades såsom i exempel l, utom att båda tryckvalsar hade jämn yta i detta exempel. Ett kontinuerligt bondat laminat erhölls, de i tabell I visade egenskaperna. som hade Fastän banan av smält- blåsta termoplastiska mikrofibrer var av samma slag som i exempel l, var i detta exempel termoplastnäten av polypropen.

Likaså hade huvudfilamenten i de två skikten av termoplastnät en diameter av ca 150 pm och de bindande filamenten hade en diameter av ca l0 pm. Resultaten från försök utförda på lami- natet enligt detta exempel är visade i tabell I. Den lamine- rade produkten var dimensionstabil vid ángsterilisering vid l32°C och var tillfredsställande som barriär mot bakterie- genomträngning vid användning som täckmaterial för kirurgiska instrument på brickor och som komponent för påsemballage.

Exempel 4 Ett icke-vävt tyg av två skikt liknande det i fig. l framställdes. Det uppvisade en bana av polypropenmikrofibrer och ett skikt av polypropennät. Nätskiktet hade ett rektangu- lärt mönster, varvid huvud- och de bindande filamenten upp- visade en tvärsnittsdiameter av ca 150 um. Detta exempel vi- sar ett enkelt, lätt, ekonomiskt material av två skikt. a 10 15 20 25 30 35 449 626 Exempel 5 Detta laminat av fem skikt visar en uppbyggnad, som kombinerar en förstärkande tyll med hög hàllfasthet och poly- propennät på båda yttersidor, delvis för skydd mot avgivande av fragment. Laminatet innefattar ett innerskikt av förstär- kande tyll av polypropen med en ursprunglig ytvikt av ca 18 g/nwz. på varje side om ae: inre tyllskiktet är ett skikt av termoplastiska mikrofibrer, liknande de i exempel l an- vända, placerat. Täckskikten av laminatet är polypropennät med lika stora öppningar. De förväntade egenskaperna för ett sådant nät är visade i tabell I.

Exempel 6 Detta laminat av två skikt med liknande uppbyggnad som det i fig. l visar användning av ett polypropennät (ytvikt ca 10,2 g/m2) känt som Conwed SX-2086 (fràn Conwed Corporation of Minneapolis, Minnesota). Detta nät uppvisar 12 och 14 strängar per tum i längs- resp tvärriktningen och fyrkantiga öppningar.

Exempel 7 Detta kompositmaterial av två skikt har nät, som lik- F; nar det i exempel 6 använda, utom att öppningarna är rombiska och att armeringssträngarna är diagonala till huvudsträngarna.

'Laminatens förmåga att motstå àngsterilisering är ett unikt särdrag. Många kända material, som med avseende på andra egenskaper skulle vara användbara för steril inslagning tål inte temperaturer, som närmar sig l32°C. Icke-vävda laminat av polypropen enligt föreliggande uppfinning motstår de er- forderliga temperaturerna för ångsterilisering. Denna egen- skap gör föreliggande material mycket lämpade för inslagning och sedan sterilisering vid hög temperatur av kriurgiska instrument.

Som komponenter i föreliggande uppfinning använda ter- moplastiska nätmaterial bidrar till en annan betydande fördel gentemot kända material. Några kända produkter är armerade medelst tyger av bondade filament, som har olika stora öpp- ningar. Variationen av dimensionen för öppningsstorlek kan vara från försumbar upp till någon millimeter på en yta av 1 cm2. De föredragna icke-vävda, linjärt orienterade 10 15 20 25 30 449 626 10 termoplastiska nätmaterialen enligt uppfinningen har en varia- tion i dimension för öppningsstorlek av mindre än 5 % över hundratals kvadratmeter. Den likformiga öppningsstorleken, som föreligger före laminering till plastnät, säkerställer en viss minimal täckförmàga för kombinationen med ett skikt av mikrofibrer. I kända produkter, som består av tvá icke-lik- formiga komponenter, t ex filament-bondad och smält-blåst bana, kan segment med ringa täckning i varje komponent ibland sammanfalla, varvid områden med dåliga barriäregenskaper er- hålles.

Plastnät av liten likformig öppningsstorlek ger, när de användes på ytan av tyget enligt föreliggande uppfinning, egenskapen, att fragmentavgivning från tyget i huvudsak inte sker. Ytskikten av nät immobiliserar de mikroskopiska fiber- partiklarna, som vanligen migrerar från ytan av ett fiber- material, t ex en smält-blåst mikrofiberbana. Denna fragment- kvarhàllande effekt kan ej erhållas med tyll med olika stora öppningar, t ex material av bondade filament. Föreliggande tyger med ytnät visade vid undersökning enligt Gravimetric Dry Lint Method (Parker el al, INDA Tech Sympos, Mars 1978) mindre än en sextondel av vikten av det partikelformiga mate- rialet, som frigöres från kända jämförbara smält-blåsta tyger.

'Likformighet av öppningarnas storlek med dess motsva- rande säkerställande av en ändlig minimal öppningsstorlek är även av betydelse i föreliggande produkts användning för filtrering. De föredragna utföringsformerna för denna till- lämpning, bestående av polyolefinkomponenter, är speciellt användbara som kemiskt inerta filtermedia.

Dessutom är armerande tyll, som har både hög hállfast- het och reglerad porositet, fördelaktig i tillämpningar, där de välkända utmärkta termiskt isolerande egenskaperna av smält-blåsta mikrofiberbanor utnyttjas. Föreliggande produkt kan utnyttjas som icke-vätbart, inert, lätt, termiskt isole- rande foder för kläder, handskar, skor och dylikt.

V* 449 626 ll H uoum .Nm mmm _ mßawmßo zawæ ^ø wwnfimßa zemæ ^o H.>~ «_oH fi_«\@.m >_mH m.@ fl.«\~\m ø- «.o~ o_m<¿_mH m.wH ~.w H.«\@~m ø.« m_>H N_w\m\ß H.>H ¶o.oH o_«\m.« @_HH o.O~ -m\m_« NE c«E\mE cwflfløz Hmw An oa\mu ummmpwww Awåamçwugw UEÉWWMMW: lummuwøa _ x mnflcuxfluuws ne wcflcwxfluwmnwfl az ßolßmw EBW4 AQ vw flww ~NwwHQ Zßwá Am m.H\@.o m~_o m_om H.H\@~o o~_o m_om w_«\fl.« w«.o H~w> H_H\m.o w~.O m~om o~m\w- o~.o >_«> v.H\H.~ @m.o >.ßm w~H\o_fl mm\o >\>m fiw Qæ\az EE ~e\m eu\@x xwfi mmëou lxuofiü uxfl>v> ~»w:wwmu |HHw:øm~o 1 H Hflwflmä NCÛWLÛWF H us fimmëmxm

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 449 626 12 PATENTKRAV É

1, Icke-vävt tyg-liknande material, k ä n n e t e c k- n a t av minst en sammanhängande bana av i huvudsak dis- 3 kontinuerliga, termoplastiska polymermikrofíbrer, vilken bana består av slumpmässigt lagda diskontinuerliga Fibrer med en medeldiameter av 0,5 till 30 1m och har en ytvlkt mellan 10 och 50 g/m linjärt orienterat termoplastnät bestående av minst två grup- och minst ett skikt av icke-vävt kontinuerligt per av strängar, varvid varje grupp korsar den andra gruppen av strängar med en fast vinkel, och med likformigt stora öppningar (likformig nätstruktur) eller minst ett skikt med nätstruktur med ett flertal parallella kontinuerliga huvud- filament, som utbreder sig i en riktning och har i huvudsak likformigt tvärsnitt och är i.huvudsak likformígt och konti- nuerligtorienterade, och ett flertal diskontinuerlíga paral- lella bindande filament, som utbreder sig i en andra, från den Första riktningen skild riktning, vilka bindande fila- ment sammanbinder huvudfilamenten utan att en väsentlig del m av de bindande filamenter korsar huvudfilamenten, varvid varje bindande Filament mellan varje par av intilliggande huvudfilament har sin längdaxel, i den andra riktningen, parallellt med längdaxeln för det intilliggande bindande fila- mentet, varvid nätet och banan är sammanbundna genom värme och tryck till ett icke-vävt flerskiktstyg med i hvuudsak lik- formig tjocklek.

2. Material enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t av att det innefattar en sammanhängande bana av all- mänt diskontinuerliga, termoplastiska polymermikrofibrer, bondad till ett skikt av icke-vävt, kontinuerligt, linjärt orienterat termoplastnät.

3. Material enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k- n a b av ännu ett skikt av icke-vävt, kontinuerligt, linjärt orienterat termoplastnät, bondat till den sammanhängande banan a av polymermikrofibrer.

0. Material enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- _ u n a t av att åtskilda bindningsområden finns närvarande i en densitet av 15,5 - 77,5 /cm . 10 449 626 13

5. Material enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t av att den sammanhängande banan och skikten av nät är sammanbundna i intermittent åtskilda bindníngsområden.

6. Material enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t av att de termoplastiska, polymermikrofibrerna och det linjärt orienterade termoplastnätet är framställda av polypropen.

7. Material enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t av att skiktet av termoplastnät och den polymera mikrofiberbanan är kontinuerligt bondade.

8. Material enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t het i riktningen För huvudfilamenten än i riktningen För de bindande filamenten. É. Material enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t av att förhållandet mellan tvärsnittsarean för termoplastnätets huvudfilament och bindande filament är minst 1,511. av att termoplastnätets filament har högre hållfaßf-